Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar!
|
|
- David Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 = belöningskärna (nucleus accumbens) Kognitiva funktioner Exekutiva funktioner kontrollera initiera kreera planera programmera övervaka korrigera utvärdera empati omdöme ta emot information koda analysera lagra plocka fram känna igen Fundamentala funktioner uppmärksamhet aktivering/hämning av högre processer drivkrafter affekt/emotion Generellt se; brukar en <llväxtspurt ske i 11- årsåldern för flickor och i 12- årsåldern för pojkar. Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar! Den har inte myeliniserats och organiserats färdigt förrän vid 25 års ålder (i genomsni>)! Tonårshjärnan: Prefrontala cortex Tänkande hjärnan Neurovetenskaplig forskning visar a; hjärnan och inte minst hjärnans prefrontala hjärnbark genomgår drama<ska förändringar under ungdomsåren. Genom tonåren finns en sårbarhet/skörhet/känslighet hos den utvecklande hjärnan som innebär risker och utmaningar kopplade <ll en oerhörd kapacitet för utveckling och mognad. Grundidéer: En tonårshjärnas exekueva funkeoner är under Ellväxt. Men den går inte a> lita på fullt ut. Erfarenheter skulpterar och formar hjärnan neurala nätverk formas genom a; hjärnan används. ( Use it or lose it! ) Hur tonåringen använder sin <d är avgörande för hur (bra) uppkopplad hjärnan blir. 1
2 Beteendemässiga och kognieva funkeoner i prefrontala cortex Exempel på s k exeku<va funk<oner: * Kontrollera impulser * Hämma olämpligt beteende * Ini<era lämpligt beteende * Kunna anpassa beteendet när situa<onen förändras * Ha <llfälligt mentalt arbetsutrymme för arbetsminne * Organisera saker och <ng * Utveckla strategier och planer för vad man ska göra * Prioritera mellan uppgiyer och mål * Fa;a beslut, välja * Empa< * Känslighet för återmatning, feedback (belöning och bestraffning) Förståelse, insikt Koncentra<onsstyrning & arbetsminne Tre olika sorters koncentraeonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet <ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op<mal vakenhetsgrad är vik<g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SEmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras <ll något ny; eller särskilt intressant i omgivningen: e; plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för a; koncentrera oss på en specifik uppgiy: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. Det är den 3:e typen, som överlappar med arbetsminnet. Man måste komma ihåg vad man ska koncentrera sig på. Man håller informa<on i arbetsminnet genom a; ständigt koncentrera sig på den. Det går knappast a; skilja den kontrollerade koncentra<onsförmågan och arbetsminnet åt inte ens på nervcellsnivå. Man skulle nästan kunna kalla arbetsminnet för arbetskoncentra<on. A* minnas instruk1oner är något arbetsminnet används <ll. Det har en begränsad kapacitet. Barn har inte lika stor kapacitet som en vuxen: de har t ex svårare a; minnas instruk<oner. Ju längre en instruk<on är, desto större sannolikhet a; något glöms bort. Arbetsminnesluckor drabbar alla och kan bero på a; vi försöker a; hålla för mycket informa<on i minnet sam<digt och a; vår kapacitet därmed överskrids. Distrak<oner och irrelevant informa<on hotar ständigt a; radera ut den relevanta informa<onen från vårt arbetsminne. De äter av arbetsminnet. Studier visar a; när en uppgiy blir mentalt krävande och tar arbetsminnet i anspråk, börjar elever med sämre arbetsminneskapacitet få svårare a; koncentrera sig på uppgiyen. E; sä; a; reagera är a; börja dagdrömma - något som inte bara behöver vara nega<vt, eyersom det kanske kan främja krea<viteten a; låta tankarna fara, och a; ha en balans mellan kontrollerade ak<viteter och dagdrömmeri. Personer med bä;re arbetsminne kan hålla kvar fokus även under utmanande uppgiyer. De kommer ihåg vad de skulle koncentrera sig på! Studier visar hur arbetsminne, koncentra<onsförmåga och distraherbarhet hänger ihop. Arbetsminne är i stort se; synonymt med förmågan a; kontrollera sin koncentra<on. Distrak<oner, som irrelevanta mail (e- post) gör e; av de största hoten mot en persons förmåga a; kunna hålla kvar relevant informa<on. Personer med lägre lagringskapacitet är också mer känsliga för störningar. Det är inte svårt a; föreställa sig a; förmågor som a; hålla relevant informa<on i huvudet, a; koncentrera sig och inte låta sig distraheras, borde vara betydelsefullt för e; barns presta<on i skolan. Men även vid intelligenstestuppgiyer, vid läsförståelse och inte minst i matema<k är arbetsminnet vik<gt. UTVECKLING: Stor ökning sker av arbetsminneskapaciteten genom hela barndomen, också långt upp i tonåren. Från sex <ll sju års ålder ökar kapaciteten med 20%. Det är en dynamisk utveckling som man senare i livet bara kan drömma om! Och - det finns en mycket stor varia<on mellan elever. Bland t ex 10- åringar presterar en del på 14- åringars medelnivå, andra på 6- åringars nivå. 2
3 Alla arbetsminnestester ak1verar frontalloben och den sena mognaden av frontalloben är förmodligen en av de vik1gaste förklaringarna 1ll arbetsminnets utveckling under barndomen. E; barn med stora arbetsminnesbrister kan sannolikt träna si; arbetsminne och då påverkas även förmågan <ll kontrollerad uppmärksamhet. Barnet klarar sig då bä;re i skolan och i det dagliga livet, med mindre kogni<va problem. Det finns e; samband (Korrela<on på ca. 60) mellan ma;eförmåga och högt verbalt arbetsminne, problemlösningsförmåga och läsförmåga. Barn med lågt arbetsminne har oya lägre självkänsla. Kanske behöver lärare extra kunskaper i vad arbetsminne är, vilka moment i skolarbetet som kräver arbetsminne och vilka konsekvenser man kan förvänta sig av nedsa; arbetsminne? Och naturligtvis vilka strategier som inlärningsmässigt kan underlä;a för barnen, trots deras nedsa;a arbetsminne. Det kan gälla t ex a; * minska arbetsminneskraven genom a> ge kortare instrukeoner, som inte överskrider elevernas kapaciteter * ge y>re hjälpmedel för a> avlasta arbetsbördan, t ex lappar eller bilder som påminner eleverna om vad de ska göra härnäst, så de slipper hålla den informaeonen i arbetsminnet * minska mängden distrakeoner, t ex genom a> använda hörlurar eller skärmar kring skolbänken Stress Kärnan i pedagogiken är a; minska kraven på arbetsminnet. Man kan sannolikt även öka arbetsminnet genom träning. Andelen barn och ungdomar som rapporterar a; de har symtom på nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter har stadigt ökat sedan talet. Ökningen är tydligast för flickor i högstadiet, där nästan var tredje flicka uppger a; de känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Några av de angivna tänkbara orsakerna: Den höga arbetslösheten Stress i skolan Ökad segrega<on Brist på vuxenstöd Mobbning IT- stress (webb- ) För mycket valfrihet Orealis<ska kroppsideal m m Stressorer: det som stressar oss StressreakEoner: beteenden & psykiska processer biologiska reak<oner 3
4 Stressorer Organism Stressreaktioner Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende Riskfaktorer sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Skyddsfaktorer robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Stress kan skada hjärnan! Amygdala! Temporalloben Hippocampus! Binjurarna Stresspiralen Hjärnförändringar vid stress Kronisk belastning! Hot! Störd! hippocampus! Hjärnan krymper och man beter sig som en ur<dsmänniska. Störd djupsömn! Kortisolutsöndring! Ökad! ämnesomsättning! 4
5 * Hippocampus krymper: försämrad inlärningsförmåga pga av a; informa<on från korndsminnet inte överförs <ll lång<dsminnet. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: allvarliga bedömnings-, kontroll-, organisa<ons- och planeringsproblem, men även minskad empa< och ökat svart- vi;- tänkande. * Spegelneuronsystemet störs: påverkar lärandet * Hjärnans stamceller påverkas: Stopp i nybildningen av hjärnans stamceller (i hippocampus) Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta <d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SEmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk akevitet (Mo<on) Peter Eriksson Psykobiologiska konsekvenser av Ediga separaeoner från mamman Doktorsavhandling i psykologi 2005 av Maarit Marmendal (Göteborgs universitet): Den första <den i livet genomgår hjärnan en antal betydande utvecklingsfaser, vilket innebär a; individen under denna period är extra påverkbar. Såväl arv som uppväxtmiljö påverkar hjärnan, och därmed individens fortsa;a utveckling. Existerande studier på människor antyder a; det finns en koppling mellan 1dig stress och senare psykisk sjukdom. Under perioden blir man även känsligare för t ex depression, suicid, ätstörningar och beroende. Exempel på <dig stress i det här sammanhanget kan vara psykisk och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp eller drogmissbruk hos föräldrarna. Den äryliga komponentens betydelse för utvecklande av psykisk sjukdom är i dagsläget inte helt klarlagd, men den antas förklara någonstans mellan 20 och 70 % av de psykiska sjukdoms<llstånden. Kort sammanfattning av tecken på Depression hos barn och ungdom Barn Hängig och gnällig Vill inget Dålig aptit Vill inte sova Svårt att leka Slåss och skriker Orkeslös och trött Ambivalent Tankspridd Rastlös Tonåringar Håglös, hängig, less Irriterad och uttråkad Slutat med aktiviteter Aptitförändringar Sömnförändringar - vänder på dygnet Orkeslös Självkritisk Ältar Ambivalent Koncentrationsproblem Suicidtankar 5
6 KONSEKVENSER Skolmisslyckanden avhopp Familjeproblem Få vänner, socialt isolerade Kriminalitet Äktenskapliga problem Arbetslöshet Pessimistisk livssyn och nya depressioner Exempel på vad som kan leda fram till suicidalförsök: Långvarig historia av problem från tidig barndom Acceleration av problem i tonåren Progressivt misslyckande att hantera situationen och isolering från betydelsefulla sociala relationer Upplösning av sociala relationer Upplevelse av att suicid är den enda återstående lösningen Depression (major; DSM- IV) Prevalens/Förekomst Alltid svårt och med varierande siffror från studie till studie, och från land till land. Se siffrorna som ett tecken på att problemen är vanliga. Pojkar: procent Flickor: procent Betydligt högre i ungdomsåren: ca respektive procent. Då talar man om nedstämdhet, depressed mood Gemensamma symtomgrupper/kategorier för barn och vuxna: Emotionella: ex känner sig ledsen, gråter, ser tårögd ut Kognitiva: förväntar sig misslyckande, säger: jag klarar inte det här, känner sig värdelös Motivationella: presterar sämre, visar inget intresse eller glädje för aktiviteter Pos;rauma<skt stressyndrom PTSD "Traumatiska upplevelser från katastrofala händelser medför ofta:" "Sömnproblem" "Påträngande tankar" "Hyperalerthet" "Koncentrationsproblem" Fysiska: aptitnedsättning, somatiska klagomål Genusskillnader: högre förekomst hos 16-åriga flickor än pojkar 6
7 I en översiktsartikel publicerad i Science i början av 2009 går Patricia Greenfield, UCLA, igenom mer än 50 studier om hur olika media påverkar intelligens och inlärningsförmåga. Hon drar slutsatsen att varje medium utvecklar vissa kognitiva förmågor på bekostnad av andra. En nyvunnen förmåga i visuo-spatial intelligens går hand i hand med ett försvagande av våra kapaciteter för de slag av djupa processer som ligger bakom mindful knowledge acquisition, inductive analysis, critical thinking, imagination, and reflection. Vad händer med IndukEv analys KriEskt tänkande Fantasiförmåga (kreaevitet) Föreställningsförmåga ReflekEon? Pga hjärnans stora plasticitetet kommer kanske nätanvändandet och s k multitasking medföra att de neurala nätverk som sysslar med att scanna, skumma och ha flera saker i huvudet samtidigt (multitasking) expanderar och förstärks, medan de som används för att läsa och tänka djupt, med bibehållen koncentration, försvagas. Forskare från Stanford University rapporterade under 2009 att de funnit tecken på att en sådan skiftning redan var på G. De gav ett batteri kognitiva test till en grupp med omfattande media- och multitask-erfarenhet och jämförde den med en grupp med mindre sådan erfarenhet. Ungdomar med omfattande erfarenhet blev mycket lättare distraherade av irrelevanta stimuli, hade signifikant mindre kontroll över innehållen i sina arbetsminnen, och var i allmänhet mindre kapabla att bibehålla koncentrationen på en specifik uppgift. Ref.: Eyal Ophir, Clifford Nass, and Anthony D. Wagner, Cognitive Control in Media Multitaskers, Proceedings of the National Academy of Sciences, August 24, 2009, h;p://news.stanford.edu/news/2009/august24/mul<task- research- study html 7
HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet
18-03-20 HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Hjärnans roll vid beteenden och känslor,
Läs merÅ&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$
Föreläsning+vid+jubileumsdag+ Språklärarnas+riksförbund+ Riddarhuset,+9+november+2013+ Flerspråkighet,.. språkinlärning.. och.hjärnan. Åke.Pålshammar. Institutionen+för+psykologi+ Uppsala+universitet+
Läs merI huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling
Malmö, SUS 6 februari 2014 Unga och risktagande I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling Vet inte den unge ac oskyddat sex kan vara farligt? AC intellektuellt förstå riskerna med ec
Läs merBarn har lämare än vuxna am lära, am bilda nya nät av förbindelser mellan hjärnans celler.
Tonårshjärnans förvandling: konsekvenser för uppmärksamhet och percep8on SFSP:s Rikskonferens Stadshuset, Västerås, 21 september 2012 Åke Pålshammar Senioruniversitetslektor i psykologi Uppsala universitet
Läs merSå lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan!
Hjärnans utveckling och påverkan i rela6on 6ll den omgivande miljön ÅKE PÅLSHAMMAR Institutionen för psykologi Uppsala universitet SIS: Trygghet, trivsel och hälsa i skolan, Stockholm, 27.9, 2011 Om hur
Läs mer13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.
Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merFysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri
Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri Hur testar man koncentrationen? Fokusera på pilen i mitten! Effekter på barn (1) 20 minuters rörelse
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merHjärnans lober. 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen
Hjärnans lober Pannlob Hjässlob Nacklob Vit substans Tinninglob 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Exekutiva funktioner kontrollera styra arbetsminne fokusering Sensoriska och kognitiva funktioner ta
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs mer15-01- 29. Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress - vägar 7ll ohälsa
Psykisk (O)Hälsa, Samhällets barn & unga, Folkets hus, Stockholm, 29 jan 2015 Barndom Tidig skolålder Tonår Vuxen ålder Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress - vägar 7ll ohälsa Åke Pålshammar Uppsala
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs mer15-11-06. Vad händer när någon6ng inte fungerar? PosZrauma6skt stressyndrom PTSD
Örnsköldsvik 18.00-20.30 Faktorer som påverkar folkhälsan Hjärnans roll i tankar, känslor och beteenden. Vad händer under livsresans gång och när ohälsa uppstår? Åke Pålshammar senioruniversitetslektor
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merAndning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1
Andning Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Den mest basala funk7onen Syre in Koldioxid ut Copyright Tomas Waldegren 2 Vad är störd andningsfunk7on? 1) En grund, o7llräcklig andning
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merKoncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs mer13-03- 10. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken. Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende
Folkhälsoenhetens konferens E? go? liv för barn och unga Elite Stadshotell, Växjö 13 mars 2013 Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende Åke Pålshammar senioruniversitetslektor
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merInstitutet för stressmedicin
Institutet för stressmedicin Verka för att minska stress och stressrelaterad ohälsa Forskning Prevention Behandling Föra ut kunskap och erfarenhet Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom Susanne
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merSKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat
SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merNär hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
Läs merPsykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merMat/näring Uppdrag 1
Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merINFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merNeuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling
Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle
Läs merSÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merFAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?
FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merLedsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merElevhälsan Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil
Elevhälsan 2018 Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil Så skapar du en framgångsrik lärmiljö som främjar elevernas utveckling Inlärning Utlärning, Personaltäthet, legitimerade
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merEXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merBARNFETMABEHANDLING OCH
BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med
Läs merHjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen
Hjärnstark Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen Du har säkert hört talas om att det är bra att röra på sig. Nu ska du få veta lite mer om hur träningen påverkar
Läs merEn whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.
Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs mer