SKURUPS SPARBANKS ÅRSREDOVISNING

SKURUPS SPARBANKS ÅRSREDOVISNING 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 05 VD:n har ordet 06 Förvaltningsberättelse 08 Fem år i sammandrag 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 14 Noter till de finansiella rapporterna 24 Noter till resultaträkningen 30 Noter till balansräkningen 40 Underskrifter 41 Revisionsberättelse 42 Företagsstyrning

STYRELSEN FÖR SKURUPS SPARBANK FÅR HÄRMED AVGE ÅRSREDOVISNING FÖR SPARBANKENS VERKSAMHET 2007. SKURUPS SPARBANKS ÅRSREDOVISNING 2007 SPARBANKSSTÄMMAN MED HUVUDMÄNNEN ÄGER RUM FREDAGEN DEN 9 MAJ 2008 KL 18.00 PÅ SVANEHOLMS SLOTT

VD:N HAR ORDET Ett händelserikt år har präglat vårt arbete. Många viktiga beslut för framtiden har tagits! Ännu ett år med stor volymökning Skurups Sparbank fortsätter att ha en stark tillväxt. Affärsvolymerna ökade från 7,3 till 8,2 miljarder vilket betyder en volymtillväxt på 11,3%. Vad som varit speciellt glädjande är inlåningsökningen där saldot passerade 2 miljarder. De ökade volymerna betyder också fler kunder och därför har vi också kunnat anställa fler medarbetare. Förändringar i sparbanksvärlden sporrar till nya mål Det sker just nu stora strukturförändringar inom sparbanksrörelsen. För att överleva eller vara starka på sina hemmamarknader, sker fusioner mellan sparbanker runt omkring i hela Sverige. Även på Skurups Sparbank har frågan varit uppe på dagordningen eftersom även vi måste planera för vår framtid. Styrelsen är enad i frågan och ser i nuläget ingen anledning att gå samman med annan sparbank. Däremot är det viktigt med goda samarbeten med andra sparbanker, Swedbank med flera. Ett exempel på gott samarbete är Navigatorsyd.se, en webbportal för företag som skapats i samarbete mellan Sparbanken Syd och oss. Portalen är en gåva från de båda bankerna till företagen i vår region då vi gärna ser att det även framöver finns en sund och positiv tillväxt i området. Vi har dessutom utsett en tillväxtansvarig inom banken som ska arbeta med denna viktiga fråga. Denna devis har nu förstärkts ytterligare genom att den utformats till ett eget bildmärke som även skyddats genom registrering. Innebörden förpliktigar och det interna arbetet pågår, bl a genom olika workshops, för att vi ska leva upp till detta. En stark självständig sparbank behövs även i framtiden På Skurups Sparbank har vi beslutat om att vår självständighet är viktig. Inte minst för att det ger oss möjligheter att fortsätta ge delar av vinsten tillbaka till bygden istället för till aktieägare. Under 2007 fick vi därför möjlighet att stödja många olika föreningar inom vårt verksamhetsområde. Satsningen på Navigatorsyd.se har också varit möjlig tack vare vårt goda resultat. Under året fördes en diskussion med Skurups Kommun om att stödja utbyggnaden av en idrottshall i Skurup och framöver även en hall i Rydsgård. Styrelsen beslöt att bidra till utbyggnaden i Skurup som kommer att heta Sparbanksarenan. Ett förhandslöfte om att bidra till en idrottshall i Rydsgård har också lämnats. Allt detta är möjligt tack vare att vi står på egna ben, att våra kunder tror på oss som bank och naturligtvis vårt goda resultat. Jag vill därför passa på att tacka kunder, medarbetare, styrelse och förtroendemän för ett gott arbete. Utveckling av den mänskliga banken Vi har under året sett över vårt varumärke för att ännu bättre tydliggöra detta när vi kommunicerar med marknaden. Under några år har vi haft texten Den mänskliga banken som en devis och löfte till våra kunder i samband med logotypen. Skurup i februari 2008 Ebbe Weiderup, VD VD:N HAR ORDET 05

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Skurups Sparbank (548000-7409) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2007. Allmänt om verksamheten Skurups Sparbanks kunder är privatpersoner, lantbruk samt små eller medelstora företag. Det geografiska verksamhetsområdet sträcker sig över tre kommuner i sydvästra Skåne. Sparbanken tillhandahåller, förutom traditionella in- och utlåningstjänster, även fonder, försäkringar, värdepapper, servicefack, utländska betalningar samt ekonomisk rådgivning. ansvara för medarbetarnas arbetsmiljö. Utbildning av personalen sker löpande. Under året har banken utökat personalen på marknadsföringsavdelningen för att på ett bättre sätt kunna möta våra kunders krav på information. Hemsidan är en av de viktigaste mötesplatserna för oss och våra kunder. Att kunna både få information och nå banken på ett lätt sätt var målsättningen när den nya hemsidan skapades. Under året Fjolårets satsning på bankens nya betal- och kreditkort, MasterCard, i samarbete med Sparbankernas Kort AB har fortsatt under verksamhetsåret. Marknadsföringen av produkten har genomförts med mycket lyckat resultat. Satsningen är ett led, av många, för att kunna leva upp till bankens vision att vara den mänskliga banken. Under 2007 tecknade Skurups Sparbank ett nytt samarbetsavtal med Swedbank och dess dotterbolag som gäller till och med 2011. Avtalet bygger på samverkan i partnerskap. Avtalet ger oss tillgång till ett brett produktsortiment med kostnadseffektivt IT-stöd och riksktäckande kontorsnät. Navigator Syd är ett för året nytt projekt i samarbete med Sparbanken Syd. Projektets ambition är att främja tillväxten i sydöstra Skåne och har utmynnat i en webbportal riktad mot företagare i området. Här finns all nödvändig information om hur det är att starta, driva, utveckla och sälja ett företag samt hur man hittar affärspartners och nätverk. Portalen ska ge en bild av hur det är att leva och bo i vårt verksamhetsområde, något som är viktigt inte minst för inflyttande företag. Under 2007 har sparbanken diskuterat att bli huvudsponsor när Skurups kommun satsar på att bygga ny sporthall i Skurup och senare även i Rydsgård. Beslut togs slutgiltigt i januari 2008. Sparbanken kommer att bidra med namn och två miljoner kronor till den nya hallen Sparbanksarenan. Ett förhandslöfte om att bidra till en idrottshall i Rydsgård har också lämnats. Banken har sedan länge lämnat bidrag till kommunens olika föreningar inom idrott, kultur och miljö mycket inriktat på ungdomar för att kunna erbjuda dem en meningsfull fritid. Ett uttryck för den mänskliga banken är att hjälpa till att behålla en levande bygd och detta är ett led i den strävan. Personal och utbildning I banken ska arbetsmiljön präglas av att medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra såväl fysiskt som psykiskt, vilket i sin tur ger bättre affärer. För att uppnå detta har banken utsett en person att särskilt Miljöpolicy I såväl intern som extern verksamhet skall sparbanken bidraga till ett hållbart samhälle med minsta möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Bankens ställning Balansomslutning Sparbankens balansomslutning har under 2007 ökat med 18,4% och uppgår vid årsskiftet till 2 634 033. Affärsvolym Affärsvolymen ultimo, dvs. av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgår vid årsskiftet till 8 197 262. Inlåning Inlåningen från allmänheten uppgår vid årsskiftet till 2 015 562. Detta är en ökning med 277 461 (16,0 %). Förmedlat fondsparande till Swedbank Robur uppgår vid årets slut till 696 179. Saldot är detsamma trots att nettoplacering i Roburfonder har minskat under året. Utlåning Utlåningen redovisas netto efter avdrag för reserveringar för sannolika kreditförluster. Sparbankens utlåning till allmänheten uppgår vid årsskiftet till 2 401 088 mot 2 098 667 vid 2006 års utgång och ökade därmed med 14,4 %. Sparbanken förmedlar fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Av oss förmedlad utlåning till nämnda institut uppgår till 2 304 283 per 2007-12-31, vilket är en ökning med 7,9 % från föregående år. Likviditet Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 32. 06 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bankens resultat Rörelseresultat Rörelseresultatet minskade från 53 969 till 36 179 ( -33,0 %). Faktorer som påverkat resultatet negativt är: minskade övriga intäkter (se nedan) Faktorer som påverkat resultatet positivt är: ökat räntenetto Övriga rörelseintäkter uppgick till 205 (25 195 år 2006). Minskningen beror på att banken under 2006 avyttrade 125 000 aktier i Swedbank AB samt fick återbetalning av mervärdesskatt för år 2002-2005. Den mervärdesskattegrupp som omfattade företag inom Swedbankkoncernen samt med Swedbank AB samverkande fristående sparbanker avregistrerades 2002-07-01 av Skatteverket. Detta beslut överklagades och den 7 september 2005 meddelade regeringsrätten bifall för överklagandet i sin dom. Momsgruppen blev åter inregistrerad fr.o.m. 2006-01-01. Domen i regeringsrätten medförde retroaktiv återbetalning av mervärdesskatt för perioden juli 2002 till december 2005. Räntenettot ökade från 56 744 till 67 256 ( 18,5 %). Provisionsintäkterna har ökat endast marginellt. Rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster och avskrivningar, uppgick till 45 764 mot 44 374 föregående år. För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken Fem år i sammandrag som utgör en del av förvaltningsberättelsen Känslighetsanalys Av tabellen framgår hur sparbankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras. Förändring Effekt på rörelseresultat Marknadsränta +/- 1,0% 1 086 Placeringsmarginal +/- 0,1% 2 479 Löneförändring +/- 1,0% 278 Övriga rörelsekostnader (exkl. kreditförluster) +/- 1,0% 169 Kreditförlustprocent +/- 0,1% 2 413 Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3. Byte av redovisningsprinciper Från och med 1 januari 2007 tillämpar sparbanken så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och Allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. I enlighet med FFFS 2006:16 behöver inte IAS39 tillämpas på jämförelsesiffrorna för 2006 utan framåtriktat från 1 januari 2007. Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör,. 26 165 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: överföring till reservfonden 26 165 Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,06 (1,93). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt prognos för 2008 beräknas rörelseresultatet uppgå till ca 40 000 före kreditförluster. Prognosen bygger på en ökning av totala affärsvolymen med drygt 7 %. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 07

Fem år i sammandrag Endast 2007 har påverkats av nya redovisningsprinciper. Nyckeltal SKURUPS SPARBANK FEM ÅR I SAMMANDRAG M Volym 2007 2006 2005 2004 2003 Affärsvolym ultimo, (1) 8 197 262 7 362 314 6 228 219 5 237 767 4 508 284 förändring under året, % 11,34 18,21 18,91 16,18 15,50 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) (1) Från och med år 2006 inklusive PPM-fonder Robur 10 000 000 8 000 000 VOLYMUTVECKLING Affärsvolym ultimo samt balansutveckling i 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2007 2006 2005 2004 2003 Kapital 2007 2006 2005 2004 2003 Soliditet 12,09 11,65 10,95 11,80 12,54 Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 2,06 1,93 1,96 1,72 1,84 Kapitalbas/Kapitalkrav Kapitaltäckningsgrad 15,43 15,71 13,81 14,75 Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 08

SKURUPS SPARBANK FEM ÅR I SAMMANDRAG 2007 2006 2005 2004 2003 Resultat Placeringsmarginal 2,71 2,70 2,93 3,46 3,71 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,16 1,54 1,29 1,40 1,51 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,46 0,79 0,51 0,49 0,45 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 9,02 16,46 10,34 9,41 8,12 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,53 0,44 0,55 0,57 0,61 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,59 0,49 0,61 0,65 0,70 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för 78,91 97,11 93,05 78,12 81,63 osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,13 0,02 0,11 0,16 0,38 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,26 0,25 0,27 0,45 0,51 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda 40 38 37 38 38 Antal kontor 2 2 2 2 2 09

SKURUPS SPARBANK Resultat- och balansräkning Endast 2007 har påverkats av nya redovisningsprinciper. FEM ÅR I SAMMANDRAG Resultaträkning 2007 2006 2005 2004 2003 Räntenetto 67 256 56 744 53 926 51 573 49 529 Provisioner, netto 19 330 19 937 16 713 13 781 11 438 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 629 196 586 208 399 Övriga intäkter 2 323 28 042 2 908 2 483 2 255 Summa intäkter 90 538 104 919 74 133 68 045 63 621 Allmänna administrationskostnader 41 184 40 434 35 850 33 307 30 601 Övriga rörelsekostnader (1) 6 390 5 863 5 182 5 519 8 410 Kreditförluster 5 451 4 653 4 074 5 397 5 828 Nedskrivning av övertagen egendom 1 334 - - - - Summa kostnader 54 359 50 950 45 106 44 223 44 839 Rörelseresultat 36 179 53 969 29 027 23 822 18 782 Bokslutsdispositioner - - 26 449-2 478-2 392 Skatter -10 014-7 474-15 150-4 838-4 712 Årets resultat 26 165 46 495 40 326 16 506 11 678 Balansräkning 2007-12-31 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 Kassa 18 417 13 869 13 781 13 596 18 124 Utlåning till kreditinstitut 94 793 4 466 1 623 1 160 22 578 Utlåning till allmänheten 2 401 088 2 098 667 1 816 174 1 511 020 1 239 086 Räntebärande värdepapper 10 000 35 229 35 508 35 743 44 657 Aktier och andelar 56 164 18 282 19 356 21 515 17 753 Materiella tillgångar 30 964 33 033 33 834 21 669 21 733 Immateriella tillgångar - - - - 1 267 Övriga tillgångar 22 607 21 305 22 481 17 491 15 643 Summa tillgångar 2 634 033 2 224 851 1 942 757 1 622 194 1 380 841 Skulder till kreditinstitut 147 559 151 165 168 961 112 780 10 349 Inlåning från allmänheten 2 015 562 1 738 101 1 479 979 1 290 971 1 176 666 Övriga skulder 27 081 22 007 27 554 16 655 11 744 Efterställda skulder 120 000 50 000 50 000 - - Avsättningar för pensioner 5 288 4 315 3 495 2 897 2 175 Summa skulder och avsättningar 2 315 490 1 965 588 1 729 989 1 423 303 1 200 934 Obeskattade reserver - - - 26 449 23 971 Eget kapital 318 543 259 263 212 768 172 442 155 936 Summa skulder, avsättningar 2 634 033 2 224 851 1 942 757 1 622 194 1 380 841 och eget kapital (1) inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 10

SKURUPS SPARBANK RESULTAT- RÄKNING Resultaträkning 1 januari - 31 december Not 2007 2006 Ränteintäkter 129 453 92 029 Räntekostnader 62 197 35 285 Räntenetto 4 67 256 56 744 Erhållna utdelningar 5 2 118 2 847 Provisionsintäkter 6 26 298 26 270 Provisionskostnader 7-6 968-6 333 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 629 196 Övriga rörelseintäkter 9 205 25 195 Summa rörelseintäkter 90 538 104 919 Allmänna administrationskostnader 10 41 184 40 434 Avskrivningar på materiella tillgångar 19 1 810 1 923 Övriga rörelsekostnader 11 4 580 3 940 Summa kostnader före kreditförluster 47 574 46 297 Resultat före kreditförluster 42 964 58 622 Kreditförluster, netto 12-5 451-4 653 Nedskrivningar av finansiella tillgångar 13-1 334 - Rörelseresultat 36 179 53 969 Skatt på årets resultat 14-10 014-7 474 Årets resultat 26 165 46 495 11

Balansräkning Per den 31 december SKURUPS SPARBANK BALANSRÄKNING Not 2007-12-31 2006-12-31 Tillgångar Kassa 18 417 13 869 Utlåning till kreditinstitut 15 94 793 4 466 Utlåning till allmänheten 16 2 401 088 2 098 667 Obligationer 17 10 000 35 229 Aktier och andelar 18 56 164 18 282 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 1 778 2 183 - Övertagen egendom för skydd av fordran 255 255 - Byggnader och mark 28 931 30 595 Övriga tillgångar 20 1 244 785 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 21 363 20 520 Summa tillgångar 2 634 033 2 224 851 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 147 559 151 165 Inlåning från allmänheten 23 2 015 562 1 738 101 Övriga skulder 24 16 679 10 069 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 10 402 11 938 Avsättningar för pensioner 26 5 288 4 315 Efterställda skulder 27 120 000 50 000 Summa skulder och avsättningar 2 315 490 1 965 588 Bundet eget kapital Reservfond 257 480 212 768 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 34 898 - Årets resultat 26 165 46 495 Summa eget kapital 28 318 543 259 263 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 634 033 2 224 851 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 29 23 849 21 157 Åtaganden - Övriga åtaganden 30 369 899 257 391 Effekt av byte av redovisningsprincip Se not 28, 34 och 35. 12

SKURUPS SPARBANK KASSAFLÖDES- ANALYS Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december 2007 2006 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 36 179 53 969 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 229 210 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -1 141 69 Av-/nedskrivningar (+) 3 124 1 963 Kreditförluster (+) 5 672 4 862 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 973 820 Betald inkomstskatt (-) -10 014-7 474 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 35 022 54 419 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -308 093-287 355 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -1 792-1 684 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 277 461 258 122 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 15 509 71 412 Förändring av övriga tillgångar och skulder (+/-) 2 591-4 371 Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 32) 20 698 90 543 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 25 000 5 425 Förvärv av finansiella tillgångar (-) -1 192-2 667 Förvärv av materiella tillgångar (-) -516-1 162 Kassaflöde från investeringsverksamheten 23 292 1 596 Finansieringsverksamheten Förlagslån (+) 70 000 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 70 000 0 Årets kassaflöde 113 990 92 139 Likvida medel vid årets början -21 368-113 507 Likvida medel vid årets slut (not 32) 92 622-21 368 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och utlåning till kreditinstitut 18 417-16 003 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 94 793 4 466 Clearingskulder -20 588-9 831 Summa enligt balansräkningen 92 622-21 368 Summa enligt kassaflödesanalysen 92 622-21 368 13 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Noter till de finansiella rapporterna 01 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2007 och avser Skurups Sparbank, 548000-7409, som är sparbank med säte i Skurup. Resultaträkningen omfattar perioden 2007-01-01-2007-12-31 Adressen till huvudkontoret är Stora Torggatan 9, Skurup 02 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR32:06. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR32:06 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat sparbankens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för år 2007 som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2007 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt lagbegränsad IFRS. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. Ändrade redovisningsprinciper Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. I enlighet med FFFS 2006:16 behöver inte IAS 39 tillämpas på jämförelsesiffrorna för 2006 utan framåtriktat från 1 januari 2007. Tillämpningen av IAS 39 har inneburit att balansomslutningen har ökat med 51 389 och beskrivs närmare i not 35. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr om räkenskapsåret 2008 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Sparbankens bedömning är att inte någon av dessa förändringar kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning SKURUPS SPARBANK NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 UPPGIFTER OM SPARBANKEN 2 REDOVISNINGS- PRINCIPER 14

SKURUPS SPARBANK 2 REDOVISNINGS- PRINCIPER 15 Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana provisioner utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad provision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av ersättningar för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option). Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid). Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Valutakursförändringar. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. Då resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivnings behov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. SKURUPS SPARBANK 2 REDOVISNINGS- PRINCIPER 16

SKURUPS SPARBANK 2 REDOVISNINGS- PRINCIPER 17 Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; Byggnader, rörelsefastigheter se nedan Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 30-50 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader Stomme 50 år Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 30 år Övriga komponenter 50 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Nedskrivningar av materiella tillgångar De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 Pensions-

planer som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not Allmänna administrationskostnader. Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning, följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskosnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 03 Risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. SKURUPS SPARBANK 2 REDOVISNINGS- PRINCIPER 3 RISKER 18

SKURUPS SPARBANK 3 RISKER Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Styrelsens kreditutskott, tjänstemannadelegation samt tjänstemän enligt särskilt förordnande rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering, brutto och netto Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Ianspråktagna säkerheter Krediter (1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen (2) 1 036-1 036 1 036 - - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter (3) 552 010-552 010 509 136 42 874 - Pantbrev i flerfamiljsfastigheter (4) 137 488-137 488 136 273 1 215 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 321 152-321 152 295 649 25 503 - Pantbrev i andra näringsfastigheter 750 965-750 965 717 767 33 198 - Företagsinteckning 359 757 8 399 351 358 326 268 25 090 - Övriga (5) 290 465 3 386 287 079 26 400 260 679 - varav: kreditinstitut 3 104-3 104 3 104 - - Summa 2 412 873 11 785 2 401 088 2 012 529 388 559 - Värdepapper Andra emittenter AA (6) 10 000-10 000-10 000 - Summa 10 000-10 000-10 000 - Derivat A (6) 563-563 - 563 - Summa 563-563 - 563 - Åtaganden Utställda lånelöften 83 884-83 884-83 884 - Utställda finansiella garantier 23 628-23 628-23 628 - Ej utnyttjade krediter i räkning 286 015-286 015-286 015 - Summa 393 527-393 527-393 527 - Total kreditriskexponering 2 816 963 11 785 2 805 178 2 012 529 792 649-19 (1) Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. (2) inklusive krediter till stat och kommun (3) inklusive bostadsrätter (4) inklusive bostadsrättsföreningar (5) inklusive krediter utan säkerhet (6) Standard and Poor s rating

Oreglerade och osäkra fodringar SKURUPS SPARBANK 3 RISKER Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2007-12-31 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 5 323 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 6 250 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 329 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 78 Fordringar förfallna > 360 dgr - Summa 12 980 Lånefordringar per kategori av låntagare 2007-12-31 Lånefordringar, brutto företagssektor 1 321 007 hushållssektor 1 087 743 varav enskilda företagare 647 046 övriga 4 123 Summa 2 412 873 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 9 042 företagssektor 7 480 hushållssektor 1 562 Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs 11 820 företagssektor 8 974 hushållssektor 2 846 Osäkra lånefordringar 14 934 företagssektor 11 840 hushållssektor 3 094 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 11 785 företagssektor 8 695 hushållssektor 3 090 Lånefordringar, nettoredovisat värde företagssektor 1 312 312 hushållssektor 1 084 653 varav enskilda företagare 645 246 övriga 4 123 Summa 2 401 088 Finansiella risker Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 20