IT, stress och arbetsmiljö

Relevanta dokument
IT, stress och arbetsmiljö

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

HR, digitalisering och arbetsmiljö

Användbarhet vem bryr sig?

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Belastningsskador Nej tack!

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Hälsoarbete på arbetsplatsen

Ergonomi i teori och praktik

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

It s all about bra Arbetsmiljö

lean i komplexa servicesystem

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Digitaliseringen och ledarskap

Det hälsofrämjande ledarskapet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Innehållsförteckning:

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Shis & Wems 2011 / 2012

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Hälsa och balans i arbetslivet

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Riktlinje anhörigstöd

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Stockholm Vilket är det främsta skälet till att du solar? Välj 1-2 alternativ.

Gotland Vilket är det främsta skälet till att du solar? Välj 1-2 alternativ.

Svensk författningssamling

Med kränkande särbehandling

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Hållbart arbete hållbar individ

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande


Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Lönebildning i Ystads kommun. Verksamhet. Medarbetare. Upprättat maj Personalavdelningen. Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning

Lönebildning och lönesamtal

Nationella jämställdhetsmål

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

Psykosocial arbetsmiljö

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor. En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbets- och miljömedicin

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Transkript:

IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se

Vård- och omsorgsarbete

Process-, fordons- och trafikstyrning

Administrativt arbete (kontor, ärendehantering m.m.)

I många datorstödda arbetssituationer blir man utsatt för flera höga krav, samtidigt som det finns problem i förutsättningarna för att klara uppgifterna.

Vi är, biologiskt sett, till stor del fortfarande samma gamla urtidsmänniska..

blir belastade och reagerar med stress, men ofta utan att kunna eller få avreagera oss.

Upplevt hot - förr Adrenalin, noradrenalin och kortisol m.m. http://www.sund.nu/docs/printartikel.asp?art=328&tem=2&und=0

Upplevt hot nu??

Lösningen?

Arbetsmiljö i stort Fysisk arbetsmiljö Bra riktlinjer och metoder finns Dessa används inte alltid. Psykosocial arbetsmiljö Mycket är känt, ibland svårt att vidtaga bra åtgärder. Kognitiv arbetsmiljö Man tillåts inte jobba effektivt Är viktiga att förstå i samband med ITstött arbete

Ett bra eller farligt arbete? Karasek & Theorell: Stöd starkt hög Kontroll låg svagt låga Krav höga

Viktiga arbetsmiljöproblem vid datorstött arbete Bundenhet (till datorn, platsen) Styrning (man känner sig styrd) Stress Ögonbesvär (grus, trötthet) Belastningsbesvär (muskler, leder) Stressrelaterade psykosomatiska besvär (mage, huvud, dålig sömn)

Vad är stress? En (negativ) reaktion på känslan att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av t ex dåligt fungerande datorstöd, överstiger de tillgängliga resurserna och den egna förmågan. Stressrelaterade psykosomatiska besvär, t.ex. irritation, huvudvärk, muskelspänningar, magstörningar, sömnstörningar, utbrändhet osv. Stress kan bli direkt hälsofarlig om den pågår under lång tid utan effektiva återhämtningsperioder. Designen av ett IT-system har klara kopplingar till upplevd stress! Dålig design kan döda folk

Undersökningar visar T ex: C:a 70% av (kvinnliga) kontorsarbetare uppvisar regelbundna belastningsbesvär. (Män c:a 35%) Handled-, arm-, skuldra-, rygg-, ögonproblem är vanliga. Sådana problem leder till sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Ny IT leder till ökade (upplevda) krav. Upplevd egenkontroll minskar ofta.

Problem = kostnader! Dålig användbarhet kostar pengar! Dålig arbetsmiljö kostar pengar! Belastningar ger irritation, ineffektivt arbete, minskad motivation, nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivningar m.m. Flera miljarder per år i Sverige!

En kunskapskälla = kurslitteratur Arbetsmiljöverket http://www.av.se/teman/datorarbete Länken förebygg t ex En mängd olika dokument finns som beskriver lagar och förordningar

Optimal placering inte

Arbetsplatsen t ex. + 22 (att använda sällan) -44 Från sidan: + 22 till -44 grader vertikalt Möjlig visningsyta för en operatör, t ex : 3 x 4 = 12 skärmar om vardera 2560x1600 px 0-22 56 Från ovan 112 grader 28 28 56

Kognitiva arbetsmiljöproblem......uppstår när något i arbetssituationen förhindrar oss från att använda våra kunskaper och färdigheter på ett effektivt sätt, t ex en dålig arbetsorganisation, ett dåligt IT-stöd fel funktionalitet dåligt användargränssnitt dålig teknisk funktion

Inlärd hjälplöshet. Upplevd hjälplöshet -> förväntad hjälplöshet -> inlärd hjälplöshet Dvs. man vet att man inte kan prestera och har accepterat detta. Ge exempel???? Stark brist på kontroll Brist på motivation Brist på effektivitet Ett dåligt arbete

Hur mår man på jobbet? Ökad datorisering leder oftast till (upplevda) ökade krav. Detta måste mötas med ökad egenkontroll, socialt stöd m.m. Vi ser idag i många verksamheter att det är tvärt om: upplevd och verklig kontroll och stöd minskar!! Detta vet vi leder till stora arbetsmiljöproblem!!

Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen säger att vi ska skapa ett arbete präglat av: variation, social kontakt och samarbete, sammanhang mellan arbetsuppgifter, möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande, yrkesmässigt ansvar

Lagar och förordningar Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrift ASF 1998:5, Arbete vid bildskärm : Regler och råd avseende fysiska och psykosociala faktorer vid bildskärmsarbete, inklusive krav på programvara och IT-system. 7 i föreskriften lyder: Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma.

ASF 1998:5 forts. 10 säger att system och program skall: vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare, vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå, ge återkoppling om det utförda arbetet, visa information i format och takt som är anpassad till användaren, särskild hänsyn skall tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information, kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet får inte utföras utan dennes vetskap.

Standarder: ISO 9241 innehåller principer för utformningen av människa datordialog. Dialogen ska vara: lämplig för uppgiften, självbeskrivande, kontrollerbar, förutsägbar, feltolerant, individuellt anpassningsbar. ISO 13 407 behandlar principer och metoder för användarcentrerad systemutveckling.

ISO 9241: Definition av användbarhet: Den utsträckning i vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang

Är dagens IT-stöd effektiva? Många jobbar med datorstöd 100% av dagen. C:a 20 min. teknikstrul per dag är inte ovanligt. I en del arbeten har 70% dagliga belastningsproblem. Ökad datorisering leder ofta till ökade krav, belastningar och upplevd stress

Ett exempel En utvärdering av införandet av ett nytt administrativt datorstöd inom en myndighet. Undersökningen visar på att alla riskfaktorer ökade.

Förändringar i tid vid datorn Hur länge arbetar du i genomsnitt med datorstöd? Före Efter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mindre än 1 tim/dag 1-2 tim/dag 2-4 tim/dag 4-6 tim/dag Mer än 6 tim/dag

Förväntningar Anser Du att systemet gör att Du kan arbeta effektivare? Nu Framtiden 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket effektivare Något effektivare Varken eller Något mindre effektivt Mycket mindre effektivt

Förändringar i positiva faktorer Vad anser Du att införandet av det nya systemet inneburit beträffande Ansvar som innebär utveckling Möjligheter att påverka egna arbetsförhållandena Omväxling i arbetet Möjlighet att i arbetsgruppen påverka planering Egen kontroll av arbetsprestationen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Minskat Ingen förändring Ökat

Förändringar i negativa faktorer Vad anser Du att införandet av det nya systemet inneburit beträffande Andras kontroll av arbetsprestationen Krav på uppmärksamhet och koncentration Ansvar som innebär påfrestning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Minskat Ingen förändring Ökat

Förändringar i egenkontroll Hur uppfattar du datorns roll? Före Efter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Alltid som styrande Oftast som styrande Ibland som styrande Sällan som styrande

Förändringar i fysiska belastningar Besvär från rörelseapparaten, andel "ja" svar Ryggens nedre del Händer/handleder Armbåge/armbågar Nacke/skuldror/axlar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män

Exemplet... Införandet har lett till påtagligt ökade hälsorisker. Arbetssättet innebär en närmast total bundenhet till datorn och bildskärmen. Systemets användargränssnitt har förbättrats, men fortfarande finns brister i utformningen. Driftsäkerheten måste förbättras, så att stressande avbrott och långa svarstider kan undvikas.

Vägar till minskad ohälsa Mindre tid vid datorn? (Troligen inte) Bättre teknik Bättre utformade IT-stöd, funktion, utformning, gränssnitt Mer variation. Ökad delaktighet i hela utvecklingsoch införandeprocessen Beakta arbetsmiljö och hälsa, i alla dess aspekter, vid systemutveckling Ökad kompetens om att arbeta effektivt med de nya verktygen

Användarcentrerad utveckling, bl a Beställ användbarhet och nytta, inte bara funktion Verksamhetsutveckling inte systemutveckling Aktiv användarmedverkan (användarstyrning) Beakta användbarhet, nytta och arbetsmiljö under hela utvecklingsprocessen En iterativ process, med successiva prototyper och utvärderingar

Ett exempel. Utformingen av ett IT-system som inte stödjer oss människor kan få förödande konsekvenser.

Slut