1 Kvalitetsrapport Perioden 29 juli 2014 31 juli 2015 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 80 % Totalt antal medarbetare: 36 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 43 % Andel som studerar kvällstid: 20% Skolform: Kommunal Antal elever i snitt per månad: 1 350 Antal sfi-lärare 16 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 25 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: www.sfivasterort.stockholm.se Andel övrig tid (tex helg, distans): 0 % Andel övriga lärare: 32 % SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Kvalitetsarbetet på SFI Västerort genomförs vid studiedagar och skolkonferenser, på APT och i olika möten med personal och elever. Ledningen ansvarar för att detta arbete genomförs och följs upp. Uppföljningen sker bland annat på elevråd, betygskonferenser, utvecklingssamtal och pedagogiska möten. Den individuella studieplaneringen bygger på formativ bedömning och en aktiv dialog mellan lärare och elev där kursmålen och kunskapskraven görs tydliga. Planering av kvalitetsarbetet initieras av skolans ledning som prioriterar bland de olika områden som kvalitetsarbetet omfattar. Uppföljning, utveckling sker i samverkan mellan elever, personal och skolledning på skolan. Underlag och källor 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.
2 Som underlag och källor till kvalitetsrapporten använder vi kvalitativt och kvantitativt underlag. Vi använder betygsstatistik och resultat från nationella prov, medarbetarenkäten och brukarundersökningen. Skolledningen gör klassrumsbesök. Lärarna har klassråd i grupperna och skolan har elevråd två gånger per år med representanter från skolledningen och respektive kursgrupp. Under en vecka i september 2013 genomgick skolan en kvalitetsutvärdering i samarbete med en utvärderare från utbildningsförvaltningen. Rapporten från den kvalitetsutvärderingen ligger till grund för det pågående kvalitetsarbetet även. Summering av skolans läge i relation till aktuella verksamhetsmål har skett i tertialrapport 2 (augusti-15) vilken också utgör ett underlag. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Uppföljningen av betygsresultat och resultat från nationella prov fungerar systematiskt bra. Däremot behöver skolan utveckla sin uppföljning av de elever som har genomgått yrkesinriktade SFI-kurser vilka är centrala i skolans uppdrag. Dokumentationen görs i huvudsak av skolans ledning. Den under våren 2015 tillsatta studie-och yrkesvägledaren förbättrar möjligheterna att systematisera dokumentation av t ex praktikerfarenheter som bas för utveckling. December 2013 initierades Handlingsprogrammet för studieväg 1, vilket ännu pågår. Processen med att kartlägga och utveckla arbetssätt finns dokumenterad i anteckningar från pedagogiska möten, elevsamtal, lärarintervjuer etc. Handlingsprogrammet avslutas med en utvärdering kring årsskiftet 2015/16. VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE VERKSAMHETSPLAN Prioriterat sedan föregående verksamhetsplan, har varit att fortsätta att tillsammans peka ut de viktigaste aktiviteterna för att höja kvalitén i elevernas lärande:. -Utveckling av arbetet med formativ bedömning och individuell studieplan. -Gemensam och kollegialt ömsesidig kompetensutveckling med fokus på formativ bedömning. -Studie- yrkesvägledares fördjupade arbete med elevernas långsiktiga planering. -En utökning av andelen lärare med lärarlegitimation. Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Elever ska ha delaktighet och inflytande i sin utbildning. Varje elev ska ha kunskap om målen, kunskapskraven och betygskriterierna för den aktuella kursen. Därtill ska eleven veta hur han eller hon står i relation till målen. Eleven ska få återkoppling på sina insatser på ett sådant sätt att det främjar en fortsatt och fördjupad inlärning. Dokumentationen ska vara tydlig i den individuella studieplan som eleven och läraren uppdaterar regelbundet. Resultat I brukarundersökningen från våren 2015 uppger 96 % av eleverna att Jag får den hjälp jag behöver i studierna. Svaren indikerar att eleverna får personlig återkoppling och råd i studierna. Arbetet med att systematisera användning av individuella studieplanen har fortsatt.
3 Brukarundersökningens påstående Jag har en individuell studieplan bejakas av 79 %. Den är ett verktyg till hjälp för såväl den studerande som läraren, särskilt i utvecklingssamtalet. Bedömning för lärande, formativ bedömning, har varit föremål för två gemensamma lärarseminarier inom sfi i kommunal regi förberedda av utbildningsledare/förstelärare från dessa skolor. På enhetens egna pedagogiska möten återkommer temat i arbetslagen. Lärarna ser behov av att exemplifiera kunskapskrav tydligare för eleverna. Från lektionsbesök och pedagogiska möten/samtal uppfattar skolledningen att det inom lärarkollegiet finns en samsyn kring behovet av tydlighet för de studerande om kursinnehåll, mål och kunskapskrav. Eleverna får motiv till varför man studerar det man gör i klassrummet vare sig det gäller tema eller språklig färdighet. Eleverna diskuterar också motiven och framför synpunkter på vad som är relevant att lära eller repetera. Eleverna är vana att få snabb återkoppling på uppgifter och tar även egna initiativ för att ge respons på varandras språkövningar och uppgifter. Delaktighet syns i flera avseenden. Den formella kompetensen bland lärarna inom enheten har ökat. Dels genom att ytterligare lärare sökt och fått lärarlegitimation. Dels genom nyrekrytering. Andelen behöriga har ökat från 39 % till 43 % från 2014. Flera lärare studerar med sikte på full behörighet. I kollegiet sker utbyte av egenproducerat material i utbildning, liksom reflekterande samtal utifrån vetenskaplig litteratur. Handlingsprogrammet för studieväg 1 har under året haft tillgång till handledning i process-och metodutveckling av en tidigare forskare och lärare vid Stockholms universitet. Inom handlingsprogrammet har en av nyckelfrågorna varit samarbetet mellan lärare och modermålsstödjare, en annan att tillämpa ett protokoll för läs-och skrivinlärning. Tillsammans har lärarkåren haft en gästföreläsare kring genrepedagogik. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen har ökat. Systematiken i arbetet med individuell studieplan och att synliggöra kunskapskrav har ökat markant. Den praktiska hanteringen av studieplanerna har förbättrats. Detta jämfört med 2013 och 2014. Arbetslagen kring respektive studieväg och kurs vill dock arbeta vidare med att att exemplifiera tydligare för de studerande vad kunskapskraven innebär. Att metodiskt utveckla återkopplingen till eleverna, t ex hur man förvissar sig om att de förstår var de står i relation till kunskapskraven. Handlingsprogrammet för studieväg 1 har bidragit till en ökad samsyn i arbetslaget kring hur man kan jobba med läs-och skrivinlärning samt med modersmålsstöd. Utvärdering kring årsskiftet 2015/16 kommer att visa om det gynnat studerandes kunskaper. Strukturerna man har jobbat fram för samarbete och gemensamt lärande är nu bättre. Samtidigt har personalomsättning bland lärare och i skolledning hämmat farten i utvecklingen. Från studieväg1- kollegiets arbete kan man lära att det är gynnsamt att tänka helhet kring studievägens kurser. Utveckling kräver tid, uthållighet, kontinuitet och samsyn. När det gäller formativ bedömning, individuell studieplan samt att i arbetet bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill skolan fördjupa och hålla ut i dessa aspekter. Ökad konkretisering, fortsatt lärande bland lärarna samt uppföljning av hur individuella studieplanen och utvecklingssamtalen fungerar för eleverna behövs. Allt som redskap i formativ bedömning. Bedömning och betygssättning Mål Att alla elever förstår på vilka grunder betygsättning sker. Att säkerställa en likvärdighet i betygsättningen. Att andelen godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka. Att öka andelen elever som uppnår godkända betyg på respektive kurs.
4 Resultat Studieväg 1 Antal elever som gjort Antal elever som fått Andel elever som fått prov lägst E på kurs lägst E på kurs Kurs 1A 23 20 87% 27 24 89% 28 28 100% 33 31 94% 35 31 89% Kurs 1B 12 12 100% 25 22 88% 15 11 73% 12 7 58% 29 18 62% Studieväg 2 Antal elever som gjort prov Antal elever som fått lägst E Andel elever som fått lägst E Kurs 2B 51 50 98% 95 95 100% 107 103 96% 75 66 88% 110 90 82% Kurs 2C 56 48 86 % 81 73 90 % 73 67 92 % 70 59 84 % 99 76 77 % Studieväg 3 Antal elever som gjort prov Antal elever som fått lägst E Andel elever som fått lägst E Kurs D 55 47 85 % 78 60 77 % 35 27 77 % 100 74 74 % 118 86 73 % Nedan redovisas diskrepansen mellan andelen icke-godkända nationella prov och godkända kursbetyg.
5 studieväg kurs Andel i % 1 A 0% 1 B 0% 2 B 0% 2 C 0,04% 3 D 17% Analys och bedömning av måluppfyllelsen När det gäller andelen elever som fått lägst betyg E har den ökat på kurs 1B. Det är en ökning från 88 % till 100 % från föregående år. Den långsiktiga positiva trenden på flera års sikt håller alltså i sig. På kurs 1A ser vi en liten minskning av andelen elever som fått lägst betyg E. I skolans största elevgrupp, kurs 2B, har vi 98 % andel godkända elever. På kurs 2C har andelen godkända sjunkit med 4 procentenheter. En sådan variation behöver uppmärksamhet i uppföljningen. Elever kan ha kommit för tidigt till prov. Diskrepansen mellan icke godkända nationella prov och godkända kursbetyg har minskat på alla kurser utom kurs 3D, där vi ser en ökning med 4 procentenheter till 17 %. En tolkning av diskrepansen är att studerande anmälts till prov för tidigt. I brukarundersökningen uppger 85 % att Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg. Detta faktum behöver följas av träffsäkerhet i fråga om tidpunkt för att genomföra nationellt prov. Ett generellt intryck av provstatistiken är att antalet elever som gjort prov varit betydligt färre än året innan. På Kämpingeskolan har man tagit emot färre studerande än tidigare, bl a pga arbetsmiljöproblem. Särskilt tydligt är det på kurs 1 B, där gruppstorlek kanske också påverkat resultatet. Ändå utgörs sfi-klasserna av individer som läser kurserna i egen takt och når målen vid olika tidpunkter. Totalt i staden utgör studieväg 1 en liten grupp och på sikt är det möjligt att den minskar även i Västerort. Sfi Västerort erbjöd t o m våren 2015 en modersmålsbaserad studieintroduktion för somalisktalande kvinnor. Från hösten-15 blir gruppen mixad och språkintroduktion erbjuds även på arabiska, Inom ramen för studieväg 1 arbetar vi enligt det handlingsprogram som Arbetsmarknadsförvaltningen tog fram under 2013. Handlingsprogrammet testar olika metoder för att utveckla pedagogiken på studieväg 1. Detta omfattar Läs- och skrivinlärning, alfabetisering, alfabetisering på modersmål, modersmålsstöd och IKT. Det är heldagsundervisning, vilket också övriga A-elever kan delta på eftermiddagstid. Heldagsundervisning för alla övriga kurser finns också. Vi fortsätter att ha lärarassistenter med olika språkkompetenser tillsammans med lärare på stv 1, vilket vi ser har positiv inverkan på inlärningen hos kursdeltagarna. Vi arbetar med pedagogisk utveckling med fokus på formativ bedömning. I den individuella studieplanen dokumenteras kontinuerligt elevernas progression i förhållande till kunskapskraven. Studieplanerna har blivit mer omfattande och tydligare för både elever och lärare. Under året har vi haft flertalet tillfällen med seminarier/föreläsningar om formativ bedömning. Vi har även haft bedömningsseminarium tillsammans med andra skolor för att nå en ökad samsyn. Vid bedömning av nationella prov medverkar förutom betygsättande läraren
6 också utbildningsledaren och biträdande rektor. Arbetet med sambedömning fungerar bra och vi avser också att fortsätta arbeta med formativ bedömning nästa år. Utvecklingsområden Kommande utvecklingsområden är att lokalt ytterligare konkretisera kunskapskrav och betygskriterier. Detta genom att komplettera matriserna som används i ett gemensamt bedömningsarbete, med exempel som hjälper de studerande att förstå kunskapskraven. Lärandemiljö Sfi Västerort ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Lärandemiljön är fysisk (rum, temperatur, luft, resurser) och relationell (bemötande, trygghet, relevans och delaktighet). Lärandemiljön ska svara upp mot elevernas varierande mål med utbildningen. Utbildningen ska anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. Både kurslängd och innehåll varierar. Alla elever ska ha tillgång till studieoch yrkesvägledning. Lokal plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument och ingen av eleverna ska känna sig kränkt eller negativt särbehandlad. Mål Att bibehålla en god lärandemiljö. Resultat Kämpingeskolan har inte optimala arbetsmiljöförhållanden. Lokalerna har arbetsmiljöbrister som tidvis påverkar eleverna. Dålig luft gör att klassrum ibland, trots andra tekniska åtgärder, måste ha korsdrag. Till hösten 2016 planeras flytt till Bredbyskolan i Rinkeby. I nuvarande situation och med nuvarande arbetssätt har 65 % av eleverna uppgett att de har arbetsro i klassrummet. Till lärandemiljön hör att den studerandes erfarenheter tas tillvara i undervisningen. Det anser 78 %. Dit hör även lärares och klasskamraters bemötande. På skolan anser 86 % att Mina klasskamrater är bra mot mig och 91 % att Min lärare är bra mot mig. Påståendet Mina lärare förklarar så att jag förstår bejakas av 98 %, varav 77 % helt och hållet. I lärandemiljön finns tillgång till datasal, wifi, såväl lärarproducerat material som kursböcker. Särskilt sfi för synskadade måste arbeta mycket med anpassningar för synskadade. På skolan finns en väl känd studie-och yrkesvägledare. SYV arbetar med individuell mottagning, språkligt anpassade utbildningspass i klass samt med gruppvägledning och viss förberedelse för praktik i samverkan med andra parter. Jobbtorg och omgivande offentlig och privat sektor. Alla kurser präglas av arbetslivs- och samhällsorientering och IKT. Skolan fortsätter att samarbeta med Jobbtorg, enheten för språkstödjande insatser, stadsdelsförvaltning, Arbetsförmedlingen, socialtjänst, polis, brandförsvar och andra myndigheter som är centrala för elevernas medborgar- och arbetslivskompetens. Heldagsaktiviteter med flera olika aktörer ger eleverna en större valmöjlighet och bättre individanpassning. Tillgänglighet i reception, expedition och hos SYV är mycket god. Klassråd och elevråd varje termin erbjuder eleverna möjlighet att i grupp framföra kritik och förslag gällande skolans verksamhet och miljö. Om en elev vill klaga tar rektor emot klagomål. I senaste brukarundersökningen uppger 7 % att de inte vet vem de ska vända sig till. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen är god. Att bibehålla den är ett nödvändigt arbete. Enhetens personal har tagit del i Arbetsmarknadsförvaltningens tematiska arbete kring bemötande och aktivt
7 medarbetarskap. Sådana teman behöver återkomma i personalmöten. Att förklara för studerande deras rätt att påverka undervisningens arbetssätt och metoder eller informera om deras rätt och möjlighet att framföra synpunkter och klagomål blir ett kontinuerligt uppdrag i sfi-verksamhet med kontinuerligt intag. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Att erbjuda sfi med arbetslivsinriktning. Att erbjuda korta yrkesutbildningar med praktik. Att all pedagogisk personal har ett studie-och yrkesvägledande förhållningssätt. Att utveckla elevernas kartläggning och planering. Resultat All SFI-undervisning på skolan innehåller någon typ av arbetslivsorientering och samhällsorientering. Elever på studieväg 2 får bl a introduktion till olika serviceyrken. Ofta ligger det på den enskilda läraren att utveckla sådana pass. Inom ramen för studieväg 1 har t ex den somaliska gruppen haft 7x2 timmar om arbetsliv på kurs A och inom kurs B ingår arbetlivsorientering på eftermiddagkursen, även möten med jobbcoach. Från kurs 1 A och 1 B gick 6 elever på praktikintroduktion hösten -14 och några av dessa fortsatte praktik våren-15. Praktiken ordnades av Enheten för språkstödjande insatser. Skolan har för sfi C/D-nivå en yrkesinriktad SFI-kurs mot arbete med barn. Den gavs första gången ht -14. Intresset hos eleverna har varit stort och många har sökt plats på kursen. Innevarande termin erbjuds den igen. I kombination med utbildningen alla barn i centrum, ABC, utgjorde den en heldagsaktivitet första hösten. Knappt10 personer gjorde praktik under våren 2015. I några fall har det lett till kortare vikariat. Uppföljning återstår att systematisera. Första halvåret 2015 har vi arbetat med att fördjupa samarbetet med Jobbtorg för att öka sfielevernas arbetsmarknadsanknytning. Jobbtorgets aktiviteter vävs samman med språkstudierna. Aktiviteter har planerats i samverkan mellan Jobbtorg och Sfi Västerort: svenska för visstidsanställda både på Jobbtorg och på sfi liksom CV-skrivning och jobbcoachning för sfi elever på skolan, av Jobbtorgets personal. Dessa insatser är en del av projektet Framtidsvalet, som startade våren-15. Det hålls ihop av Tinna Nilsson, AmF. Personal från både jobbtorg och skolan möts i workshops regelbundet och för metodutveckling av studie-och yrkesvägledning för de studerande. En kurs för skol- och jobbtorgspersonal om aktivt lyssnande har genomförts. Aktivt lyssnande är en förutsättning för ett studie-och yrkesvägledande förhållningssätt som enligt ett åtagande i 2015 års verksamhetsplan ska prägla sfi Västerort. För kvinnliga elever på studieväg 1 erbjöd skolan fram till och med våren -15 modersmålsbaserad studieintroduktion på somaliska. Från hösten-15 ges det även på arabiska. Detta ökar elevernas kunskaper och orientering inför kommande sfi-studier, arbetsmarknadsanknytning och medborgarkompetens. Önskemål finns om utökning av antalet som språk som får modersmålsbaserad studieintroduktion.
8 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen är på god väg. Att sfi Västerort har tema arbetsliv/samhälle tydligt på sin agenda syns i planeringar, schema, samverkan med Jobbtorg, Medpratare och Enheten för samhällsinformation. Att särskilt SYV ser utvecklingspotential för skolans kontakt med omgivande arbetsmarknad och vuxenutbildning/högskola har mynnat ut i planering av en lokal studie-och arbetslivmässa på skolan i november 2015. Att erbjuda praktik för de med ingen tidigare utbildning samt för gruppen synskadade (ibland med multihandikapp) är en särskild utmaning. AmFs enhet för funktionshindrades väg till arbete har hjälpt till. Ändå händer det att resultat uteblir. Att hitta rätt strategier i kontakterna med näringslivet och offentlig sektor är ett fortsatt behov. SAMMANFATTANDE ANALYS Måluppfyllelsen vad gäller bedömning och betygsättning är fortsatt god, särskilt på kurs 1B och 2B. Det visar betygsstatistiken. En bidragande faktor till den goda utvecklingen är heldagsundervisningen med fokus på arbetslivs- och samhällsorientering. Området kunskaper har utvecklats. Genom arbetet med formativ bedömning och individuella studieplaner ökar elevernas kunskaper om målen med utbildningen och grunderna för bedömning och betygsättning. Systematiken och tydligheten i den individuella studieplaneringen har förbättrats. Träffsäkerhet vid provanmälan kan förbättras särskilt på sista kursnivån. Vad gäller lärandemiljö är bedömningen att vi har en god grund att stå på eftersom eleverna säger att de har förtroende för sina lärare och sin undervisning. Heldagsaktiviteterna ger bättre möjlighet att individanpassa och ge valmöjligheter till i första hand elever på studieväg 1, där behoven är stora. Utvärderingen av Handlingsprogrammet kommer att ge vägledning för fortsatt planering av verksamheten. Vi kan beakta om studieväg 2 kan lära av arbetet på studieväg 1 med att tänka helhet innehållsmässigt och metodiskt. Samarbete med Jobbtorg Kista och AmF i Framtidsvalet är ett påbörjat projekt som särskilt kan bidra till både kompetenshöjning för lärare och till relevant, välgrundad information till studerande inför deras långsiktiga planering. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Sfi Västerort har valt en inriktning som är tydlig. Vi vill ytterligare utveckla arbetet: - För att höja kvaliteten i elevernas lärande vill vi fortsätta att visa och förbättra konkreta exempel på vad kunskapskraven i kurserna betyder. - Vi vill fortsätta att tillsammans inhämta kunskaper om formativ bedömning och tillämpa dem fortlöpande i kurserna med sikte på att studerande når målen. - För att stärka studerande i språkinlärningen vill vi sätta in den i deras långsiktiga mål, genom att utveckla ett studie-och yrkesvägledande förhållningssätt. Vi vill lära oss lyssna mera för att veta vilka mål de studerande har och hur vår språkundervisning bättre kan hjälpa dem nå sina mål i fråga om studier och arbete. - När vi erbjuder yrkesinriktade språk-kurser vill vi förbättra uppföljningen och systematisera den, för att få grund för fortsatt planering av verksamheten och för att veta om vi gör rätt saker. Nu gäller det främst Arbete med barn.
9 - I hela vårt arbete vill bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att vi tar tillvara egna och andras breda och dokumenterade erfarenheter, att vi analyserar vad vi gör och har en lärande organisation. För detta använder vi pedagogiska möten, gemensam respektive enskild fortbildning, gemensam och enskild reflektion. Skolledningen, sfi Västerort Datum: 2015-09-15 Ansvarig: Jan Eidman