S:t Olofsskolan- en framgångsfaktor!

april 2016 S:t Olofsskolan- en framgångsfaktor! En skola för Förskoleklass Grundsärskola 1-6 Fritids Grundskolan 1-6

april 2016 S:t Olofsskolan- en skola under förändring mot en ljusare framtid - att vända motgång till framgång Bakgrund: Sen hösten 2011 har S:t Olofsskolans rektor Carina Cederholm, med personal, arbetat för en vändning av skolans resultat med låg måluppfyllese, ett vikande elevunderlag och ett stort budgetunderskott. En marknadsundersökning genomfördes i närområdet, med syfte att lyfta fram orsaken till varför elevunderlaget minskade. Det hela kunde sammanfattas med uppfattningen att skolan ansågs vara en skola för invandrare och att eleverna lämnade skolan men dåliga slutresultat. Mål och vision: Vi gör det goda livet möjligt! Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande! Sveriges bästa skola 2021 Alla elever ska vara godkända och uppnå höga resultat En vägledande helhetsidé med en gemensam vision att följa- ett varumärke att stå för. En stolt personal med en god ambassadörsanda att möta omgivningen med. Tydliga delmål och även långsiktiga mål sattes upp, där alla delmål firades. Alla resultat analyserades också för att kunna lyfta fram varför det blir som det blir när vi gör som vi gör. En kompetensscreening genomfördes bland personalen. Vem kan vad, vem har vilken kunskap, vilka är våra starka sidor, våra spetskompetenser, hur utnyttjar vi dessa på bästa möjliga sätt?

april 2016 Vi involverade eleverna i förändringen- utökade elevmedverkan för att de skulle känna sig delaktiga. Genom ett aktivt elevråd kunde vi ta tillvara på elevernas erfarenheter, tankar och uppfattningar. Tydlig fokusering på vad som är positivt hos både elever och personal. En satsning på positiv marknadsföring av de fördelar skolan har: o Engagerade elever i elevrådet o Kollegialt lärande o Höga förväntningar o Mångfald o SIQ granskning Vi arbetade fram tydliga vägledande dokument: o Kommunikationsplan: ett sätt att tydliggöra var alla frågor ska behandlas, hur, samt vem som är ansvarig o Fiskbensmodellen: visar vad alla ska bidra med o Ledningsdeklaration: där förväntningarna presenteras för elever, pedagoger och vårdnadshavare. + ett tydliggörande av rektorns roll i det hela o Tydlig arbetsplatsorganisation: som bygger upp förutsättningar för utbildningsorganisationen Fokus bestämdes till att sättas på: Vi är varandras framgångsfaktorer - Vad kan jag bidra med för att du ska lyckas i ditt uppdrag. Vi-anda Öka ansvarskänslan i organisationen - Delegera beslut till arbetslagsledare som tillsammans med rektor bygger upp det nya starka teamet på S:t Olofsskolan Utmaningar inför förändringarna: Att motivera alla att sikta mot samma mål. Att få alla att förstå att vi kompletterar varandra i våra olika uppdrag och i de olika professioner som förekommer på skolan Att skapa en gemensam vision och helhetsidé som ska finnas med i alla sammanhang Att bygga upp tilliten till rektorn. Med 8 olika rektorer under 12 års tid i bagaget, krävs att en ny rektor tydligt kommunicerar sitt uppdrag och sina förväntningar på samtliga medarbetare

april 2016 Vad är då nyckeln till att förändringarna har gett resultat? En skola är under ständig förändring men med ett annat fokus, kan man nå andra mål. Genom att också vända på attityden/inställningen hos personalen att ansvaret ligger hos någon annan, istället lyfta upp det personliga ansvaret och se till vad alla kan bidra med. Vi-anda Vad kan jag bidra med? Se möjligheterna i svårigheterna! En viktig förutsättning har varit att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och engagerade. Detta har vårt fiskben tydliggjort genom att visa på hur vi alla är med och bidrar till samma mål. T.ex. högre måluppfyllelse för eleverna. Vi har också belyst att förändringar kan vara och bör vara positiva och utvecklande för alla. I utvecklings- och målsamtal har de höga förväntningar som ställs på var och en, visats på. Förändringsarbetet i koppling till visionen: Vi gör det goda livet möjligt, och värdeorden: mod, öppenhet och helhetssyn, samt styrprinciperna: - Vi har byggt upp gemensamma värderingar, där modet finns att gå nya vägar - Genom att tro på att vi lär oss av våra misstag och inget är fel, har vi fått en öppenhet i organisationen - Arbetslagsledarna är väl insatta i styrdokumenten som används på våra möten - SIQ har utvärderat vår verksamhet I ett förändringsarbete kan också ett visst motstånd dyka upp. Det har hanterats genom ett tydligt ledarskap, tidiga insatser och genom att nyttja det kollegiala lärandet. Alla förändringar har också lyfts fram för synliggörande och möjlighet till diskussion, för att visa på det lärande ledarskapet. Organisationsförändringar kan sägas vara kundorienterad verksamhetsutveckling.

april 2016

april 2016 S:t Olofsskolans satsningar: miljö, hälsa/rörelse och teknik Modell/forskarskola På S:t Olofsskolan och Hagaskolan i Sundsvall arbetar lärare och övrig pedagogisk personal för att utveckla sitt arbetssätt. Vi fördjupar oss tillsammans i vardagsproblem i skolan och angriper dem vetenskapligt. Det gör vi genom att först skapa en forskningsfråga om vardagsproblemet för att sedan metodiskt arbeta fram en lösning. Utvecklingsarbetet ska leda till att eleverna når kunskapsmålen i högre utsträckning och det övergripande syftet är att utveckla skolan och lärandet på vetenskaplig grund. Tankarna kring skolan som en lärande organisation eller en kunskapsbaserad, reflekterad praktik har starkt stöd i såväl internationell som nationell forskning som visar på betydelsen av att lärare och skolledare deltar aktivt i processer vars syfte är att fördjupa förståelsen av den egna vardagspraktiken och de frågor som väcks inom ramen för densamma (Hattie, 2009; Scherp & Scherp, 2007; Skolverket, 2005; Timperley et al., 2007; Tiller 2009, 2012; Blossing 2011). Läs mer på http://www.modellskolor.sundsvall.se/ S:t Olofsskolan satsar på egen matlagning: Sen augusti 2014 lagar vi all mat själva från grunden och bakar det mesta brödet. Vi serverar två varma rätter (varav en vegetarisk), kall och varm grönsaksbuffé varje dag. Vi arbetar aktivt med Grön Flagg, hållbart miljötänkande. Vi strävar efter att använda ekologiska och KRAV-märkta produkter så långt det går. Nu ligger vi på ett snitt av 52%. Vår rektor Carina Cederholm, utsågs under 2015 till årets gastronomiska rektor, vid White guide finalen i Stockholm. Enligt normerna som satts upp för titeln, ska den som vill vinna priset bevisa att den förstår och främjar kopplingen mellan en god måltid och goda studieresultat samt är lyhörd för både kökspersonalens och matgästens behov. White guide junior bedömer skolmat, miljön i matsalarna, politikers och anställdas engagemang.

april 2016 Grön flagg certifikat: I november 2015, erhöll S:t Olofsskolan Grön flagg certifikatet, grundat på tema: Energi & klimat, Livsstil & hälsa och närmiljö. En stor satsning i det hela är den pedagogiska rörelseparken. Det är en helt lokalproducerad lekpark som Naturskolan Kom Ut har byggt här. När stormen Ivar härjade för några år sedan föll mycket träd på Södra berget och det är det virket som har använts för att bygga lekparken. Den pedagogiska rörelseparken, används nu flitigt av elever i rastverksamhet, av pedagoger i undervisningssyfte och även av familjer som bor i närområdet. Personalen har fått en lärarhandledning till rörelseparken och utöver pedagogernas utnyttjande av rörelseparken som ex. ett ute-matterum, används den också på idrottslektioner. Parken som har byggts upp är ett pilotprojekt. Det finns planer att bygga flera rörelseparker inom kommunen. Grön Flagg är en certifiering och ett pedagogiskt verktyg som ger ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbar utveckling i skola och förskola. Eco-Schools, som Grön Flagg heter internationellt, finns i över 50 länder runt om i världen och leds av FEE (Foundation for Environmental Education). Tillsammans jobbar miljontals pedagoger, barn och unga världen över mot samma mål en mer hållbar värld. I Sverige drivs Grön Flagg av Håll Sverige Rent. Rörelseprojekt- FATI. Sker i samarbete med: Kultur & fritid, Drakfastigheter och olika idrottsföreningar. Ex Jaktfalken

april 2016 o Långsiktigt syfte och mål: o Högre måluppfyllelse och förbättrad hälsa skapad genom riktad rörelse-, hälso- och motoriksatsning. o Elever har olika inlärningsstilar. Undervisning och inlärning genom rörelse och utevistelse stimulerar olika inlärningsstilar och underlättar elevers förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. o Forskning visar att utomhusundervisning stimulerar social utveckling och ger ett tryggare arbetsklimat. o Elever med väl utvecklad motorik får bättre självkänsla/självförtroende och deltar mer aktivt i olika rastaktiviteter. Den sociala statusen blir högre. o Kortsiktigt syfte och mål: o Medvetenhet bland all pedagogisk personal om sambandet måluppfyllelse rörelse/motorik. Fortbildning för att kunna använda det som metod. o Föra dialog med kommunens förvaltningar om deras möjlighet att bidra till syfte och mål. o Helhetsidén: o Ge alla elever daglig fysisk aktivitet. o Motoriktest bland alla årskurs 1 elever och extra riktad motorisk träning för elever med särskilda behov. o Fortbildning för alla pedagoger i utomhuspedagogik. o Fortbildning i testmetodik enligt MUGI, riktat till vissa personalkategorier. o Internfortbildning och delgivande av övningsförråd i rörelseaktiviteter. o Ämnesövergripande teman för att ge eleverna en helhetsbild samt att samordna stoffträngsel och LPP/gemensamma centrala innehåll. o Info till personal, elever och föräldrar om nyttan med daglig fysisk aktivitet t ex vandrande skolbussar, samt MUGI-test. o Anpassa skolgårdarna så att de blir motoriskt och pedagogiskt utmanande. o Delvis styrda rastaktiviteter dels för att aktivera alla elever i rörelse samt i social gemenskap.

april 2016 Comenius-projektet- The power of feedback: utgå från tre frågor för feed up, feed back och feed forward: 1. Vad ska eleven utföra och vad är målet, dvs. planeringen av arbetet (feed up)? 2. Var är eleven i förhållande till målet, dvs. genomförandet av arbetet i en realistisk miljö med relevanta arbetsredskap, material och hjälpmedel (feed back)? 3. Vilka arbetsinsatser behöver genomföras för att eleven ska närma sig målet, dvs. utvärdering av arbetet i förhållande till målet, kunskapskraven och förutsättningarna (feed forward)? Varje fråga innefattar: a) hur väl en kursuppgift/läraktivitet tydliggörs, förstås och utförs utifrån fakta, begrepp, arbetsredskap och hjälpmedel (uppgiftsnivån = viktig), b) den huvudsakliga lärprocessens behov i förhållande till elevens färdigheter och förutsättningar (processnivån = viktigast), c) den metakognitiva processen med strategier för eleven att kunna bedöma och självvärdera lärandet (metakognitiva nivån = viktig), d) eleven som person, där läraren vanligtvis ger beröm för bra arbetsinsats och beteende eller tvärtom för bristande arbetsinsats och inte önskvärt beteende eller ger betygsliknande omdömen (personliga nivån = mindre viktig). S:t Olofsskolans framgångfaktorer: Tydligt ledarskap Tidiga insatser Kollegialt lärande Välkommen till S:t Olofsskolan! Rektor Carina Cederholm carina.cederholm@sundsvall.se

Egna anteckningar april 2016

april 2016 Vi erbjuder ledare med mod, helhetssyn och öppenhet för förändringar Vi gör Sundsvall till en bättre stad att leva i Vi har engagerade pedagoger Vi är en skola som föräldrar talar gott om- vi har kö till skolstart! Vi har nyfikna och kreativa elever- ett aktivt elevråd

april 2016

Förväntningar på dig som elev. Rektors Ledningsdeklaration Vi förväntar oss att Du som elev: S:t Olofsskolan Gör ditt bästa Är med och skapar arbetsro för alla 2016 Visar respekt mot alla elever och vuxna på skolan Att du är en bra kompis Kommer i tid och med rätt utrusning så att vi kan starta våra aktiviteter tillsammans Gör dina läxor och ansvarar för att viktig information kommer till och från hemmet Är rädd om våra gemensamma saker på skolan Följer skolans regler Som rektor vill jag: *Att alla pedagoger har en helhetssyn på verksamheten, vilket innebär att alla delar av verksamheten är lika viktig. *Att alla pedagoger känner till och arbetar efter de mål som vi gemensamt har satt upp samt att utvärdering och uppföljning sker årligen. *Att vår verksamhet kännetecknas av vi-anda och samarbete. *Att ge förutsättningar för kompetensutveckling i organisationen. Föra ut ansvar och befogenheter i verksamheten genom en organisation med ledningsgrupp och självstyrande arbetslag. Där pedagoger prövar nya arbetssätt och arbetsformer som gynnar barns lärande. Rektor S:t Olofsskolan Carina Cederholm Läsåret 2016/2017

Förväntningar på skolans personal Förväntningar på Dig som vårdnadshavare. Ni kan förvänta er: Vi förväntar oss: Att personalen vågar utmana tidigare föreställningar, kulturen vid skolan, samt att de är öppen för förändringar. Att du har huvudansvaret för ditt barns uppfostran, uppträdande och beteende. Att personalen ser eleven som medarbetare i verksamheten och tar initiativ för att förbättra elevernas inflytande över lärandet. Att du håller kontakt med skolans personal och har en öppen dialog med oss. Lita på oss, vi ser ditt barn i andra sociala arenor än du. Att personalen synliggör och kommunicerar varje elevs kunskapsutveckling. Att du tar del av veckobrev och övrig information från skolan samt skickar tillbaka svarslappar i tid. Att all personal tar ansvar för att sätta sig in i och använda styrdokumenten för vår verksamhet. Att du är delaktig i ditt barns vardag i skolan genom föräldramöten, utvecklingssamtal och besök. Att arbetslagen/personalen tar initiativ och det ansvar som krävs inom ramen för uppdraget. Att du låter ditt barn vara hemma vid sjukdom och att du anmäler det i tid till skolan. Att all personal följer riktlinjer och gemensamma beslut. Tar ansvar för resultat och egna handlingar. Att du pratar gott om skolan inför barnen. Att alla på vår skola tar ansvar för sin omgivning genom att vara en bra arbetsmiljö för sina arbetskamrater Vi är varandras arbetsmiljö.

Modellskola På S:t Olofsskolan arbetar alla pedagoger för att utveckla vårat arbetssätt. Vi fördjupar oss tillsammans i vardagsproblem i skolan och angriper dem vetenskapligt. www.modellskolor.sundsvall.se Lärgruppen fritids på S:t Olofsskolan har funnits under snart tre år. Lärgruppens mål är att bidra till att alla barn och elever når målen i samtliga ämnen på skolan. Lärgruppen fritids framgångsfaktorer är också S:t Olofsskolans framgångsfaktorer: Tydligt ledarskap Tidiga insatser Lärande organisation Rektor ser till att förutsättningar finns för lärgruppen. Lärgruppen har helhetsbilden av verksamhetsprocessen med fokus på tydligt mål: Att barn och alla elever når målen i samtliga ämnen. Pedagogerna som bildar lärgruppen är samma pedagoger som fritids arbetslag. Utvecklingsarbete sker vid lärgruppstillfällen, arbetslagskonferens och andra mötesarenor. Vi har ett kundorienterat arbetssätt där vi tar till vara på och stärker kommunikationen med kunderna. Vi arbetar och samverkar nära övriga arbetslag på skolan för att tidigt kunna förstärka insatser till eleverna. T ex utgår vi från Nolltoleransgruppens skolgårdsundersökning vid planering av rastverksamheten för att öka tryggheten för eleverna. Lgr 11 kap 1 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.. Under Läsåret 2014-15 har lärgruppen fritids jobbat med nya lärfrågan Hur kan vi bidra till att eleverna förstår vad de lär sig under fritidsverksamheten? Genom den tidigare lärplanen kunde vi se att eleverna visste att de lär sig på fritidshemmet men inte kunde precisera vad de lär sig. Genom ett lärande samtal visade det sig att det är otydligt för eleverna vad och att de lär sig saker under fritidsverksamheten. Fokus låg då på görandet/aktiviteter och inte på lärandet. Frågeställningen i lärfrågan är en av våra tidigare forskningsfrågor. Läsåret 2015-16 kommer fritids att arbeta med lärfrågan Hur kan vi utveckla lärandet på fritidshemmet genom att använda vår närmiljö? Fritidplats Du kan anmäla och säga upp fritidsplats på kommunens hemsida www.sundsvall.se eller på en blankett som finns att hämta på fritidshemmet och på skolans rektorexpedititon. Välkommen S:t Olofsskolans FRITIDSHEM 2015-2016

S:T OLOFSSKOLANS FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB S:t Olofsskolans fritidshem läsår 2015-2016 består av fem fritidshemvister för barn i åk F-6. Öppettider mån-fre kl.06:00-17:30. Öppning och stängning sker i C-husets nedre plan för alla fritidsbarn. Huvud Fritids tfn: 070 181 11 39 Används på fritidsklubben, öppning, stängning samt för sjukanmälan. Hemvist åk 1. 070-186 61 21 Hemvist åk 2. 070-186 61 20 Hemvist åk 3. 070-186 61 22 Expedition tfn: 060-658 3200, 070-190 5022 Rektor tfn: 060-658 3201, 070-661 81 93 En dag på fritids kan se ut så här: Morgonfritids öppnar kl.6:00. Pedagogerna tar emot barn och föräldrar i hallen när de kommer. Barnen erbjuds aktivitet t ex läsa, rita, spela. Frukost serveras i skolrestaurangen Skrovmålet kl.7:30-7:55. De barn som inte önskar äta frukost stannar i fritids lokaler till kl.8:00 då alla barn går ut för att sedan gå till respektive klassrum. Skolan startar kl.8:10 varje dag. Eftermiddagsverksamheten startar kl.13:00. Åk 1-2 blir hämtade i sina klassrum av pedagoger. Åk 3-6 kommer själva till fritids där de möts upp av pedagoger. Alla barn blir välkomnande av en pedagog som sätter en stjärna i fritidspärmen för närvaro. Mellanmålet serveras i skolrestaurangen Skrovmålet mellan kl.13:30-14:30. På aktivitetsschemat står det vilka aktiviteter som erbjuds under eftermiddagen på varje hemvist samt i veckobreven som läggs ut på skola på webben. Aktiviteter som erbjuds kan vara: Bakning, lekar och spel i idrottssalen, utflykt till skogen, skidåkning, skridskor, skapande verksamhet, dramalek och musik. När vi går på utflykter på eftermiddagarna meddelas vårdnadshavare i god tid och vi finns i närområdet. Vi har en skapandeverkstad där vi har gemensamma teman för skapandet. Varje fritidshemvist har fritidsråd och tre gånger per termin har vi ett stor fritidsråd där eleverna träffas och delger varandra vad de lär sig på fritids. Fruktstund sker kl.16:00 på respektive hemvist. Sedan går alla hemvist över kl.16.15 till C-huset där stängning sker. När vårdnadshavare hämtar möts de av pedagoger som tillsammans med barnen berättar om barnens dag på fritids/skola. Fritids stänger kl.17:30. Lovverksamhet Under lovverksamhet håller fritids öppet mellan kl.6:00-17:30. Så här kan ett lov på S:t Olofsskolans fritids se ut: Öppning och stängning sker alltid i C-husets nedre plan för alla fritidsbarn. Frukost serveras kl.7:30 Lunch serveras kl.11:00 Mellanmål serveras kl.14:00 Måndag: Promenad till någon närliggande lekpark Tisdag: Utflykt till Nackstabadet, Södra berget, havsbad, Sidsjön osv. Onsdag: Besök på Kulturmagasinet Torsdag: Aktiviteter i skolans lokaler idrottshall, skapande ateljé Fredag: Disco, bakning och filmvisning Rastverksamhet 11:00-12:45 ansvarar pedagogerna som jobbar i fritids arbetslag för rastverksamheten på skolan. Samtliga pedagoger har västar på sig. En pedagog har hand om boden där eleverna kan låna leksaker efter säsong. Musik spelas på skolgården och övriga pedagoger erbjuder aktiviteter efter säsong, det kan vara madrassåkning, målning, skapande, tipspromenad, skolgårdsschack, fotboll, lekar etc.

Lärstämma och lärgrupper. 2016.04.18 Lärstämman i juni avslutar årets systematiska skolutvecklingsarbete på St Olofsskolan och Hagaskolan. En lärstämma är en konferens där vi delger varandra de erfarenheter, lärdomar och kunskaper vi fått under årets lärgruppsarbete på våra forskande skolor. Stämman innehåller tvärgruppsarbete och en föreläsning av en inbjuden gäst. År 2014 var det TomTiller, professor i praktisk pedagogik vid universitetet i Tromsö, som föreläste om aktionslärande för oss. År 2015 var det en lokal utvecklingspedagog från Centrum för kunskapsbildning som berättade om kollegialt lärande. På vår skola har vi lärgrupper där alla skolans pedagoger ingår. Lärgrupperna arbetar med olika lärområden och formulerar forskningsfrågor utifrån problem som är angelägna för verksamheten. Vi införskaffar ett underlag genom lärande samtal, intervjuer, enkäter och genom en systematisk dokumentation. Lärgruppens egna erfarenheter och tidigare lärdomar kompletteras med erfarenheter och lärdomar från andra, såsom elever, pedagoger och vårdnadshavare. Vi söker mönster i det insamlade underlaget och försöker förstå varför mönstren ser ut som de gör. Därefter drar vi slutsatser utifrån det vi ser och sätter de i relation till forskning och annan kunskapsbildning. De nya kunskaper vi får, de lärdomar vi skapar, omsätter vi i görande i verksamheten. Våra lärdomar kan innebära att vi behöver göra förändringar i arbetsorganisationen för att möjliggöra ett annat görande i praktiken. Målet med lärgruppsarbetet är att det ska bidra till högre måluppfyllelse och att vi ska försöka förstå oss på vilka faktorer som är betydelsefulla för att få en så hög kvalitet i barnens lärprocesser som möjligt. Det är ett utvecklingsarbete där vi utvecklar skolan och lärandet på vetenskaplig grund utifrån våra egna erfarenheter och kunskaper.

PEDAGOGISKA RÖRELSEPARKEN Handledning Av Naturskolan Kom Ut

Handledning Pedagogiska rörelseparken Bakgrund Naturskolan Kom ut fick under våren 2015 en fråga från St:Olofsskolans elevråd om att hjälpa dem att bygga en hinderbana på skolgården. Vid samma tidpunkt hade vi på Naturskolan börjat projektera för en rörelsepark. Efter detta sammanträffande inledde vi planeringen för att skapa en pedagogisk rörelsepark. Vi började att undersöka möjligheterna, kontakta skolans fastighetsägare samt lägga fram förslaget hos våra chefer på Barn och Utbildning (Åsa Jerfsten) samt Kultur och Fritidsförvaltningen (Anders Norberg). Syfte Anledningen till att vi hade viljan att dra igång detta projekt är att vi i vår roll som naturskolepedagoger vill främja rörelse och fysisk aktivitet på ett så naturligt sätt som möjligt. Barn i dagens samhälle lever överlag ganska långt från naturen. Det finns så mycket annat som lockar och tyvärr innebär det ofta mer stillasittande. Vår pedagogik bygger på forskning och vetenskap. Utomhuspedagogik bygger på att elever lär sig bättre när de får använda alla sinnen i autentiska lärmiljöer. Därför har vi skapat ett pedagogiskt uteklassrum med denna tillhörande lärarhandledning. Naturskolan Kom ut i Sundsvall, september 2015 Johan Agås, Pessi Liukkonen och Simon Meurling 1

Utomhusundervisning Hur du som pedagog förhåller dig till din elevgrupp beror på din yrkesprofession, kunskapsnivå, personlighet och yttre omständigheter. När undervisningen ska genomföras utomhus spelar ytterligare faktorer in. Här nedan kommer några tips på erfarenheter vi har av utomhusundervisning. I slutändan är det du som pedagog som avgör vilka tips du behöver. Kom ihåg att du vet bäst och att du känner din egen grupp och dess behov! Varför undervisa ute? Elever blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer på utomhuslektioner (Fägerstam 2012). För att förstå samband i naturen och i samhället är det viktigt med förstahandsupplevelser i verkligheten. Utomhusövningarna görs i grupp vilket innebär att alla elever i klassen gör dem på samma nivå och därför får en gemensam bas att stå på. Nya sidor av elever kommer fram när gruppen hamnar i en ny situation. Kanske kan andra elever än i klassrummet få större utrymme att synas på utomhuspassen. Innan ni går ut Förklara tydligt hur utomhuslektionen går till, precis som ni förklarar hur en lektion går till i klassrummet. Många elever behöver den tryggheten även utomhus, en del av eleverna har annars svårt att i början skilja på rast och utomhusundervisning, eftersom skolgården är en plats för båda aktiviteterna. Platsen Skolgården är en utmärkt och närliggande plats och tillgänglighet är en viktig faktor för att utomhusundervisningen ska bli av. I och med den pedagogiska rörelseparken tillkomst har skolgården säkerligen blivit ännu mer lockande. Glöm dock inte bort att nyttja de andra delarna av skolgården samt att ta en tur till den närliggande parken, bäcken eller skogspartiet. Rutiner Det är viktigt att skapa bra rutiner kring utomhuslektionerna, precis lika viktigt som i klassrummet. Rutiner och trygghet är viktiga ingredienser för att eleverna ska vara öppna för den information som ges för att sedan kunna omvandla den till kunskap. Rutinerna kan vara enkla som hur ofta ni går ut, att ni alltid samlas på samma ställe, hur eleverna ska stå/sitta när de kommer fram, liknande arbetsgång, t.ex. vad händer vid samlingen, hur gör eleverna när frågor uppstår, var finns jag som pedagog, hur avslutas lektionen... Korta pass Det behöver inte ta lång tid att genomföra övningar utomhus. Det kan räcka med att göra någon övning som inledning av en lektion eller att under andra halvan av en lektion gå ut och praktiskt genomföra ett moment som gjorts teoretiskt i klassrummet. 2

Arbete i små grupper Gruppstorleken beror naturligtvis på övningens karaktär men att arbeta i par eller grupper om tre fungerar ofta bra. Om en större grupp krävs för att genomföra uppgiften brukar upp till sex elever vara lagom, blir de fler i gruppen finns risken att någon av dem blir inaktiv. Att dela in elever i grupper är ibland svårt. Men låt gärna eleverna samarbeta med många personer. Eleverna kan då upptäcka nya sidor hos varandra. Ge en instruktion i sänder Utemiljön erbjuder fler intryck än inomhusmiljön vilket leder till att eleverna till en början har svårare att komma ihåg en instruktion. Ge korta instruktioner. Om en längre förklaring behövs, upprepa första steget innan gruppen ska börja arbeta. Det sista som sägs är det som gruppen kommer ihåg! Viktigt är också att alltid tala om vad eleverna ska göra när de är klara med uppgiften. Kroppsspråket Använd din kropp när du talar. Ute finns ingen tavla att skriva på. Därför är det viktigt att visa med kroppen vad du menar. Visa med gester, miner, naturföremål eller annat hur en övning ska genomföras. På så vis minns eleverna lättare instruktionerna. En sak som också kan vara bra är att ha en signal för när instruktionen är klar och att det nu är tillåtet att genomföra uppgiften. Varsågoda fungerar utmärkt eftersom de flesta är vana vid betydelsen av det ordet. Utvärdera Gå igenom vad som fungerat och vad som inte fungerat lika bra antingen när ni kommer tillbaka till klassrummet eller vid er samlingsplats utomhus. Låt eleverna berätta vad de tyckte var roligt och ge förslag på hur utomhusundervisningen kan genomföras för att bli ännu bättre. Diskutera med eleverna och gör dem medansvariga för utomhuspassen. Ta hjälp av dem med förberedelser och ge gärna eleverna ett utökat ansvar för att leda övningar när de själva blivit vana. När passar det att lägga in ett utomhuspass? Börja med att gå ut då det är fint väder men skapa sedan en rutin att vissa lektioner, förmiddagar eller eftermiddagar under veckan bedrivs utomhus. De praktiska utomhusövningarna kan ge en bild av om eleverna tagit till sig den teoretiska undervisningen inomhus. Det fungerar också väldigt bra att introducera ett nytt kapitel eller teoretiskt moment med en anknytande övning utomhus. Koppla sedan till de praktiska momenten i inomhusundervisningen. Även om rutiner är viktiga så uppmuntrar vi er till att fånga dagen och bedriva undervisning utomhus när vädret är vackert och klassen fungerar bra! Lycka till! 3

Stationsbeskrivningar Inledning Här följer en beskrivning och några exempel på vad man kan genomföra vid de olika stationerna i rörelseparken. Vi ger förslag på hur man kan nyttja de olika stationerna genom att koppla ihop dessa med läroplanens olika ämnen. Vi ger inte tips på det rent fysiska och rörelsemässiga aktiviteterna, utan det lämnar vi helt över till eleverna och pedagogerna att utforska. En del av de olika förslagen på undervisningstips, kopplade till de olika stationerna, kan även överföras till några av de andra stationerna. Denna handledning syftar inte till att beskriva exakt hur man genomför undervisningen eller hur man arbetar med sin elevgrupp utifrån frågeställningarna, utan det är helt upp till pedagogen att anpassa dessa till sin klass eller grupps förutsättningar. S:t Olavsleden Detta är verkligen S:t Olavsleden i miniformat! Den väcker säkert många tankar och funderingar över den verkliga leden med all sin historia. Vilken betydelse har egentligen Olav Haraldsson haft för Nordens historia och i synnerhet för Medelpads tidiga historia? En naturlig fortsättning är sedan att arbeta vidare med Sundsvalls historia fram till nutid. Ämnesområden att arbeta med: Sundsvalls, Medelpads och Nordens historia, (Hi), Pilgrimer & Pilgrimsleder (Hi, Re, Sh, Ge), Sundsvalls, Medelpads och Nordens geografi och natur (Ge, Bi). Frågeställningar: S:t Olav, Olav den helige (Olav Haraldsson), vem var det? Var startar/slutar S:t Olavsleden? Hur lång är den? Var låg Sankt Olofs hamn? Vad är en pilgrimsled? Finns det fler pilgrimsleder i Sverige? Vad är en pilgrim och finns det pilgrimer idag? Varför heter skolan St:Olofskolan och inte S:t Olavsskolan? Varför finns Norrlands största järnåldersgravfält i Högom? 4

Vem var Högomsmannen? Vad är arkeologiska fynd och vad kan vi lära oss av dessa? Varifrån kommer namnet Medelpad? När och var började Sundsvall byggas? Varifrån kommer ortsnamnet Sundsvall? Vad är typiskt för Medelpads natur? Multin Multin inbjuder, precis som namnet skvallrar om, till en mängd saker att arbeta med likväl som den lockar till en mängd olika rörelseaktiviteter. Här finns att upptäcka utsnidade bokstäver, gamla och nutida längdmått och en Landhöjningsstock inklusive meter- och decimetermarkeringar. Landhöjningsstocken: Denna visar hur landhöjningen påverkat Sundsvall. Längst upp på stocken finns ingraverat året 1621 (Sundsvall grundas) och längst ner år 2015 (nutid). Man kan om man tittar på stocken utläsa följande: Hur hög havsnivån var år 1621 samt hur stor landhöjningen varit sedan år 1621 (1 dm/10 år innebär alltså närmare 4 m fram till idag). Dessutom är det tacksamt att arbeta med meter, dm, halvmeter, höjd och längd, då det i stocken finns utsågat metermarkeringar samt decimeterstreck. Ämnesområden att arbeta med: Landhöjning i Sundsvall, i världsarvet Höga Kusten och i Sverige (Ge, Fy), Istiden/Inlandsisen (Fy, Hi), Tidsbegreppen forntid, stenålder, bronsålder, järnålder/vikingatid och medeltid (Hi), Gamla längd-, rymd-, vikt- och mängdmått (Ma, Hi), Nutida längdmått (Ma), Tidslinje och tallinje (Ma), Mätning av höjd (Ma), Areaoch omkretsberäkningar av olika former och ytor i rörelseparken (Ma), Alfabetet, alfabetisk ordning (Sv). Frågeställningar: Landhöjning vad innebär detta? Hur stor är landhöjningen i Sundsvall/världsarvet Höga Kusten idag? Istiden och inlandsisen. När, var, hur? Hur var det att leva under stenåldern, bronsåldern, järnåldern/vikingatiden, medeltiden? Vad är ett sekel, decennium, millenium? 5

Vad innebär begreppen dåtid, nutid och framtid? Trädmätning, hur mäter man ett träds höjd med hjälp av tiondelsmetoden? Hur stor area har rörelseparken? Vad är omkretsen på sandområdet? Vad innebär dessa gamla längd-, rymd-, vikt-, mängdmått: Aln, famn, fot, tum, kanna, tunna, fat, stop, skålpund, uns, lod, dussin, tjog, skock, bal? Kan du hitta alfabetets alla bokstäver? I ordningsföljd? Hittar du bokstaven S? Kan du hitta bokstäverna R och A och bilda tre ord som alla innehåller dessa två bokstäver? Stubbarna Stubbarna sprider ut sig i rörelseparken likt små landmärken. En av stubbarna visar de olika väderstrecken, en annan ett gammalt skriftspråk med en okänd mystisk människa som blickar ut över parken och en tredje står stolt och visar upp volymmått och en formel. Det finns ytterligare stubbar att upptäcka och de inbjuder alla till eftertanke, balans och rörelse på många sätt och vis! Ämnesområden att arbeta med: Runstenar, runskrift och hällristningar (Hi, Bl, Sv, Tk), De nordiska språken, språkbruk i Sverige och Norden samt svenska dialekter (Sv, Hi, Ge), Trädslag i Medelpad (Bi), Biologisk mångfald, olika typer av skogar/naturtyper (Bi), Produkter från träd (Bi, Sl, Ke), Räkna årsringar (Ma, Hi), Beräkna diameter, radie, bredd, höjd, djup, area, omkrets samt volym (Ma), Väderstrecken (Fy, Id&H). Frågeställningar: Vad är runskrift och hällristningar? Finns det likheter mellan vikingarnas alfabet och det vi använder idag? Vilka ord kan man skriva med runalfabetet? Vad står det på Runstubben och vem är personen som är avbildad? Finns det några runstenar i Sundsvall, i närheten av skolan? Hur många är de nordiska språken? Vilka likheter/olikheter finns? Vad innebär ordet Dialekt? Hur många olika dialekter finns det i Medelpad? I Sverige? Hur många trädslag/arter finns det i Medelpad? Hur många trädslag eller träd finns det på skolgården? Räkna ut sammanlagd längd/volym! Vilka olika naturtyper kan ni hitta i skogen en bit från skolan? 6

Hur många produkter från träd kan ni nämna? (tjära, kartong, möbler, plywood, frukt, nötter, vanillinsocker, viskostyg, kryddor, målarfärg alkydtyp, gummihandskar, flaskkork, thinner, tandpetare, tidningar m.fl.) Vad talar trädets årsringar om? Ljusa och mörka olika breda, vad beror det på? Hur gammalt är trädet? När föddes du? När föddes dina föräldrar? Hur stort/gammalt var trädet när din skola byggdes? Vem var kung i Sverige när trädet började gro? Kan du mäta diametern, radien, bredden, höjden, arean och volymen på en stubbe? Stämmer väderstrecken på Kompasstubben? Hur kan du ta reda på det? Mattekuben En riktigt inbjudande skapelse som faktiskt rymmer en kubikmeter. Är det mer eller mindre än du föreställde dig? Här blir det abstrakta ordet kubikmeter väldigt konkret då man här både kan se, känna och befinna sig i, på, bredvid och under denna kubik med luft. Här kan man säkert få svar på hur många elever i respektive årskurs, eller möjligen det antal pedagoger som ryms inuti kuben! Ämnesområden att arbeta med: Storheter (t.ex. längd, area och volym) och grundenheter t.ex. m, m², m³ (Ma), Olika längd-, areaoch volymenheter exempelvis: m, dm, cm, mm, m², dm², dm³, liter, dl samt cl (Ma), Matematiska symboler som exempelvis: +, -,,,,,, =, %, (Ma), Positionssystemet: ental, tiotal, hundratal, tusental (Ma), Tiokamrater 1-9 (Ma), De fyra räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation samt division (Ma). Frågeställningar: Hur många sidor och hörn har en kubikmeter? Hur många liter ryms i kuben? Är en dm³ lika mycket som en liter? Hur stor area har kubens sidor (svara i m², dm² och cm²)? Hur många personer i klassen får plats i mattekuben? Hittar du en mattesymbol som har med differens att göra? Vilken symbol betyder större än? Vilka tiotal blir tillsammans 100? Vilken siffra är tiokamrat med 7? Kan du och en kompis samtidigt peka på två tiokamrater? Kan ni med hjälp av mattesymbolerna, siffrorna och talen skapa mattetal som dina klasskamrater sedan får lösa? 7

Soluret Det mäktiga soluret reser sig ståtligt med flammor som reser sig upp mot texten Tid. En naturlig samlingsplats för rörelseparken där sittbänkarna även fungerar som urtavla. Urtavlan är till och med anpassad för både sommar- och vintertid! Här hoppas vi att det blir många soliga dagar, både för tidvisningens skull och för aktiviteterna i parken. Ämnesområden att arbeta med: Tid och klockan (sekunder, minuter, timmar, halvtimme, kvart, dygn, vecka, månad, kvartal, år) (Ma), Tidmätning på olika sätt från solur till atomur (Ma, Fy), Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra och hur dag, natt, månader och år kan förklaras (Fy), Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra samt månens olika faser (Fy), Årstiderna och årstidsväxlingarna i naturen och hur de kan förklaras (Fy, bi), Astronomi, stjärnbilder och stjärnhimlens utseende olika tider på året (Fy, Bl), Väder, väderobservationer och klimat (Fy), Solen och fotosyntesen (Bi), Navigering med hjälp av: Astronomisk navigering (via solen, stjärnor, planeter och månen), myrstackar, träd, triangulering, karta, kompassen samt GPS (Fy, Ma), Karta och kompass (Fy, I&H, Bl), Vinklar (Ma), Världens historia, världskulturer (Mesopotamien, Induskulturen, Romarriket, Egypten, Indianer, Mayafolket, Samer, Inuiter) (Hi). Frågeställningar: Hur fungerar ett solur? Kan man alltid använda sig av soluret? Hur många sätt kan du komma på att mäta tiden med? Vad innebär sommar- respektive vintertid? Samlas vid soluret varje dag och för väderleksdagbok under två veckor (temperatur, väder, vind)! Vilka är de fyra årstiderna? Har man fyra årstider överallt på jorden? Undersök vinklarna på sittbänkarna! Hur många olika vinklar hittar du i parken och hur stora är de? Hur många grader är: ett fjärdedels varv, ett halvt varv ett helt varv? I vilken kompassriktning står solen i klockan 13.00 (sommartid)? Kan du göra en kort bana i rörelseparken där du tar ut kompassriktningarna till några av föremålen? 8

Kan du göra en karta över parken och lägga en miniorienteringsbana? Hur navigerade man förr i tiden innan kompass och GPS fanns? Hur kan man navigera/hitta rätt i skogen om man kommit vilse? Spårtrappan En mycket inbjudande trappa med 13 steg som går upp och sedan ner. Redan nu finns det avtryck från diverse djur, stora som små, och här kommer nog fler sätta sina fötter i kanske ett trappspring eller i en balansakt. Här kan man få uppleva och känna på spårstämplarna, som är i naturlig skala, från de flesta av Sveriges vanligaste djur och kanske något annat Ämnesområden att arbeta med: Djur - Skogens mångfald, arter, fridlysta djur och växter, spår, spillning etc. (Bi), Vilda djur och tama djur (Bi, Bl), Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanliga arter (Bi), Vinterekologi (djuren på vintern, strategier för överlevnad, Mätövningar: luft-, snö- samt marktemperatur och vid markytan, tjäldjup (Bi, Fy, Ke), Människans ursprung - Anatomi, folkslag och språk (Bi, Hi, Re). Frågeställningar: Vilka djur har lämnat spår på trappan? (ung människa, tjäder, bäver, grävling, ekorre, skogsmus, hare, björn, älg, varg/räv, lodjur, vuxen människa samt frågetecknet) Finns det några fridlysta djur och växter i Medelpad? Vad är ett tamt djur? Vad är ett vilt djur? Vad skiljer tama och vilda djur? Kan du lära dig tio växter och djur som lever i din närmiljö? Vad hittar du i snön? Vad innebär tjäle? Vad innebär det subnivala utrymmet? (området mellan snötäcket och marken) Är människan ett djur? Varför har vi olika hudfärg? Varför blir vi olika långa? 9

Trädkronorna Här ligger de gamla trädkronorna som växt upp i långsam takt uppe på Södra Berget. De flesta av dem har levt i drygt 150 år och någon av dem blev en bra bit över 200 år. Här finns möjligheter till mycket inspiration både vad gäller rörelse och utomhusundervisning. Ämnesområden att arbeta med: Skriva sagor, berättelser och dikter till Sagoträdet med sagogrenarna (Sv), Muntligt berättande (Sv), Strategier för att skriva olika typer av texter (Sv), Engelska språkträdet (En), Trädslag och trädens delar på engelska (En), Balansmatte & balanssvenska byta plats med siffror eller bokstäver (Sv, Ma, I&H), Tyngdkraft och friktion (Fy), Tyngdpunkt och jämvikt (Fy, I&H), Trädens grenar (Bi, Bl), Rita/måla av träden (Bl), Skogens betydelse för Sundsvallsregionen (Hi). Frågeställningar: Kan du skriva en saga med hjälp av orden som sitter på Sagogrenarna? Titta på årsringarna antingen på grenarna eller stammen och berätta en historia från när trädet föddes tills att det hamnade här! Kan du med hjälp av ord, färger, symboler med mera som satts fast på grenarna och stammen på det Engelska språkträdet skriva en kort berättelse eller dikt? Vad heter träd samt de olika träddelarna på engelska? Kan du lära dig de vanligaste träden i Medelpad på engelska? Ställ er på trädstammen utan grenar med siffrorna 1-8 (i nummerordning) eller förslagsvis bokstäverna A-H (i bokstavsordning) runt halsen. Byt sedan plats med varandra så siffrorna hamnar i omvänd ordning utan att ramla av stocken (alltså ettan/a hamnar på åttans/h plats, tvåan/b hamnar på sjuans/g plats osv) Är det mycket eller liten friktion på trädstammarnas ytor? Hur länge kan du balansera på ett ben på trädstammen? 10

Sitter grenarna olika på trädet beroende på trädslag? (Ja! Tre olika förgreningssystem: grenvarv, motsatta grenar och växelvisa grenar) Kan du måla/rita av de olika typerna av förgreningssystem? Rita/måla av träden i rörelseparken (både de liggande träden och det levande)! Kan du måla ett fantasiträd? Hur många sågverk fanns det i Sundsvall i mitten/slutet av 1800-talet? Hur många finns det idag? Vad är en Träpatron? Staketet Vad ser du på andra sidan ramen? Kan du hoppa över? Kan du klänga dig igenom? Kan du dyka igenom utan att nudda? Fler saker går säkert att testa i staketet som inte är så mycket mer än en ensam liten staketdel eller? Ämnesområden att arbeta med: Olika typer av material (Ke), Materiens tre former (Ke), Ljud på skolgården/i skogen (Fy), Frågeställningar: Vilka saker använder eleverna på fritiden som är gjorda av trä? Vad finns det för olika typer av material i hemmet och på skolan? Vilka är materiens tre former? (de tre aggregationsformerna är: fast fas, vätskefas och gasfas) Vilka ljud finns/hörs på skolgården (jämför gärna med när ni är ute i skogen)? Pyramiden Denna bastanta pjäs känns både stabil och mäktig på samma gång. Pyramiden inbjuder säkerligen till krypning och balansering till max och kanske är det många som snart ser den som sin egen koja eller hus. Här finns det även en hel del figurer och former att upptäcka! 11

Ämnesområden att arbeta med: Geometri (Ma, Bl), Begrepp och lägesord (Sv), Ekologiska samband (Bi), Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar (Tk), Skala (Ma). Frågeställningar: Hur många olika geometriska figurer/former hittar du på pyramiden? Måla olika geometriska figurer! Kan du visa med hjälp av dig själv de olika begreppen: På, under, över, bakom, bredvid, mellan, höger, vänster? Kan du några ekologiska samband? (Sortering, Linjära samband/näringskedjor, Cirkulära samband/kretslopp, Triangulära samband/näringspyramid, Komplexa system/näringsvävar) Vad gör pyramiden så stadig? Kan du göra en skalenlig ritning av pyramiden? Kan du tillverka/bygga en liknande pyramid i förminskad form? Trätrissorna Här i de två jutesäckarna gömmer sig en hel del trätrissor rikligt impregnerade med tjära. På dessa finns siffror, bokstäver och mattesymboler utfrästa. Med dessa finns möjlighet att utmana varandra både fysiskt och tankemässigt. Ämnesområden att arbeta med: Alfabetet (Sv), Hitta ord (Sv), Sortera och stapla (Sv, Ma, Tk), Vikt och massa, gram, hg, kg samt ton (Ma, Fy), Multiplikationstabellen (Ma), Lilla plus & minus samt stora plus & minus (Ma). Frågeställningar: Vilka ord kan du komma på som börjar på någon av trissornas bokstäver? Kan du sortera bokstäverna i alfabetisk ordning? Hitta tiokamraterna! Vilka av siffrorna är udda/jämna? Hur hög stapel kan du göra av trissorna? Kan du förflytta dig från en punkt till en annan med hjälp av tre eller två trissor? Hur mycket väger tio trätrissor (svara i kilo, hg och gram)? Hur mycket väger de två säckarna tillsammans? Träna på multiplikationstabellen med hjälp av trissorna! Träna på lilla plus & minus samt stora plus & minus med hjälp av trissorna! 12

Dessa är skolämnena som vi integrerat i den pedagogiska rörelseparken: Bild (Bl), Biologi (Bi), Engelska (En), Fysik (Fy), Geografi (Ge), Historia (Hi), Idrott & hälsa (I&H), Kemi (Ke), Matematik (Ma), Religionskunskap (Re), Samhällsvetenskap (Sh), Slöjd (Sl), Svenska (Sv) samt Teknik (Tk). Några tips på material som underlättar uteundervisningen: Måttband, tumstock, linjal, snöre/rep, meterstav, skrivunderlägg, kompass, lupp, kamera Referenslitteratur, litteraturtips och webbadresser: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Att lära in svenska ute Att lära in ute - året runt Att lära in ute för hållbar utveckling Att lära in engelska ute Leka och lära matematik ute Att lära in matematik ute 2 Att lära in svenska ute Att lära in ute året runt Att lära teknik ute Gå ut och räkna med skogen Att lära in ute - Övningar i bakfickan Naturkunskap och teknik för förskolan - med utemiljön som inspiration Leka och lära naturkunskap och teknik ute Naturkontakt Berättelser åk F-5 http://www.outdoorteaching.com/se http://www.naturskola.se/ www.skogeniskolan.se 13

Förståelsefördjupande frågor. Du säger..hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar.? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet? Vad grundar du dig på när du säger att..? Hur kommer det sig att du tänker så? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på vilka blir konsekvenserna? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter?