Göteborg goes green. Implementering av det kommunala programmet Miljöanpassat byggande En intervjustudie

Göteborg goes green Implementering av det kommunala programmet Miljöanpassat byggande En intervjustudie Rapport LIANE THUVANDER ROBERTO CATTANEO BARBARA RUBINO Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige, 2013

Göteborg goes green Implementering av det kommunala programmet Miljöanpassat byggande En intervjustudie Liane Thuvander Roberto Cattaneo Barbara Rubino Institutionen för arkitektur Chalmers tekniska högskola Göteborg 2013

Göteborg goes green Implementering av det kommunala programmet Miljöanpassat byggande En intervjustudie LIANE THUVANDER, ROBERTO CATTANEO och BARBARA RUBINO e-post: liane.thuvander@chalmers.se Genomförandet av denna studie har möjliggjorts tack vare medel från Adlerbertska Forskningsstiftelsen. Omslag: Titelblad skriften Byggande för en hållbar utveckling i Göteborg 10 Exempel och Miljöanpassat byggande Göteborg Program för Bostäder Institutionen för arkitektur Göteborg, 2013

Sammanfattning I maj 2009 antog Fastighetsnämnden i Göteborgs Stad ett kommunalt program Miljöanpassat byggande (MAB) med riktlinjer för byggandet av nya bostäder. Programmet som utarbetades under ledning av Fastighetskontoret i samverkan med Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen innebär att exploatören förbinder sig i ett markanvisningsavtal att följa riktlinjerna. Programmet ställer högre krav än normen och medför ökade krav på byggherrar och byggsektorn, men också ändrade rutiner för Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Syftet med projektet Göteborg goes green är att följa upp och dokumentera hur MAB implementeras och tillämpas för att a) få kunskap om programmet ger effekt som planerat, b) ge feedback till Fastighetskontoret för en framtida utveckling av programmet, och c) identifiera eventuella områden för revidering. Ett övergripande syfte är att bidra till en kontinuerlig dokumentation av utvecklingen för ett hållbart byggande i Göteborgs kommun. Empiriskt material har samlats in genom studier av styrdokument och sju intervjuer med nyckelaktörer på Fastighetskontoret, Lokalförvaltningen, ett kommunalt fastighetsbolag och två byggföretag. Aktörerna valdes p.g.a. att de har varit med och tagit fram programmet, är ansvarig för implementeringen, arbetar med liknande program inom sitt företag eller tillämpar programmet i ett byggprojekt. Intervjuerna genomfördes under hösten 2012. Ett antal teman har utvecklats för att strukturera intervjuerna och analysen: framtagning av programmet, implementering av programmet, reaktioner på programmet, effekter, revidering av programmet, programmets framtid, samt programmet i en regional och nationell kontext. Frågorna anpassades till de enskilda aktörerna och deras relation till programmet. Projektet baseras på ett nära samarbete mellan forskare från Institutionen för arkitektur vid Chalmers och representanter från Göteborgs Stads Fastighetskontor. Detta samarbete har bland annat inneburit att frågeställningar har diskuterats gemensamt. Viktiga dokument såsom förteckning av markanvisningsavtal och nyckelaktörer har distribuerats av Fastighetskontoret. Tre år efter antagandet av MAB har ännu inget projekt följt programmet från början till slut. Däremot har målet att ta upp miljöfrågan och starta en diskussion med aktörer inom byggsektorn uppnåtts. Fördröjningen beror främst på interna organisatoriska svårigheter, bl.a. bristen på samordning mellan olika kommunala förvaltningar och avsaknad av en kontaktperson t.o.m. april 2012. Svårigheterna har delvis berott på att Fastighetskontoret varit ensamt ansvariga för programmet. De intervjuade från byggbranschen har uppfattningen att Göteborgs kommun har gjort ett viktigt och stort steg i arbetet med framtagandet av MAB. En ursprunglig skepticism har med tiden förändrats till uppfattning att de ställda kraven inte skiljer sig särskilt mycket från dem som Boverket har i BBR och stora byggbolagen redan arbetar med i sin vardag.

En fullständigöversyn och revideringav MAB anses inte vara nödvändigt ännu, och underlaget för att genomföra en översyn och revidering är för litet eftersom inget projekt har följt MAB från början till slut. Däremot pågår ett justeringsarbete där Fastighetskontoret utvecklar checklistor för att göra MAB mer hanterbart och lättare att följa upp från kommunens sida men också för att underlätta för byggbranschen att tillämpa MAB. Checklistan ska fungera som underlag till projekten som markanvisas vilket branschen har efterfrågat. Även om framtiden för MAB fortfarande är en öppen fråga, har vi bett de intervjuade att spekulera över hur programmet kan se ut om tio år. Svaren har en stor spännvidd från konkreta tekniska funktionskrav över kopplingar till kostnader och stadsplaneringsfrågor, till programmets utformning och ideologiska perspektiv. Några konkreta synpunkter som de intervjuade har är att programmet borde bli kortare och istället tydligare inom specifika områden, inkludera materialens inbyggda energi, se husen som en energiproducent, stödja byggande i trä, se byggnadernas olika funktioner och verksamheter i en helhet för bättre energibalans och som en del av blandstaden, addera ett kostnadsperspektiv, samt inkluderar sociala aspekter. Eller så behövs MAB inte längre? Existensen av sådana kommunala riktlinjer diskuteras för närvarande i den svenska regeringen, som i och med detta riskerar underskatta deras betydelse i utvecklingen av hållbart byggande. De lokala myndigheterna lär sig först från innovativa demonstrationsprojekt som visar att nya lösningar är genomförbara och sätter sedan igång lokala förändringar som i sin tur ger rekommendationer till de statliga myndigheterna. Istället för att förminska betydelsen av lokalt styre bör de lokala myndigheternas arbete samordnas och utvärderas för att tydligare kunna visa på konsekvenserna och effekterna av programmen för hållbart byggande i en större skala. Förutom att projektet Göteborg goes green dokumenterar hur MAB börjar implementeras har projektet även betydelse för vår gemensamma utveckling av kunskaper kring miljöanpassat byggande, dels som utvärdering av pilotinsatser och dels som metod för återkoppling av erfarenheter vid implementeringar för att stimulera genomförande av nya projekt.

Förord Rapporten är resultatet av projektet Göteborg goes green Implementering av det kommunala programmet miljöanpassat byggande som har genomförts hösten 2012 och finansierats av Adlerbertska Forskningsstiftelsen. Barbara Rubino och Liane Thuvander, båda vid Institutionen för arkitektur vid Chalmers, är projektledare med ansvar för planering, genomförande och rapportering av studien i sin helhet. Roberto Cattaneo, också vid Institutionen för arkitektur, har varit ansvarig för genomförande och dokumentation av intervjuerna. Projektet är baserat på ett samarbete med Göteborgs Stads Fastighetskontor genom Peter Junker, arkitekt och Planeringschef på markavdelningen, Lukas Memborn, arkitekt och miljöstrateg på Planeringsenheten mark, och Carin Borgelsson, Byggnadsingenjör med ansvar för Miljöanpassat byggande på Exploateringsavdelningen. Under projektets gång har vi fått många värdefulla synpunkter från dessa personer. Projektet har också presenterats på ett seminarium den 8:e november 2012 som anordnades av Adlerbertska Forskningsstiftlesen. Författarna riktar ett varmt tack till alla de personer och företag som ställt upp i intervjuerna, delat med sig sina erfarenheter och på så sätt bidragit med värdefull kunskap. Vidare riktar författarna ett tack till Adlerbertska Forskningsstiftelsen för de medel som var förutsättningen för att överhuvudtaget kunna realisera projektet. Tack vare bidraget har vi kunnat genomföra ett mycket inspirerande projekt. Göteborg, augusti 2013 Barbara Rubino, Liane Thuvander och Roberto Cattaneo

INNEHÅLL SAMMANFATTNING FÖRORD INNEHÅLL I III V 1. INTRODUKTION 1 1.1 OM PROJEKTET OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1 1.2 SYFTE 1 1.3 METOD 2 2. MILJÖANPASSAT BYGGANDE VÄXER FRAM 2 2.1 KORT TILLBAKABLICK 2 2.2 MILJÖANPASSAT BYGGANDE 4 3. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 5 4. RESULTAT 7 4.1 IMPLEMENTERING AV PROGRAMMET 9 4.2 REAKTIONER PÅ PROGRAMMET 12 4.3 EFFEKTER 15 4.4 REVIDERING AV PROGRAMMET 16 4.5 PROGRAMMETS FRAMTID 18 4.6 PROGRAMMET I EN REGIONAL OCH NATIONELL KONTEXT 20 5. REFLEKTION OCH SLUTSATSER 22 6. EPILOG 23 7. LITTERATUR 24 8. BILAGOR 25 B1 AKTÖRER INVOLVERADE I FRAMTAGNING AV MILJÖANPASSAT BYGGANDE 25 B2 INTERVJUFRÅGOR 26 B3 LISTA ÖVER GENOMFÖRDA INTERVJUER 28

1. INTRODUKTION 1.1 Om projektet och frågeställningar Sedan några år pågår ett väsentligt kunskapsbygge inom och mellan Göteborgs Stads olika förvaltningar inom byggandet för en hållbar utveckling och intresset för miljöfrågorna på Fastighetskontoret har varit stort över en lång tidsperiod. I maj 2009 togs ett stort steg när Fastighetsnämnden antog ett nytt policydokument: Miljöanpassat byggande Program för bostäder. Programmet hade tagits fram av under ledning av Fastighetskontoret genom ett samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Älvstranden Utveckling AB och Chalmers Arkitektur. Handlingen skulle utgöra ett underlag när markanvisningar lämnas och avtal tecknas med intressenter, det vill säga när till exempel en byggherre vill exploatera kommunal mark, samt innehålla riktlinjer för detaljplanering och bygglovgivning. En markanvisning innebär en rätt för en intressent att under en viss tid och på givna villkor få förhandla med staden om förutsättningarna för att genomföra bostadsbebyggelse inom visst markområde som staden äger. Fastighetsnämnden fattar beslut om att godkänna markanvisning. Till grund för beslut ligger kommunens markanvisningspolicy. [Fastighetskontoret www.goteborg.se, februari 2013] Miljöprogrammet siktar högre än lagkraven och ska fungera som ett incitament i miljöarbetet genom att höja ambitionsnivån, mana till ständiga förbättringar och skapa framåtanda. Programmet för Miljöanpassat byggande innebär inte bara höjda krav på byggherren utan även ändrade rutiner för Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret, bland annat genom att särskilda samrådsmöten skall hållas och kompletterande dokument samlas in för att kunna följa upp att riktlinjerna följs. Omvärldens intresseför programmet har varit stort, och olika kommuner i landet varit på studiebesök hos Fastighetskontoret. Men för att få kunskap om programmet ger effekt som planerat, för att kunna revidera programmet och få/ge feedback behövs en uppföljning och utvärdering av processen vilket dessutom är viktigt för Göteborgs Stads trovärdighet i allmänhet och Fastighetskontoret i synnerhet. Projektet Göteborg goes green har påverkats av det faktum att Miljöanpassat byggande inte har tillämpats i sin helhet i något byggprojekt än. Även om programmet antogs maj 2009, har olika faktorer lett till att det inte har börjat användas fullt ut förrän hösten 2012. 1.2 Syfte Syftet med projektet Göteborg goes green är att följa upp och dokumentera hur det kommunala programmet Miljöanpassat byggande (MAB) implementeras och tillämpas för att: - få kunskap om programmet ger effekt som planerat, - ge feedback till Fastighetskontoret för en framtida vidareutveckling av programmet, - identifiera eventuella områden för revidering. Ett övergripande syfte är att bidra till en kontinuerlig dokumentation av utvecklingen för ett hållbart byggande i Göteborgs kommun. 1

1.3 Metod Projektet baseras på ett nära samarbete mellan forskare vid Chalmers Arkitektur och Göteborgs Stads Fastighetskontor. Frågeställningar har identifierats och diskuterats tillsammans, och viktiga dokument såsom förteckning av markanvisningsavtal och nyckelaktörer har distribuerats av Fastighetskontoret. Hösten 2011 skulle ett första byggprojekt som markanvisades med MAB behandlas i ett särskilt samrådsmöte. Den ursprungliga tanken var att följa implementeringen genom att delta, observera och dokumentera med ljudupptagning detta första särskilda samrådsmöte. Ett sådant möte kom aldrig till stånd och under augusti 2012 bestämde vi oss för att revidera projektets upplägg och istället genomföra intervjuer med nyckelpersoner. Det empiriska materialet har alltså samlats in från intervjuer med sju nyckelpersoner som valts för att de har varit med och tagit fram programmet och för att de är ansvariga för implementeringen, samt för att de arbetar med liknande program inom sitt företag eller tillämpar programmet i byggprojekt. Intervjuerna har spelats in med en digital ljudupptagningsapparat och därefter transkriberats till text. Transkriberingarna analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ tematisk analys. För att förbereda intervjuerna, studerade vi ett antal styrdokument som används inom Göteborgs kommun och de kommunala bolagen. Vi studerade dessutom några andra svenska kommuners styrdokument. Vi har också haft möten med ansvariga på Fastighetskontoret samt kommunicerat via e- post för att identifiera de mest relevanta frågeställningarna och få hjälp med att välja ut nyckelpersoner för intervjuerna. 2. MILJÖANPASSAT BYGGANDE VÄXER FRAM 2.1 Kort tillbakablick MAB har sitt ursprung i ett växande intresse kring byggandets miljöaspekter som präglat Göteborg Stads, Stadsbyggnadskontorets, Miljöförvaltningens och inte minst Fastighetskontorets arbete under de senaste decennierna. Samma intresse stod bakom beställningen av skriften Byggande för en hållbar utveckling i Göteborg 10 exempel som gavs ut 2004. Denna skrift börjar med frågan Vad kan vi lära oss av byggda projekt i göteborgsregionen och hur kan erfarenheter från dessa återanvändas och vidareutvecklas i framtida projekt? Svaret ges genom att beskriva och analysera tio byggnader med miljöfokus, såväl nybyggnads- och ombyggnadsprojekt som bostadshus och lokaler. 2

Skriften 10 exempel är en av grunderna som Programmet Miljöanpassat byggande vilar på genom att ge svar på: Vad kan vi lära oss av byggda projekt i göteborgsregionen och hur kan erfarenheter från dessa återvändas och vidareutvecklas i framtida projekt? Erfarenheterna från de goda exemplen var en kunskaps- och inspirationskälla till en markanvisningstävling vid Lundby Kyrkby i Göteborg som utlystes av Fastighetskontoret år 2005. Det vinnande tävlingsförslaget för 105 lägenheter lämnades in av fastighetsbolaget Botrygg och SHL arkiteker och uppfördes 2009-2011. Skriften togs också fram för att sprida kunskap och väcka intresset för frågorna bland allmänheten, och den används i undervisningssyfte på Chalmers Arkitektur. Flerbostadshus i Lundby Kyrkby byggda 2009-2011. Husen är resultatet av en markanvisningstävling från 2005 med ett särskilt miljöprogram. Tävlingen, med sina unika miljö- och uppföljningskrav, hade som mål att öka medvetenheten om hållbart byggande samt att ge erfarenheter till Fastighetskontoret för att kunna höja kraven vid framtida markanvisningar. Var ska ribban för nya projekt ligga? var ju frågan som skriften 10 exempel slutar med. Frågan fick ett svar 2009, när Göteborgs kommun antog ett nytt policydokument: MAB - Miljöanpassat byggande Program för bostäder. 3

2.2 Miljöanpassat byggande MAB är ytterligare en byggsten i Göteborg Stads pågående arbete kring en uthållig bebyggelseutveckling där kommunen tar steget från lärande och testande till handling. MAB är ett verktyg för politiker och tjänstemän när dessa på ett aktivt sätt skall påverka och styra framtidens bostadsbyggande på kommunal mark. Programmet behandlar den byggda miljön i ett helhetsperspektiv med sju specifika sakområden: beständighet, hälsa- och inomhusklimat, miljöpåverkan, resurshushållning, bullerskydd, fuktskydd och energihushållning. Hela processen inkluderar planering, projektering, produktion och förvaltning. Miljöanpassat byggander är ett styrdokument som använts av Göteborgs Stad/Fastighetskontoret och är ett aktivt sätt att påverka och styra framtidens bostadsbyggande på kommunal mark. Programmet kan laddas ner på www.goteborg.se. Själva utformningen av MAB har inspirerats av och dragit lärdomar från Stockholms Miljöprogram från 2005. MAB har tagits fram under åren 2007 till 2008 i samverkan mellan Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen där projektansvaret har legat hos Fastighetskontoret. Projektorganisationen bestod av en styrgrupp, en arbetsgrupp, en referensgrupp och att antal remissinstanser, se Bilaga 1. Figur 1 ger en kort överblick över händelser som varit viktiga för framväxten av MAB. Skriften Byggande för en hållbar utveckling i Göteborg 10 exempel publiceras. Fastighetskontoret genomför markanvisningstävling Lundby Kyrkby. MAB: uppdrag formuleras. MAB antas i Fastighetsnämnden. Fösta studie hur MAB implementeras och tillämpas. 2004 2005 April 2007 Maj 2009 Hösten 2012 Februari 2003 Kommunfullmäktige tillstyrker en motion om att bygga en ekoby. Fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret får uppdrag. September 2007 Fastighetskontoret studieresa till Tyskland med temat hållbart byggande. 2005 September 2008 Stadsbyggnadskontoret studieresa till Tyskland med temat hållbart byggande. 2005 Figur 1. Viktiga händelser och beslut som har påverkat arbetet kring hållbart byggande i Göteborg Stads kommun. 4

Det är ofta en flerårig process från ny exploatering till byggskede. Från maj 2009 till och med juni 2012 har totalt 92 projekt markanvisats, varav 45 har status förlängd, 43 är ny exploatering, 4 är utan statusbeskrivning. Därav är 2 projekt tävlingar och 7 projekt är i byggfasen. Ett projekt är färdigställt utan att ha följt MAB från början till slut, dvs. utan särskilt samråd. Idag finns programmet tillgängligt via en länk på Göteborg Stads Fastighetskontors hemsida tillsammans med en lista över Frequently Asked Quesions, FAQ. För specifika frågor finns en kontaktperson ansvarig för implementering av MAB. 3. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Projektet Göteborg goes green startades september 2011, när forskarna och representanter från Fastighetskontoret träffades för att lägga grunden för det fortsatta arbetet. Specifika frågeställningar och intressanta aktörer och nyckelpersoner identifierades. Nyckelpersoner är de som varit involverade i framtagning av MAB eller på annat sätt påverkar/har påverkat implementeringen av programmet. Fastighetskontoret mailade en lista med personer efter mötet. Den initiala idén var att studera det första särskilda samrådsmötet för ett projekt som hade fått en markanvisning med kravet att följa MAB. Forskarteamet planerade då att göra observationer under det särskilda samrådsmötet mellan exploatören och kommunen och som är ett krav i MAB, men inte enligt lagen. Ett sådant möte hade ännu inte hållits i september 2012, och därför beslutade forskarteamet att genomföra en intervjustudie med ett antal nyckelaktörer för att få en uppfattning om hur implementeringsprocessen av programmet fungerar och hur den uppfattas från olika håll. För att stödja urvalsprocessen i valet av intervjupersoner, tillhandahöll Fastighetskontoret en lista med alla markanvisningar från och med år 2009 till och med juni 2012. Listan innehöll 83 bostadsprojekt med information om diarienummer, status, datum för beslut, namn på projektet och område, exploatör, distrikt, handläggare på fastighetskontoret, skede, datum för avtal, antal lägenheter, information om projektet, och fastighetskontorets kommentar. Utifrån listans 7 projekt som var i byggfasen valde vi ut tre stycken projekt. Avsikten med att intervjua personer från dessa projekt var att studera hur byggbranschen och de som behöver tillämpa MAB hanterar programmet. Ett liknande urval gjordes utifrån aktörslistan som vi fick efter första mötet med Fastighetskontoret, samt utifrån forskarnas egna erfarenheter. Tanken var att intervjua nyckelpersoner med olika ansvarsområden och på så sätt täcka processen från framtagning av programmet till implementering, och med hänsyn till framtida utveckling inom kommunen. Sammanlagt valde vi ut 12 personer som vi kontaktade via e-mail och/eller telefon för att informera om vårt projekt samt för att sondera intresset av att delta i en intervju. Slutligen var det åtta personer som tackade ja, varav tre kommer från Fastighetskontoret, en från Lokalförvaltningen, en från ett kommunalt fastighetsbolag, och tre personer från två byggföretag. Av olika anledningar hade ingen representant från Stadsbyggnadskontoret möjlighet att ställa upp för en intervju men vi fick några synpunkter via e-mail och telefonsamtal. 5

För att kunna förbereda sig erhöll intervjupersonerna en lista med ett antal frågor i god tid innan intervjutillfället. Frågorna var anpassade till respektive intervjupersonens organisation och dess/deras relation till MAB, till exempel ett kommunalt kontor eller ett byggföretag. Frågorna var strukturerade kring sex huvudtemata (figur 2) och fungerade sedan som intervjuunderlag. Vid intervjutillfällen gavs också möjlighet att lyfta fram egna funderingar. Listan med frågorna finns i Bilaga 2. 1 Framtagning av programmet. 2 Implementering av programmet. 3 Reaktioner på programmet. 4 Effekter. 5 Revidering av programmet. 6 Programmets framtid. Figur 2. De sex huvudtemata för intervjuunderlaget. Vid intervjutillfällena närvarade en forskare och de intervjuade, med undantag från de två första intervjuerna då två forskare närvarade. Sammanlagt genomfördes 7 intervjuer, alla på de intervjuades arbetsplatser. Intervjuerna var semi-strukturerade och varade i genomsnitt en halv timma (den kortaste på 20 minuter och den längsta på 51 minuter). Mer detaljerad information om intervjuerna finns i Bilaga 3. Intervjuerna dokumenterades med en digital inspelningsapparat och transkriberades efteråt. Analysen genomfördes utifrån intervjuguidens temata 2-6. För att upptäcka även andra relevanta och återkommande temata lästes de transkriberade svaren om flera gånger. Tabell 1 visar en sammanställning av aktiviteterna som genomfördes i projektet. Period Aktiviteter September 2011 - Uppstartmöte forskarteam och representanter på Fastighetskontoret - Aktörslista distribueras Höst 2011 - vår 2012 - Kontakt med handläggare på Fastighetskontoret September 2012 - Återkontakt med Fastighetskontoret, revidering av projektplan - Genomgång markanvisningslista - Val av och kontakt med nyckelpersoner för intervjuer - Förberedelse inför intervjuerna - Inläsning av styrdokument Oktober 2012 - Utveckling och e-mail utskick av tematiska intervjufrågor - Intervjuer November 2012 - Transkribering och analys av intervjuerna Vår 2013 - Rapportskrivning Tabell 1. Projektets aktiviteter 6

4. RESULTAT Analysen av intervjuerna ger information om hur de olika organisationer och företag ser på MAB och vilka effekter det har. Vi redovisar här de tolkningar vi gjort av de transkriberade intervjusvaren inom temaområdena implementering av programmet, reaktioner på programmet, effekter, revidering av programmet, programmets framtid, samt programmet i en regional och nationell kontext. 4.1 Implementering av programmet Temaområdet implementering inkluderar organisatoriska aspekter, samarbete mellan myndigheter, ägandet av programmet, och arbetsrutiner. Återigen vill vi påpeka att inom vår studies tidsram MAB inte har tillämpats fullt ut på något projekt från början till slut. Organisatoriska aspekter En intern omstrukturering genomfördes 2011 på Fastighetskontoret. Planeringsenheten etablerades och personer som var inblandade i programmets framtagande och implementering bytte roll samtidigt som den ansvariga för implementering och uppföljning av MAB gick på föräldraledighet. Fastighetskontoret lyckades inte ersätta personen förrän april 2012. Detta har i praktiken inneburit att vissa av byggbolagen som innan dess hade skrivit på ett markanvisningsavtal i princip följde de gamla reglerna. De förhandlade med kommunen om att programmet inte skall, utan bör följas. I exploateringsavtalet har man skrivit att Göteborg Stads Miljöprogram bör följas,, det står inte skall följas. Redan där har man öppnat upp för att man inte behöver följa det hundra procent. Sedan ligger det i vårt eget intresse att arbeta in så mycket som möjligt. [B1] vi har ju inte varit hundra procent hänvisade till den här. Vi har behandlat den som en riktlinje snarare än ett krav. [B2] Samtidigt påpekar de intervjuade att det är en ganska lång process från markanvisning till samråd och byggande, vilket medför att implementeringen av programmet i sin helhet tar flera år. sedan är ju planläggningsprocessen såpass lång, så att det inte var så många projekt innan [FK1] gick hem på föräldraledighet Det var inget projekt som hade kommit till särskilt samråd. Så han kunde inte börja den reella uppföljningen. [FK3] MAB skulle gälla från maj 2009, men markanvisning kommer tidigt i detaljplaneprocessen och det är först ett par år senare man börjar använda programmet, så det är nu programmet går i användning fullt ut. [FK2] I början handlade implementering om att informera om programmet. 7

När vi hade programmet 2009, anställde jag [FK1] för implementera programmet i branschen, att förklara det, göra det tydligt och synliggöra intentionerna, och överhuvudtaget informera om programmet. [FK2] I det första skedet när projekten markanvisades med MAB gjordes främst bedömningar om att aktörer hade läst programmet och att de hade skrivit på att de ska följa programmet. Ibland har några aktörer skickat in sina miljöledningssystem. För min del så har det mest handlat om att de förstår Miljöanpassat Byggande, tankessättet kring det. [FK1] Samarbete Fastighetskontoret som har haft projektansvar för framtagande av MAB på uppdrag av Fasighetsnämnden i samverkan med Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen har även ansvaret för programmets implementering. Flera av de intervjuade påpekar att samarbetet kring programmet mellan Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret inte har utvecklat sig som förväntat vad gäller uppföljning. Några av de anledningar som nämns är till exempel en oklarhet om vem som skulle ha huvudansvaret för uppföljning, en viss otydlighet i de olika roller som Stadsbyggnadskontoret har eftersom man inte vill blanda in den myndighetsutövande rollen, en avsaknad av kontaktperson, och en övergångsperiod där markanvisningsavtal skrevs med bör-krav istället för skall-krav. Efter en relativt lång inkörningsperiod indikerar de intervjuade att de börjar hitta rutiner för samarbete och för en effektiv implementering av MAB. De intervjuade upplevde oklarheter kring ansvarsfördelning för uppföljning av MAB över en längre tidsperiod. Fastighetskontoret har nu tagit huvudansvaret och rollerna blir tydligare. Jag började på Fastighetskontoret i april [2012], för att följa upp och fortsätta implementera Miljöanpassat Byggande. Att det blev så beror på att i början var det oklart om uppföljningen skulle ligga på Stadsbyggnadskontoret eller Fastighetskontoret. Till slut bestämde man sig för att Fastighetskontoret tog bollen själv. [FK3] Det var ett ambitiöst arbete som både Fastighetkontoret och Stadsbyggnadskontoret tillsammans gjorde. I samband med bygglov skulle man ha särskilda samråd, men som vi har förstått har Stadsbyggnadskontoret backat lite på det och inte tillsatt några resurser som ska vara med i processen i ett tidigt skede. Man har i stort sett lämnat över allting tillbaka till Fastighetskontoret. [B1] vissa nyckelpersoner slutade i tidigt skede, vilket har gjort att Fastighetskontoret har fått ta den rollen som det kanske inte var tänkt från början. Nu tror jag samarbetet rullar på bra, men det har varit svårt att samarbeta i början och svårt att veta vilket ansvar man har. [FK1] Stadsbyggnadskontoret ville inte blanda sin myndighetsutövande roll med andra roller. de [Stadsbyggnadskontoret] inte ville blanda in det här i med sin myndighetsutövning, utom ville hålla isär de två bitarna. [FK3] 8

Som myndighet kan vi inte sitta på två stolar, en som följer de lagkrav som gäller och en som följer det avtal fastighetskontoret har skrivit i exploateringsavtalet. [SBK] Samarbetet mellan olika myndigheter fungerade bra när programmet togs fram. Miljöförvaltningen som var med då är inte involverat i uppföljningen. Det funkade ju jätte bra då [när programmet togs fram]. Sedan kan man väl säga att vi har inte bearbetat det vidare. Det är det vad man får göra nu, där man ska in och utvärdera det. Hur de tre parterna ser på det. Det är ju vi som har haft arbetat med och tagit ansvar för det. Varken Stadsbyggnad eller Miljöförvaltningen har fördjupat sig i det. [FK2] Det finns inte koppling alls med Miljöförvaltningen idag. [FK2] Miljöförvaltningen har inte jag varit i kontakt med. De är inte involverade i uppföljning heller eftersom jag kom. [FK3] Avsaknaden av en ansvarig kontaktperson tillsammans med oklara roller inom kommunens organisation har haft som konsekvens att programmets effektiva implementering har flyttats till hösten 2012. Det har hamnat lite i ett vakuum sedan programmet antogs maj 2009. [FK3] implementeringen av den första versionen har varit en ganska lång startsträcka för det fanns inte riktigt någon som ägde frågan på Fastighetskontoret. [F] Ägandet av programmet Det faktum att Fastighetskontoret har ansvar för MAB är ganska unikt för Göteborg. När jag varit runt och pratat med andra kommuner så insåg jag att det är ovanligt att ha en Miljöanpassat Byggande program hos Fastighetskontoret som ansvarig. Många andra har det på Stadsbyggnadskontorer och då kopplat till deras anställda byggnadsinspektörer. [FK1] i andra kommuner som har ett miljöprogram ligger uppföljningen på Stadsbyggnadskontoret. Men här blev det lite annorlunda [FK3] Arbetsrutiner De intervjuade hävdar att man är på väg att hitta nya fungerande rutiner för samarbete och bra tillvägagångssätt för dokumentation och uppföljning. Fastighetskontorets representant med ansvar för MAB har genomfört en miniuppföljning genom att samtalat med olika aktörer och därmed kunnat samla in erfarenheter av arbetet med MAB. Frågorna i denna miniuppföljning har handlat om vad som upplevts som lätt eller svårt, samt vilka önskemål och synpunkter man har inför framtiden. Ett första särskilt samråd mellan Fastighetskontoret och exploatören verkar kunna genomföras inom en relativt snar framtid vilket skulle innebära att MAB implementeras i skarpt läge. Stadsbyggnadskontoret håller jag på att etablera kontakt med. När det gäller implementering och hantering utav dokumentation så försöker jag få Stadsbyggnadskontoret att kunna vara postmottagare så att byggherrarna kan lämna sin dokumentation där. [FK3] 9

Vi kan däremot upplysa byggherren om att de ska lämna in den kontrollplan som fastighetskontoret ställer krav på, till fastighetskontoret, men det är inget som stadsbyggnadskontoret kan kräva att få in för att lämna slutbesked.[sbk] Nu samarbetar vi med Fastighetskontoret vad det gäller kommande krav och våra erfarenheter utifrån det. Så vi är en grupp med flera beställare i staden tillsammans med [F3] som idag har ansvar för MAB. [LF] Vi har dialog om hur vi har implementerat det och om hur de har implementerat det och vi försöker hjälpas åt när det gäller svåra frågor. [F] jobbar vi nu tillsammans, det finns något som heter gemensam byggprocess i staden, där man tar fram en gemensam processbeskrivning för alla bolag och förvaltningar som bygger eller anlägger inom Göteborgs Stad.... I det arbetet med att ta fram hur den processen se ut har vi ett gäng från Lokalförvaltningen, Higab gruppen, Framtidenkoncernen och [F1] från Fastighetskontoret. [F] Även rutiner för uppföljning på Fastighetskontoret är på väg att komma på plats. [FK3] har tagit fram en checklista på hur och i vilka stadier man skall leverera vad och det är helt rätt att göra så. Då bryter man ner programmet lite och man förstår vad som efterfrågas det blir lättare för Fastighetskontoret också. [B1] Erfarenheter från olika byggaktörer samlas in. Sedan har jag gjort några intervjuer med några av projekten som är under produktion eller är färdigställda för att få lite erfarenhetsåterföring åt båda håll. Vad har de har upplevt som svårt, vad som varit lättare än de trodde, vad skulle de önska att det varit annorlunda. Jag får lite input och jag får berätta hur jag har tänkt med uppföljningen. [FK3] Ett första särskilt samråd är i sikte och MAB tillämpas skarpt. Nu är vissa projekt färdigställda och vissa är under produktion och andra ligger i fas för att kunna köra enligt programmet. Under hösten [2012] är det tanken att något projekt som ska trilla ut till särskilt samråd och vi kan skarpt testa det för första gången. [FK3] De som jag har tittat på nu har varit väldigt tidigt ute när inte någon organisation för uppföljning på Fastighetskontoret har funnits. De som kommer till särskilt samråd nu och har fått information från mig att Miljöanpassat byggande gäller, då blir det skarpare. [FK3] Återkoppling till branschen och avvikelser. Det har varit en grej som man vill, men man har inte sagt hur det ska gå till. Men det är en av de viktiga grejerna. jag har föreläst om det. Vi vill även se projekt som inte lyckades, så att alla kan lära sig något av det. Det finns ingen prestige i det hela. Om ni misslyckas, så ska ni inte behöva gömma er, för har ambitionen varit hög och ni kan bevisa att ni har försökt men misslyckades på ett oväntat sätt då är det ingen anledning till att ni blir svartlistade. [FK1] 10

Kommer det att finnas möjlighet att söka för undantag? [Intervjuare] - Ja, i något fall står det inte i genomförandeavtalet att de måste följa Miljöanpassat Byggande, men det står att det ska följas så långt det går, eller något liknande. Dessa aktörer kommer inte att bli svartlistade. [FK1] i det här skedet så ska vi inte fälla någon för att de inte har nått 60 [kwh/m2] precis. Utan har de nått till 65 så kanske det får vara okej. De har i alla fall jobbat med energiberäkningen, och de har jobbat med de olika faktorerna: täthet, U-värde, glasval, och så vidare. [FK3] Om det är något krav som man inte kan uppfylla fullt ut, då får man skriva en avvikelse och notera så här långt nådde och det motsvarar det och det och då får jag ta ställning till det. [FK3] Det finns lärdomar från andra organisationer med liknande program hur de hanterar avvikelser och konsekvenser av dessa. Generellt verkar det finnas en vilja att göra rätt. Ofta kräver vi att göra om och göra rätt, men det är inte alltid möjligt eller rimligt. Det finns ingen konsekvens av att man inte gör det, med det är som det är med alla våra krav. [LF] Egentligen skulle vi kunna skriva in i våra upphandlingar att det får konsekvenser. Det vi gör är att vi utvärdera både våra projektledare och entreprenörer på hur väl de har utfört miljöåtagandena och då får de lägre betyg om de inte gjort det och det. Det är ett ganska svagt sätt även om det är en tydlig markering att visa att vi inte var nöjda med det. [LF] Många gånger märker vi också att det finns en välvilja att göra rätt. I stället för att hålla på att bestraffa dem som inte gör det, istället försöker vi jobba proaktivt för att alla ska känna sig trygga i att göra det de kan. [LF] Det finns lärdomar från andra program som också syftar till bättre uppföljning och dokumentation av effekterna av en viss åtgärd som ett sätt att kontrollera att kraven följs. När det gäller projekt med fokus på energi- och fukt bra, däremot är det svårare för fordon, arbetsmaskiner och avfall. Verifieringen genomförs lite olika, ibland är entreprenören ansvarig, ibland genomförs egna stickprov, eller så anlitas egen sakkunnig. på till exempel energisidan har vi haft en väldigt bra uppföljning under hela projekterings- och produktionsfasen. Däremot är det sämre med uppföljningen hur det verkligen blir i drift. Nu börjar vi hitta bättre rutiner. Nu ska vi sjösätta en större utvärdering. [LF] En annan sådan sak som vi följer upp väl är ju det där mer fuktbiten där vi använder oss utav ByggaF metodiken. Den skapades av Lunds Tekniska Högskola Fuktcentrum tillsammans med SP och används ganska generellt av branschen idag. [LF] Vissa har vi varit väldigt, väldigt dåliga på att följa upp, till exempel så ställer vi de här kraven på vilka fordon och arbetsmaskiner som får användas på byggarbetsplatsen. Vi har inte gjort en enda revision någonsin på det. Vi har varit ganska dåliga på att följa upp till exempel avfallssidan hur man sorterar. Så det börjar vi skärpa upp nu. [LF] 11

Det kan vara lite olika. Oftast så ställer vi kraven på att det är entreprenören som gör mätningarna, sedan gör vi stickprov. Många gånger nuförtiden så har vi en sakkunnig inifrån oss. [LF] 4.2 Reaktioner på programmet De intervjuade från byggbranschen har uppfattningen att Göteborgs kommun har gjort ett viktigt och stort steg i arbetet med framtagandet av MAB. En ursprunglig skepticism har med tiden förändrats till uppfattning att de ställda kraven inte skiljer sig särskilt mycket från dem som Boverket har i BBR och om de stora byggbolagen redan arbetar med i sin vardag. I början och ett halvt år in i mitt jobb så var det väldigt, väldigt kritisk. Det intressanta är att många av de som var kritiska ville ju redan hösten 2009 vara med. Man ville vara kritisk för det kanske tillhörde sin roll, men man ville samtidigt vara med för att det kanske andades framtid över det. Så bedömningen var då att erbjuda flera aktörer och säga om ni inte vill stå med bakom programmet, vi kanske kan ta bort det men det ville ju ingen. Jag tolkar att en hel del av kritiken var av sådana skäl att de måste kritisera för sin egen bransch skull. [FK1] Byggbranschen generellt har tagit emot programmet. De kanske inte applåderade till det. Men generellt har de tagit det och sagt självklart kommer vi att klara det här. [FK2] Jag kan inte varje rad i programmet, så jag kan inte svara exakt. Huvudspåren i det är inga som helst problem. [B2] Det är väl alltid bra att det finns riktlinjer. Sedan ser man vissa saker hur man har tänkt att följa upp det och vad man hade för avsikt med viss punkter Vi ser inte att det är något konstigt. [B1] En anledning till att uppfattningen kring MAB ändrades kan enligt de intervjuade bero på Fastighetskontorets engagemang att sprida kunskapen om programmet. Under min tid handlade det mer om att sprida ut informationen Jag skulle föreläsa om det, sprida det, diskutera det, hitta lösningar få acceptens för att bygga enligt programmet. [FK1] I många fall var det rent fel information. De [byggbranschen] var inte uppdaterade med vad programmet hade landat i. De var kritiska till något beslut som var en del i arbetsprocessen, som senare revideras till deras tycke. [FK1 Jag började föreläsa om programmet 2009 och märkte att vändningen kom väldigt snabbt redan under hösten 2009. Sedan tryckte vi programmet på riktigt och reaktionerna var oväntat positiva från alla möjliga håll, även från branschen. Det blev en intressant och bra diskussion och jag tror att det var intentionen med programmet att börja prata om frågorna. [FK1] De intervjuade som tillämpar MAB i sin verksamhet har uttalat sig positivt om programmet även om de påpekar att det blev för ambitiöst och omfattande, att det kan medföra mer administration för 12

mindre företag och att kan upplevas som störande att ha olika kravnivåer i olika kommuner. Samtidigt upplevs vissa delar av MAB som luddiga. Positiva aspekter: Tanken är god och det finns ju en röd tråd i det här programmet. Det får man ge en chans, tycker jag. [B1] Det är nog en positiv reaktion. Mycket av det som står där är sådant vi jobbar redan med i dagsläget. [B2] Ett ambitiöst program vad gäller processen för implementering och reglering: Det var ett ambitiöst arbete som både Fastighetkontoret och Stadsbyggnadskontoret tillsammans gjorde. I samband med bygglov skulle man ha särskilda samråd,... [B1] Det är ett väldigt ambitiöst program. Man undrar lite hur man tänkte när man gick in så hårt. [B1] Vissa saker är lite svåra [exempel PEFC-märkning], det har vi väldigt svårt att följa upp och styra. Vissa bitar kan verka lite överambitiösa. [B1] BBR och MAB - Dubbelstyrning upplevs: Mycket av det finns redan i BBR och andra lagar och regler. [B1] Sedan kan det ju finnas aspekter som man är mer frågande till. När man höjer upp kraven väldigt mycket på någoting som annars finns regler för i hela riket. BBR har ett krav till exempel och sedan jobbar man som ett rikstäckande företag, och kanske har tagit fram en produkt som med goda marginaler håller BBRs krav, då kan det kännas lite stökigt att man ska ha olika nivåer i olika kommuner för saker som redan är styrda en gång. Det är främst energikraven man pratar om. [B2] På energihushållning till exempel skulle man inte behöva sätta högre krav än BBR. Styr det ordentligt i BBR istället, så att man har samma krav. Det ska inte behöva skilja sig mellan till exempel Partille kommun och Göteborgs kommun. Jag ser inte anledning till det. Okej om man har en viss klimatzon,... Det känns lite onödigt och mest fördyrande. [B2] Det upplevs oklarheter och luddighet kring uppföljning, redovisning och kraven och egna initiativ tas: Det står ju mycket här i, men det är inget som efterfrågas. Det blir lite önskelista. [B1] Det som byggherrarna undrar nu är,, vad är det de ska lämna in, vilken dokumentation, hur ska de verifiera att de har följt programmet. Och där finns ju inga bra riktlinjer från Fastighetskontoret, från Staden. [F] Vad är skarpt krav? Och vad är riktlinjer? Det framgår ju inte någon gradering i miljöprogrammet. Vad är det som vi måste följa och vad är det vi kan spela med? [FK3] 13

Vi har gjort om det till en miljöplan för kraven i programmet ger väldigt mycket tolkningsutrymme. Vi kände att vi inte kunde ha det som upphandlingskrav,... I miljöplanen finns det en tolkning på vad man kan göra för att uppfylla kraven. [F] Vilka synpunkter hade ni som remissinstans? [Intervjuare] Nu känns det att det var länge sedan, men det som vi generellt sett ha tyckt när vi tittat på programmet det är ju att det vissa bitar är ganska vaga vad innebär att man har uppfyllt kravet och hur verifiera man det. [LF] Det finns en uppfattning om att större bolagen har bättre möjlighet att följa programmet och mindre företag får en ökad administration: Småhusfabrikanter det de kan tycka är väl att det medför en del pappersexercis, administration... De är kanske inte så vana att jobba med BASTA och byggvarubedömningen... Men å andra sidan, jag pratat har med en sådan småhusfabrikant och han sa att när vi jobbar som underleverantörer till Skanska eller NCC så har vi de här kraven också. Så det är inget unikt med det här miljöprogrammet. [FK3] En riktigt stor byggare som Skanska som har jätte mycket resurser, de kanske kan ta hand om ett sådant program på ett sätt, medan en bostadsbyggare som är väldigt lite, kanske har jätte svårt att ta hand om ett sådant program. [B1] Vad som har pekats ut som ett problem från byggsidan är att det inte funnits någon tillgänglig kontaktperson på Fastighetskontoret. MAB kräver dialog, men de första åren fanns inte någon dialog mellan exploatören och Fastighetskontoret (eller Stadsbyggnadskontoret) under bygglovstiden. Därför välkomnas att det idag finns en person som aktivt arbetar med programmet. De [första] har inte haft någon motpart, de har inte haft någon att vända sig till. [FK3] Vi bör och inte skall följa det och det blir lite fria tolkningar. Man skulle vilja ha haft en genomgång med kommunen innan i så fall och skruvat lite på det, vad man skulle fokusera på, hur man skulle använda programmet. [B1] De allra flesta hittills [byggbranschen] har tyckt att det är väldigt roligt att det är någon som följer upp det, att det blir skarpt läge, att de har en motpart att fråga, de har inte riktigt vetat vart de ska vända sig med sina frågor. [FK3] Energifrågan som har varit en omdiskuterad aspekt när programmet togs fram, upplevs inte som ett större problem i praktiken enligt de intervjuade från Fastighetskontoret. Energikravet har inte varit en stor fråga över huvudtaget. De flesta klarar av de här kraven i sina beräkningar. Det är väl andra frågor som har trillat ut, det där med koppar i vattenledning, och frågan om bränsle och maskiner, det är svårt att följa upp. [FK3] Energifrågan som var diskussionen, kommer inte vara något problem. Jag tror att det kan vara problem på andra ställen i programmet. De här lita luddiga beskrivna: miljöpåverkan, etableringsytor kanske och det där som det inte har varit så mycket prat om. [FK1] 14

Det har också kommit fram förslag till förbättringar av MAB, främst för att förtydliga och underlätta redovisningar. Jag har fått lite synpunkter på förbättringar, det kunde vara uppställt på ett annat sätt, det är inte så pedagogiskt Vad är det ska följas upp egentligen? Vilken dokumentations ska in? Vad är det jag ska redovisa i vilket skede? Väldigt praktiska frågor. [FK3] för att de [FK] ska kunna ta emot det och det ska blir jämförbart i olika är det jätte viktigt att de tar fram den där checklistan vad som ska redovisas i vilket skede. [B1] Erfarenheter från en intervjuperson som har jobbat med ett liknande miljöprogram sedan 2008 är positiva. Ibland tror jag knappt att de är medvetna om att det finns [miljöprogram]. Mycket är inarbetat in i handlingarna. Generellt sett så tror jag att man tycker att det är bra. [LF] Sedan tycker jag att det har hänt jätte mycket sedan vi lanserade miljöprogrammet 2008. Idag finns det vissa aktörer framförallt på entreprenörsidan som faktiskt har kommit längre. [LF] 4.3 Effekter De intervjuade ser inte att MAB har skapat några stora ändringar. Fastighetskontoret påpekar dock att man har anställt personer för att sprida information om MAB och att följa upp hur det implementeras i projekten. När vi hade programmet 2009 så anställde jag [person FK1] för att implementera programmet det i branschen, att förklara det, göra det tydligt och synliggöra intentionerna. Och överhuvudtaget informera om programmet. [FK2] Skillnaden är väl det här att [person FK3] finns och följer frågan. Något annat har egentligen inte ändrat sig, än att det kommit till en aspekt i byggandet. Där är det ju en skillnad, en kvalitetshöjning på hur vi följer projekten. Det gjorde vi aldrig förut på det sättet, utan det lämnade vi till byggaran att göra hur de ville. [FK2] Inte heller har de större byggbolagen uppmärksammat någon skillnad jämfört med förut. Det kan förklaras delvis med att de redan har egna rutiner som inte är så olika MAB men också att de ännu inte har plikten att följa programmet skarpt eller i sin helhet. Jag tror att det [MAB] har större effekt för ett mellanstort företag eller litet byggföretag. De får jobba hårdare med de här frågorna än ett större företag. Vi har en organisation där vi har jobbat länge med de här frågorna, både vad gäller miljö och material.... De [småföretag] kanske har inte lagt lika mycket kraft på det att tänka genom de här bitarna innan. [B2] De byggherrar och byggentreprenörer som har ett kvalitets- och miljösystem har ju mycket utav de här frågorna i miljöprogrammet per automatik. De tyckte kan ni inte rensa bort sånt. Men det är nästan omöjligt att veta i förväg. Om alla är kvalitets- och miljöcertifierade kunde man ta bort väldigt många punkter. [FK3] 15

Erfarenheter från förvaltningen som har jobbat lite längre med ett liknade program som MAB visar att programmet har påverkat. Har miljöprogrammet skapat några förändringar i ert sätt att arbeta? [Intervjuare] Det tycker jag. Vi hade precis en uppföljning. För under väldigt många år under garantitiden så har vi gått ut och gjort en inventering och en enkätundersökning till våra brukare. Man ser en jättestor skillnad faktiskt i deras nöjdhet sedan de byggnaderna vi är nu inne på som har skapats med vårt miljöprogram som underlag. Det är en jättestor skillnad! Till exempel på inneklimat och på akustikkraven eller den upplevda ljudmiljön, termisk komfort. [LF] Sedan är det ju också bara det här med materialhanteringen. Man hade inte särskilt mycket koll på vilka val som gjordes innan. Nu har vi strukturerat sätt. Nu jobbar vi med byggvarubedömningen. Det skriver vi i vårt miljöprogram att man skall göra, så det är det som är styrverktyget. Vi vet betydligt mer om vad vi får i våra byggnader idag. [LF] Under framtagning av MAB och implementering har programmet haft effekt på utveckling av miljöprogram och miljöplan i andra företag. Vi valde att strukturera om vårt program så att man skulle kunna känna igen sig. [LF] Vi har tagit programmet och gjort en egen miljöplan av det för att få ett användbart verktyg. [F] Vi har jobbat tillsammans med Älvstranden Utveckling och Higab och tagit fram ett gemensamt miljöprogram där vi alla tre har suttit med våra ganska lika miljöprogram från början. Och dessutom har vi tittat på Miljöbyggnad, vad det ställer för krav så att det automatiskt är inbyggd. [LF] 4.4 Revidering av programmet De intervjuade känner att en regelrätt revidering, en översyn, av MAB är inte nödvändigt ännu och att det finns för lite underlag för att genomföra en sådan eftersom inte något projekt har följt MAB från början till slut. Det känns förhastat att revidera ett dokument som inte har haft möjlighet att producera något resultat än. Vi sa att det skulle revideras. Och det var så som vi presenterade det i nämnden också, att man vid lämplig tidpunkt och beroende på hur utvecklingen går. [FK2] Finns det behov för revidering? [Intervjuare] Jag tycker inte det. Särskilt som vi har använt det så lite. Sedan kan man lägga till saker för att det kommer, det här med energiproduktion kommer, gröna tak och mycket sådant. Man skulle kunna tänka sig att politiskt så vill man skärpa och skruva lite grann och säga att det ska vara gröna tak, du vet. [FK2] Ingenting är ju riktigt mätbart än. Det är så långa tider det tar att bygga enligt programmet och det finns väldigt lite underlag för att bedöma hur programmet har fungerat, om det är någoting som behöver justeras. [FK1] 16

Mer konkreta förändringar i programmet det har inte alls påbörjats. Det jag har gjort hittills med framtida revidering är enbart att samla intressanta artiklar som belyser vissa ämnen. [FK1] Vi får se vad vi får för erfarenheter under 2013. De får vi ha som grund för en revidering. Går det att göra på ett annat sätt? Går det att förenkla, går det att tydliggöra? [FK3] Vad jag har förstått så vill man vänta något år till tills man mer fler erfarenheter innan man uppdaterar. Så har jag förstått det eftersom implementeringen av den första versionen har varit en ganska lång startsträcka för det fanns inte riktigt någon som ägde frågan på Fastighetskontoret. [F] Egentligen skulle jag vilja hålla på några år innan vi får be om en utvärdering, men nämnden vill titta på det. [FK2] Fastighetsnämnden har dock budgeterat för att initiera en första översyn 2013 för att se hur MAB har fungerat så länge. Det är inte helt klart på vilken nivå den kommer att hamna. I budgeten skrev man att man ville ha en revidering, en översyn, att beskriva vad som funkar, vad som inte funkar, ge förslag på tillägg. Det finns ju på andra ställen i budget också till exempel man vill att vi ska jobba med hur man kan få till energiproduktion på fastigheterna. På vilket sätt kan man i nyproduktionen jobba med att få till energiproduktion, inte bara energisnåla. [FK2] Det enda som har påtalats är en utvidgning av vissa frågor som material, inbyggd energi, till exempel, och om du kan ha andra vissa aspekter också, till exempel gäller verksamhetslokaler. Det kan vara olyckligt om det här programmet inte är synkat med kommunens stora ideal om blandstadsbyggande. [FK1] Det ska startas en workshop eller seminarium som ett första startmöte men inte som påbörjan på revideringsarbetet utan sondera terrängen. [FK1] Det som pågår för fullt är ett justeringsarbete. Fastighetskontoret utvecklar checklistor för att göra MAB mer hanterbart och lättare för att följa upp från myndighetens sida men också för att underlätta för byggbranschen att tillämpa MAB. Checklistan ska fungera som underlag till projekten som markanvisas. Något som branschen hade efterfrågat. Jag har ju utarbetat en del checklistor, de har varit väldigt tacksamma. Jag har visat de för de på de där mötena för att visa hur jag har tänkt följa upp det. [FK3] Detta är också ett arbete som andra kommunala myndigheter och bolag har gjort med sina respektive miljöprogram vilket blev uppskattat av byggbolagen och som förväntar sig att sådan förenklingsprocess även görs för MAB. Jag är ganska övertygad att vi blir inbjudna till en uppdatering. [F] 17