Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20)
1. Återrapportering enligt regleringsbrev... 4 2. Sammanfattning... 4 3. Inledning... 5 4. Tillämpning av den nationella handlingsplanen för rehabiliteringssamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan... 7 4.1 Organisation... 7 4.2 Uppföljning... 8 4.3 Handlingsplanen... 8 4.4 Prioriterade grupper i samverkan enligt uppdraget i regleringsbrevet 2010... 8 4.5 Alternativa insatser... 9 5. Målgrupper för samverkansinsatserna... 9 6. Inflödet av deltagare i samverkan... 10 6.1 Inflöde... 10 6.2 Aktuella deltagarplatser... 10 6.3 Deltagare med registrerad funktionsnedsättning... 11 7. Resurser till förfogande... 11 7.1 Budgeterat anslag... 11 7.2 Bokförda kostnader... 13 8. Insatser och program för deltagarna... 14 9. Verksamhetsutveckling... 14 9.1 Metodutbildning... 14 9.2 Coachningutbildning... 15 9.3 Chefskonferenser... 15 9.4 Jämställdhetsintegrering... 15 2 (20)
9.5 Översyn av Faros processtyrningsmodell... 15 9.6 Uppföljning av resultat... 16 10. Resultatredovisning... 16 10.1 Mål och resultat... 16 10.2 Genomsnittstid... 18 11. Resultatanalys... 18 3 (20)
1. Återrapportering enligt regleringsbrev Uppdraget i regleringsbrevet: Försäkringskassan ska genom samverkan med Arbetsförmedlingen underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan är det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete samt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Följande grupper ska prioriteras: personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa hur medlen för denna samverkan har använts inom respektive myndighet, uppdelat på förvaltningskostnader, kostnader för aktivitetsstöd respektive kostnader för program och insatser. Dessutom ska de i uppdraget prioriterade grupperna redovisas med avseende på vidtagna åtgärder och resultatet av dessa åtgärder. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2010, ska lämnas senast den 2 augusti 2010. En samlad redovisning för 2010 ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för 2010. Redovisningen i denna rapport med diarienummer; Arbetsförmedlingen Af- 2009/294720 och Försäkringskassan 047164-2010 avser den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som finansieras med samverkansmedel. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedriver denna samverkan gemensamt inom ramen för en nationell handlingsplan. 2. Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett nära och gott samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet och att på ett effektivt sätt matcha till arbete. Samarbetet beskrivs sedan 2003 i en nationell handlingsplan som uppdateras årligen. Inflödet till samverkan var 6 365 personer jan-juni 2010 jämfört med 8 440 första halvåret 2009. 4 (20)
Antal aktuella deltagare i genomsnitt har ökat jan-juni 2010 jämfört med första halvåret 2009, från 11 255 till 12 546 beroende på ett stort inflöde under hösten 2009. Totalt har 2 394 personer fått arbete eller utbildning jan-juni 2010 vilket är i samma storleksordning som med jämförbar period 2009 då antalet personer var 2 350 Resultatet jan-juni till arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats var 27 procent på nationell nivå. Målet var 40 procent. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan konstatera att antalet personer som fått arbete eller utbildning januari t o m juni 2010 ligger på samma nivå som under motsvarande period 2009. Det lägre inflödet och det lägre procentuella resultatet beror på att myndigheterna prioriterat regeringsuppdraget kring arbetslivsintroduktion på bekostnad av handlingsplansamverkan. Inflödet har också varit svårt att upprätthålla på grund av att Försäkringskassan även prioriterat arbetet med att bedöma rätten till ersättning och utbetalning av ersättning. Det rådande konjunkturläget med en strukturell arbetslöshet som medför en större konkurrens om praktikplatser och arbeten påverkar också resultatet på nationell nivå. 3. Inledning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett nära och gott samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet och att på ett effektivt sätt matcha till arbete. Samarbetet beskrivs sedan 2003 i en nationell handlingsplan som uppdateras årligen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill framhålla vikten av att även inför kommande budgetår få goda förutsättningar att fortsätta med samverkan inom ramen för den nationella handlingsplanen samt utveckla samarbetet vidare. Den oro som ett sent besked om samverkansmedel gav inför 2010 om förutsättningarna bör undvikas inför 2011 så myndigheterna ges rimliga planeringsförutsättningar. Samverkansarbetet berör cirka 15 000 deltagare och nära 600 handläggare hos de båda myndigheterna per år. Styrkan med handlingsplansamverkan är att kunden erbjuds en kvalificerad arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan myndigheterna och att kunden därigenom kan komma tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet. Handlingsplansamverkan bygger på att det finns tydligt definierade målgrupper och en samarbetsprocess, som är kvalitetssäkrad, väl beprövad och inarbetad. Detta innebär att det över hela landet finns ett gemensamt arbetssätt, 5 (20)
handläggarna är utbildade i processmetoden och det finns ett stödjande ledarskap inbyggt i samverkansstrukturen mellan myndigheterna. Det råder ingen brist på potentiella deltagare i handlingsplansamverkan de närmaste åren. De målgrupper som ska prioriteras är personer som tidigt i sjukskrivningen bedöms behöva rehabilitering för att återkomma till arbetslivet, ungdomar med aktivitetsersättning och personer vars tidsbegränsade sjukersättning upphör samt arbetslösa sjukskrivna. När det gäller målgruppen arbetslösa sjukskrivna är handlingsplansamverkan den viktigaste rehabiliteringsinsats som kan erbjudas. En jämförelse mellan antalet personer till arbete eller utbildning mellan första halvåret 2010 och första halvåret 2009 visar på att det antalsmässigt är i samma storleksordning, 2 394 personer 2010 (juni) jämfört med 2 350 personer 2009. Under första halvåret 2010 har resultatet dock varit lägre vad gäller procentandelar. Det lägre resultatet beror i huvudsak på att resurser och kompetens från handlingsplansamverkan använts för att klara det gemensamma regeringsuppdraget kring Arbetslivsintroduktion som gavs myndigheterna hösten 2009. Uppdraget till myndigheterna att erbjuda en bra övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen för personer vars ersättningsdagar från Försäkringskassan tagit slut har prioriterats hos båda myndigheterna. En annan förklaring är en försämrad arbetsmarknad och svårigheter att hitta praktikplatser. Ett lägre inflöde än planerat har delvis samma förklaring men beror också på att Försäkringskassan under början på året varit underbemannad vilket lett till obalanser. Försäkringskassan har därför blivit tvungen att prioritera bedömning av rätten till ersättning inför dag 90 och dag 181 samt utbetalning av förmåner. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bedömer att resultaten kommer att förbättras under andra halvåret 2010. Målet till arbete eller utbildning för helåret 2010 kommer dock inte att nås. När det gäller inflödet ska det prioriteras så att planerat antal deltagare under andra halvåret 2010 kommer att omfattas av insatserna. Den överenskommelse om samverkan som styr samarbetet mellan myndigheterna spänner också över den ordinarie samverkan mellan myndigheterna med överlämningsmöten, kontaktmöten i rehabkedjan och avstämningsmöten. Det finns en fungerande samarbetskedja mellan myndigheterna till stöd för den enskilde i syfte att ingen ska hamna mellan ersättningssystemen. En kontinuerlig utveckling av handlingsplansamverkan sker för att ta tillvara vunna erfarenheter. Ett arbete med jämställdhetsintegrering bedrivs sedan 2009 för att utjämna skillnaderna i resultat mellan kvinnor och män. På nationell nivå finns fortfarande en skillnad i resultat men en viss utjämning har skett i några marknadsområden. 6 (20)
För att förstärka styrningen diskuteras att styra utifrån antal istället för procent. De samverkansområden som brutit ned procentmålet till mål för antal till arbete eller utbildning, både på områdesnivå och som individuella mål har ofta goda resultat. Utvecklingspiloter kring ledning och styrning är också under diskussion. Tidiga insatser är en viktig förutsättning för att fler personer ska återfå arbetsförmågan och för att anställda sjukskrivna ska få en fungerande rehabkedja. Desto fler personer som fångas upp med arbetslivsinriktad rehabilitering ju färre kommer att föras över till arbetslivsintroduktion. 4. Tillämpning av den nationella handlingsplanen för rehabiliteringssamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 4.1 Organisation Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden. Detta innebär att Försäkringskassan inom respektive verksamhetsområde har att samarbeta med två eller tre marknadsområden. Samverkan kring individen bedrivs lokalt i 68 samverkansområden. Ett samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje samverkansområde upprättar en arbetsplan enligt fastställd mall. Samverkan kring individen sker i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare. Även Arbetsförmedlingens specialister finns som resurs för individen vid behov. Till stöd för arbetet finns inom varje verksamhetsområde med marknadsområden fyra samverkanssamordnare, två från Försäkringskassan och två från Arbetsförmedlingen. Samverkanssamordnarna utgör ett stöd till chefer och samverkansteam. Tillsammans med ansvariga chefer följer de upp verksamheten och verkar för enhetlighet, identifierar utvecklingsbehov och föreslår åtgärder. På nationell nivå finns en samverkansgrupp bestående av chefer från båda myndigheterna som leder utvecklingen av samverkansarbetet, följer upp resultat, tar initiativ till informations- och utvecklingsinsatser samt försöker finna lösningar på eventuella problem. Den nationella samverkansgruppen behandlar även generella samverkansfrågor mellan myndigheterna. På den lokala nivån finns samverkansgrupper bestående av chefer från respektive myndighet och som leder arbetet lokalt. 7 (20)
4.2 Uppföljning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Inflödet i samverkan kan också följas i detta system vilket underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på alla nivåer. Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomiredovisningssystem. För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat från första halvåret 2009. 4.3 Handlingsplanen Den nationella handlingsplanen beskriver uppdrag, mål och metoder samt resurser. Den uppdateras årligen och ligger till grund för den planering som sker lokalt. Målet för 2010 är på nationell nivå att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. Den genomsnittliga tiden i samverkan ska vara längst 230 dagar. En individ ska ha minst 6 månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen vid tiden för inskrivningen. Detta för att möjliggöra meningsfulla insatser. Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättning till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. De personer som skrevs in i samverkan under 2009 och vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tog slut vid årsskiftet 2009/2010 eller under 2010 kommer får genomföra Arbetslivsintroduktion och eventuella påföljande insatser inom ramen för samverkan. 4.4 Prioriterade grupper i samverkan enligt uppdraget i regleringsbrevet 2010 Sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa För denna målgrupp har myndigheterna skapat en rutin där personerna erbjuds en kontakt med Arbetsförmedlingen genom ett kontaktmöte. Under dag 91 t. o. m 180 kan den försäkrade söka nytt arbete med stöd från Arbetsförmedlingen samtidigt som personen har kvar sin anställning och får sjukpenning. Gruppen ingår inte i samverkan enligt den nationella handlingsplanen. 8 (20)
Sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan Denna grupp ingår i målgruppen sjukskrivna inom ramen för den nationella handlingsplanen. Personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Målgrupperna är tydligt identifierade i handlingsplanen och de med aktivitetsersättning samt de med tidsbegränsad sjukersättning som är på väg att ta slut är prioriterade grupper inom den nationella handlingsplanen och följs särskilt i resultatuppföljningen lokalt. 4.5 Alternativa insatser Försöket med Alternativa insatser slutförs under 2010. De sista deltagarna lämnar samverkan under hösten 2010. En återrapportering om Alternativet lämnades 28 februari 2010. Under våren 2011 kommer en effektutvärdering från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) att presenteras. 5. Målgrupper för samverkansinsatserna Målgrupper i handlingsplanen 2010 är: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning 9 (20)
6. Inflödet av deltagare i samverkan 6.1 Inflöde Tabell 1a: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp jan t o m juni 2010 2010 Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Procent Arbetslösa med sjukersättning 835 1768 2603 41% Arbetslösa sjukskrivna 882 1385 2267 36% Arbetslösa unga med aktivitetsersättning 330 337 667 10% Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning 242 567 809 13% Ej ersättning från FK* 7 12 19 0% Pila* 0 0 0 0% Totalt 2296 4069 6365 100% * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller 2010 Tabell 1b: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp jan t o m juni 2009 2009 Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Procent Arbetslösa med sjukersättning 862 1 943 2 805 33% Arbetslösa sjukskrivna 1 487 2 576 4 063 48% Arbetslösa unga med aktivitetsersättning 245 265 510 7% Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning 263 596 859 10% Ej ersättning från FK* 10 13 23 0% Pila* 45 135 180 2% Totalt 2 912 5 528 8 440 100% * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller 2010 6.2 Aktuella deltagarplatser Tabell 2: Antalet aktuella deltagare i genomsnitt första halvåret 2010 jämfört med första halvåret 2009 1:a halvår 2010 1:a halvår 2009 Kvinnor 8279 7464 Män 4267 3791 Totalt 12546 11255 10 (20)
6.3 Deltagare med registrerad funktionsnedsättning Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har 70 procent ett registrerat funktionshinder. De dominerande funktionshindren är rörelsehinder och psykiskt funktionshinder. Deltagare med dokumenterat funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har möjlighet att få del av särskilda insatser för funktionshindrade. Det kan vara anpassning av arbetsplats med arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar som stöd i matchningsarbetet. 7. Resurser till förfogande 7.1 Budgeterat anslag För 2010 har medel för samverkan och finansiell samordning tilldelats genom ett regeringsbeslut. Enligt beslutet har 460 miljoner kronor anslagits avseende samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt den nationella handlingsplanen samt för försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Detta ska jämföras med 710 miljoner kronor som var det tilldelade totala beloppet under 2009. För att kunna upprätthålla verksamheten på motsvarande nivå som 2009, vilket bedömdes krävas med beaktande av det stora inflödet av nya deltagare under senare delen av 2009, beslutade Arbetsförmedlingen att alla kostnader för insatser till individer bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. De 460 miljoner kronorna har fördelats utifrån att 10 miljoner kronor disponeras till att bekosta samverkanssamordnare i de bägge myndigheterna, 10 miljoner disponeras för arbetet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna samt 3 miljoner kronor har fördelats till en central pott för att användas till utbildningar och konferenser. Resterande 437 miljoner kronor har fördelats med utgångspunkten att samtliga tilldelade medel kan användas för administrativa kostnader inom myndigheterna och inte som tidigare år även för att täcka åtgärdskostnaderna (för 2009 disponerades 171 av 650 mkr för åtgärder). Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en handläggare på Arbetsförmedlingen hanterar 40 ärenden inom samma tidsrymd som en handläggare på Försäkringskassan hanterar 70 ärenden. Detta är en ökning jämfört med 2009, då motsvarande fördelning var 35 ärenden per handläggare på Arbetsförmedlingen och 65 ärenden per handläggare på Försäkringskassan. Denna förändring innebär att myndigheterna kan bibehålla tidigare volymer av deltagare i handlingsplansamverkan. Andelen av förvaltningsmedlen som fördelas till Försäkringskassan blir då 157 miljoner kronor vilket motsvarar 36 procent medan Arbetsförmedlingens andel blir 280 miljoner kronor vilket motsvarar 64 procent. 11 (20)
Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan är hos Försäkringskassan cirka 198 och hos Arbetsförmedlingen cirka 394. Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något ifrån den som lämnas i Försäkringskassans rapport Återrapportering samverkansmedel. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda rapporterna behandlar utfallen ur olika perspektiv. I den här rapporten redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive myndighet vid halvårsskiftet medan Återrapportering samverkansmedel endast behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de kostnader som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand innebär det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även blir synligt i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Detta innebär att Arbetsförmedlingens kostnader för hela första halvåret finns med i denna rapport medan utfallet avseende Arbetsförmedlingens kostnader för juni månad kommer att rekvireras ifrån Försäkringskassan först under juli och således inte finns med i Återrapportering samverkansmedel. Samtidigt bör noteras att denna eftersläpningseffekt samtidigt innebär att vissa delar av kostnader avseende det arbete som utfördes hos Arbetsförmedlingen under december 2009 syns i Försäkringskassans ekonomiska redovisning först under januari 2010. Detta medför att Återrapportering samverkansmedel även inkluderar dessa poster. Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. 12 (20)
7.2 Bokförda kostnader Tabell 3. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan Bokförda kostnader januari juni 2010 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på verksamheter. Belopp tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen. 51 Förvaltningskostnader 134 248 5201 Köp av utbildning 2 516 Aktiva rehabiliteringsinsatser 33 620 5202 Arbetspraktik 6 5203 Start av näringsverksamhet 5 5207 Arbetslivsinriktad rehab 1 197 5209 Förberedande utbildning 26 963 5211 Hjälpmedel på arbetsplatsen 1 166 5213 Personligt biträde 2 470 5214 SIUS 4 5215 Särskilt stöd SNV 0 5235 Jobb- & utvecklingsgarantin 48 5236 Jobbgaranti för ungdomar 0 5237 Praktisk kompetensutveckling 0 5239 Arbetslivsintroduktion 836 5304 Respenning 15 5305 Pendlingsstöd 2 5402 Tolk- o utredningskostnader 908 57-59 Skilda uppdrag mm 0 Bidrag till arbetsgivare 42 466 5216 Lönebidrag 22 456 5217 OSA 1 420 5232-5233 Utvecklings- & Trygghetsanställn 18 590 Aktivitetsstöd 36 040 Summa 248 891 13 (20)
Tabell 4. Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för januari juni 2010 per verksamhetsområde. Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Utfall Verksamhetsområde januari-juni 2010 VO Nord 10 693 VO Väst 19 256 VO Öst 21 311 VO Syd 14 235 Övrigt 31 552 Totalt 97 047 8. Insatser och program för deltagarna Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam processtyrningsmodell, kallad Faros processtyrningsmodell där samarbetet kring individen sker i team med ett gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas i högst 12 månader för varje individ. Undantag har kunnat göras för unga med funktionshinder och aktivitetsersättning som bedöms behöva insatser under en längre tid. De insatser som erbjuds är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar och coachning. Insatserna kan erbjudas individuellt samt riktat mot en grupp av deltagare. Många av deltagarna behöver stöd för att få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna ackvirerar platser och medverkar vid kontakt med arbetsgivare för att möjliggöra en praktik och anställning. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen vara en bra åtgärd för att underlätta en anställning Detta föregås då av en arbetsplatsanalys som ligger till grund för anpassningen. Arbetsgivare kan i vissa fall få en subvention av arbetsgivaravgiften eller lönebidrag. 9. Verksamhetsutveckling 9.1 Metodutbildning Utbildningar i Faros processtyrningsmodell har genomförts för drygt 90 handläggare inom samverkan under det första halvåret 2010. 14 (20)
9.2 Coachningutbildning Arbetsförmedlingen upphandlar för närvarande utbildning i coachningmetodik som kan erbjudas deltagare i samverkan. Coachningmetodiken syftar till att deltagaren ska tillvarata egna resurser och drivkrafter. Utbildningen riktar sig till arbetsförmedlare i samverkan och fyra utbildningstillfällen kommer att genomföras under hösten 2010. 9.3 Chefskonferenser Konferenser för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans berörda chefer har genomförts i syfte att ge information, diskutera, följa upp och utveckla verksamheten. 9.4 Jämställdhetsintegrering Med anledning av att resultaten i samverkan generellt är lägre för kvinnor än män bedrivs sedan 2009 ett arbete för att utjämna skillnaderna och införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande inom verksamheten. Arbetet påbörjades 2009 med en generell webbaserad basutbildning i jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering och därefter har jämställdhetskonferenser genomförts i respektive marknadsområde/verksamhetsområde för cirka hälften av handläggarna. Under våren 2010 har därefter en handläggare från respektive myndighet och samverkansområde fått en fördjupad utbildning i jämställdhetsintegrering för att därefter kunna fungera som stöd till övriga medarbetare. En jämställdhetsintegrerad verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor innebär en effektivare verksamhet med högre rättssäkerhet för individen och en högre kvalitet i handläggningen. 9.5 Översyn av Faros processtyrningsmodell En kontinuerlig utveckling sker i samarbetet mellan myndigheterna för att ta tillvara vunna erfarenheter. Som ett led i detta utvecklingsarbete har en översyn av Faros processtyrningsmodell genomförts under det första halvåret 2010 på uppdrag av den nationella samverkansgruppen. Den reviderade modellen ska implementeras i alla team under hösten 2010. Översynen har inte förändrat modellen i stort eftersom bedömningen är att det är en i grunden väl fungerande modell. Syftet med översynen har framförallt varit att uppdatera begrepp och beskrivningar av verksamheten samt tydliggöra vilka insatser som erbjuds individen i respektive steg i modellen. Ett syfte har också varit att tydligare visa i processen att arbetet ska bedrivas i team mellan arbetsförmedlare och personliga handläggare på Försäkringskassan. Den reviderade modellen har presenterats och diskuterats med handläggare och chefer i verksamheten under arbetets gång och mottagits väl i verksamheten. 15 (20)
9.6 Uppföljning av resultat Resultaten i samverkan följs regelbundet upp av de båda myndigheterna i samband med övrig resultatuppföljning. Under första halvåret 2010 har en metod med en myndighetsgemensam avvikelserapportering införts. 10. Resultatredovisning 10.1 Mål och resultat Tabell 5 a: Resultat till arbete eller utbildning jan-juni 2010 i procent jämfört med första halvåret 2009 fördelat per Arbetsförmedlingens marknadsområde och kön. Första halvår 2010 Första halvår 2009 Marknadsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Göteborg Halland 24 24 24 36 32 34 Nordvästra Götaland 28 31 29 32 39 34 Norra Mälardalen 28 32 29 37 41 38 Norra Norrland 22 29 24 33 44 36 Småland 28 37 32 36 40 37 Stockholm Gotland 23 27 24 34 36 35 Södra Götaland 26 35 29 31 38 34 SödraMälardalen 25 28 26 40 46 43 Södra Norrland 21 28 23 35 52 41 Västra Svealand 24 30 26 32 37 34 Riket 25 30 27 34 40 36 Tabell 5 b: Resultat till arbete eller utbildning jan-juni 2010 i procent fördelat på antal och kön jämfört med första halvåret 2009 per verksamhetsområde Första halvår 2010 Första halvår 2009 Verksamhetsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Nord 22 30 25 33 47 38 Syd 27 34 30 33 39 35 Väst 26 27 26 33 36 34 Öst 25 29 27 38 40 39 Riket 25 30 27 34 40 36 16 (20)
Tabell 6 a: Resultat till arbete eller utbildning jan-juni 2010 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Totalt antal deltagare 2010 aktuella för mätning Resultat första halvåret 2010 Resultat första halvåret 2010 Antal Antal Procent Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa med sjukersättning 915 2034 2949 245 457 702 27 22 24 Arbetslösa sjukskrivna 1578 2753 4331 482 697 1179 31 25 27 Arbetslösa unga med aktivitetsers 260 278 538 95 87 182 37 31 34 Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.-ers 267 620 887 95 189 284 36 30 32 Ej ersättning från FK* 11 12 23 5 5 10 45 42 43 Pila* 49 153 192 9 28 37 18 20 19 Totalt 3080 5850 8920 931 1463 2394 30 25 27 * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller 2010 Tabell 6 b: Resultat till arbete eller utbildning jan-juni 2009 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Totalt antal deltagare 2009 aktuella för mätning Resultat första halvåret 2009 Resultat första halvåret 2009 Antal Antal Procent Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa med sjukersättning 444 941 1385 187 301 488 42 32 35 Arbetslösa sjukskrivna 1187 2111 3298 459 735 1194 39 35 36 Arbetslösa unga med aktivitetsersättning 159 151 310 66 59 125 42 39 40 Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.- ers. 202 370 572 101 160 261 50 43 46 Ej ersättning från FK* 53 99 152 22 30 52 42 30 34 Pila* 228 508 736 76 154 230 33 30 31 Totalt 2273 4180 6453 911 1439 2350 40 34 36 * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller 2010 17 (20)
Tabell 7: Antal personer till arbete/utbildning jan-juni respektive år 3 000 2 500 Antal personer i arbete/utbildning januari - juni respektive år 2 486 2 350 2 394 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 10.2 Genomsnittstid Genomsnittstid i samverkan är 279 dagar. Målet är 230 dagar 11. Resultatanalys Antal deltagare i genomsnitt som är inskrivna i samverkan har ökat jan-juni jämfört med första halvåret 2009, från 11 255 till 12 46 beroende på ett stort inflöde under hösten 2009. Detta leder till att fler personer ges möjlighet till insatser som leder till arbete och egen försörjning. Totalt har 2 394 personer fått arbete eller utbildning jan-juni 2010 vilket är i samma storleksordning som med jämförbar period 2009 då antalet personer var 2 350. Inflödet till samverkan var 6 365 personer jan-juni 2010 jämfört med 8 440 jan-juni 2009. Resultatet till arbete eller utbildning i procent är lägre jan-juni 2010 jämfört med resultatet för första halvåret 2009, 27 procent jämfört med 36 procent. Skillnaderna i resultat mellan kvinnor och män består med ett resultat på 25 procent för kvinnor och 30 procent för män. Myndigheterna kan konstatera att antalet personer som fått arbete eller utbildning januari t o m juni 2010 ligger på samma nivå som under motsvarande period 2009. Det minskade inflödet och det lägre procentuella resultatet beror i huvudsak på att resurser och kompetens från 18 (20)
handlingsplansamverkan använts för att klara det gemensamma regeringsuppdraget kring Arbetslivsintroduktion som gavs myndigheterna hösten 2009. Uppdraget till myndigheterna att erbjuda en bra övergång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för personer vars ersättningsdagar från Försäkringskassan tagit slut har prioriterats hos båda myndigheterna. För samverkan har det lett till att det varit svårt att hålla inflödet och resultatet på rätt nivå under det första halvåret då de personliga handläggarna både i linjen och inom samverkan har hanterat överlämningsmöten och avstämningsmöten för den grupp på ca 14 000 personer som erbjudits arbetslivsintroduktion vid årsskiftet. Hos Arbetsförmedlingen har arbetsförmedlare inom handlingsplansamverkan arbetat med arbetslivsintroduktion och med överlämningsmöten och avstämningsmöten. Det sena beskedet om samverkansmedel inför 2010 innebar också att Arbetsförmedlingen avvaktade med nyrekryteringar till arbetslivsintroduktionen. Om inte handlingsplansamverkan hade fortsatt under 2010 fanns en planering att de arbetsförmedlare, som tidigare arbetat i detta uppdrag skulle gå över till att istället arbeta med arbetslivsintroduktionen. Inflödet har också varit svårt att upprätthålla på grund av att Försäkringskassan prioriterat arbetet med att bedöma rätten till ersättning och utbetalning av ersättning. Det rådande konjunkturläget med en strukturell arbetslöshet som medför en större konkurrens om praktikplatser och arbeten påverkar också resultatet på nationell nivå. Under en lågkonjunktur ställs högre krav på att tid avsätts för att ackvirera arbetsplatser och praktikplatser i synnerhet för inskrivna inom samverkan där en majoritet av deltagarna har en registrerad funktionsnedsättning och många även saknar ett eget nätverk. Ett engagerat ledarskap inom och mellan myndigheterna och regelbundna resultatuppföljningar på lokal och individuell nivå ger ofta en bra måluppfyllelse. Flera faktorer som ger förutsättningar för ett bra resultat är sedan tidigare uppfyllda. Det handlar om att det finns ett tydligt gemensamt uppdrag med ett gemensamt mål och med en gemensam arbetsprocess. Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 30 procent för män och 25 procent för kvinnor. För att uppmärksamma och på sikt komma tillrätta med skillnaden pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering inom samverkan vilket beskrivs i kapitel 9.4. Myndigheterna är inriktade på att utveckla samverkan ytterligare. Utöver de steg som redan tagits, bland annat i form av utveckling av arbetsmetoder, diskuteras även nya former för ledning och styrning. Som komplettering till procentmålet ses möjligheten över att sätta mål för att förstärka styrningen av 19 (20)
verksamheten utifrån antal personer till arbete eller utbildning. De samverkansområden som brutit ner procentmålet till mål för antal till arbete eller utbildning, både på områdesnivå och som individuella mål har ofta goda resultat. Att sätta mål på antal upplevs också i verksamheten som tydligare och lättare att följa upp. 20 (20)