BIBLIOTEKET I STALLET Ungdomar köper in böcker till ett eget stallbibliotek

BIBLIOTEKET I STALLET Ungdomar köper in böcker till ett eget stallbibliotek Lena Engberg Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011

Innehållsförteckning Sida 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat 3 2. Förutsättningar 4 2.1 Partille bibliotek 4 2.2 Min frågeställning 4 3. Process 5 3.1 Förberedelse 5 3.2 Aktioner på Partille ridklubb 5 3.3 Aktioner på NÄÄS ridklubb 6 3.4 Vad fanns det för likheter och olikheter mellan ridklubbarna? 6 3.5 Verktyg 6 4. Resultat 7 5. Reflektion 7 Litteraturlista 8 2

1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Det arbete som jag nu kommer att presentera är utfört som ett aktionsforskningsarbete. Vad innebär det att arbeta aktionsforskningsinspirerat? Det börjar med att det finns ett praktiskt problem som skall lösas. Forskningen måste sedan genomföras som en del av den egna praktiken. Vilket innebär att det är den som arbetar inom området som måste se problemet fundera ut en lösning genomföra en aktion och utvärdera resultatet. Förändring är en viktig del i aktionsforskning. Den som forskar strävar efter att finna positiva förändringar. Vilket leder till att man får en strävan efter att hela tiden utforska och förbättra sitt eget arbete. Denna strävan att hela tiden förbättra och utvärdera arbetet gör att aktionsforskning blir en process som för det egna arbetet framåt och som gör att man hela tiden kan återkoppla till det som man har utforskat. Det brukar vara experter som utför forskningen men i aktionsforskning så är det oftast den som själv arbetar inom ett område som utför forskningen. Det som verkligen gör aktionsforskningen till forskning är att man systematiserar det som man kommer fram till när man genomför en aktion och studerar den egna praktiken. Ett kriterium för forskning är just det systematiska förfaringssättet (red. Rönnerman 2004,115) Att själv dra lärdom av den egna praktiken och reflektera över sitt eget handlande och inte bara titta vad som är rätt eller fel enligt forskare eller andra tyckare är något som kännetecknar aktionsforskning. Aktionsforskning är ett tänkande om den egna praktiken som leder till ett en aktion som sedan gör att man reflekterar över det egna arbetet. Detta leder fram till ett lärande om det man arbetar med. När man forskar använder man sig av vissa verktyg, inom aktionsforskning är dagboksskrivande, observationer och handledning ofta använda. Dagbok är ett verktyg där man skriver om den aktion och förändring som man är på väg att genomföra. Enligt Rönnerman kan dagboksskrivandet vara en väg till självinsikt dvs. att upptäcka den egna praktiken.(2004, 21) Genom att observera det som händer får man ett verktyg för att kunna analysera det men vill förändra. Genom att observera den egna verksamheten och därefter förändra har man agerat utifrån en kunskap och inte en känsla. Handledning är ett verktyg som kan användas för att fördjupa diskussionen om det egna arbetet och den egna praktiken. 3

2. Förutsättningar 2.1 Partille bibliotek Som en bakgrund till mitt arbete vill jag beskriva Partille biblioteks historia och nuvarande arbetsätt 1910 den 15 november så invigde Jonsereds föreläsningsförening Jonsereds bibliotek. Det var Lizzie Gibson och Ellen Key som tillsammans skapat biblioteket. 1930 startar ABF biblioteksverksamhet i Partille kommun 1966 övergår ABF-biblioteken i kommunal ägo och ett nytt bibliotek byggs i Porthälla skola 1974 blir hela bokbeståndet BUMSAT dvs. inlagt i en databas (samtidigt som Göteborg) 1990 invigs ett nytt huvudbibliotek i lokal bredvid det gamla 2007 renoveras Partille bibliotek och går över till RFID-teknik. Partille kulturum invigs. Biblioteket har alltid försökt att tillägna sig den senaste tekniken. Partille är också ett bibliotek med mycket generösa öppettider. Biblioteket fick tidigt en barnbibliotekarie. Flera av filialerna var integrerade och hade en egen barnbibliotekarie. Det har funnits fackutbildade bibliotekarie på nästan alla skolor i Partille i början var dessa anställda av biblioteket som sedan sålde dessa tjänster till skolorna. När skolorna gjorde en omorganisation och delade in Partille i olika delar så anställdes flera områdesbibliotekarier på heltid. I ett område blev det lärare som gick in som bibliotekarier. Denna organisation finns kvar trots att det nu är varje skola som får anställa bibliotekarien på viss tid. Vi barnbibliotekarier och skolbibliotekarierna har regelbundna möten. Partille bibliotek ansvarar för kommunens gemensamma biblioteksdatasystem, alla skolor utom friskolorna är med i detta system. Vi barnbibliotekarier arbetar med att bjuda in vissa grupper till biblioteket. Eftersom det finns många bibliotekarier ute på skolorna så försöker vi även att tänka att vi skall arbeta med barnen som fritidsläsare. Traditionellt är vi barnbibliotekarier mer vana vid att arbeta uppsökande gentemot skolor, förskolor och BVC. När vi arbetar med barnen som fritidsläsare så är det när de kommer till biblioteket, för att låna eller delta i någon aktivitet. Det är inte så ofta vi söker upp låntagarna där de tillbringar sin fritid. 2.2 Min frågeställning Vad gör då ungdomarna på sin fritid? Bland många andra saker så är det en stor grupp som idrottar på sin fritid. En typ av idrott som tar mycket tid är ridning. Det som är speciellt med ridning i jämförelse med andra sporter är att det är många tjejer som tillbringar en stor del av sin fritid i stallet. Det är inte bara idrottsutövandet utan allt runt omkring som tar mycket tid. Att jag valde att arbeta med ridklubbar har också att göra med att det alltid finns någon form av klubbrum så det finns förutsättningar för att böcker skall kunna finnas där. En annan bidragande faktor är att det finns ett stort utbud av hästböcker både fakta och skönlitteratur. En tredje och kanske viktigaste orsak till att jag just arbetade med ridklubbar är att det finns en speciell ungdomssektion i alla ridklubbar. Det är främjande för demokratin att ridklubbarna 4

låter ungdomarna ha en egen styrelse som alltid har en representant i den vanliga styrelsen. Detta är unikt för just ridsporten. Det gör att det finns en naturlig grupp på ridklubben som jag samarbetat med för att få ungdomar att själva välja de böcker som skall utgöra deras stallbibliotek. Min fråga är: Vad händer om man låter ungdomar välja böcker till ett eget stallbibliotek? 3. Process 3.1 Förberedelse För att nu kunna ta reda på hur det går när en grupp ungdomar själva skall få köpa in ett antal böcker som deras klubb sedan skall få äga, så kontaktade jag till en början klubben och informerade om det jag tänkte genomföra. Därefter tog jag kontakt med ordförande i respektive US-styrelse, vi bestämde att jag skulle komma på deras möten. Vid de inledande mötena kom vi fram till att alla ungdomar som rider på ridklubben och som också är en del av ungdomssektionen skulle bli inbjudna till att delta i inköpsmöten. Jag satte upp affischer, skrev på hemsidan och delade ut lappar där de som inte kunde komma på inköpsmöten fick önska vilka böcker som skulle köpas in. Därefter genomfördes möten på de båda ridklubbarna, vid dessa möten så presenterade jag det utbud av hästböcker som finns på marknaden. Framförallt hade jag tagit fram listor med böcker. De ungdomar som var med på inköpsmötena var de som var med i ungsdomsektionens styrelse. Dessa inköpsmöten blev mina aktioner, de första kontakterna var också en slags delaktioner som ledde vidare till inköpsmötesaktionerna. När jag inför dessa möten studerade litteraturen så insåg jag att det verktyg som jag främst skulle använda mig av var observation. Enligt Björndal så är registreringen av observationen krävande (2005, 47) man bör fundera över hur man skall få med det viktigaste. Jag bestämde mig för att göra en observation där allt skulle registreras och jag hade bara penna och papper. Björndalen tar också upp nyttan med att föra loggbok (2005, 61) och han rekommenderar (2005, 64) att man strukturerar sina anteckningar men jag valde att föra en ostrukturerad dagbok. 3.2 Aktioner Partille ridklubb: De som deltog i dessa inköpsmöten var ungdomar från 14 20 år första gången var det några som var lite äldre men som andra gången inte var med längre. Jag valde att observera ungdomarna vid deras möten och jag kombinerade med att göra en intervju så att jag fick klart för mig hur alla tänkte. Det jag fick fram var följande: De ville gärna välja böcker som de själva läst. Böckerna med Sigge hade alla läst och ville gärna att dessa skulle köpas in. De kom fram till att de måste tänka på att köpa böcker till olika målgrupper. De ville ha en blandning av fakta böcker och berättelseböcker. De var till en början rädda att välja för mycket men kom fram till att det blev fler böcker än de från början trott. Valde utifrån vad de läst själva och vad de tycker är roligt. De var överens om vilka böcker som skulle köpas in. Eftersom fler böcker än de trodde från början kunde köpas in bestämde de sig för att ta 2 ex av varje bok. Där var resonemanget att det kunde vara bra om flera kunde läsa samma bok. 5

3.3 Aktioner NÄÄS ridklubb De som var med på mötena var från 8 år till 17 år. (vid ett inledande möte fans det en person som var över 20 år) Här gjorde jag fler observationer. Jag kom fram till följande: Började prata om vilka böcker som skulle köpas in, kom fram till att det skulle bli en blandning mellan fakta och skönlitteratur. Det skulle vara bra faktaböcker mer om hur man hoppar än böcker om hur man mockar. Men efter lite resonemang så tyckte de att det kanske behövdes böcker om hur man mockar. Kom fram till att en bok som hette den skadefria hästen skulle många i stallet ha nytta av. När de valde en skönlitterär bok så bestämde de att alla böcker som ingick i en serie skulle köpas in. Jag observerade att de var väldigt lättpåverkade var det någon som inte gillade en bok så hängde de andra på och tvärtom om någon hade en favoritbok. 3.4 Vad fanns det för likheter och olikheter mellan de båda klubbarna? När det gällde skönlitteraturen så valde man mycket samma. Det var några författare som förekom flitigt ex. Pia Hagmar, Lin Hallberg, Lena Furberg. Den ena klubben ville ha alla böcker i en serie medan den andra ville peka ut enstaka böcker. När det gäller faktaböcker har de valt samma till ca 50 %. En av ridklubbarna har valt en bok som handlade om att ha ett eget hästföretag 3.5 Mina verktyg Jag har framförallt använt mig av observation som mitt verktyg för att få fram data. Enligt Björndal är en observation en uppmärksam iakttagelse (2005,26). När jag har deltagit i mötena på ridskolorna så har jag försökt att observera men jag har också blivit involverad i processen eftersom jag är den som har kommit med information om vad som kan köpas och vilka ramar som finns för dessa inköp. Det gör att jag inte riktigt vet om jag har gjort en observation av första eller andra graden. Observation av första graden: den som observerar sitter vid sidan av och iakttar. Observation av andra graden: Observationen är en sidouppgift samtidigt som man deltar i mötet. Jag tror att jag har försökt att göra ett mellanting genom att jag varit med och deltagit men också försökt att hålla mig utanför och studera hur ungdomarna valt vilka böcker som skulle köpas in. Kanske skulle det varit bra om jag haft en bandspelare men så har inte varit fallet utan jag har fått lita till mina egna anteckningar. På den ena ridskolan kompletterade jag med att göra en intervju. Enligt björndal är den mest ostrukturerade formen av intervju det informella samtalet(2005, 92) Det var en sådan intervju jag gjorde med några av ungdomarna. Eftersom det framkom samma saker under intervjun 6

som jag redan hade kunnat observera så tyckte jag att jag inte behövde följa upp med en intervju på den andra ridskolan. Mitt loggboksskrivande handlade mycket om att strukturera upp mitt arbete men jag har också skrivit om olika iakttagelser och tankar som jag haft under arbetets gång. 4. Resultat Min frågeställning var: Vad händer när man låter ungdomar välja böcker till ett eget stallbibliotek? Det mest påtagliga resultatet är naturligtvis stallbiblioteken. Böckerna är i skrivande stund inte på plats men är på väg. I mina aktioner kunde jag se att ungdomar engagerar sig för att köpa in böcker till den egna föreningen. Jag upplevde att ungdomarna helt naturligt ställde upp på sin fritid. De som framförallt engagerade sig i urvalsarbetet var de som redan ingick i ungdomssektionens styrelse. Slutsatsen av detta är att det är de ungdomar som redan är mycket på ridklubben och som engagerat sig i att arbeta mycket för klubben som också tar på sig denna uppgift. Här kan man se att det finns tjejer som blir skolade in i att få vara med och bestämma och lära sig att arbeta i en styrelse. Det känns bra att biblioteket kan vara med och bidra till detta arbete. Ungdomarna har valt böcker som skall passa olika åldersgrupper och de har tänkt på att det skall vara böcker som handlar om olika områden så att det finns något för alla. Jag upplevde att de med liv och lust engagerade sig i att välja böcker till det egna stallbiblioteket. Man kan också fråga som om det hade blivit ett annat Stallbibliotek om jag hade varit den som valt böckerna? Jag hade valt lite andra böcker än ungdomarna. Men förhoppningsvis så kommer just det faktum att de själva valt böckerna att öka läslusten. Hur gick det med de verktyg jag valde att använda? Observationerna och loggboken var mycket bra verktyg men eftersom jag valde att vara något ostrukturerad så var det svårt när jag skulle läsa igenom och få fram mitt resultat, vilket också Björndalen (2005, 64) varnar för. 5. Reflektion Jag har i mitt arbete konstaterat att det är mycket lätt att få ungdomar att engagera sig i inköp av böcker speciellt när det är böcker som de själva kan tänka sig att använda/läsa. Det har varit en positiv upplevelse att få starta uppbyggnaden av dessa stallbibliotek. 7

Mitt viktigaste verktyg har varit observation. Kanske hade det varit bra om jag kunnat spela in mina observationer på bandspelare. Nu var jag hänvisad till det jag antecknade. Eftersom jag inte bara hade rollen av observatör på inköpsmötena så var det lite svårt att koncentrera sig. Men jag tror att det var helt rätt att använda mig av deltagande observation i kombination av observation. Jag tror att det som jag nu lärt mig kommer jag att ha stor nytta av i mitt framtida arbete. Kanske är det just observationen som är det viktigaste som jag tar med mig från detta arbete med aktionsforskning. Jag har även använt mig av loggboksskrivande och har genom detta insett vilket bra verktyg detta kan vara i det dagliga praktiska arbetet. Som jag nämner i resultatet så inser jag att det vore bra om jag nästa gång satsar på att vara lite mer strukturerad. Mitt arbete med att låta ungdomar själva bestämma över inköp visar att Partille bibliotek fortsätter och utvidgar den inköpspolicy som vi haft i några år. Policyn är att låntagarna själva önskar de böcker som skall finnas på biblioteket. Förut har barn och ungdomar önskat i mindre grad än vuxna men med detta arbete så involveras ungdomarna på ett djupare sätt i inköpen. Jag kommer att fortsätta mitt arbete på ridklubbarna och kommer då att studera vad som händer med de böcker som köpts in till stallbiblioteken. Förhoppningsvis så kan boktips från ridtjejerna läggas ut både på ridskolornas hemsidor och på bibliotekets. Litteraturlista Aktionsforskning i praktiken erfarenhet och reflektioner. (red) Karin Rönnerman. Lund 2004 Björndal, Cato R P. Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. 2005 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. Lund 2000 Fangen, Katrin. Deltagande observation. Stockholm 2005 Handlingsplan biblioteket Partille kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen 2008 8