Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Gäddgårdsskolan Grundskola årskurs 1-9 Barn- och utbildningsförvaltningen Ulf Carlsson 2010-05-04

Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 Ansvarsområden och verksamhet... 7 Ledning... 7 Skolledning för Grundskola Söder... 7 Personal... 7 4 Arbetet i verksamheten 10 4.1 Normer och värden... 10 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande... 12 4.3 Elevernas ansvar och inflytande... 18 4.4 Bedömning och betyg... 19 5 Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete 21 Lärgrupp 1 - Hälsofrämjande... 21 Lärgrupp 2 - Mobbningsförebyggande arbete... 22 Lärgrupp 3 Skapande verksamhet... 23 Lärgrupp 4 - Laborativ Undervisning... 25 Lärgrupp 5 - Betygssättning och bedömning... 26 Lärgrupp 7 Röda tråden... 26 Lärgrupp 8 - Matematikutveckling på Gäddgårdsskolan... 28 6 Elever i behov av särskilt stöd 29 7 Elever med annat modersmål än svenska 31 8 Uppföljning av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 32 8.1 Uppföljning... 32 8.2 Utvärdering... 32 9 Livsstil och hälsa 33 10 Jämställdhet 34 11 Analys av måluppfyllelsen som helhet 35 12 Åtgärder för förbättring 36 3

1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Underlag för kvalitetsredovisningen De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Kommunstatistiken som redovisas till SCB Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Resultat på nationella prov år 3, 5 och 9, samt målen i år 3 och 5. Screening av alla elever i år 4 samt skolverkets diagnos år 2 Alla arbetslag har bidragit med informationsinsamlingen bl.a. har arbetslagen i samband med läsårsavslutningen utvärderat läsåret, där sedan resultatet sammanställts och används som underlag för vidare utveckling av verksamheten, med syftet att öka måluppfyllelsen. Samtliga arbetslag träffas även regelbundet varje vecka och planerar verksamheten. Dokumentation sker vid dessa tillfällen. Under hela året har all personal i arbetslagen minst en gång i månaden träffats och haft lärande samtal som protokollförts. I de lägre åldrarna har eleverna fyllt i enkäter, som samlats in och sammanställts. Ledningsgruppen (skolledare och arbetslagsledare) har träffats en gång i veckan för att följa upp och diskutera frågeställningar t ex utveckling av tematiskt arbete och hållbar utveckling. Även föräldrarepresentanterna i föräldrarådet samt elevrådsrepresentanter har medverkat. 5

2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utveckling av rutinerna för överlämnandet mellan olika verksamheter och skolår. Tider för samtal och planering av överlämnandet har schemalagts. Utbyte med skolor i andra länder -Tyskland, Frankrike och Spanien. Skolan har deltagit i omröstningen i WCPRC (World Children s Prize for the Rights of the Child). Elevrådet har ordnat operation dagsverke, klasser har ordnat utställningar och regelbundet samlat in pengar till fadderbarnen i Indien. Personalen har betalat lön till en lärare i engelska på skolan Glint i Indien. Kontinuerligt arbete med ämnesövergripande undervisning, bl.a. om hållbar utveckling. Diskussioner om förändringar av schemat för att möjliggöra längre sammanhängande arbetspass. Alla klasser har egen hemsida på Rexnet. IUP-blanketten, som ifylls i på Rexnet samband med utvecklingssamtalen, har förbättrats och är lättare att fylla i för elever, lärare och föräldrar. Alla elevers personliga scheman finns på Rexnet. Bokning i Rexnet för skolans olika rum underlättar det pedagogiska arbetet. Utveckling av samarbetet mellan fritidshem, grundskola och särskola. Särskolan integreras mer och mer med grundskolan. Förtydligande av kriterier för betygssättning och bedömning i ämnesgrupper på den egna skolan och med lärare på Stureskolan och gymnasiet. En lärgrupp har arbetat med betygssättning och bedömning. Resursteamet har arbetat mer strukturerat och med en helhetssyn F-9. Resursteamet träffas varje vecka för planering av verksamheten. Regelbunden planering med särskolan och mottagningsgruppen. Genom pengar från Statens kulturråd har Gäddgårdsskolan och Stureskolan bedrivit ett projektsamarbete med Fritid- och Kulturförvaltningen. Projektet heter Skapande skola. Gäddgårdsskolan har utsetts till partnerskola till Svenska filminstitutet och därmed fått medel för att utveckla arbetet inom film och media 6

3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Grundskola Söder är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Gäddgårdsskolan år F-9, Brattbergsskolan 1-4 och Götlunda skola 1-6. Till samtliga dessa skolor hör även förskoleklass och fritidshem. Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen, Arboga kommuns skolplan antagen av kommunfullmäktiga 2007-09-27 samt vår lokala arbetsplan. Ledning Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheterna. För varje skola finns kontaktpolitiker utsedda. Barn- och utbildningsförvaltningen med sitt kontor är nämndens verkställande organisation för de verksamheter som skolplanen omfattar. Förvaltningen leds av skolchef och biträdande skolchef. Barn- och utbildningskontoret ansvarar för övergripande planering, utveckling, uppföljning, utvärdering och samordning inom nämnda verksamhetsområden. Skolledning för Grundskola Söder Rektor 1,00 årsarbetare Biträdande rektor 1,00 årsarbetare Samtliga skolledare och expeditionspersonal har under året samlats på fredagar för att diskutera och fatta beslut i gemensamma frågor. Personal På Gäddgårdsskolan arbetar samtliga personal i arbetslag, vilket gör att våra elever har ett stort antal vuxna omkring sig, vilket medför att tryggheten för våra elever är bra i verksamheten. I de lägre åldrarna (F-4) ingår barnskötare, fritidspedagoger, förskollärare och lärare i samma arbetslag. Antalet årsarbetare är: barnskötare fritidspedagoger förskollärare lärare specialpedagog resurspersoner 1,07 årsarbetare 1,00 årsarbetare 2,50 årsarbetare 4,33 årsarbetare 1,00 årsarbetare 2,00 årsarbetare 7

För skolår 5-9 så är personalen organiserade i tre arbetslag. Antalet årsarbetare är: lärare speciallärare resurspersoner studieyrkesvägledare 27,45 årsarbetare 0,75 årsarbetare 3,65 årsarbetare 0,50 årsarbetare I stort sett samtliga pedagoger är behöriga. Personalen har hög kompetens och personalomsättningen har varit relativt låg. Kompetensutveckling All personal på Gäddgårdsskolan har arbetat i lärgrupper, i F-9 perspektiv. Både konferenstid och kompetensutvecklingstid har använts. Vidare har det femåriga samarbetsprojektet med Karlstads universitet kring Problembaserad skolutveckling (PBS) avslutats med en lärstämma. Ytterligare personal har utbildat sig i Farstamodellen, som är en metod att motarbeta mobbning. Vidare har vi utbildat personal i samarbete med organisationen Friends, som hjälper skolor att utveckla arbetet med värdegrundsfrågor. Tre pedagoger har läst matematik på Karlstads universitet. Vidare har två pedagoger läst specialpedagogisk forskning. En pedagog har inom Lärarlyftet läst teknik och fysik mot de äldre åren. Dessutom har en pedagog läst specialpedagogik. Vi har även haft personal som gått endagskurser med olika inriktningar däribland utbildning på NTA-lådorna, Naturvetenskap och teknik för alla. Undervisande personal har även påbörjat PIM-utbildning, Pedagogisk IT och mediekunskap. En lärare har gått kommunens aspirantutbildning, en ledarskapsutbildning. Elever F-4 Antal elever Fritidshem Fskl år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa Gäddgårdsskolan 23 24 20 21 24 112 Elever 5-9 Antal elever Fritidshem Fskl år 1 år 2 år 3 år 4 År 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa Gäddgårdsskolan 55 52 75 87 102 371 Ekonomi Varje månad träffar skolledare och expeditionspersonal våra ekonomer på Barn och Utbildningsförvaltningen för uppföljning av personal och driftbudget. En uppföljning görs även av antal vikarier och antal personal som varit frånvarande. För övrigt så kan skolledning och 8

expeditionspersonal följa upp den egna enhetens budget både vad det gäller utgifter och inkomster. Under det här budgetåret arbetade rektor fram ett enhetligt budgetsystem för hela södra skolområdet. Arbetslagsledarna och några ämneslärare fick ansvar för sin egen driftbudget. Uppföljningar visar att det i stort sett hållit sin budget. När det gäller personalbudgeten har verksamheten gått ihop. Driftbudgeten har ett underskott. Det beror på ökade kostnader för bl. a tolkservice samt hemkunskap när det gäller inköp av råvaror. Under året har även en del investeringar gjorts bl. a inköp av nya bänkar, stolar och skåp samt IT-utrustning. När det gäller fortbildning så har vi satsat ekonomiska medel på bl. a NTA och mediekunskap. 9

4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Vi vill se trygga elever som trivs på vår skola. Elever som känner solidaritet och samhörighet. För att nå detta mål bedriver vi fadderverksamhet i de lägre åren. De äldre eleverna är ett stöd för de yngre eleverna. För att nå målen har vi utökat den schemalagda mentorstiden, och därmed fått tid att arbeta med bland annat värdegrundsmaterialet Lions Quest, Tillsammans, klassråd och samtal med eleverna. Ett rastvaktsschema har upprättats så att det ska finnas vuxna i de miljöer där det inte bedrivs undervisning. All personal, alla elever och intresserade föräldrar har fått information om Friendsprogrammet. Dessutom har viss personal och kompisstödjarna fått utbildning genom Friends. En dag under temat Ung och trygg har ordnats för år 6-9. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i år 8. I alla klasser har genomförts en enkät där eleverna fick tala om var på skolan de känner sig otrygga. Samarbetet med polis, socialtjänst och fritidsgårdspersonalen har utvecklats i syfte att samverka runt hela barnet. Resultat Enkäter har genomförts bland eleverna i de yngre åren. Dessa visar att nästan alla elever trivs och känner sig trygga. Hälsosamtalen visar att eleverna mår bra både vad det gäller den psykiska och fysiska hälsan. Enligt undersökningen Liv & hälsa Ung 2008, som publicerades 2009, ligger Gäddgårdsskolans resultat generellt på en hög nivå och visar att eleverna trivs och mår bra, har medbestämmande och eleverna anser att vuxna på skolan ingriper om mobbning sker. Under rasterna känner sig några elever i de yngre åren otrygga när en del äldre elever finns på skolgården samtidigt. 10

Analys Vi upplever att arbetssättet med värdegrundsfrågorna har gett ett bra resultat, men det finns ändå elever som känner sig otrygga i olika sammanhang. Samarbetet mellan polis, sociala myndigheter och fritidsgårdspersonal har lett till att personal på skolan på ett tydligare sätt vet hur de ska agera i olika elevärenden. Syftet med temadagen Ung och trygg var att eleverna skulle få en insikt om de konsekvenser det grova våldet för med sig, samt att de skulle få kunskap om hur Internet kan användas på fel sätt. Det kan vara svårt att sätta tummen på vilka insatser och åtgärder som har satt avtryck bland eleverna. Vi har t.ex. inte sett ett konkret resultat av temadagen Ung och trygg. En av våra starka sidor för ett bra värdegrundsarbete är att vi är en F-9 skola. Vi träffas i olika konstellationer, både bland personal och elever, vilket har stor betydelse för alla på skolan. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål och de avtryck vi ser bland eleverna bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. Slutsatser Det har varit svårt att få till ett rastvärdsschema som fungerar fullt ut. Personalens möjligheter att vakta stämmer inte alltid överens med elevernas tider för raster. Lärdomar Vi måste kontinuerligt fortsätta att arbeta med värdegrundsfrågorna för att nå ett bestående resultat. Det är viktigt att det finns vuxna närvarande även där det inte bedrivs undervisning, t.ex. i korridorer, skolgård och omklädningsrum. Åtgärder för förbättring Gemensamma raster på skolan. Vi blir fler vuxna bland eleverna vid de lektionsfria tiderna. Fortsatta värdegrundsdiskussioner både i personalgruppen och med våra elever. Personalen på skolan måste få bättre kunskaper om hur ungdomar umgås via Internet för att kunna förebygga t ex nätmobbning och andra trakasserier genom utbildning och inbjudna föreläsare. 11

4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande Arbetet Vi vill se att alla elever blir godkända i alla ämnen för att få en bra grund inför deras fortsatta studier på gymnasiet och högre. Målsättningen är också att bidra till att våra elever blir väl fungerande samhällsmedborgare. Resultat Mål: Alla elever når målen i samtliga ämnen Nationella prov och betyg för år 9 Andel i % som uppnått målen Andel i % som uppnått målen Antal elever totalt Andel i % som uppnått målen Andel i % som uppnått målen Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 Läsåret 07/08 Läsåret 07/08 Läsåret 07/08 Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg SVENSKA 97,6 84 97 96,6 89 MATEMATIK 95,2 84 83 97,7 89 ENGELSKA 97,6 84 90 94,3 89 KEMI 92,9 84-92,0 89 Jämförelse mellan med provbetyg i nationellt prov och slutbetyg år 9 för läsåret 2008/ 2009 Tabellen visar andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Skola Ämne Svenska Matematik Engelska Antal Antal Antal elever Lägre Lika Högre elever Lägre Lika Högre elever Lägre Lika Högre Riket, samtliga 104137 4,4 77,3 18,2 107500 1,6 77,3 21,1 109085 5,8 83,4 10,9 Arboga samtliga 165 7,9 68,5 23,6 156 2,6 69,9 27,6 162 3,1 77,2 19,8 Gäddgårdsskolan 83 8,4 72,3 19,3 80 2,5 75 22,5 82 2,4 90,2 7,3 Resultaten på nationella proven och elevernas slutbetyg skiljer sig inte nämnvärt mot rikets resultat. Grundskolan år 9 Gäddgårdsskolan Betyg, meritvärde, behörighet till högskola 2006 2007 2008 2009 Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen skolår 9 69,6 86,1 79,8 81,0 77 Andel (%)elever som inte nått målen i ett ämne 13,0 5,9 9,0 8,3 7,9 Andel (%)elever som inte nått målen i två eller flera ämnen 15,2 7,9 10,1 10,7 13,9 Riket 2009 Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever 212,9 222,7 210,6 216,2 209,6 Genomsnittligt meritvärde för pojkarnas betyg i 16 ämnen 213,5 Genomsnittligt meritvärde för flickornas betyg i 16 ämnen 253,5 Andel elever behöriga till nationellt program/ gymnasiet 91,3 98,0 92,2 92,9 88,8 Meritvärde och behörighet till gymnasieskolan för elever med utländsk bakgrund redovisas inte, eftersom de är färre än 10 elever. 12

Analys Resultaten ligger fortfarande på en hög nivå. Vi ser en marginell förbättring jämfört med föregående år. Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde är iögonfallande stor. 253,5 jämfört med 213,5. En förklaring till detta kan vara att flickor generellt mognar tidigare, och därmed har större motivation till sitt skolarbete. Arbetssättet på Gäddgårdsskolan förutsätter också att eleverna tar ett stort eget ansvar för sina studier, vilket generellt kan passa flickor bättre. Vidare är Gäddgårdsskolan en ganska traditionell skola i den bemärkelsen att större vikt av bedömningen av eleverna läggs på de skriftliga provresultaten, även fast det kan variera mellan olika ämnen och ämnesområden. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är mycket god. Slutsatser Även om måluppfyllelsen är mycket god når inte alla elever godkänt i alla ämnen. I och med att alla elever inte når godkänt i alla ämnen, måste vi fortsätta med att arbeta med täta föräldrakontakter. Vi behöver analysera hur vi använder våra resurser till de elever som har svårt att nå kunskapsmålen. Kontakten mellan undervisande lärare och mentorer behöver bli bättre så att åtgärder kan sättas in i ett tidigt skede. Lärdomar Vi behöver hitta bättre former för samarbete och kontakter mellan lärare i de olika arbetslagen. Vi behöver föra mer diskussioner mellan oss lärare för att vi ska våga släppa det traditionella arbetssättet som överlag råder på Gäddgårdsskolan. Åtgärder för förbättring För att komma tillrätta med, och förändra skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, kommer vi utveckla olika inlärningsoch redovisningsmetoder genom bl. a Digilär. Vi behöver också hitta former för samverkan vad gäller lokal pedagogisk planering, där vi bl.a. diskuterar måluppfyllelse och betygskriterier. 13

Nationella prov för år 5 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 5 Antal elever i år 5 Gäddgårdsskolan Läsåret 08/09 Andel i % som nått kravnivån på Gäddgårdsskolan Läsåret 08/09 Andel i % som nått kravnivån i kommunen Läsåret 08/09 Andel i % som kravnivån i riket Läsåret 08/09 ENGELSKA Samtal/tala 54 72,2 80,7 86,3 Lyssna/förstå (skriva) 54 72,2 74,1 83,5 Läsa/förstå (skriva) 54 79,6 80,7 85,8 Skriva 54 81,5 84,4 88,1 MATEMATIK Miniräknare, räknesätten 54 79,6 90,4 91,3 Längd area skala 54 72,2 79,3 82,1 Tid, statistik 54 87,0 91,9 89,7 Räknemetoder 54 68,5 78,5 84,6 SVENSKA Läsa, förstå litterär text 52 82,7 91,7 87,4 Läsa, förstå sakprosa 52 94,2 97,7 91,3 Skrivuppgift berätta 52 86,5 87,1 86,1 Skrivuppgift förklara 52 84,6 89,4 85,9 Läsa, samtala 52 92,3 94,7 86,1 SVENSKA som andraspråk Läsa, förstå litterär text 2 50,0 33,3 61,3 Läsa, förstå sakprosa 2 50,0 33,3 73,2 Skrivuppgift berätta 2 50,0 66,7 68,7 Skrivuppgift förklara 2 50,0 66,7 68,2 Läsa, samtala 2 73,1 Måluppfyllelse i alla ämnen årskurs 5 Läsåret 2008/2009 Antal elever totalt: 53 Har nått målen för Har ej nått målen Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och år 5 för år 5 engelska i år 9 Andel elever i % Andel elever i % Svenska 89 11 Svenska som andra språk Matematik 76 24 Engelska 85 15 Bild 97 3 Hem- och konsumentkunskap 97 3 Idrott och Hälsa 98 2 Modersmål Musik 98 2 NO 92 8 SO 91 9 Slöjd 100 0 Teknik 97 3 Arbetet Målsättningen är att alla elever når godkänt eller mer i alla ämnen. I och med att vi tar emot eleverna först i år 5 ägnas mycket tid till att lära känna varandra och skapa rutiner. Stödinsatser omprioriteras och förändras. Resurspersoner byts ofta ut. 14

Analys Resultaten från nationella proven visar att vi har sämre resultat än riket i engelska och matematik medan vi har högre resultat i svenska. Flickornas resultat i matematik är sämre än pojkarnas. I engelska och svenska är det mer lika. I samband med nationella proven gjordes i år 5 en sammanställning och även en redovisning av vilka åtgärder som genomförts eller kommer att genomföras. Bland eleverna är det många elever som har åtgärdsprogram jämfört med tidigare år. Bland dessa elever är det ovanligt många flickor. Satsningen på att lägga grunden i svenska i de tidigare åren visar sig ge bättre resultat i svenska än i matematik och engelska. I och med att vi på Gäddgårdsskolan tar emot de flesta eleverna först i år 5 har eleverna kortare tid i en ny organisation jämfört med de andra skolorna i kommunen. Det kan vara en förklaring till att vi generellt har lägre resultat än övriga skolor i kommunen. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer trots allt att måluppfyllelsen är ganska god. Slutsatser Satsningen på svenska visar att eleverna är duktiga i svenska, men det får inte gå ut över de övriga ämnena. Vi behöver bli bättre på att följa upp elevernas resultat i alla ämnen. Lärdomar Det är svårt att dra slutsatser genom att jämföra resultat mellan åren. Mer givande skulle vara att jämföra utvecklingen över tid. T ex skulle man följa samma elevers resultat i de nationella proven i år 3, år 5 och år 9. Åtgärder för förbättring På kort sikt ska vi analysera undervisningsmetoderna för att bättre kunna anpassa oss till varje enskild elevs behov. Vi ska också ge utrymme för pedagogiska samtal både vertikalt och horisontellt för att tydligare få en bild av elevens starka och svaga sidor. På lång sikt behöver vi se över organisationen och förbättra elevernas förutsättningar att klara övergången mellan skolorna, men även mellan årskurserna. 2007 Antal elever i år 4, 18 st 2008 Antal elever i år 4, 22 st 2009 Antal elever i år 4, 24 st Grundskolan år 4 Screening alla På elever god På god På god i år 4 Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Säkra väg Osäkra Andel elever i % 59 23,5 17,5 86,5 9,0 4,5 62,5 25,0 12,5 15

Arbetet Vi arbetar mot målen i våra lokala kursplaner i svenska och matematik. De barn som vi inte tror kommer att uppnå målen får stöd hos specialpedagog/resursperson. De barnen har också åtgärdsprogram. I åk 2 och åk 3 finns möjlighet att få stöd av en fritidspedagog i klassrummet. Analys Barnens IUP har medverkat till att synliggöra barnens starka och svaga sidor. Barnen är delaktiga i större utsträckning än tidigare och mer medvetna om vilka mål de arbetat mot. De barn som fått extra stöd hos specialpedagog/resursperson har kanske inte uppnått målen, men kommit en bra bit på väg. Det blev tydligare att arbeta målstyrt, när vi tillsammans med stödteamet Fyren arbetade fram kursplaner i svenska och matematik steg 1 till 4 i Arboga kommun. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som mindre god. Slutsatser Med ett varierat arbetssätt, samarbete F-9, och att vi försöker individanpassa undervisningen och lärmiljön i så stor utsträckning som möjligt, når en stor majoritet av eleverna lägsta nivå för årskursen. Lärdomar Det är viktigt att ha kontinuerliga pedagogiska samtal om hur vi arbetar för att nå målen och hur vi ska individanpassa undervisningen. Åtgärder för förbättring Prioritera arbetet kring undervisningen. Fortsätta med det påbörjade vad gäller mål för år 3 och se över de lokala kursplanerna. Nationella prov för år 3 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska i år 9 Andel i % som uppnått målen Läsåret 07/08 Antal elever totalt Läsåret 07/08 Andel i % som uppnått målen Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 SVENSKA - - 55 % 24 MATEMATIK - - 67 % 24 Arbetet Vi arbetar mot målen i våra lokala kursplaner i svenska och matematik. De barn som vi inte tror kommer att uppnå målen får stöd hos specialpedagog/resursperson. De barnen har också åtgärdsprogram. I åk 2 och åk 3 finns möjlighet att få stöd av en fritidspedagog i klassrummet. Analys 16

Det låga resultatet i svenska beror på att barnen var osäkra på de grundläggande stavningsreglerna och stavning av vanligt förekommande ord. Däremot hade 95 % av eleverna klarat av läsförståelsen och läsningen. Ett av momenten i matematik som ingick i de nationella proven hade inte klassen arbetat med, därav det låga resultatet. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som mindre god. Slutsatser Det var första gången som nationella prov genomfördes i år 3. De tidigare lokala kursplanerna stämde inte överens med innehållet i de nationella proven. Lärdomar Det är viktigt att ha kontinuerliga pedagogiska samtal om hur vi arbetar för att nå målen och hur vi ska individanpassa undervisningen. Vi måste anpassa de lokala kursplanerna till de nationella kursplanernas kunskapskrav. Åtgärder för förbättring Prioritera arbetet kring undervisningen. Fortsätta med det påbörjade arbetet vad gäller mål för år 3. Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska och matematik i år 3 Skolverkets Antal elever totalt diagnostiska material för år 2 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Antal elever totalt Läsåret 07/08 Läsåret 07/08 Läsåret 08/09 Läsåret 08/09 SVENSKA 83 % 24 90 % 20 MATEMATIK 79 % 24 80 % 20 Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som ganska god. Arbetet Vi arbetar mot målen i våra lokala kursplaner i svenska och matematik. De barn som vi inte tror kommer att uppnå målen får stöd hos specialpedagog/resursperson. De barnen har också åtgärdsprogram. I åk 2 och åk 3 finns möjlighet att få stöd av en fritidspedagog i klassrummet. Analys Barnens IUP har medverkat till att synliggöra barnens starka och svaga sidor. Barnen är delaktiga i större utsträckning än tidigare och mer medvetna om vilka mål de arbetat mot. De barn som fått extra stöd hos specialpedagog/resursperson har kanske inte uppnått målen, men 17

kommit en bra bit på väg. Det blev tydligare att arbeta målstyrt, när vi tillsammans med stödteamet Fyren arbetade fram kursplaner i svenska och matematik steg 1 till 4 i Arboga kommun. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som ganska god. Slutsatser Med ett varierat arbetssätt, samarbete F-9, och att vi försöker individanpassa undervisningen och lärmiljön i så stor utsträckning som möjligt, når en stor majoritet av eleverna lägsta nivå för årskursen. Lärdomar Det är viktigt att ha kontinuerliga pedagogiska samtal om hur vi arbetar för att nå målen och hur vi ska individanpassa undervisningen. Åtgärder för förbättring Prioritera arbetet kring undervisningen. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträv efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Eleverna får i olika stor utsträckning vara med att påverka arbetssätt och redovisningsformer. Klassråd minst varannan vecka. Elevråd en gång per månad. En elevrepresentant från år 5-9 är med på F-4:s elevrådsmöten. Eleverna finns representerade i kulturråd, matråd, hälsoråd, föräldraråd samt som elevskyddsombud. Resultat Eleverna har ett gott inflytande när det gäller olika samrådsgrupper i verksamheten. När det gäller påverkan av arbetssätt och redovisningsformer skiljer det sig väldigt mycket mellan olika ämnen. Vid skolinspektionens besök Vt-09 framkom vid elevintervjuerna att alla elever inte hade likvärdiga förutsättningar att påverka undervisningen. 18

Analys Vi måste bli bättre på att tydliggöra kursplanernas mål för eleverna så att de har större möjligheter att påverka undervisningens upplägg. Vi måste föra pedagogiska diskussioner mellan olika ämnen om hur vi kan få eleverna mer delaktiga. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god när det gäller att påverka undervisningsformerna och mycket god när det gäller möjligheterna att arbeta i demokratiska former. Slutsatser Vi behöver bli bättre på att låta eleverna, med stigande ålder, få mer ansvar och inflytande över det egna lärandet. Lärdomar Alla elever vill eller kan inte ta ansvar och dessa elever måste få stöd och träning för att utveckla denna förmåga. Vi behöver utveckla våra arbetsformer för att kunna ge eleverna mer ansvar och inflytande. Åtgärder för förbättring Tydliggöra kursplanens mål för eleverna och vilka förväntningar som samhället har på den enskilda individen. 4.4 Bedömning och betyg Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Personalen utvärderar och bedömer elevernas kunskapsutveckling och redovisar skriftligt på Rexnet där alla föräldrar och elever kan ta del av 19

kunskapsutvecklingen. Personalen har utvecklingssamtal med varje elev minst en gång per termin där föräldrarna informeras muntligt. För de elever som har åtgärdsprogram blir det flera samtal med föräldrar och elever. Personalen har regelbundet träffats i ämneslagen och även mellan skolorna för att diskutera strävansmålen och även betyg och bedömning för att nå en så likvärdig bedömning som möjligt. Vi har även haft en lärgrupp som arbetat med området Betyg och bedömning. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer trots allt att måluppfyllelsen är ganska god. Resultat Genom att strävansmålen har börjat diskuterats mera har det blivit en mer likvärdig bedömning inom ämnen och mellan arbetslag. Förhoppningsvis har det gett en mer likvärdig bedömning samt att målen har blivit tydligare för eleverna. Analys Det är svårt att tydliggöra målen för alla men kanske svårare i de lägre åren. De nationella målen lämnar stort utrymme för fri tolkning vilket gör att man måste diskutera betygsbedömningen både inom kollegiet, bland elever och med föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god. Slutsatser och lärdomar Vi måste prioritera arbetet med att bli ännu bättre på detta område bl. a att genom att använda ett gemensamt språk. Åtgärder för förbättring Vi måste utveckla vår bedömarkompetens för att säkerställa likvärdig bedömning. Dessutom behöver vi utveckla den lokala pedagogiska planeringen. 20

5 Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete Lärgrupp 1 - Hälsofrämjande Problembeskrivning: Elevernas fysiska miljö lockar inte till rörelse eller fysisk aktivitet. Det är viktigt att eleverna rör på sig mer under dagarna för orka jobba på lektionerna. Forskning och erfarenhet visar att fysisk aktivitet främjar lärande. Problemformulering: Hur främjar vi elevernas hälsa i skolan? Målet är 1 extra rörelsepass i veckan förutom de dagar eleverna har gymnastik Arbetet i lärgruppen: Vi inventerade miljön ute och inne, tittade på brister och möjligheter med elevernas fysiska miljö. Detta för att få elever som trivs i och vill gå till skolan. Förslag lades på att en ev. arbetsdag skulle hållas för att piffa upp skolan. Vi behöver locka ut eleverna på raster och främja rörelseglädjen hos elever under skoldagen. Detta är ett önskemål från eleverna. Ska vi schema lägga rörelse under skoldagen? Vi tittade på hur andra skolor infört rörelse under skoldagen bl.a. Bunkeflomodellen och Östervångsskolan. Vi fastnade för Östervångsskolans modell, som vi ansåg hade en modell som passade vår skola bäst. Arbetslagen och schemaläggarna bör nu kolla vad hur och vad vi kan lägga in enkla rörelsepass. Resultat: Problemet är inte löst men vi har hittat en modell (Östervångsskolans modell) för att arbeta/lösa problemet. Skolan har också piffats upp och utemiljö har förbättrats (nya bandy, basket och kingplaner har ritats upp). Nästa steg: Nästa steg är nu att ta upp detta i ledningsgruppen och bestämma vidare i arbetslagen hur rörelsepassen ska ligga. 21