Mobbning på jobbet Frågor 17-18 mars 2016 Stefan Blomberg, leg psykolog & organisationskonsult Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Linköping Doktorand, forskningsgruppen för socialpsykologi/ibl, Linköpings universitet Ordförande i Sveriges förening för arbets- och organisationspsykologer Psykolog Blomberg & Co, Norrköping 1 Hur vanligt är det med mobbning i arbetslivet? Vem eller vilka är mest utsatta? Hur påverkas den som blir utsatt? Vad kan vi göra åt problemet? 2 Upplägg Mobbning på jobbet uttryck och åtgärder (2016) Mobbning som fenomen, process och begrepp Individperspektiv Organisationsperspektiv Arbetsgivarens åtgärder mot mobbning Arbetsmedicinsk utredning Avslutning med helhetsperspektiv och samhällsinsatser Leona Stark Välutbildad Framgångsrik Utsatt Sjuk www.studentlitteratur.se/kampanj/mh12177 3 4
Vad är mobbning? Definitioner Konkreta beteenden och handlingar Aktiva - passiva handlingar Person- och/eller arbetsorienterat Subjektiv respektive objektiv aspekt Systematik, frekvens och tid Underläge och eskalerande process Konflikteskalation Rovjaktsmobbning Syfte att skada? Flera nivåer av utsatthet i arbetsmiljön: 1. Kränkande särbehandling ( begynnande mobbning ) 2. Mobbning 3. Allvarlig mobbning Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap Plus maktskillnad där den utsatte har svårt att försvara sig Plus långvarigt, återkommande och eskalerande Fler begrepp: diskriminering kön, könsöverskridande identitet, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion, sexuell läggning trakasserier, sexuella trakasserier oönskat agerande som kränker någons värdighet 5 6 Mobbning - förekomst Effekter av mobbning 9 % av alla yrkesverksamma (ca 400-450 000 personer)* 0,5 % av alla yrkesverksamma har upplevt ohälsa pga mobbning eller trakasserier på arbetet (ca 22-25 000 personer)* (en ökning från 0,3 % 2012) Antalet anmälningar om arbetsrelaterad sjukdom till försäkringskassan har ökad från ca 600/år (2010) till ca 1150/år (2014)* Inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor** 2-3 ggr högre risk för HBTQ*** * Arbetsmiljöverkets statistik* ** Nielsen, Matthiesen & Einarsen, 2010 *** Hoel, Lewis & Einarsdottir, 2014 7 Social Pain - utfrysning är evolutionspsykologiskt livsfarligt - trauma, depresivitet, ångest, stress, utmattning, värk osv SP - ett relativt nytt forskningsområde SP involverar grundläggande smärtcentra i hjärnan SP involverar HPA-axeln Ökad risk för all slags sjuklighet! Macdonald & Jensen-Campbell (2010). Social Pain: Neuropsychological and Health Implicatons of Loss and Exclusion. 8
Effekter av mobbning Effekter av mobbning Metaanalys av 54 studier (N=77.721) Skandinavien (31 %), Europa (43 %), Nordamerika (15 %) 90-talet (13 %), 00-talet (67 %), 10-talet (20 %) 66 % Non-random sampling Hur påverkas individer som drabbas? PTSD.37 Mental health problems.34 Strain. 31 Somatization.28 Burnout.27 Enligt en SBU-rapport från 2014 om sambandet mellan Arbetsmiljö och bl.a. depressionssymtom bedöms risken för att drabbas av depressionssymtom vara nästan tre gånger så stor om man blivit utsatt för mobbning! (OR var 2,815, 95 %KI 2,210-3,586) Nielsen & Einarsen, 2012 Physical health problems.23 Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom SBU, Februari 2014 9 Effekter av mobbning Effekter av mobbning Hög risk att bli utslagen från arbetsmarknaden! TRAUMA Enligt en mycket stor europeisk studie (31 länder med ca 30 000 deltagare) var mobbning den största riskfaktorn för kommande sjukskrivning (Niedhammer mfl. 2012) Enligt Försäkringskassan kan mer än 10 000 långtidssjukskrivningar/år vara relaterade till mobbning (SOU 1999:69) En norsk studie pekar på en närmare femfaldigt utökad risk för kommande (fem år) arbetslöshet hos personer utsatta för mobbning (Glambek, Skogstad & Einarsen 2015) 12
Effekter av mobbning Successivt ökande risk Självmord? Förekomsten av självmordstankar är fördubblad (Nielsen, Nielsen, Notelaers & Einarsen 2015) Risken för depressiva symtom är nästan tredubblad (och livstidsprevalensen för suicid vid svår depression är ca 7-8 %, Läkartidningen nr 9, 2013) Ca 20 % av utsatta kan ha hög eller medelhög risk för självmord (Pompili mfl. 2008) Bullycide >100 självmord/år? (SOU 1999:69) Ett av våra dödligaste arbetsmiljöproblem? 13 Organisationsperspektiv Ledarskap Vi behöver motståndskraftiga och robusta organisationer! Särskilt viktiga faktorer Värdegrund Roller Förändring Belastning Relationer Se tex. Skogstad, Torsheim, Einarsen & Hauge, 2011 15 16
Arbetsmiljöfaktorer Preventiva åtgärder Särskilt viktiga faktorer Se tex. Skogstad, Torsheim, Einarsen & Hauge, 2011 Interpersonell faktor Uppgiftsorienterad faktor Ledarskap Tillit & stöd! Belastning Värdegrund Relationer Ordning & reda! Roller Förändring Trovärdiga system för hantering av konflikter och interpersonella problem på arbetsplatsen Hur mycket instämmer du i detta? Om det uppstår en allvarlig konflikt på vår arbetsplats är jag övertygad om att den kommer lösas på ett bra vis! Ju mer personalen instämmer i detta påstående, desto mindre risk att det det kan uppstå någon mobbning! 17 Blomberg & Rosander, 2015 18 Preventiva åtgärder Fungerande system Värdegrund! Om du ser en kollega bli illa behandlad på jobbet, hur skulle du vilja agera då? Om du själv skulle bli illa behandlad på jobbet, hur önskar du att dina kollegor agerade då? Arbete med policy, rutiner och handlingsplaner, dvs. tydlighet om vad som är ok och inte ok Ett sammanhängande system behövs Genomtänkt och tillämpbar policy som aktivt förankras hos medarbetarna Rutiner: Vad händer om policyn ej följs? Hur anmäls det? Vilka åtgärder kan följa? Tydliggöra konsekvenser av att bryta mot policyn (samt av att okynnesanmäla eller hämnas) Bred handlingsberedskap beroende på utfall (tex rehabåtgärder/skydd, omplacering, utköp/kompensation, arbetsrätt, upprättelse) Säkerställa den egna kompetensen 19 20
Utredningar Utredningar När? När? Etiskt perspektiv Juridiskt perspektiv Hur? Finns olika slags utredningar Etiskt perspektiv När någon namngiven person är utpekad/anklagad måste denne få en chans att försvara sig Juridiskt perspektiv Utredningsplikt enligt AFS 2001:1 när någon råkat ut för ohälsa eller vid allvarliga tillbud Antagligen vet vi först i efterhand om det verkligen förelåg en utredningsskyldighet Därför utred för säkerhets skull! 21 22 Utredningar I de allmänna råd som Arbetsmiljöverket har formulerat i anslutning till 14 påpekas att föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete reglerar att arbetsgivaren ska utreda om en arbetstagare råkar ut för ohälsa. Denna utredningsskyldighet omfattar självklart även situationen att en arbetstagare upplever en kränkning. Iseskog (2016) Psykosocial arbetsmiljö från en rättslig utgångspunkt, sid 90. Utredningar med olika syfte Arbetsmedicinsk utredning Syfte: Utreda om aktuell sjukdom sannolikt beror på skadlig exponering i arbetsmiljön Exempel på typiska begrepp: Exponering, arbetsskada, sjukdom Arbetsmiljöutredning Syfte: Förbättra arbetsmiljön och eliminera risker för ohälsa i arbetsmiljön Exempel på typiskt begrepp: Arbetsmiljö, riskbedömning, åtgärd, risk för ohälsa Juridisk utredning Syfte: Ansvarsutkrävande Exempel på typiskt begrepp: Ansvar, skuld, skadestånd 23 24
Arbetsmiljöutredning av mobbning faktaundersökning Kan ha juridiska inslag och kan få juridiska konsekvenser; kan också ha arbetsmedicinska inslag där en persons uppkomna sjukdom måste beaktas och förklaras Ju allvarligare form av kränkande särbehandling, desto mer juridiska inslag kan bli aktuella eftersom: - det då finns aktiva förövare - fortsatt skadlig exponering måste förhindras vilket kan kräva arbetsrättsliga åtgärder, tex omplacering, varning, avsked mm Arbetsgivaren är ansvarig för att nödvändiga utredningar genomförs och att utredningarna håller måttet En bristande utredning kan skada och utgöra en kränkning! Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:04) 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. 14 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. 25 26 Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:04) Arbetsmiljöutredning Föreskriftens råd: I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Ett undermåligt utredningsförfarande när det gäller kränkande särbehandling kan vara skadligt både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt. Den som genomför en utredning bör därför ha tillräcklig kompetens, möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Syfte: Förbättra arbetsmiljön och eliminera risker för ohälsa i arbetsmiljön AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa kan förebyggas i fortsättningen. Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. 27 28
Arbetsmiljöutredning Allmänna råden i AFS 2001:01 angående utredning: Ofta har tekniska faktorer, mänskligt handlande, organisatoriska förhållanden och ledning av verksamheten samverkat Arbetsgivaren bör därför, så långt det är praktiskt möjligt, ta reda på samtliga bakomliggande orsaker till det inträffade. Utredningen behöver göras grundligt och systematiskt. Den kan omfatta iakttagelser på arbetsplatsen, intervjuer med berörd personal och granskning av uppgiftsfördelning, instruktioner och rutiner. Utredningen bör fokuseras på händelsen och de förhållanden som lett fram till den. Den bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan. Sjukfrånvaro kan bero på ohälsa eller olycksfall som orsakats av förhållanden i arbetsmiljön. Det är därför viktigt att ta reda på om frånvaron har samband med arbetsförhållandena Arbetsmiljöutredning Europeiska Sociala Dialogen 2007 ramavtal mellan arbetsmarknadens parter om trakasserier och våld i arbete De inblandades värdighet ska värnas Endast inblandade parter ska involveras Klagomål ska utredas utan onödigt dröjsmål Alla ska höras opartiskt och behandlas rättvist Klagomål ska stödas av utförliga upplysningar Falska anklagelser ska inte tolereras Extern stöd kan vara till hjälp Om det har konstaterats att trakasserier och våld har förekommit ska lämpliga åtgärder vidtas mot förövaren/förövarna. Dessa kan omfatta disciplinära åtgärder och även avsked. 29 30 Arbetsmiljöutredning Faktaundersökning sakligt och opartiskt Iseskog (2016) Psykosocial arbetsmiljö från en rättslig utgångspunkt, sid 92. Utredningen måste vara oberoende och ha parternas förtroende Arbetsgivaren är ansvarig för att säkerställa att utredningen utförs så att processen blir rättvis och transparent för alla inblandade Beställaren ska inte själv vara anklagad Alla parter måste kunna acceptera ett ovälkommet resultat utan att kunna beskylla utredningen för att vara partisk Var vaksam mot olika slags beroendeförhållanden Man bör helst anlita konsulter som det går att framföra externa klagomål mot (t.ex. genom medlemskap i yrkeseller branschorganisation) 31 32
Faktaundersökning Hur gör man? Individuella/konkreta fall kräver individuella/konkreta åtgärder Skriftlig klagan Tydligt syfte och en avgränsad frågeställning Vad har hänt? Vilka är direkt involverade? Vittnen? Bevis/Dokument? Trovärdigt urval Aldrig anonymt eller konfidentiellt! Replikrätt (genmäle) Konkret information - aldrig skvaller om person Använd grundläggande källkritik (äkthet, tidssamband, beroende, tendens) OBS: Spara allt material! Faktaundersökning Utredningens resultat ska alltid presenteras skriftligt! Rapporten ska vara tydlig gällande metod Ska rapporteras på en nivå som är ansvarsmässigt högre än den nivå där den eventuella kränkningen ägt rum Rapportering i två steg: Först ansvariga hos arbetsgivaren därefter inblandade parter Arbetsgivaren ansvarar för rapportens effekt och ska ha rätt att stoppa en undermålig rapport Alla inblandade parter bör få tillgång till utredningen (transparens) och kunna skriftligen svara på den En utredning bör kunna överklagas 33 34 Konsekvenser? Andra viktiga åtgärder Om inte bevis för klagan finns -> tydligt frikännande! - Upprättelse för utpekade/anklagade förövare - Ändå signalvärde om att anklagelser tas på högsta allvar och utreds ordentligt Om bevis för klagan finns -> tydliga konsekvenser! - Organisation: Ex. ändring av roller, scheman - Person: Ex. varning, omplacering, uppsägning (MBL) - kräver stark juridisk grund. - Arbetsgivaren har alltid fullt ansvar för både slutsatser och åtgärder Stödåtgärder samt skyddsåtgärder för utsatt (och ev utpekad) person - Sätts in omedelbart - Underlättar vidare hantering (oavsett utfall av utredningen) - Minskar risk för skada Rehabilitering - I mycket nära samverkan med den utsatte - Minimera risk för ny skadlig exponering - Riskbedöm organisationen (t.ex. roller, scheman, beslutsprocesser) 35 36
Maktperspektiv Maktperspektivet får aldrig underskattas! Den utsatte är oftast i ett enorm underläge och samtidigt rädd och paranoid Förtroendefrågan är A och O Våga be om ursäkt! ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen Vid ev. avslut/utköp, skapa INTE grund för mer ohälsa och/eller rättshaverister! 37 Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Linköpingsmodellen Patientutredning av mobbning Patientens beskrivning sammanställs och summeras Beskrivningen skickas till x antal personer som skriftligt besvarar ett antal frågor Dokumentation samlas och granskas En källkritisk granskning genomförs Exponeringsbedömning och sambandsbedömning på basis av tillgänglig information HELHETSPERSPEKTIV
Ett fungerande samhällssystem hur det borde se ut! Frågor? Arbetsmiljöperspektiv Individperspektiv Tack för mig! stefan.blomberg@liu.se stefan.blomberg@regionostergotland.se 43