Förslag till vidare läsning

Förslag till vidare läsning Nedan presenterar vi litteratur som kan passa för vidare läsning. Litteraturförslagen är ordnade efter bokens kapitel, men kan ha beröringspunkter även med andra teman. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Det finns ett flertal allmänt hållna metodböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där teori blandas med praktiska aktiviteter. De som har fått mest spridning i Sverige är Pauline Gibbons böcker Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande (2013) (rekommenderas för lärare i teoretiska ämnen och äldre åldrar) och Stärk språket, stärk lärandet: språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (2013) (rekommenderas för lärare som arbetar med yngre åldrar och nyanlända elever) samt Maaike Hajers och Theun Meestringas bok Språkinriktad undervisning: en handbok (2014). Skolverket har publicerat filmer, artiklar och ett flertal skrifter om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, som till exempel Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2012) och Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen (2012). Materialet finns tillgängligt på deras webbplats. Scaffolding stöttning är ett centralt begrepp inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Begreppet brukar förknippas med psykologen Bruner, som vilade sig mot Vygoskijs teorier om lärande. Scaffolding är ett mångfacetterat begrepp och den som vill läsa mer kan med fördel läsa artikeln The role of tutoring in problemsolving av Wood, Bruner och Ross (publicerad i Journal of child psycology and psyciatry and allied disciplines 14, 1976) eller Vygotskijs Tänkande och språk (2001). Bedömning Skolverket har publicerat bra material (filmer, artiklar och olika skrifter och stödmaterial) om bedömning däribland en kunskapsöversikt, Kunskapsbedömning vad, hur och varför? (2011) av Helena Korp. Materialet finns tillgängligt på deras webbplats. Förutom kommentarmaterialen till kursplanerna i de samhällsvetenskapliga ämnena så har Skolverket tillsammans med lärare även producerat kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap och geografi. Materialet ger utifrån elevexempel förslag på vilka bedömningsaspekter lärare kan använda för att bedöma kvaliteten i elevernas resonemang, sambandsbeskrivningar och begreppsanvändning för årskurs 6 och 9. På senare tid har det pratats mycket om summativ och kanske framför allt formativ bedömning (eller bedömning för lärande som det också kallas). För den som vill läsa mer om formativ bedömning kan vi rekommendera Anders Jönssons bok Lärande bedömning (2013) eller Christian Lundahls Bedömning för lärande (2011) som båda ger en bra introduktion till området. Både Jönsson och Lundahl refererar bland andra Dylan Wiliams forskning. För den som vill ha en praktiskt inriktad bok med många klassrumsaktiviteter för att följa elevernas lärande kan vi tipsa om Wiliams Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken (2013). Fokus på aktiviteterna ligger inom matematiken eftersom det är hans primära forskningsfält, men många av aktiviteterna är direkt överförbara till de samhällsvetenskapliga ämnena. Nationellt centrum för svenska som andraspråk anordnade 2006 ett symposium med titeln Bedömning, flerspråkighet och lärande. I symposieskriften finns flera intressanta artiklar, däribland Lena Sjöqvists I den här tiden var träd kol mycket när språk och tanke inte håller jämna steg; om att bedöma en andraspråkstext. Sjöqvist diskuterar bedömning i allmänhet, och bedömning av andraspråkselever med performansanalysen som verktyg i synnerhet, utifrån en elevtext och uppgiften Redogör för vad du lärt dig under SO-lektionen. Ord och begrepp För dig som vill läsa en kort översikt om skolspråk och ämnesspråk i allmänhet kan vi rekommendera Språk i ämnet, skriven av Ulrika Magnusson på uppdrag av Skolverket (2008). Materialet finns tillgängligt på deras webbplats. Den som vill fördjupa sig ytterligare i språkliga aspekter av skolspråk och ämnesspråk kan läsa delar av Agnes Edlings avhandling Abstraction and authority in textbooks. The textual paths towards specialized language, (2006). De texter som analyseras i avhandlingen har samlats inom projektet Elevers möte med skolans textvärldar. Ett centralt tema i projektet

är skillnader och likheter mellan textkulturer i olika skolämnen. Studien utgår ifrån texter i svenskämnet, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen för åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet. Avhandlingens främsta fokus handlar om att beskriva abstraktion och andra relaterade språkliga drag i lärobokstexter. Men Edling kopplar också texterna till den kontext där de har använts, det vill säga till de aktiviteter i klassrummen där texterna användes och till de elever som läste texterna. Internationellt är Caroline Coffin en av föregångarna när det gäller att analysera ämnesspråket i historia både för texter eleverna läser och själva producerar. Hon har publicerat såväl böcker som artiklar inom ämnet, till exempel Historical discourse: the language of time, cause and evaluation (2006) eller Learning to write history: the role of causality (i Written Communication 21, 2004). Ordens värld: svenska ord - struktur och inlärning av Ingegerd Enström (2010) riktar sig visserligen till avancerade inlärare av- och lärare i svenska som andraspråk men boken är en guldgruva för alla som vill lära sig mer om utmaningar i svenskan för elever med svenska som andraspråk. I boken blandas teoretisk kunskap om svenska ords innehåll och uppbyggnad med aktiviteter för ett ökat ordförråd. Tala Olga Dysthe visar i Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära (1996) hur undervisningen i historia, samhällskunskap och modersmål kan se ut när fokus läggs på en interaktiv och elevaktiv undervisning. Detta gör Dysthe med hjälp av exempel från tre gymnasieklasser på tre skolor två i USA och en i Norge. Ett flerstämmigt klassrum innebär ett klassrum där lärarens röst är en av många röster som lyssnas till, där eleverna även lär av varandra och där muntlig och skriftlig användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen. I ett flerstämmigt klassrum skriver eleverna inte bara för att visa vad de har lärt sig de skriver också för att lära. I sin licentiatavhandling Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO (2011) har Mariana Sellgren undersökt vilka språkliga resurser andraspråkselever i åk 6 använde när de läste, samtalade och skrev egna texter i geografi. Hennes data är bland annat inspelade gruppsamtal som ger oss en inblick i hur eleverna grupparbetar och deras behov av att få ägna sig både åt ämnesinnehållet och åt de språkliga verktyg som de behöver för att läsa och skriva egna texter i ämnet. I avhandlingen Textsamtal som lässtöttande aktivitet: Fallstudier om textsamtalens möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning (2015) undersöker Yvonne Hallesson hur textsamtal kan fungera som en lässtöttande aktivitet. Hallesson analyserar och jämför olika typer av textsamtal: helklassamtal, Elevaktiva frågemodellen, Questioning the author och Fria gruppsamtal. Syftet är att se samtalens lässtöttande potential, dels vad gäller kamrat- och lärarstöttning, dels i vilken mån samtal med olika uppläggning kan sägas stötta elevers textförståelse. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras möjligheter och hinder för textsamtal som lässtöttande aktivitet. Läsa När det kommer till läsning finns det både teoretiskt inriktade böcker, som till exempel Läsförståelse i teori och praktik, red Ivar Bråten (2008) och Läsning och läsundervisning av Carsten Elbro (2004), och mer praktiskt inriktad litteratur, som Elisabeth Arnbaks Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess (2010), där teori varvas med klassrumsaktiviteter. För den som vill läsa mer om olika strategier för läsförståelse och meningsskapande med hjälp av text rekommenderar vi artikeln Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities av Palinscar & Brown (1984, Cognition and Instruction, 1(2)). Palinscar och Brown undersöker vilken effekt undervisning i olika strategier (som strategierna att förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta) kan ha på högstadieelevers läsförståelse av faktatexter. I Sverige har bland annat Barbro Westlund skrivit om strategierna i Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2012) eller Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategier för förståelse (2015). Monica Reichenberg har forskat mycket om läsning och läsförståelse. I sin studie Gymnasieelever samtalar kring facktexter: en studie av textsamtal med goda och svaga läsare (2005) undersöker hon hur gymnasielärare i samhällskunskap och omvårdnad med hjälp av modellen Questioning the author kan stötta eleverna att bli mer aktiva läsare och få ökad förståelse för facktexter. Studien och metoden beskrivs också, något mer läsvänligt, i boken Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet (2014). För den som vill läsa mer om andraspråkselevers läsning i de samhällsvetenskapliga ämnena

rekommenderas Caroline Libergs artikel Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar (i Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande, red Kerstin Nauclér, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2001) och Lotta Olvegårds avhandling Herravälde: är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan (2014). Olvegårds avhandling består av två empiriska delstudier. I den första delstudien undersöks strukturella och språkliga drag i fem läroböcker i historia för gymnasieskolan. I den andra delstudien analyseras, genom enskilda textsamtal, andraspråkselevers möten med några av lärobokstexterna. Skriva Den som vill veta mer om genrepedagogiken kan läsa Eija Kuyumcus artikel Genrepedagogik som verktyg i språk och kunskapsutvecklande undervisning och lärande i Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (2013). För fördjupade kunskaper rekommenderas Britt Johanssons och Anniqa Sandell Rings praktiska metodbok Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken (2010) som visar konkreta undervisningsexempel från ämnesundervisningen i låg- och mellanstadiet. En något mer teoretisk introduktion till genrepedagogiken ger Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext av Bodil Hedeboe & John Polias (2008) samt Symposium 2009: genrer och funktionellt språk i teori och praktik (red. Mikael Olofsson, 2010). Ruth Mulvads Sprog i skole: læseudviklende undervisning i alle fag (2009) har visserligen elevers läsförståelse av läromedelstexter i olika ämnen i fokus, men det är samtidigt en bra introduktion till vilka strukturer och språkliga drag som kännetecknar olika genrer. Anna Malmbjer har skrivit artikeln Att skriva i skolämnet historia (i red. Ludvigsson, David Kritiska perspektiv på historiedidaktiken: aktuellt om historia 2013:2). I artikeln presenterar Malmbjer ett ämnesspecifikt textschema för att visa och förklara vad som språkligt kännetecknar historieämnets texter. Schemat kommer ursprungligen ifrån Caroline Coffins forskning, men Malmbjer har kompletterat och anpassat det till svenska förhållanden. Hon diskuterar också texternas relation till kunskapskraven i grundoch gymnasieskolan. Elever med svenska som andraspråk För den som vill få en generell översikt kring vikten av ett utökat andraspråksperspektiv i dagens skola rekommenderas den forskningsöversikt som Kennet Hyltenstam, Monica Axelsson och Inger Linberg redigerat för Vetenskapsrådets räkning. Den heter Flerspråkighet: en forskningsöversikt (2012) och finns dels att beställa, dels fritt tillgänglig att ladda ned i pdf-format från Vetenskapsrådets webbplats. Den första delen, Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext som har sammanställts av Niclas Abrahamsson och Emanuel Bylund, redogör för grundläggande teorier om hur man lär sig och utvecklar ett första- och ett andraspråk. Vi får i kapitlet information om hur språken utvecklas grammatiskt och om olika faktorer som kan påverka språkens utveckling. I den andra delen, Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren av Monica Axelsson och Ulrika Magnusson, presenteras aktuell forskning kring teman som vi har berört i den här boken: skolspråk och ämnesspråk, att tala, läsa och skriva på ett andraspråk, och hur olika organisationsmodeller av modersmålsundervisning, andraspråksundervisning och undervisning i andra skolämnen kan inverka på andraspråkselevernas lärande. För den som vill läsa mer om ett interkulturellt förhållningssätt i skolan finns en uppsjö av böcker. Interkulturell pedagogik i teori och praktik (red. Pirjo Lahdenperä, 2004) eller Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (red. Bosse Bergstedt & Hans Lorentz, 2006) kan vara en ingång. Den interkulturella pedagogiken kan gärna kombineras med ett normkritiskt förhållningssätt som synliggör och problematiserar de normer vi annars lätt tar för givna. Den normkritiska pedagogiken har sina rötter inom RFSL och antologin Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring (red. Janne Bromseth & Frida Darj, 2010) ger en bra presentation av dess centrala delar. Ur ett normkritiskt perspektiv kan det dessutom vara intressant att läsa mer om vilka perspektiv som speglas i våra läromedel. Om detta handlar bland annat Kenneth Nordgrens avhandling Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (2006). Nationellt centrum för svenska som andraspråk är ett resurscentrum förlagt vid Stockholms universitet

som arbetar med frågor som rör flerspråkiga elevers lärande. På hemsidan, www.andrasprak.su.se, finns aktuell och matnyttig information kring elever med svenska som andraspråk. Den som vill hålla sig uppdaterad inom området kan anmäla sig till deras nyhetsbrev. Vart tredje år anordnas ett symposium som resulterar i en artikelsamling där flera av artiklarna är av intresse för SO-lärare. Flera av dessa symposieskrifter finns tillgängliga på hemsidan.

Litteratur Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Coffin, Caroline (2013[2006]). Historical discourse: the language of time, cause and evaluation. London: Bloomsbury Coffin, Caroline. Learning to write history: the role of causality. I: Written Communication (2004, nr 21, s. 261-289) Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur Edling, Agnes (2006). Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards specialized language. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006 Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. 1. uppl. Stockholm: Liber Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld: svenska ord - struktur och inlärning. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. (2012). Stockholm: Skolverket Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 2., uppdaterade uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. 2 uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Hallesson, Yvonne (2015). Textsamtal som lässtöttande aktivitet: fallstudier om textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015 Hedeboe, Bodil & Polias, John (2008). Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext. Uppsala: Hallgren & Fallgren Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012).Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, s.605-632 Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Liberg, Caroline, 2000. Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.), 2000: Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma, s.108-128 Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt Magnusson, Ulrika (2008) Språk i ämnet. Rapport på uppdrag av Skolverket Malmbjer, Anna. Att skriva i skolämnet historia. I red. Ludvigsson David, Kritiska perspektiv på historiedidaktiken: aktuellt om historia (2013:2. s.49-69.)

Mulvad, Ruth (2009). Sprog i skole: læseudviklende undervisning i alle fag : funktionel lingvistik. 1. udgave, 1. oplag. Kbh.: Alinea Nordgren, Kenneth (2006). Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006 Olofsson, Mikael (red.) (2010). Symposium 2009: genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag Olvegård, Lotta (2014). Herravälde: är det bara killar eller? : andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2014 Palincsar, Annemarie Sullivan & Brown, Ann L, 1984. Reciprocal Teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities, I: Cognition av instruction I (2), s.117-175. Reichenberg, Monica (2005). Gymnasieelever samtalar kring facktexter: en studie av textsamtal med goda och svaga läsare. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Natur & Kultur Sellgren, Mariana (2011). Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet, 2011 Sjöqvist, Lena. I den här tiden var träd kol mycket när språk och tanke inte håller jämna steg; om att bedöma en andraspråkstext. I: Olofsson, Mikael (red.) (2007). Symposium 2006: bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse : högstadiet. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & Kultur Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Wood, Bruner & Ross. The role of tutoring in problemsolving. I: Journal of child psycology and psyciatry and allied disciplines (1976, nr 14, sid 89-100) Vygotskij, Lev Semenovic (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos