En introduktion till personlighet och personlighetsdrag

Relevanta dokument
Egenskapsteori. Mattias Gunnarsson

Egenskapsteori. Mattias Gunnarsson

Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011

Differentiell psykologi

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Kulturella aspekter på individuella differenser

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Svenska som andraspråk, år 8

Världshandel och industrialisering

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Syftet med en personlig handlingsplan

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Bild Engelska Idrott

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Kvalitetsredovisning Läsår

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

IT, etik och organisationer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Fakta om Malala Yousafzai

BFL & IKT (och SUA kommer )

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Motiverande Samtal MI introduktion

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

P-02/03 säsongen 2016

PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: :28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Jämförelse länder - Seminarium

Sammanfattning på lättläst svenska

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

HISTORIA. Ämnets syfte

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Sammanställning kursutvärdering

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Lärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Hur motiverad är patienten?

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

08/11/13. Databasteknik och informationssystem DD1370 F3. Ett urval ur databasen bestäms av en SQL-fråga. Påminnelse: Deadline på tisdag

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Stimulated recall En forskningsmetod

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Tränarguide del 1. Mattelek.

Föräldrapolicy

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

ETT TUNGT MEDIEPAKET 2016 VIN & BAR

Riktlinjer för medborgardialog

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Drömplan för Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan.

Transkript:

En introduktion till personlighet och personlighetsdrag

Differentiell psykologi the branch of psychology that studies the nature, magnitude, causes and consequences of psychological differences between individuals and groups, as well as the methods for assessing these differences Petter Gustavsson 1 oktober 2010 2

Trait teori Petter Gustavsson 1 oktober 2010 3

Bearbetning av momentets litteratur Fokus på följande moment är fortsättningsvis: Fem-faktorsmodellen Läs kurslitteraturen med denna modell som organiserande faktor Välj fördjupning vs översiktlig inläsning på basis av vad som står i relation till denna modell Petter Gustavsson 1 oktober 2010 4

Dagens agenda Personlighet: personlighetstyp vs personlighetsdrag (type vs trait) Sökandet efter de relevanta personlighetsdragen Områdets kollaps och omstarten Den gemensamma taxonomin Modellens generaliserbarhet Kommande föreläsningar Kommande seminarier Tid för uppstart av grupparbeten Petter Gustavsson 1 oktober 2010 5

Personality: Type or trait

Allport, Gordon (1903-1976) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober 2010 7

Allport: Personlighet Typ/Sort Karaktär Gestalt Helhet Petter Gustavsson 1 oktober 2010 8

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 9

Vad är då ett personlighetsdrag (trait)? Från *Galton till Big Five Vanor Reaktionsmönster Preferenser Förhållningssätt Kvaliteter. *eller än tidigare de gamla grekerna Petter Gustavsson 1 oktober 2010 10

Mer om trait (citat från litteraturen): Consistent patterns in the way individuals behave, feel and think Typical styles of experience and action Regularity in the person s behavior Predispositions to act in certain ways Qualities that endure, across and irrespectively of time and situation. Likelihood of behaving, feeling or thinking in a particular way General tendencies to act in one versus another manner Petter Gustavsson 1 oktober 2010 11

Allport, Gordon (1903-1976) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober 2010 12

Allport: Personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober 2010 13

Oliver John, 2008 Personality traits influence the way individuals interact with particular environments inluence how individuals construe and interpret the personal meaning a particular environment or situation has for them, and to which aspects of the environment they attend influence the way individuals select both social and nonsocial environments and how they then modify these environments Petter Gustavsson 1 oktober 2010 14

Person eller situation? Kritiska situationer och traits : Motgångar, hot, förluster, faror Medgångar, möjligheter, erbjudanden Konflikter, meningsskiljaktigheter, konkurrens Positionering, ansvar, krav (inre kontext: stress/emotion) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 15

Individens tendenser Petter Gustavsson 1 oktober 2010 16

Personality traits: The search for the specific vs the common

Allport, Gordon (1903-1976) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Olika klasser av personlighetsdrag Kardinala, centrala, sekundära Specifika vs common Petter Gustavsson 1 oktober 2010 18

Allport: Common traits Petter Gustavsson 1 oktober 2010 19

Men varför finns common traits? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 20

David Buss (evolutionspsykolog) Humans have evolved difference-detecting mechansims to perceive individual differences that are relevant for survival and reproduction. Knowledge of others traits has adaptive value. Mekanismen är en del av vår make-up Personality traits can be studied as an adaptive landscape where common traits represent the most salient and important dimensions of the individual s survival needs Individuella differenser uppvisar heritabilitet Petter Gustavsson 1 oktober 2010 21

David Nettle (2006) Hur ska man förstå evolutionära mekanismer bakom individuella differenser? Vanliga psykologiska mekanismer är ju del av allas konstitution, hur skulle evolutionen kunna gynna (ärftliga) individuella differenser? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 22

David Nettle (2006) Variation har behållits i populationen; generation efter generation, pga att en snabbt skiftande miljö har gynnat olika traits, och olika nivåer av dessa traits Således torde man kunna lista fördelar för både positiva och negativa avvikelser från normen. Petter Gustavsson 1 oktober 2010 23

Common traits? Vad är det då för drag som vi är speciellt bra på att detektera? Vilka drag är det då som har varit av betydelse för anpassning och överlevnad? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 24

Allport, Gordon (1903-1976) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Olika klasser av personlighetsdrag Specifika vs common Frekvens av synonyma adjektiv i vårt språkbruk signalerar viktiga personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober 2010 25

Modeller för common traits Petter Gustavsson 1 oktober 2010 26

Hans J Eysenck (1916-1997) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 27

Eysencks start: Petter Gustavsson 1 oktober 2010 28

Eysencks psykobiologiska teori Petter Gustavsson 1 oktober 2010 29

Eysenck: P E N - modellen P = Psychotisicm E = Extraversion N = Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober 2010 30

Psychoticism Petter Gustavsson 1 oktober 2010 31

EPQ: Psychoticism Har du en känsla av att folk ofta ljuger för dig (J/N) Tycker du om att komma i god tid till avtala de möten (R) (J/N) Skulle du gilla att ändra människor var rädda för dig (J/N) Försöker du undvika att vara ohövlig mot andra (R) (J/N) Tänker du dig noga för innan du gör något (R) (J/N) Oroar du dig för fel som du vet med dig att du gjort i ditt arbete (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 32

Extraversion Petter Gustavsson 1 oktober 2010 33

EPQ: E Petter Gustavsson 1 oktober 2010 34

Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober 2010 35

EPQ: N Petter Gustavsson 1 oktober 2010 36

Kritik mot Eysenck s system Jeffrey Gray Biologisk teori ej förankrad i neurovetenskapliga principer Trait fenomenen felaktigt avgränsade Petter Gustavsson 1 oktober 2010 37

Gray Non- Petter Gustavsson 1 oktober 2010 38

Gray vs. Eysenck Petter Gustavsson 1 oktober 2010 39

Watson & Tellegen Petter Gustavsson 1 oktober 2010 40

Moods Moods: emotional states: largely a function of specific situational factors lasting för minutes or hours manifested through physiological signals and behavioral signals influence behavior and motivation associated with psychopathology Petter Gustavsson 1 oktober 2010 41

The bidimensional structure of mood: Petter Gustavsson 1 oktober 2010 42

Positiv vs negativ affekt Kom senare av Watson och Tellegen att inte bara betraktas som states utan också som traits. Definierades som de emotionella systemen i Extraversion och Neuroticism, Positive Emotionality and Negative Emotionality Integrerades med Gray s system för BAS och BIS Vad säger Arne Öhman om detta? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 43

Raymond Cattell Lexikala hypotsen Webster s dictionary Med faktoranalys reducerades 40 termer till 16 skalor Skapade inventoriet 16PF Kritik ingen har lyckats replikera reduktionen från 40 till 16 Raymond Cattell (1905-1998) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 44

Svenska teoretiker Henrik Sjöbring, 1879-1956, professor i psykiatri. känd för sina variabler för beskrivning av personlighetsdrag: kapacitet (intelligens) validitet (psykisk energi) stabilitet (jämnvikt i grundstämningen) soliditet (fasthet, tröghet) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 45

Sjöbring validitet stabilitet soliditet Petter Gustavsson 1 oktober 2010 46

Frågor ur MNT - Validitet Validitet Kan ni finna er i att bli störd när ni håller på med ett arbete? (J/N) Tycker ni att ni måste hushålla med era krafter? (J/N) Trivs ni med sysselsättningar som fodrar snabba beslut och avgöranden? (-) (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 47

Frågor ur MNT - Stabilitet Stabilitet Föredrar ni att arbeta ensam? (J/N) Har ni lätt för att komma andra människor in på livet? (-) (J/N) Undviker ni människor som är intresserade av era personliga förhållanden? (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 48

Frågor ur MNT - Soliditet Soliditet Föredrar ni omväxling och spänning framför trygghet och lugn? (-) (J/N) Händer det att ni lyder ögonblickets ingivelse, så att i inlåter er på saker som nisedan får svaråt att klara upp? (-) (J/N) Längtar ni efter att något spännande ska inträffa under perioder då det inte händer något? (-) (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 49

Svenska teoretiker Daisy Schalling, 1924-1997, professor i psykologi. känd för i Sverige introducerat Neuropsykologisk teori och mätning inom psykiatri/neurologi EPQ, PCL forskade om hur normalpsykologiska variabler kunde vara sårbarhetsmarkörer för psykopatologi Skapade KSP-inventoriet som förslag på central common traits Petter Gustavsson 1 oktober 2010 50

Konsensus kring common traits? Allport Eysenck Tellegen Gray Cattell Sjöbring Schalling mfl Petter Gustavsson 1 oktober 2010 51

A bewildering array of personality traits: Petter Gustavsson 1 oktober 2010 52

A bewildering array of personality traits För att beskriva: Psykologbedömning Klinisk beskrivning Forskning För att predicera Urval Behandlingsval Forskning För att förstå Förklaringar Forskning each assessor has his own pet units and uses a pet battery of diagnostic devices Allport 1958 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 53

Personality traits: Omstart: Tillbaka till Gå

Allport revisited Definition av personlighetsdrag Sökandet efter common traits Den lexikala ansatsen Petter Gustavsson 1 oktober 2010 55

Den lexicala hypotsen the most important individual differences in human transactions will come to be encoded as single terms in some or all of the world s languages. Lewis Golberg These terms communicate information about individual differences that are important to ur own well-being or that of our group they help us predict what others will will do and thus control our life outcomes Pervin & Cervone Petter Gustavsson 1 oktober 2010 56

Den lexicala ansatsen Allports ordboksstudier Catells faktor-analyser; 16PF 60-talets re-analyser 80/90-talets nya ordboksstudier inkl studier av andra språk Petter Gustavsson 1 oktober 2010 57

Den lexicala ansatsen Några magiska siffror 5 000 000 i ett språk 500 000 uppslagsord i ordböcker 50 000 relevans för beskrivning 5 000 deskriptioner för personlighet 500 användbara, representativa för personlighetsdrag 50 personlighetsdrag 5 personlighetsfaktorer Petter Gustavsson 1 oktober 2010 58

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 59

Dutch German English Hur många bakomliggande faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 60

Övning: Goldbergs Adjektivlista (TDA) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 61

Inventorieansatsen Kliniska observationer => mätinstrument Teoretiska utvecklingar => mätinstrument Petter Gustavsson 1 oktober 2010 62

Inventorieansatsen Kliniska observationer => mätinstrument Teoretiska utvecklingar => mätinstrument = Faktor analyser av vanliga personlighetsinventorier Petter Gustavsson 1 oktober 2010 63

Analyserade inventorier Petter Gustavsson 1 oktober 2010 64

Costa & McCrae Petter Gustavsson 1 oktober 2010 65

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 66

Övning: Nettle s NPA Petter Gustavsson 1 oktober 2010 67

Personality traits: Den gemensamma taxonomin

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 69

Resultat Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober 2010 70

En närmare titt på de fem: B5/FFM: Taxonomi O C E A N Openness V Conscientiousness III Extraversion I Agreeableness II Neuroticism IV Openness Originality Open-minded Conscientiousness Constraint Control of impulse Extraversion Energy Enthusiasm Agreeableness Altusim Affection Neuroticism Neg. Emotionality Nervousness Petter Gustavsson 1 oktober 2010 71

Faktor för faktor: OCEAN Petter Gustavsson 1 oktober 2010 72

O (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 73

O (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 74

C (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 75

C (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 76

E (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 77

E (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 78

A (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 79

A (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 80

N (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 81

N (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 82

Övning: Era deskriptioner O: C: E: A: N: Petter Gustavsson 1 oktober 2010 83

Övning: Klassificera item enligt OCEAN Petter Gustavsson 1 oktober 2010 84

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 85

Övning: Oliver John s BFI Petter Gustavsson 1 oktober 2010 86

Personality traits: Modellens generaliserbarhet

Metoden Själv-rapportering Kamrat-rapportering Observationsskattningar Gemensamt är att de är uppbyggda enligt klassiska test teoretiska antaganden och validerade internt Problem? Hur bra är man att bedöma sig själv? Hur bra är man på att bedöma sina närmaste? Hur bra är man på att observera rätt? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 88

Problem-självskattningar Kritik I Självskattning kan vara mer om hur man vill framstå än hur man är Självskattning kräver god kunskap om en själv har alla den? Kritik II Självskattningar kan vara förknippade med svarsstilar Kritik III Alltid hålla med Aldrig hålla med Självskattningar görs utifrån vad man förväntar sig ska vara önskvärt Även relevant kritik för kamrat-skattare och observatörer? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 89

=problem I vilken utsträckning konvergerar resultaten från en metod vid upprepade mätningar över tid? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders resultat för en individ? För mätning av indiviudella differenser? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders mätningar av individuella differenser? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders prediktioner av ett utfall? Håll dessa frågor i minnet och sök evidens i kurslitteratur och under föreläsningarna! Petter Gustavsson 1 oktober 2010 90

Modellens generaliserbarhet: Språk Petter Gustavsson 1 oktober 2010 91

Modellens generaliserbarhet: Språk Inventorier i olika kulturer och språk Tex NEO-PI-R; Goldbergs adjektiv => B5/FFM Språkspecifika ordboksstudier Se nästa bild Petter Gustavsson 1 oktober 2010 92

Dutch German English Hur många bakomliggande faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 93

personlighets termer i ett 20-tal olika språk har undersökts Liknande bakomliggande faktorer har vanligtvis hittats Mer komplexa resultat i utom-europeiska språk Evidens svagast för överensstämmelse för en av fem Openness Intellektuell Öppen Okonventionell Rebellisk Petter Gustavsson 1 oktober 2010 94

Kulturella aspekter Replikation över språk men i jämförelser mellan väst- och österländska kulturer (dvs USA och Japan) så: Används mer adjektiv, motstridiga adjektiv när man ska beskriva sig själv. Används olika uppsättningar av adjektiv när man beskriver sig själv i relation till olika andra personer (roller). Så även om taxonomin är generaliserbar så torde detta betyda att individuella differenser inte har samma konsekvenser i öst (som i väst). Petter Gustavsson 1 oktober 2010 95

Modellens generaliserbarhet: Arter? Temperament? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 96

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 97

Modellens generaliserbarhet: Arter? Arter: Modellerns generaliserbarhet över arter (apa =>bläckfisk/guppie) Över flest arter; gorilla/ch =>bläckfisk/guppie E N Över många arter; gorilla/ch, hundar, katter, grisar, åsnor men inte bläckfisk/guppie E A N Endast över apsläktet C E A N O? Nyfikenhet? Lekfullhet? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 98

David Nettle (2006) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 99

Biologisk grund? Beteendegenetiska studier Molekylärgenetiska studier Neurovetenskapliga studier Petter Gustavsson 1 oktober 2010 100

Skillnader i utgångspunkt och definitioner? Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober 2010 101

Traits: Sammanfattandebeskrivande Allport-common traits B5: Lexicala-ansatsen Goldberg mfl Föregångare; Norman, mfl Kausala-förklarande Allport-neuropsychic structure FFM: Inventorieansatsen Costa & McCrae, mfl Föregångare: Eysenck, Gray, mfl Petter Gustavsson 1 oktober 2010 102

Petter Gustavsson 1 oktober 2010 103

Vilken modell? Vems operationalisering? Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober 2010 104

Olika benämningar - John 1990 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 105

Olika benämningar - John 2008 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 106

Prototyp-projektet 10 differential psykologer inom personlighetsområdet gick igenom alla publicerade B5 och FFM studier/instrument Ur en extraherad lista om 300 adjektiv, skattades i vilken utsträckning varje enskilt adjektiv kunde ses som en prototyp för respektive fem faktorer 112 av 300 adjektiv klassades till en och samma faktor av 9/10 skattare 10 psykologer observerade närmare 300 personer (i grupparbeten med 10-15 personer) intensivt under en kursperiod och gjorde bedömningar för varje person på alla 112 adjektiv. En faktor analys genomfördes på sammanvägda observationer Petter Gustavsson 1 oktober 2010 107

Resultat: Prototypiska markörer Petter Gustavsson 1 oktober 2010 108

Konvergerar de? Intryck? Empiri? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 109

Hur konvergerar de vanligaste instrumenten? Faktorinstrbument mot NEO-PI-R Petter Gustavsson 1 oktober 2010 110

Openness Petter Gustavsson 1 oktober 2010 111

Conscientiousness Petter Gustavsson 1 oktober 2010 112

Extraversion Petter Gustavsson 1 oktober 2010 113

Agreeableness Petter Gustavsson 1 oktober 2010 114

Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober 2010 115

Var finns de största skillnaderna? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 116

Antal faktorer: Är resultaten så entydiga? B5/FFM: Varför just fem? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 117

Varför just fem? O C E A N Petter Gustavsson 1 oktober 2010 118

Istället för 5; 6? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 119

Ashton, 2004 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 120

Den 6:e faktorn: Äkta - Oäkta Genuin Konstlad Sann Falsk Frank Pretentiös Ärlig Oärlig Petter Gustavsson 1 oktober 2010 121

Varför inte färre faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 122

Hierarkisk taxonomi: Petter Gustavsson 1 oktober 2010 123

Getting along Socialisation (EHE) Getting ahead Självförverkligande (Maslow; Rogers) Petter Gustavsson 1 oktober 2010 124

inför kommande föreläsningar

Personality traits: Stabilitet och förändring

Era prediktioner Era prediktioner: Om stabilitet (rank och nivå) i livets olika stadier/åldrar Hur behålls rangordningen av OCEAN inom en population över tid? Hur förändras en individ över tid i sina nivåer av OCEAN? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 127

Personality traits: Prediktioner

Emotion och beteende Petter Gustavsson 1 oktober 2010 129

Kognition och beteende Petter Gustavsson 1 oktober 2010 130

Situtation och beteende Petter Gustavsson 1 oktober 2010 131

Struktur och process Emotion Kognition Situation Petter Gustavsson 1 oktober 2010 132

Struktur och process Hur ser det inre livet ut för personer med hög/låg: O C E A N? Vilken social/emotionell information är kritisk? Hur reagerar de på denna information? Vilka förväntningar, tolkningar har låg/hög-skattare av/på sin omvärld? Vad motiverar dem/vilka typiska personliga mål driver dem? Petter Gustavsson 1 oktober 2010 133

Personality traits: From the perspective of social-cognitive theories

SCT vs. Trait-theory Byggstenar kontra process Trait teorin menar att ett antal underliggande strukturer avgör hur individer beter sig. Trait är interna psykologiska dispositioner som är (relativt) stabila genom livet. SCT menar att vissa basala strukturer finns, men att beteenden inte kan förstås utan att ta hänsyn till kognitiva och affektiva processer som påverkar hur individer beter sig i olika situationer.

Två SCT-ansatser: Carol Dweck: Grundläggande uppfattning om egna egenskapers stabilitet och förändring Linda Crocker: Self-worth/Self-esteem Grundläggande uppfattning om eget värde Petter Gustavsson 1 oktober 2010 136

Seminarier:

Seminarium den 11/10 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 138

Seminarium den 11/10 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 139

Seminarium den 12/10 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 140

Seminarium den 15/10 Petter Gustavsson 1 oktober 2010 141