Hjärnan i fokus I huvudet på en tonåring

Visby 8 oktober, 2014 Hjärnan i fokus I huvudet på en tonåring Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins5tu5onen för psykologi Uppsala universitet Nyfikenhet Osårbarhet Osäkerhet Syns i tonåren Testa gränser Kompistryck Föräldrar mindre vik5ga Ökad stress Egocentrism Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i 11-12-årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt Förståndshjärnan måste lära sig samarbeta med de delar, som styr driaer och känslor Exekutiva funktioner kontrollera korrigera Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra: minnen Fundamentala funktioner känslor drivkrafter 1

Stadierna Dygd Tillit - Misstro Hopp (1902-1994) Autonomi - Skam/Tvivel Vilja Erik H Erikson Ini5a5v - Skuld Målmedvetenhet Verksamhet - Underlägsenhet Kompetens Iden5tet - Iden5tetsförvirring Trohet In5mitet - Isolering Kärlek Genera5vitet - Stagna5on Omsorg Integritet - Förtvivlan/Avsmak Visdom 1) Under människans första eo och eo halvt år: bygga upp en uppfauning om andra människor Tillit - Misstro PosiSvt resultat: Barnet får 5llit både 5ll sig själv och 5ll omgivningen. Skapar en inre trygghet, 5llförsikt och känsla av de också har något au ge 5ll andra människor. NegaSvt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resigna5on, 5llbakadragande. Anknytning Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande typ Ambivalent typ Desorienterad typ Vad som krävs för en trygg anknytning är: Kon$nuitet, Värme/kärlek, Responsivitet och Sensi$vitet (lyhördhet) Har man deua i 5llräckligt stor mängd ( good enough ) brukar barn få en trygg anknytning Jämför det mer begränsade begreppet prägling, som används för djur. Konsekvenser av trygg resp otrygg anknytning rör fr a den socioemo5onella kompetensen, som säus ner vid otrygg anknytning. Trygg anknytning Posi5v och balanserad självbild Posi5va föräldra- och kamratrela5oner (social kompetens, popularitet, social kogni5on) Effek5v emo5onsreglering och förståelse för emo5oner God anpassning 5ll skolan, men IQ orelaterat Undvikande (A) och ambivalent (C) anknytning Högre grad av internaliserande problem (ångest, depression, social 5llbakadragenhet, psykosoma5sering). Högre grad av externaliserande beteendeproblem (hos5litet och aggressivitet mot andra, olydnad, hög ak5vitetsnivå, bristande impulskontroll). Desorganiserad anknytning Högre grad av internaliserande och externaliserande problem. Predicerar dissocia5on och psykopatologi upp i sena tonår (Carlson, 1998). D- anknytning är en allvarlig riskfaktor för maladap5v socioemo5onell utveckling och psykopatologi (van IJzendoorn m.fl., 1999). 2

Riskfaktormodell (Greenberg, et al., 2001) Svårigheter/ motgångar för familjen Otrygg anknytning Atypiska egenskaper hos barnet Ineffek5va föräldra- beteenden Svårhanterligt temperament * KogniSva brister * ADHD Utveckling av uppförandeproblem Konflik_ylld hemmiljö, slapp och inkonsekvent uppfostran Uppförande- problem hos barnet Avvisande från problemfria kamrater Svårigheter i skolan Umgänge med avvikande kamrater BroOslighet AnSsocial personlighet Anknytning - en av flera riskfaktorer. Otrygg anknytning är ej detsamma som psykopatologi! Större antal riskfaktorer högre risk för psykopatologi. BARNDOMSÅREN SKOLÅLDERN TONÅREN Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning (för au överleva) som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik$gt förödande: Förhöjd risk au de utvecklar olika former av social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Hjärnans utveckling vid Barnmisshandel/Neglekt Onormal cor5kal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad höger- vänster kor5kal integra5on (Teicher m fl, 2002) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) Scien5fic American Mind (January/February 2013), 23, 11 Published online: 19 December 2012 doi:10.1038/scien5ficamericanmind0113-11a Brain Imaging Troubled Family Life Changes Kids' Brains Konflikter och neglekt/vanvård påverkar hälsan genom hela barndomen och vuxenlivet. Stress and neglekt i hemmet utgör stora påfrestningar på barn under uppväxten.. Många decennier av forskning har visat på de psykologiska konsekvenserna i vuxenlivet med t ex depressiva besvär och äktenskapsproblem. Och med mer varak5ga rela5oner med andra människor. Nu finner man 2012 au svårigheter hemma har omfauande effekter på neural utveckling, dvs hjärna och nervsystem. 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en 5llit 5ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiSvt resultat: Vilja, självkontroll, posi5v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak5viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaSvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 3

3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov au göra. IniSaSv - Skuld PosiSvt resultat: Presta5onsglädje, nyfikenhet EU bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av au kunna ta ini5a5v, vilket ger ap5t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus au pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaSvt resultat: Hämning, ini5a5vlöshet, passivitet. Barnet upplever au det inte rik5gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna au de tänker, känner och handlar fel, vilket leder 5ll passivitet och brist på ini5a5v i både handling och känsla. 4) Mellan 6 12 år: Vill känna au de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkSvitet - Underlägsenhet PosiSvt resultat: Kompetens, känsla av au duga som människa, duga för det barnet gör och au det därmed klarar av au själv söka kunskap och inräua siu liv även 5llsammans med andra. NegaSvt resultat: O5llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, au det inte klarar av saker och 5ng och au det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan 12 20 år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de 5digare iden5teterna skapas nu eu slags pussel ur vilken den sexuella iden5teten, yrkesiden5teten och den personliga iden5teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenStet - IdenStetsförvirring PosiSvt resultat: Integrerad jagbild, fram5dstro. Integrerar erfarenheter från 5digare faser 5ll en stabil helhetsbild, som i stort seu ska utgöra grunden för hela den vuxna iden5teten. NegaSvt resultat: SpliUrad jagbild, trots, nega5v iden5tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna au komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller 5ll au konflikten vänds inåt (depression). Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt Tonårsperioden Ur Katarina Kieri, Morbror Knuts sorgsna leende: Steget från au studsa bollar och sjunga skolavslutningssånger på rasterna 5ll au siua på cementringar med öppen dunjacka och 5gga cigarenimpar var försvinnande kort, rundpingis och Domusjeans byues under loppet av en eoermiddag ut mot boots och Explorer direkt ur flaskan. Tonårshjärnan är i obalans. Det är som au en stark högpotent motor skulle samspela med riskabelt svaga bromsar och styrsystem. Den mest omvälvande 5den i varje människas liv är de år som barnet blir vuxen. I eu slag, under några veckor, kanske månader händer det. Hormonerna ställer sig i givakt och påbörjar sin korta men oerhört omvälvande vandring. Ref: Magnus Dahlerus, UNT kultur, 29 aug 2010. 4

Ann N Y Acad Sci. 2004 Jun;1021:27-32. Risk taking and novelty seeking in adolescence: introducson to part I. Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin- Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Risk taking and novelty seeking are hallmarks of typical adolescent behavior. Adolescents seek new experiences and higher levels of rewarding s5mula5on, and oben engage in risky behaviors, without considering future outcomes or consequences. These behaviors can have adap5ve benefits with regard to the development of independence and survival without parental protec5on, but also render the adolescent more vulnerable to harm. Indeed, the risk of injury or death is higher during the adolescent period than in childhood or adulthood, and the incidence of depression, anxiety, drug use and addic5on, and ea5ng disorders increases. Brain pathways that play a key role in emo$onal regula$on and cogni$ve func$on undergo dis$nct matura$onal changes during this transi$on period. It is clear that adolescents think and act differently from adults, yet rela$vely ligle is known about the precise mechanisms underlying neural, behavioral, and cogni$ve events during this period. Increased inves5ga5on of these dynamic altera5ons, par5cularly in prefrontal and related cor$colimbic circuitry, may aid this understanding. Moreover, the inves5ga5on of mammalian animal models of adolescence- such as those examining impulsivity, reward sensi5vity, and decision making- may also provide new opportuni5es for addressing the problem of adolescent vulnerability. Ann N Y Acad Sci. 2004 Jun;1021:27-32. Risk taking and novelty seeking in adolescence Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Tonåringen beter sig ofta på ett riskabelt sätt utan att fundera över vad det kan medföra framöver. Beteendena kan vara ett steg mot oberoende och att kunna klara sig utan föräldrarnas skydd, men de kan även medföra negativa konsekvenser. Risken för allvarlig skada eller död är högre under både barndom och vuxen ålder, och mängden depression, ångest, droganvändning, oskyddade samlag, ätstörningar m m ökar. Neurosci Biobehav Rev. 2009 Dec 21 Neurobehavioral evidence for changes in dopamine system activity during adolescence. Wahlstrom D, White T, Luciana M. Department of Psychology, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA; Center for Neurobehavioral Development, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA. Tonåren utmärks av ökad risktagning, känslomässig labilitet och otillräckliga resurser för beteendereglering. Förändringarna har kommit att förknippas med förändringar i hjärnans struktur under denna period i livet, inte minst vad avser grå och vit substans, som ger tydliga avtryck i fördelningen av synapser i frontala, limbiska och striatala områden. Förklaringar kan även vara relaterade till förändringar i dopaminsystemets aktivitet, särskilt överaktivitet, under tonåren jämfört med i barndom och vuxenliv. Nätverk i hjärnan spelar en nyckelroll vid vid känsloreglering och kognitivt fungerande. De genomgår tydliga mognadsförändringar under tonårsperioden. Det är klart belagt att tonåringar tänker och beter sig annorlunda än vuxna. Men vi vet relativt lite om exakt vilka mekanismer som ligger bakom dessa förändringar i hjärna och beteende. Stor förhoppning knyts f n till forskningen om prefrontala och kortikolimbiska nätverk och bansystem. Ann N Y Acad Sci. 2008 Mar;1124:111-26. The adolescent brain. Casey BJ, Jones RM, Hare TA. Sackler Ins5tute, Weill Cornell Medical College of Cornell University, 1300 York Avenue, Box 140, New York, NY 10021, USA. bjc2002@med.cornell.edu Adolescence is a developmental period characterized by subop$mal decisions and ac$ons that are associated with an increased incidence of uninten$onal injuries, violence, substance abuse, unintended pregnancy, and sexually transmiged diseases. Tradi5onal neurobiological and cogni5ve explana5ons for adolescent behavior have failed to account for the nonlinear changes in behavior observed during adolescence, rela5ve to both childhood and adulthood. This review provides a biologically plausible model of the neural mechanisms underlying these nonlinear changes in behavior. We provide evidence from recent human brain imaging and animal studies that there is a heightened responsiveness to incen$ves and socioemo$onal contexts during this $me, when impulse control is s$ll rela$vely immature. These findings suggest differen$al development of bogom- up limbic systems, implicated in incen$ve and emo$onal processing, to top- down control systems during adolescence as compared to childhood and adulthood. This developmental pauern may be exacerbated in those adolescents prone to emo5onal reac5vity, increasing the likelihood of poor outcomes. Åsa Gravander, Malin Widerlöv och Kris5na Sjögren delar frikos5gt med sig av sina upplevelser under tonåren i boken "AU handskas med livet". De har trots olika neuropsykiatriska diagnoser samstämmiga erfarenheter. Tonårs5den har utgjort en svår 5d i livet. "Jag saknade gränser, iden5tet och grupp5llhörighet. Jag saknade förmåga au tänka med logik och förnuo. Konsekvenserna av miu handlande kunde jag varken förutse eller bry mig om. Det enda som styrde mig var känslan" (Gravander et al 1999 s.30) 5

Belöningsområden i hjärnan, Striatum Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både $digare och senare i livet. En vik4g del av hjärnan är Prefrontala cortex, som härbärgerar s k exeku5va funk5oner och fungerar som hjärnans händelsecentrum : planering arbetsminne organisa5on och strategitänkande uppmärksamhetsanpassning humöranpassning konsekvenstänkande Olika minnessystem Koridsminne LångSdsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt PRS Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Stress- och ålderskänsligt Episodiskt SemanSskt Procedur Hjärnans utveckling under ungdomsåren Hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden blir fullt myeliniserade under småbarnsåren, men frontalloberna fortsätter att myeliniseras under ungdomsåren och kanske ännu längre. Detta syns på MRI-bilder som tillväxt av vit substans. MRI-bilder visar också att volymen av grå substans i frontalloberna når en höjdpunkt under förpuberteten. Därefter ligger den still under en period och sedan minskar den under ungdomsåren (tunnas ut) och ända in i tidig vuxenålder. (Giedd) Långsam mognad i den mänskliga hjärnan Blå färg markerar en mogen del av hjärnan Inte förrän vid 25 års ålder fungerar hela hjärnan op5malt - ur eu biologiskt perspek5v prefrontala hjärnbarken (cortex) mognar sist av alla delar Det limbiska systemet ( känslohjärnan ) mognar mycket 5digare 6

Generellt seu brukar en 5llväxtspurt ske i 11- årsåldern för flickor och i 12- årsåldern för pojkar. Temperamentsfaktorer 1. AkSvitetsnivå 2. Rytmicitet 3. Distraherbarhet 4. Närmande undvikande 5. Anpassningsbarhet (Adaptabilitet) 6. Uppmärksamhet 7. ReakSonens intensitet 8. Responströskel (känslighet) 9. Sinnesstämning The Big Five Brukar användas som beteckning på fem stora kluster av personlighetsegenskaper, som förblir rela5vt stabila över 5d hos den vuxna människan. Extroversion (utåtvändhet): Utåtriktad, självsäker, entusias5sk, sällskaplig, bestämd, ak5v, spänningssökande och posi5v. Agreeableness (vänlighet, behaglighet): vänlig, hjälpsam, läu i siu säu, tar livet läu (ingen dysterkvist ). Openness (öppenhet för nya erfarenheter): öppen för nya intryck, fantasifull, känslomässig, idérik och värderingsliberal. NeuroScism (emosonell instabilitet): orolig, stressad, ilsken, reserverad, depressiv, impulsiv och sårbar. ConscienSousness (målmedvetenhet, ansvarskänsla): samvetsgrann, organiserad, noga, försik5g, foglig. En gång var jag så nervös i skolbespisningen att jag la upp maten direkt på brickan utan att ta en tallrik Sophie Zelmani om blygheten i skolan SvD 23 februari 2007 De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor au dö p g a riskbeteenden. Sam5digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. 7

Tonårshjärnan: 1. Prefrontala cortex Tänkande hjärnan Neurovetenskaplig forskning visar au hjärnan och inte minst hjärnans prefrontala hjärnbark genomgår drama5ska förändringar under ungdomsåren. Genom tonåren finns en sårbarhet/skörhet/känslighet hos den utvecklande hjärnan som innebär risker och utmaningar kopplade 5ll en oerhörd kapacitet för utveckling och mognad. Grundidéer: En tonårshjärnas exekusva funksoner är under Sllväxt. Men den går inte ao lita på fullt ut! Erfarenheter skulpterar och formar hjärnan neurala nätverk formas genom au hjärnan används. ( Use it or lose it! ) Hur tonåringen använder sin 5d är avgörande för hur (bra) uppkopplad hjärnan blir. Beteendemässiga och kognisva funksoner i prefrontala cortex Exempel på s k exeku5va funk5oner: * Kontrollera impulser * Hämma olämpligt beteende * Ini5era lämpligt beteende * Kunna anpassa beteendet när situa5onen förändras * Ha 5llfälligt mentalt arbetsutrymme för arbetsminne * Organisera saker och 5ng * Utveckla strategier och planer för vad man ska göra * Prioritera mellan uppgioer och mål * FaUa beslut, välja * Empa5 * Känslighet för återmatning, feedback (belöning och bestraffning) * Förståelse, insikt * Koncentra5onsstyrning & arbetsminne Hur man uppfauar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa5onssökeri avgörs 5ll stor del av ak5vitet i de for arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Tonårshjärnan: 2. Limbiska system Kännande hjärnan Med början i puberteten drivs drama5ska ökningar av hormoner tonåringens beteende. Det limbiska systemet är mycket ak5vt och kan förorsaka starka, spontana känsloreak5oner. Grundidéer: Tonåringen vill känna kärlek men sam5digt oberoende från vuxna. Tonåringen har problem med au styra känsloreak5oner och au kontrollera impulser Tonåringen missuppfauar ooa känslosignaler: reagerar överkänsligt och överdrivet på andras kommunika5on. Tonårsbeteenden styrs ooa av jakten på njutning. Tonårshjärnan är kopplad så au den söker sig 5ll riskabla upplevelser, som ger starka känsloreak5oner. 8

Tonårshjärnan: 3. Hjärnstammen Överlevnadshjärnan Tonåringar visar läu s k överlevnadsstrategier när de blir stressade: fight or flight Förvarsbeteenden framträder och den tänkande hjärnan stängs ner. Grundidéer: Stressen och risken för depression ökar under ungdomsåren. Tonåringar behöver en trygg, närande/uppmuntrande miljö och strategier som kan lugna dem. För au klara stress (och för en sund hjärnutveckling) behöver tonåringar åtminstone 9 5mmars sömn, bra mat och mo5on. Påverkan av droger på utvecklingen av prefrontala cortex: Drama5ska förändringar gör ungdomshjärnan mer sårbar/känslig/ skör än den vuxna hjärnan. Droger stör prefrontala hjärnans kapacitet au tänka och andra exeku5va funk5oner. Missbruk av kemiska ämnen interfererar med naturliga intressen och hälsosamma ak5viteter. DeUa kan medföra au man missar avgörande 5llfällen 5ll au utveckla neurala ledningssystem och nätverk för inlärning och framgångsrika livsfärdigheter. Påverkan av droger på känslohjärnan: Droger s5mulerar hjärnans njutningssystem genom au förändra kemin i hjärnan. Drogmissbruk stör naturliga feedback- loop i hjärnans belöningssystem vilket leder 5ll behov av ökad s5mulering från drogen (större doser) för au uppnå den 5digare behagskänslan. Tar över från naturliga hälsosamma njutningar och stör mo5va5onen. Begränsar neurala system involverade i impulskontroll. Ökar farlig risktagning; kan etablera eu problemmönster. Påverkan av droger på överlevnadshjärnan: Starkt stressade tonåringar är mer benägna au röka, dricka eller missbruka andra droger i eu försök 5ll självmedicinering. Stressreak5oner skapar onda cirklar. AvsniU ur En hjärnas födelse och död, del 2 (Utbildningsradion, Sverige) www.hjarnfonden.se 9

Svårigheten ag kontrollera känslor och beteenden är eg dominant inslag under tonårsperioden. Belöningssystemet mognar 5digare än prefrontalcortex Det finns en mycket högre känslighet för signalämnet dopamin under tonåren än både 5digare och senare i livet. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk Dopamine- driven accelera$on of incen$ve mo$va$on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. Beroenden typ droger: Legala Alkohol Niko5n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin m m Beroenden typ beteenden: Spel- Internet- poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi5onsträning 10

Belöningsområden i hjärnan Hur man uppfauar och bedömer risker i samband med t ex oskyddad sex avgörs 5ll stor del av ak5vitet i de for arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både $digare och senare i livet. Det feta myelinet får nervimpulser au gå mycket snabbare Dopamin, Serotonin Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Myelinisering är eu index på hjärnans mognad EU nätverk av nervceller Ref.: Neurosci Lett. 2010 Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. Alkohol och den mognande hjärnan Hippocampus och prefrontal cortex är bland de mest känsliga och sårbara områdena för de giftiga effekterna av t ex alkohol under tonåren. Alkohol är kopplad till cellers tillbakabildning, celldöd och hämning av neuronervcellers utveckling under ungdomsåren. http://www.drugsmart.com/fakta Två områden är speciellt känsliga för droger hos den unga hjärnan under utveckling Prefrontal cortex sårbar! Hippocampus, sårbar! 11

Dopamin Dopaminsystemet stimuleras av alkohol. Hjärnans belöningssystem aktiveras. Det gör en upprymd, euforisk, lycklig. Då vill man känna det igen och igen och därför dricka igen och igen reward, pleasure Serotonin Alkohol stimulerar också serotoninsystemet. Det gör en glad och vänskaplig och motiverar en att dricka mer. Serotoninsystem störs efter lång tids användning av alkohol. Use it or lose it Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras Träning gör au nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäure sammankopplade med varandra Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Neurons that fire together wire together 12

EAer en halvsmmes övning: På bara en halvsmme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång$dspoten$ering, en slags neural inlärningsmarkör Träning under dagen NaOen eaer träningen Tre olika sorters koncentrasonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet 5ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op5mal vakenhetsgrad är vik5g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SSmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras 5ll något nyu eller särskilt intressant i omgivningen: eu plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. Vad betyder f ö de nya medierna, som stormar in redan i små barns liv? På kort sikt? På lång sikt? För kärleken? 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för au koncentrera oss på en specifik uppgio: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. Dataspel: köra bil på bana 13

RaSonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram5dsorientering, förmågan au vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nåu samma nivå i 16- årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. Ref. Läkar5dningen, nr 6, 2010 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Andelen barn och ungdomar som rapporterar au de har symtom på nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter har stadigt ökat sedan 1980- talet. Ökningen är tydligast för flickor i högstadiet, där nästan var tredje flicka uppger au de känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Några av de angivna tänkbara orsakerna: Den höga arbetslösheten Stress i skolan Ökad segrega5on Brist på vuxenstöd Mobbning IT- stress (webb- ) För mycket valfrihet Orealis5ska kroppsideal m m Intensiv och långvarig stress ger bland annat: Stressorer Organism Stressreaktioner Sänkt immunförsvar Svårigheter ao fokusera Försämrat minne Ökad känslighet för ny stress Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende 14

Stressor Individ Stressreaktion Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Risk- och skyddsfaktorer vid stress Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Stressorer för skolelever Känslomässigt betydelsefulla separationer, t ex vid skilsmässor och lärarbyten Vantrivsel i skolan, t ex pga upplevd otillräcklighet Relationsstörningar, t ex mobbning eller då skolklassen är för stor Traumatiska upplevelser, t ex efter övergrepp eller olyckor Tids- och beslutskonflikter, t ex att hinna med läxläsning och fritidsaktivitet Brister i trygghet och social stabilitet, t ex familjeproblem och sjukdom Mobilisering Hemvärnet Stress kan skada hjärnan! Ökad risk med ökad stress att nervceller tillbakabildas och dör i hippocampus (men även i frontalloberna) Binjurarna > 87 < Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en ur$dsmänniska. * Hippocampus krymper: dåligt minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: dåligt omdöme Nybildning av neurala stamceller i hjärnan minskar eller upphör: sämre repara5on av hjärnan * Amygdala ökar i storlek: ger ökad känslighet Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta 5d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SSmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aksvitet (Mo5on) Peter Eriksson 15

SAMMANFATTNING: Risktagningen ökar under tonåren 1. En omogen hjärna med eu heu limbiskt system, men eu for arande inte färdigmyeliniserade kontroller ( bromsar ) i frontala hjärnbarken = en obalans, som gör au tonåringen styrs av känslorna mer än av logiskt tänkande speciellt när ak5veringen i hjärnan ökar (t ex vid stress, när man möter kompisar, har kul etc.) 4. Upplevelsen av au vara mer stressad än 5digare sänker blodflödet 5ll prefrontala hjärnbarken med följdverkan au man blir sämre på au hämma och kontrollera sina beteenden 5. Neuropsykiatriska problem, typ ADHD, ooa kopplad 5ll sämre fungerande frontallober 2. Högre känslighet för dopamin: större drivkrao Dopamine- driven accelera4on of incen4ve mo4va4on 3. Berusningsdrickande försämrar kapaciteten i frontalloberna i hippocampus: sämre exeku5va funk5oner och minne Ungdomars hjärnor är under en riskabel omvandling och utvecklas snabbt och har stora förutsäuningar. De ska våga slita sig loss och "pröva sina vingar". Risken kommer sig av au hjärnans känslo- och driossystem utvecklas 5digare och kraofullare än den kontrollerande och styrande delen av hjärnan. Barn & ungdomar behöver s5mulans och någon som har 5d och bryr sig och som engagerar sig på rik5gt! Först i 25- årsåldern matchar kontrollsystemet det system som har med känslor och drioer au göra. 16