Nytt material för föräldrar

Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar till flera språk kommer att finnas på webben Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Film att visa i föräldragrupper Utökad information på webben om vissa områden t ex vegetarisk kost, vatten från egen brunn mm Mer information för personalen Personalhandledning, Bra mat för barn 0-5 år utarbetad framförallt för barnhälsovården, med ytterligare information utöver det som finns i broschyrerna till föräldrar Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Vetenskapligt underlag, rapport med kunskapsöversikter Hanteringsrapport, med vetenskapliga referenser och motiveringar till vart och ett av råden Nyhetsbrev till BHVsamordnare/vårdutvecklare med information om förändringar och nyheter Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Kostråden förklarar vilka livsmedel som ger dessa näringsämnen Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen 1

Kostråd baseras inte enbart på näringsrekommendationer Baseras på kunskap om behovet av näringsämnen (näringsrekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedelsgrupper (frukt och grönt, fullkorn) näringsinnehåll i livsmedel matvanor traditioner och kultur hälsoproblem i befolkningen Kostråd för vuxna fokuserar på de viktigaste förändringarna och avser att vara så lika som möjligt som gängse förekommande matvanor Kostråd från Livsmedelsverket Generella råd för friska personer som syftar till bra matvanor under hela livet Kostråden är anpassade för spädbarn, barn, vuxna, äldre etc Kostråden ska vara lätta att förstå och använda Kostråden är inte bantningsråd utan avsedda att förebygga övervikt Svenska kostråd utgår från svenska matvanor Självklart kan man äta på annat sätt och ändå uppfylla näringsrekommendationerna Vetenskapligt underlag Näringsrekommendationer Nordiska, WHO, EFSA Publicerade kunskapsöversikter, positions papers, scientific opinions etc Specifika risk/nytta värderingar och kunskapsöversikter Forskarseminarier Granskning av andra expertmyndigheter Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att undvika risker och främja bra matvanor Möten med personalgrupper inom BHV Frågor från föräldrar Referens-grupp Kostråd är inte alltid den bästa åtgärden Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc Är det möjligt att följa ett råd Vilka konsekvenser kan ett råd få Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd BHV-dagar 2010 2011 Nya råd BLF/SLV Expertgrupp pediatrisk nutrition Separat rapport med motiveringar till råden Fokus-grupper med föräldrar Webb-enkät BVC-personal 2

Referensgrupp med representanter för BHV-samordnare/vårdutvecklare BHV-dietisterna Barnhälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorskor Dietisternas Riksförbund Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Stärkt vetenskapligt underlag för amning i länder som Sverige Generellt råd om enbart amning i sex månader, bröstmjölken ger tillräckligt med näring. Amning minskar risken för: mag-tarminfektioner Öroninfektion övervikt och fetma i vuxen ålder högt blodtryck i vuxen ålder Medical position article by the European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition, 2009 november 2011 Amning : Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till cirka 6 månaders ålder. : Även delvis amning ger hälsomässiga fördelar. Modersmjölkersättning : Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning tillredd i enlighet med tillverkarnas anvisning. Även delamning och kortare perioder av amning har positiva hälsoeffekter givning om amning och tillvänjning ska, liksom all annan rådgivning, ske i dialog och anpassas till varje familj Kosttillskott med vitamin D Börja vid 1 veckas ålder 5 D-droppar (10 µg) per dag för alla barn < 2 år Fortsätta längre för barn som inte får berikade livsmedel inte äter fisk inte är ute i solen med bar hud har mörk hudfärg november 2011 3

: Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning när det börjar äta annan mat. Amning kan fortsätta så länge som både mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre Energi Tillvänjning : Amma eller ge ersättning fullt i sex månader Bröstmjölk tillsammans med D-droppar ger tillräckligt med näring under de första sex månaderna. Ersättning ger bra näring till barn som inte ammas. : Vid sex månader bör smakportioner börja introduceras Vid sex månader behöver bröstmjölken börja kompletteras med annan mat. Öka långsamt mängden Nyfikna barn kan få ett litet smakprov (1 kryddmått) någon gång ibland, tidigast från 4 mån Smakupplevelse men syftar inte till att bidra med näring. Det finns ingen nackdel men heller ingen fördel att ge annan föda än bröstmjölk vid fyra till sex månaders ålder jämfört med vid sex månaders ålder. Vad är skillnaden? Varför pyttesmå smakprov? Pyttesmå smakprov Tidigast från 4 mån Om barnet är nyfiket Ca ett kryddmått Öka inte mängden Smaksensation Smakportioner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring Bejaka barnets nyfikenhet på mat Lita på helamning i sex månader Låta barnet prova på livsmedel som innehåller gluten i små mängder, i skydd av amning - allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån Tillvänjning hur? Det finns inga regler om vad man ska börja med Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera dagar, låt barnet pröva flera olika sorter Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela första året för att få långsam introduktion av många olika livsmedel Nyhet! Nyhet! Tona ner föräldrars oro för allergi Introducera alla livsmedelsgrupper inkl. fisk, ägg och mjölk under det första levnadsåret Fisk och ägg bidrar med viktiga näringsämnen och kan därför med fördel ges när barnet börjar få fast föda Inga särskilda råd för barn med allergisk ärftlighet Ingen minskad risk för att utveckla allergi med senare introduktion av allergena livsmedel 4

Fisk farligt eller nyttigt? För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Barn, både flickor och pojkar, och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år eftersom dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Det gäller strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedel som innehåller gluten Gluten finns i vete, dinkel, råg och korn. Det finns bara lite gluten i havre. Något av de tidiga smakproven kan utgöras av mat med gluten t.ex. en liten munsbit smörgåsrån eller en liten sked gröt. Långsam introduktion under samtidig amning minskar risken för glutenintolerans under småbarnsåren. Även för barn som inte ammas är det viktigt att det går långsamt Nästan all fisk är bara nyttig inte farlig Opastöriserad mjölk : Ge inte barn opastöriserad mjölk. Det gäller även färskost gjord på opastöriserad mjölk eftersom Inte ovanligt med utbrott orsakat av opastöriserad mjölk Små barn är känsliga Salt : Salt till barn bör begränsas. Det salt som används i hushållet bör vara berikat med jod Barn under två år bör vänjas vid mat som har lågt saltinnehåll Potatis : Ge inte spädbarn och små barn potatis som är skadad eller grön, samt skala alltid potatis som ges till de allra minsta barnen. eftersom: Färskpotatis innehåller relativt höga halter solanin, högst halter finns i skalet. Därför är det bra att alltid skala färskpotatis som ges till spädbarn. Gröna bladgrönsaker : Vänta med att ge gröna bladgrönsaker (t ex salladsblad, spenat och ruccola) tills barnet är ett år eftersom Nitrit och nitrat kan ge upphov till methemoglobinemi. Gäller framförallt spädbarn som har fetalt hb. Detta minskar efter 3 månaders ålder. 5

Bra mat för barn efter 2 år Mat som är bra för barn, är bra för föräldrar Barnet kommer snart att äta samma mat som resten av familjen Frukt och grönsaker Barn bör få frukt varje dag och grönsaker vid varje måltid, växla mellan grova grönsaker och salladsgrönsaker Mängden frukt och grönsaker bör öka successivt med åldern så att barn vid fyra års ålder får cirka 400 g per dag Frysning försämrar inte näringsvärdet Kolhydrater Barns intag av kolhydrater bör komma från livsmedel som inte bara ger energi, utan även andra viktiga näringsämnen grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, bröd, gryn, pasta och gröt. Växla mellan fullkornsprodukter och mindre fiberrika sorter. Öka andelen fullkorn i bröd, gryn, pasta, välling med stigande ålder. Livsmedel som innehåller kolhydrater i form av socker bör begränsas så mycket som möjligt. Kolhydrater, ofta missförstånd Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av sockerarter, stärkelse och fibrer. Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, mineraler och protein. Fördelningen mellan de energivande näringsämnena ser olika ut i olika koster. Positiva hälsoutfall kopplas till kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av energin. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre, EFSA Journal 2010; 8 (3): 1462 Exempel på två dagsmenyer med olika mycket fibrer Enbart fullkornsprodukter: Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med margarin och leverpastej En bit banan Fullkornspasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Inga fullkornsprodukter: Mannagrynsgröt m mjölk, tekaka med margarin och leverpastej En bit banan Vit pasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Stärkt vetenskapligt underlag att om att byta en del mättat fett till omättat fett även för barn Övertygande bevis: Att ersätta en del av de mättade fettsyrorna med fleromättade fettsyror sänker LDL-kolesterolet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom Filmjölk med fullkornsflingor Potatis, fiskbullar, gröna ärter Fullkornsbröd med margarin och ost Sammanlagt för mycket fibrer! Filmjölk med flingor typ cornflakes Potatis, fiskbullar, gröna ärter Tekaka med margarin och ost Sammanlagt för lite fibrer! Därför rekommenderar FAO att mättade fetter ersätts med fleromättade (omega-3 och omega-6) I kosten och att det totala intaget av mättade fettsyror inte bör överstiga 10 procent av energin. Fats and Fatty acids in human nutrition. Report on expert consultation; FAO Food and Nutrition paper 91. 2010. februari 2012 6

Slutsats från FAO/WHO För att minska mängden mättat fett bör kostråd framhålla mager mjölk och magra mejerivaror, under förutsättning att fett-lösliga vitaminer kan fås från andra källor Fat and Fatty Acid Requirements andrecommendations for Infants of 0-2 years and Children of 2-18 years. Ann Nutr metab 2009;55:76-96 Slutsats från EFSA Experpanelen drar slutsatsen att intaget av mättade fettsyror ska vara så lågt som möjligt inom ramen för en i övrigt fullvärdig kost. Kostråd bör uppmuntra till att begränsa konsumtionen av mättade fettsyror. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids and cholesterol. EFSA Journal 2010; 8 (3): 1461, 1-107. Barn behöver äta mer av livsmedel som ger fleromättat fett, till exempel rapsolja, rapsoljebaserade margariner och fet fisk. motiv Undersökningen av barns matvanor visade att ca 90 % av 4- åringarna i Sverige fick för lite omättat fett Rekommendationen från WHO/ FAO anger evidensgraden probable för 11 E% fleromättat fett för barn De viktigaste källorna till fleromättat fett i den svenska kosten är fet fisk och rapsolja Ett barn som äter två smörgåsar om dagen får i sig ungefär 10 gram matfett från smörgåsarna Barn som får margarin med rapsolja på smörgåsarna får i sig tio gånger så mycket omega-3 som barn som i stället äter smör Smör innehåller fem gånger mer transfett än margarin Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, därför behöver inget extra fett tillsättas. Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna. En fokusgruppsundersökning bland småbarnsföräldrar visade att många tror att barn i alla åldrar behöver mer fett än vuxna. Den allmänna fettdebatt som förs kan förstärka uppfattningen om att barn behöver mer fett än vad rekommendationen anger. 7

Mjölk och mjölkprodukter Barn under två år behöver något mer fett i maten än vuxna. Därför kan det kännas naturligt att ge barn feta mjölkprodukter. Men det är framför allt fleromättat fett som barn behöver mer av och det finns inte i mjölken. Därför är det bättre att ge magra mjölkprodukter och i stället ha lite extra rapsolja i maten, eftersom den innehåller fleromättat fett. De flesta magra mjölkprodukter berikas med D-vitamin. Mager mjölk innehåller lika mycket av övriga vitaminer och mineraler som fet mjölk För barn från ett års ålder rekommenderas därför i första hand lättmjölk, lättfil och lättyoghurt Nyckelhålsmärkta ostar rekommenderas för både barn och vuxna Barn som får vegetarisk mat bör, liksom andra barn, få magra mjölkprodukter för att inte andelen mättat fett ska bli för hög Gärna vegetariskt Vegetarisk mat som är väl sammansatt är hälsosam och passar bra även för barn som vanligen äter animaliska livsmedel. Motiv Begränsat med studier på barn men de som finns drar slutsatsen att välplanerade vegetariska koster ger tillräckligt med näring och normal tillväxt. Hälsoutfall för vuxna: Minskad risk för hjärtkärlsjukdomar Bättre blodfetter Lägre blodtryck Lägre vikt Längre livslängd Minskar risk för diabetes Meny Näringsinnehåll Järn (mg) Kalcium (mg) Zink (mg) Selen (µg) Vitamin D B12 Fibrer (g/mj) Rek 2-5 år 8 600 6 25 7,5 0,8 2-3 Lakto-ovo 8,3 959 7,22 27,19 4,62 3,3 3,2 Lakto 8,2 1040 7,46 27,54 4,45 2,8 3,4 Vegan 10,6 969 6,07 25,84 2,30-5,30 0,7-3,0 4,3 Vegan ej berikad 14,4 604 8,35 26,35 1,58 0,1 5,8 Väl sammansatt vegetarisk mat innebär att ersätta animaliska livsmedel med näringsrika vegetabiliska livsmedel, inte bara att plocka bort animaliska livsmedel från traditionella rätter. Föräldrar som ger sina barn vegetarisk mat bör uppmärksammas på att de animaliska livsmedlen som väljs bort ska ersättas med vegetabiliska livsmedel till exempel bönor, linser eller tofu Andra faktorer som har påverkat beslutet Det är inte så vanligt med vegetariska rätter i svensk matkultur och kanske inte känt att vegetarisk mathållning kan medföra hälsofördelar Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt att äta mer av vegetarisk mat, särskilt grova grönsaker och rotfrukter och mindre av animalisk mat Vegankost kan också gå bra. Bättre att det finns råd än att föräldrar experimenterar själva Finns fler berikade produkter nu än tidigare Fiberrikt - svårt att täcka energibehovet Nödvändigt med berikade livsmedel Nödvändigt med kosttillskott med B12 Fortsätta med D-droppar Amma gärna längre än under första året Överväg att låta barnet äta fisk 8

Gärna vegetariskt för alla Övervikt/fetma Bra med grönsaker - 91% av 4-åringarna i Livsmedelsverkets nationella undersökning fick för lite grönsaker jämfört med rekommendationen Viktigt att inte bara att utesluta kött, fisk, ägg de måste ersättas med andra näringsrika livsmedel Bönor, linser, ärtor, tofu. Den enskilt viktigaste positiva hälsofaktorn på lång sikt är ett normalt BMI Övervikt och fetma under barndomen innebär stor risk för övervikt och fetma i vuxen ålder. Övervikt och fetma medför högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer senare i livet. Barn bör få endast sparsamt av godis, glass, läsk Hög konsumtion av söta drycker och energitäta livsmedel bidrar till risken att utveckla övervikt och fetma. I Sverige är andelen barn i 10-årsåldern med övervikt eller fetma cirka 20 procent. Förekomsten av fetma och övervikt i den åldersgruppen har ökat motsvarande en fördubbling ungefär vart femtonde år. Barn bör få endast sparsamt av godis, glass, läsk Ett enkelt och självklart råd som är svårt att genomföra 4-åringarna i den nationella undersökningen fick 25 procent av den totala energin från godis, glass, söta drycker, snacks och bakverk. Konsumtionen av söta drycker har fyrdubblats och godiskonsumtionen fördubblats sedan 60-talet. Att diskutera med föräldrarna Läs mer på www.livsmedelsverket.se Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal Prenumerera på nyhetsbrev om Mat och Näring 9