Demens och Utvecklingsstörning. 2010-09-27/Demens o Utvecklingsstörning/Bengt-Åke Angelöw



Relevanta dokument
Demens och Minnesmottagningen /Minnesmottagningen/Bengt-Åke Angelöw

Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Demenssjukdomar och ärftlighet

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom

Konsultation med skolan

Det behövs specialister inom demensvården

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Grav hörselnedsättning Vuxna

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi. Dyskalkyli och matematiska möjligheter

Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Att ge omsorg mitt i livet

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Om Demens. Gotland Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

Anna-Carin Attåsen

Demens en folksjukdom

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

8 European Foundation for Osteoporosis

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Specifika. äldre. Anna-Carin Attåsen

Evolutionära teorier om schizofreni

Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Grav hörselnedsättning Vuxna

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Skolplan för Svedala kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Motiverande Samtal MI introduktion

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Antal timmar sömn per natt

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lågt socialt deltagande Ålder

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

FREDA-farlighetsbedömning

Manual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

Samtalsmatta

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Yrkesinriktad utbildning Ledningsgruppen, uppdaterad den 15 augusti 2014/MO

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Delexamen 4 Infektion FACIT

Hjälpmedelscentralen. Kognition?

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Dalängens äldreboende Förbättringsarbete oktober 2015 mars 2016

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Så gör du demensvården. om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Psoriasiskoll - Har psoriasis

Tränarguide del 1. Mattelek.

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Åsa Andersson strategisk rådgivare

Regel 1 - Ökad medvetenhet

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Transkript:

Demens och Utvecklingsstörning 2010-09-27/Demens o Utvecklingsstörning/Bengt-Åke Angelöw

Vårdprogram Demens Vårdprogram Demens Minnesmottagningen/2009-01-29/Angelöw Bengt-Åke 3 2010-09-14

Riskfaktorer Risk faktorer för demens Genetiska risk faktorer ApoE allele e4 Familjär förekomst Biologiska risk faktorer Ålder Kön (kvinnor) Vaskulära riskfaktorer Miljö risk faktorer Alkohol Tidigare skallskada Exponering i arbetslivet Livsstil

Prevalens av demens i Sverige 150 000 har demens 120 000 har Alzheimers sjukdom (AD) 90 000 har lindrig till medelsvår AD VaD AD Yngre med demens 10 000. ca 23 000 nya fall per år!

Demens: olika sjukdomars förekomst Övriga 5% FTLD 10% AD+VaD 10% AD 50% VaD 25%

Demenser Degenerativa demenser Cerebrovaskulära demenser Sekundära demenser Alzheimer Multi-infarktdemens Normaltryckshydrocefalus Downs syndrom Strategiska infarkter Metabola störningar Frontallobsdemens Småkärlssjukdom Nutritionella störningar Picks sjukdom Iscemisk-hypoxisk demens Intoxikationer ALS Hemorragisk demens Infektioner Huntingtons sjukdom Creutzfeldt-Jacobs Lewy body disease Borrelia Syfilis AIDS Hjärntumör Skalltrauma

Mentala funktioner som påverkas vid demens Frontala funktioner Initiativ Planering Omdömesförmaga Känsloliv Sociala färdigheter Minne Inlärning Lagring Återkallande Amnesi Primitivisering Afasi Språk Språkförståelse Formulering Benämning Demens Gnosis Bearbetning av sinnesintryck Uppfattning Tolkning Förståelse Agnosi Apraxi Praxis Handlingsmönster Praktiska färdigheter Koordination Program för enskilda handlingar Från Gerontopsykiatri, N. Gulmann, red.

Orsaker till utvecklingsstörning Prenatal orsak - 70% (DNA, Kromosomrubbning (38%), hjärnmissbildning (4%) etc). Okänd orsak 20 % Postnatal orsak 2 % Barnpsykos med tidig debut 2 % Mer än hälften de med svår utvecklingsstörning har; Epilepsi 30 % Svår syn-eller hörselnedsättning 15 % Klumpig motorik 20 % Hjärtmissbildning 15 %

Vad menas med utvecklingsstörning? Administrativ definition Behov av särskilda åtgärder genom omsorgsorganisation genom omvårdnad, utbildning och försörjning såsom särskola, gruppbostad, dagcenter etc och utgår cirka 0.43 % av befolkningen (Gotland 250 personer). Social definition Begåvningshandikapp som inte klarar de krav som samhället kräver IQ definition Drygt 2 % av befolkningen har en IQ under70 (Gotland 1 360 personer).

Begåvning och ålder enligt WAIS Värdet 100 PIK 50 VIK 50 Ålder 20-24 111 52 59 Ålder 45-54 101 42 59 Ålder 70-74 81 30 51

Ålderstrappan Ålderstrappan Målad av Winter Carl Hansson (1777-1805), Yttermo

Åldrande vid utvecklingsstörning Livstil (fetma, dålig kost, fysisk inaktivitet). Fysisk påverkan (epilepsi, cerebral pares, förlamningar, varseblivningsnedsättningar etc). Psykosociala orsaker (stress, höga krav, nedsatt mental omställningsförmåga, förluster).

Åldrande Åldrande i olika grupperingar unga äldre äldre äldre/äldre Normalbefolkning 65-74 år 75-84 85 år o äldre Utvecklingsstörning 50-60 år 61-70 år 71 år o äldre (ej Downs syndrome) Personer med 40-54 år 55-64 år 65 år o äldre Downs syndrome

Tidsförloppet vid olika former av normalt åldrande optimalt åldrande kognitiv funktion incident demens demens äldre med riskfaktorer diagnos ålder

Begåvning och skör självständighet Vid lindrig till måttlig psykisk utvecklingsstörning finns uppövade färdigheter som gör att varje persons omhändetagandenivå balanserar mellan eget självständigt liv och särskilt boende med flera stödinsatser. Små negativa förändringar i kognition slår hårt när vardagen hanteras genom att ständigt använda sitt yttersta av sin kapacitet för klara sina sysslor.

Utvecklingsstörning och icke demens Förändringar i omgivningen Närstående går bort, boendet ändras, mindre erfarenhet, kunskap och val för att hantera förändringar. Somatiska och psykiatriska besvär Syn, hörsel, nutrition, tandstatus, blodtryck, depression, sköldkörtel, apneer, deprivation Åldersmässiga förändringar Menopaus, nedsatt balans o fysisk förmåga Tillfälliga andra omständigheter Känslighet för mediciner o dess biverkan

Demens och depression Nedstämdhet, värst på morgon vid depression och senare på dagen vid demens. Humör mera stabilt vid depression och varierar vid demens. Nattsömn ofta störd vid depression

Mia 46 år, Downs syndrome gruppboende dagcentral Rikt fritidsliv Klarar med stöd mycket

Symtom vid DSD (Down syndrome demens) Minnesstörning Hittar inte Passar inte tider Trötthet Humörförändring och oro, mindre intresserad Försämrad språkförmåga Depression är tre gånger vanliga hos Downsyndrom än i relation till andra utvecklingsstörningar. 23 % av personer med utvecklingsstörning antas ha Down Syndrome (statistiskt 58 personer på Gotland).

Dödsorsaker vid Downs syndrom 1. Alzheimer 2. Lunginflammation 3. Leukemi 4. hjärtsjukdom

Tecken vid demens och utvecklingsstörning Tillkomst av minnesstörning Tillkomst av passivitet Förändrad sömnrytm Förlorar tidigare inlärda förmågor Försämrad ADL-förmåga (klä sig, äta, tvätta sig etc). Försämrad språklig förmåga Försämrad tidsuppfattning Försämrad motorik, gångförmåga Muskelstelhet, ryckningar Nytillkommen epilepsi Nytillkommen inkontinens Personlighetsförändringar Med utvecklingsstörning följer även en lägre reservkapacitet att återhämta sig efter stora påfrestningar. I synnerhet gäller detta vid depression, diabetes, sköldkörtelstörning, olika CNS-tillstånd.

Om demens och utvecklingsstörning vad händer i hjärnan? Successiv nedbrytning. Störning av blodflödet infektioner huvudtraumata

Alzheimers sjukdom

Primärdegenerativa demenssjukdomar Samband mellan olika symptom och hjärnsjukdomens lokalisation

Neuropsykologiska särdrag vid typisk AD Minnesstörning Verbal svårighet Nedsatt visuospatial funktion Försämrad uppmärksamhet och exekutiv funktion Men har; Intakt primärminne Intakt perception och motorisk förmåga Intakt personlighet, men påverkad anpassning (ängslan, oro, depressiva besvär)

Magnetkamerabild av hjärnan hos patient med Alzheimers sjukdom. Atrofierad hippocampus

Neurofibrillära förändringar i olika stadier av AD (Braak & Braak, Acta Neuropath, 1992; bild från Wolf) Transentorhinala stadier I & II Limbiska stadier III & IV Isokortikala stadier V & VI

Neuropathology in AD: neurofibrillary tangles and plaques

Alzheimers sjukdom - neuropatologi Definitiv diagnos är möjlig bara via patologisk bekräftelse: förekomst av neuron förlust (cerebral atrofi), utbreda amyloid plaques och neurofibrillära tangles (NFT) i hjärnan. Bogdanovic & Winblad, Huddinge Brain Bank, 2001

Vaskulär demens

Hjärnans blodförsörjning

Neuropsykologiska särdrag vid typisk VaD Möjlig selektiv störning av; verbal och visuospatial funktion perception och motorisk prestation Inlärning och minne av ny information försämrad exekutiv funktion lätt förändring av personlighet

Vaskulär demens Småkärlsdemens med vitsubstansskador och lakunära infarkter Småkärlsdemens med vitsubstansskador

Vaskulär demens Bakgrund kvinna opererad för hjärtklaff, aorta stenos, stroke med vänstersidig hemiparesis, misstänksam, plötsliga minnes, tröghet i tanke, viss förbättring, eget boende. MR och SPECT visade blödning i BG dx (lateral putamen), många små lesioner (infarkter) och vitsubstansförändringar. hö

Frontallobs demens

Neuropsykologiska särdrag vid typisk FTD Klar personlighetsförändring Nedsatt exekutiv funktion Men; Relativt intakt verbal och visuospatial funktion Relativt intakt episodiskt minne Intakt perception och motorisk förmåga

Frontallobsdemens Kvinna förändrar socialt beteende sen 3 år (apatisk och ohämmad). MR visade svår atrofi i temporal- och frontalloberna bilateralt.

Tack för uppmärksamheten 2010-09-27 / Angelöw Bengt-Åke / Demens och Utvecklingsstörning