Riktlinjer arbetsformer och examination läkarprogrammet Bakgrund Medicinska fakulteten har beslutat om en ny utbildningsorganisation fr o m 2016-01-01 och NBMFU har fattat beslut om en förändrad ledningsorganisation för Läkarprogrammet, där en av de viktigaste förändringarna är att terminsansvarigas roll förändras genom att de ej längre har examinationsansvar. Nämnden utser istället särskilda examinatorer för respektive termin. Det ska dessutom finnas en särskild examinationskommitté som ska samordna examinationen på Läkarprogrammet. Dessa förändringar innebär att Nämnden behöver fatta vissa principiella beslut avseende examination och undervisning för att examinationskommittéen och de nyutsedda examinatorerna ska kunna påbörja sitt arbete. Samtidigt finns redan tidigare fattade beslut avseende undervisning och examination och som bl a finns angivna i nu gällande utbildningsplan och i protokoll från dåvarande NLU (2004). De viktigaste besluten som redan finns och som ska styra läkarprogrammet avseende undervisning och examination är följande (den exakta ordalydelsen kan återfinnas i protokoll avseende core curriculumarbetet 2004-2005 och i nu gällande utbildningsplan): En enskild termin ska vara en integrerad enhet som ska examineras sammantaget. Terminen får inte delas upp utan särskilt beslut. De terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs det är möjligt att examinera tidigare terminers mål på senare terminer. Examinationsformerna ska vara förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet och ett begränsat antal format ska användas och de ska vara integrererade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. I utbildningsplanen anges också att utbildningen ska präglas av tydlighet avseende mål och färdigheter och att målen tränas och examineras på ett enhetligt sätt genom utbildningen. Vad gäller arbetsformer anger utbildningsplanen att de ska främja självstyrt lärande och att de ska vara gemensamma inom respektive fas. PBL ska användas i enhetlig form på Fas 1 och på Fas II/III ska PBL och/eller Casemetodik användas (beslut inom core curriculum arbetet). För att den nya utbildningsorganisationen ska kunna börja fungera behöver Nämnden göra vissa klargörande och förtydliganden avseende ovanstående punkter anpassat till den
utbildningsverksamhet som nu råder. När sedan beslut om en ny utbildningsplan fattas kan det vara lämpligt att dessa klargöranden och förtydliganden arbetas in i den nya utbildningsplanen. Utredning Vad gäller terminer som integrerad enhet och sammantagen examination så är bedömingen att detta i regel tillämpas. De senare terminer som har flera skilda ämnesområden kan få svårigheter att tillämpa detta strikt. Dessa teminer har en utmaning att utforma en sammantagen examination. Angående frågan om kumulativa kompetensmål är det oklart hur ofta examination på högre terminer testar tidigare kunskaper. För att det ska kunna göras krävs att det finns en lättillgänglig databas av frågor som senare terminer kan använda sig av. Det är inte rimligt att tidigare terminers lärare ska skriva frågor för senare terminers examination, i teorin skulle termin 1 lärare tvingas skriva frågor för alla 11 terminer. Läkarprogrammets användande av examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet kan nog anses variera. Vad gäller de kliniska terminerna så används tentamensformen OSCE för att testa kliniska färdigheter och där metoden har en tydlig förankring i den pedagogiska litteraturen. Däremot varierar utformningen av de teoretiska examinationer som finns på de olika terminerna. De kan variera från flervalsfrågor, korta svar och fallbaserade frågor. Ibland används olika typer av frågetyper inom samma examination. Då utbildningsplanen anger att mål och färdigheter ska tränas och examineras på ett enhetligt sätt genom hela utbildningen finns det anledning att fastslå vilka examinationsformer som konsekvent ska användas inom hela utbildningen. Ett absolut krav är att mål och examination inte får vara beroende av placeringsort. Examination är en del av universitetets myndighetsutövning och ur rättsäkerhetssynpunkt är det absolut nödvändigt att mål och examination är exakt detsamma för varje enskild termin oavsett var studenten har sin placering. Det också ett krav att examinationen verkligen mäter det som den avser att att mäta och att det inte byggs in krav avseende rätten att medverka i en teoretisk examination baserat på deltagande i olika verksamhetsförlagda moment. En grundprincip bör vara att teoretiska mål ska examineras i teoretiska examina medan andra moment som är mer kopplade till praktiska färdigheter och förhållningssätt examineras via examinationsformer som OSCE och portfölj. En annan viktig princip som bör tillämpas är att genomföra multipla mätningar av
studenternas kunskaper och färdigheter och att undvika att ge godkänt baserat på stickprovsbaserade examina alternativt enstaka patientfall där slumpen kan påverka resultatet. Det är bättre att mäta ofta och att testa hela kunskapsmassan varje gång. Frågan om olika obligatoriska moment bör nogsamt analyseras innan krav på sådana moment skrivs in i en kursplan. Innan olika obligatoriska moment definieras måste det finnas en tydlig plan för hur ett sådant moment ska kunna återhämtas om studenten ej genomför momentet. Det är inte acceptabelt att vissa frånvaroorsaker är giltiga men inte andra. Det som är avgörande är varför momentet är obligatoriskt, det måste ha ett pedagogiskt värde. En väg att lösa problemen med olika former av teoretiska examina inom programmet att införa en specifik examinationsform baserat på en väl uppbyggd databas av ett stort antal frågor som möjliggör testning av hela kursinnehållet vid varje tillfälle. En sådan databas möjliggör också att tillämpa principen av kumulativa kompetensmål. Denna examinationsform kan vara flervalsfrågor där studenten ska ange enskilt bästa svar. Denna examinationsform är initialt resurskrävande, men när väl databasen är uppbyggt frigörs resurser som kan användas till annat som träning av färdigheter eller utvecklandet av examinationer av praktiska färdigheter eller förhållningssätt. Den teoretiska examination av flervalsfrågetyp bör vara digitaliserad för att undvika arbete i form av rättning och för att ge studenterna omedelbart besked om godkännande eller ej. Vad gäller examination av praktiska färdigheter bör OSCE användas konsekvent och samstämmigt inom den kliniska delen av programmet. Övriga moment som anses ingå i examination läggs lämpligen inom examinationsportföljen. Det gör att det är möjligt att ange att varje kursplan har tre delar i sin examination: i) teoretisk examination i form av flervalsfrågor med angivande enskilt bästa svar; ii) OSCE (på termin 1-5 ombesörjs detta genom Professionell utveckling); iii) Portfölj (vars innehåll kan vara terminsberoende). Utbildningsplanen anger också programmets arbetsformer ska främja självstyrt lärande som ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Vidare anger tidigare beslut att PBL ska användas på Fas I och på Fas II/III ska PBL och/eller casemetodik användas. Den fasorganisation som beslutet avser finns ej längre. Därför vore det lämpligt att besluta att den huvudsakliga pedagogiska arbetsformen på termin 1-5 ska vara PBL medan casemetodik ska vara huvudmetod på termin 6-11. Det gör att föreläsningsformen måste få minskat betydelse. Både PBL och casemetodik är utformade så, om de används rätt, att de hjälper studenterna att uppnå förståelse och få djupinriktning på sitt lärande. Det är studenten som lär och förmedling
av kunskap som föreläsningar ofta är når inte dessa önskade effekter. Det gör att varje termins schema nogsamt måste omarbetas för att lägga fokus på PBL och casemetodik. Dagens teknik och digitalisering möjliggör att korta föreläsningsavsnitt som är konstruerade för att hjälpa studenterna att nå sina studiemål kan finnas tillgängliga för studenterna via den lärplattform som fakulteten använder. En sådan utveckling underlättar dessutom att olika placeringsorter kan erbjuda exakt samma material till alla studenter under förtutsättning att de fall som används på terminerna är detsamma för alla orter. Den undervisning och det lärande som studenterna förväntas uppnå på respektive terminer måste vara samordnad och likvärdig oavsett placeringsort. Det får inte finnas skillnader i vilken undervisning och träning studenter erhåller. Om praktiska moment och färdigheter ska tränas måste detta erbjudas alla. Användandet av t ex kliniska träningscenter eller utbildningsavdelningar måste tillämpas konsekvent och samordnat. Sammanfattningsvis finns idag i huvudsak de riktlinjer och de beslut som krävs för att läkarprogrammet ska kunna undervisas och examineras konskevent. Det som brister är hur dessa riktlinjer och beslut tillämpas på programnivå men framför allt på kursnivå. Därför finns det anledning att tydliggöra dessa beslut ännu en gång samt justera vissa beslut så att de är kongruenta med den nya organisationen. Dessa beslut är också utgångspunkten för examinationskommittéens framtida arbete. De förslag till beslut som anges nedan avser att likrikta undervisning och examination för att säkerställa programmets kvalité och göra examinationen rättsäker. Förslag till beslut All undervisning och examination ska vara lika oavsett placeringsort, det gäller särskilt användandet av kliniska utbildningsavdelningar och träningscentra. Endast de mål som anges i kursplanen får examineras. Det får inte finnas mål vid sidan om den beslutade kursplanen. Om det finns behov av att ändra mål ska detta göras inom kursplanearbetet. Teoretiska kunskaper ska examineras med flervalsfrågor med svarsprincipen "enskilt bästa svar". Teoretisk examination ska göras digitalt, ett lämplig instrument är Question mark. Nämnden beslutar om tidsplan för införandet av den teoretiska examinationsformen
Varje kursplan ska dela upp sin examination i tre delar: teoretisk kunskaper, praktiska färdigheter och förhållningssätt. Praktiska färdigheter ska examineras med OSCE. Examination ska vara lika mellan olika placeringsorter. Portföljen ska utformas utifrån varje enskild termins inriktning och i den läggs de moment som inte kan examineras i den teoretiska examinationen eller genom OSCE. Obligatoriska moment bör i princip undvikas. I de enstaka fall det anses vara nödvändigt måste det finnas en plan för hur moment kan göras vid ett annat tillfälle. PBL ska användas konsekvent på termin 1-5. På termin 6-11 ska den huvudsakliga arbetsformen vara Casemetodik. Nämnden bör initiera ett arbete där föreläsningar digitaliseras och gör tillgängliga via lärplattformar för att påskynda arbetet med det "omvända klassrummet".