1. Allmänt. Kommentar.



Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Kommittédirektiv. Könsdiskriminerande reklam. Dir. 2006:82. Beslut vid regeringssammanträde den 27 juli 2006

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Postadress Telefonväxel E-post: Stockholm

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Unika BILDER OCH FIGURER

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum:

DEJESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghet, respekt och ansvar

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Law p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLHAGENS FÖRSKOLA BJÖRKÖ

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Innehåll Innehållsförteckning

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret

Plan för Hökåsens förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET

DELRAPPORT Tobias Wijk Datum Dnr /113

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA

Upprättad av elever och lärare

Transkript:

Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap genomfördesden 25/11-11 en särskild Hearing om dessa frågor. Inför denna ställdes ett antal frågor till deltagarna. Pga sjukdom kunde IMH:s sekreterare tyvärr inte delta. I stället sände han kommentarer till utredningen. Frågor och kommentarer finns här er till Utredningens Diskussionsunderlag från Lasse kurator Johansson Institutet Mot Hedersförtryck(IMH) 0702 97 76 14 lasse.kurator@gmail.com Plusgiro: 58 70 81-1 1. Allmänt 1. Den religiösa och kulturella bakgrunden till barnäktenskap och äktenskap mot den egna viljan Vi är intresserade av en diskussion kring den religiösa och kulturella bakgrunden till barnäktenskap och äktenskap mot någons vilja. Hur ser du/ni på kopplingen mellan barnäktenskap och äktenskap mot någons vilja å ena sidan och hedersrelaterat våld och förtryck å den andra? Bör den religiösa eller kulturella bakgrunden få betydelse för lagstiftningen när det gäller tvångsäktenskap och barnäktenskap? För andra åtgärder som samhället vidtar? Vilka positiva resp. negativa följder kan förväntas av åtgärder som innebär att lagstiftaren starkare tar avstånd från det som kan uppfattas vara en del av en kultur eller en religion? Dessa frågor är särskilt avsedda för forskarsamtalet.. Tal om religiös bakgrund till barnäktenskap och tvångsäktenskap är både felaktigt och utmanande. För att tala om religiösa motiv i detta sammanhang måste man dels kunna hänvisa till att viss religion i sina urkunder kräver/uppmanar till att människor kan/bör giftas bort mot deras vilja och dels kunna visa att människor troende på denna religion också använder sin religion som motiv för att tvinga sina barn att gifta sig med viss person mot deras vilja. Inget av detta har hittills kunnat visas. I vare sig islams, kristendomens eller någon annan stor religions skrifter påbjuds tvångsäktenskap. Snarare är det så att framtvingade äktenskap fördöms. Och ingen har genom forskning eller bred erfarenhet kunnat belägga att de som tvingat sina barn till visst äktenskap har använt religiösa motiv för denna handling. Jag kan i sammanhanget t.ex notera, att i de över 300 ärenden rörande hedersförtryck som jag varit rådgivare i sedan 2002, så har en stor andel innehållit risk för tvångsäktenskap MEN inte i något av dessa fall har förövare enligt de utsatta använt religionen som motiv för sitt tvång.

Tal om kulturell bakgrund till tvångsäktenskap blir också för allmänt och svepande för att vara trovärdigt. Inom varje land, varje folkgrupp finns många olika kulturer och väldigt många uppfattningar. Om man ska tala om kulturella motiv bakom tvångsäktenskap bör man därför alltid tala om hederskulturen en kultur som finns i enskilda familjer och släkter inom en mängd olika etniska grupper och länder. OCH vad gäller hederskulturen eller hedersstrukturer eller heder- och skamtänkande i enskilda familjer och släkter torde det inte råda någon tvekan om, att det är just denna kultur/detta tänkande som är avgörande orsak bakom tvångsäktenskap. Detta visar om inte annat all den erfarenhet som socialtjänst, skyddade boenden och enskilda rådgivare fått av massor av enskilda hedersärenden de senaste 7-8 åren 2. Riskgrupper Statistik från andra länder visar att personer med ursprung i vissa länder oftare verkar vara utsatta för äktenskap mot den egna viljan. Hur ser det ut i Sverige? Förekommer äktenskap mot någons vilja/tvångsäktenskap och/eller barnäktenskap i större utsträckning inom vissa grupper? Vilka i så fall? Eftersom den helt avgörande motivet bakom tvångsäktenskap är familjens uppfattning om vad som främjar kollektivets heder så är också det också bland grupper som präglas av ett starkt heder och skamtänkande som de största problemen finns. Obs men även om det i flera grupper finns familjer/släkter som har detta tänkande och utsätter sina barn för hedersförtryck betyder inte detta att alla dessa också är beredda att gå så långt som till tvångsäktenskap. Och i en del gruppers hederstänkande familjer tycks tankar om att tvinga sina barn till äktenskap med viss person inte alls finnas. Om jag ser till den dokumenterade rådgivning jag under min tid på Länsstyrelsen i Västra Götalans län hade i 275 hedersärenden 2003-2008 så var de 10 mest frekventa gruppbakgrunderna följande: Av rådsökande uppgiven bakgrund Flickor Pojkar Alla Kurdisk 71 13 25.0%: 84 Oklar härkomst från mellan östern 62 5 20.0% : 67 Kosowo-albansk 24 3 8.0%: 27 Irakisk 19 4 6,8%: 23 Romsk 13 4 5.1%: 17 Afghansk 14 2 4.8%: 16 Libanesisk 12 2 4.2% 14 Syriansk 10 1 3.3%: 11 Somalisk 9 1 3.0%: 10 Palestinsk 9 1 3.0%: 10 Det är min uppfattning att det också är bland de här 5-6 mest frekventa grupperna som även problematiken med hedersmotiverade tvångsäktenskap sker

2. Våra förslag 1. Avskaffande av äktenskapsdispens för underåriga I Sverige måste man vara 18 år för att gifta sig. Länsstyrelserna kan dock ge dispens om det finns särskilda skäl. Utredningen har preliminärt gjort bedömningen att denna dispensmöjlighet bör avskaffas. Numera meddelas endast några få dispenser per år. I praktiken handlar det oftast om unga som har eller väntar barn. Religiösa eller kulturella hänsyn ska enligt förarbetena inte leda till dispens. Dock sägs att det i ett individuellt fall kan vara så att den unga personen i sitt sociala sammanhang befinner sig i en särskilt svår situation, exempelvis på grund av graviditet. En del av problemet kan då, resonerar man, vara just värderingarna inom en grupp som den underåriga tillhör. Regeringen fann att hänsynen till individen i ett sådant fall kan medföra att tillstånd till äktenskap bör meddelas (prop. 2003/04:48 s. 46). I det följande ges en sammanfattning av våra huvudargument för- och emot att dispensmöjligheten avskaffas. Skäl för avskaffande Äktenskapet bör vara förbehållet vuxna. Det finns ett värde i att man, liksom på flera andra områden, konsekvent upprätthåller 18-årsgränsen. Att dispensmöjligheten finns kan innebära en press på barn att gifta sig och på flickor att bli gravida för att öka chanserna till dispens. Lagstiftaren bör inte medverka till att upprätthålla otidsenliga och diskriminerande normer kring sexualitet och barnafödande. 18-årsgränsen finns till för att skydda barn. Dispensmöjligheten kan uppfattas som att lagstiftningen inte ger samma skydd åt barn från olika religiösa, kulturella eller etniska minoritetsgrupper som för barn ur majoritetsbefolkningen. Det lilla antalet dispenser tyder på att behovet är litet. Det är svårt att utesluta att det ligger påtryckningar från andra i botten när dispens söks Skäl mot avskaffande Ett avskaffande kan uppfattas som exkluderande i förhållande till olika minoriteter med andra traditioner kring äktenskap än majoritetsbefolkningen. Vissa ungdomar kan hamna i en svår situation om de inte får gifta sig i samband med t.ex. graviditet. Ett slopande kan leda till fler barnäktenskap som ingås i andra länder eller informellt. Redan i dag är en tredjedel (eller mer) av de barn som söker dispens redan gifta i utlandet eller genom en religiös eller traditionell ceremoni som saknar juridisk giltighet.. Jag delar uppfattningen om att all form av dispens från kravet på myndighetsålder för äktenskap ska upphöra. Detta skulle vara ännu ett skydd mot både barnäktenskap och tvångsäktenskap. I Sverige kan bara gälla en lag för alla, undantag för att minoritetsgrupper ska ha en egna lagar betyder i alla sammanhang stora risker för att den enskildas ( inte minst kvinnors och flickors) mänskliga rättigheter skulle förtrampas dvs att vissa individers mänskliga rättigheter inte skulle försvaras av det svenska samhället. Så var fallet före våren 2004. Före det var det fullt lagligt med barnäktenskap inom vissa minoritetsgrupper vars hemländer hade yngre åldersgränser. Detta innebar att samhället diskriminerade främst invandrarflickor. Dessas mänskliga rättighet att mot den egna familjens vilja bestämma över när och vem de skulle gifta sig med försvarades inte av det svenska samhället. DETTA ÄR OCH FÖRBLIR EN HISTORISK SKAM FÖR SAMHÄLLET OCH DESS STYRANDE LÅT OSS ALDRIG GÖRA OM DETTA MISSTAG GENOM KNÄFALL FÖR DEN ENA ELLER ANDRA GRUPPENS KRAV PÅ SÄRBEHANDLING

2. Straff för tvångsäktenskap Det finns ingen särskild straffregel om tvångsäktenskap, men det finns andra regler som kan tillämpas, t.ex. om olaga tvång och misshandel. Utredningen ska överväga om det bör införas en särskild straffregel och vad den i så fall bör omfatta. Utredningen kommer förmodligen att föreslå en särskild straffregel som omfattar dels det som i dag hade varit olaga tvång, dels vissa ytterligare handlingar som går ut på att förövaren utnyttjar offrets utsatthet. Bestämmelsen kommer antagligen att rikta in sig på den som tvingar någon annan till giftermål, dvs. det blir den personen som straffas. Vi kommer troligen också att föreslå en regel om straff för den som genom vilseledande förmår någon att resa utomlands om syftet med resan är att han eller hon ska bli utsatt för tvångsäktenskap. Många tvångsäktenskap är förmodligen informella, dvs. ingås genom en rent religiös eller traditionell ceremoni utan juridisk giltighet. Vi vill därför gärna att även sådana äktenskap ska kunna omfattas av straffreglerna. Om inte blir det alltför lätt att kringgå reglerna. Det är dock svårt att formulera en tydlig definition av de äktenskap som man menar, något som är viktigt i en strafflag. I det följande finns en sammanfattning av våra huvudargument för- och emot införande av en särskild straffregel. Fördelar med en straffregel Har en kraftig signalverkan i förhållande till offer, potentiella förövare och andra. Möjliggör en strängare straffskala än som gäller för olaga tvång. Kan leda till ökad lagföring genom att fler blir medvetna om att det är straffbart att tvinga någon till äktenskap. I en särskild regel kan man lättare utvidga det straffbara området genom att föra in några särskilt straffvärda situationer som inte är kriminaliserade i dag. Nackdelar med en straffregel Kan leda till att utsatta inte vill/vågar söka hjälp eftersom de är rädda för att familjemedlemmar ska straffas. Kan göra en rättsprocess mer komplicerad på grund av att det behövs alternativa yrkanden. Om traditionella eller religiösa vigslar ska inrymmas i straffregeln riskerar den att bli otydlig och tillämpningen oförutsebar. 1. Det är inte tillräckligt, att i detta sammanhang bara rikta in sig på den person som tvingar. Lagstiftningen bör beakta att handlingen att tvinga någon till äktenskap är en hedersförtryckande brottslig handling mot enskilds mänskliga rättighet att själv bestämma när och med vem han/hon skall gifta sig med. Genom att det är ett brott med hedersmotiv finns det också ett kollektiv stöd för denna handling i familj/släkt. Det är allt många som tvingar och/eller stödjer detta tvång. Det finns således i storts ett alltid flera brottslingar bakom detta brott även om inte alla har samma roll/ansvar Det gäller här att lagstiftaren fångar in alla personer som medverkar till brottet. Dvs både den/de som direkt tvingar, de som stödjer detta, och de som vet och går med på detta. Här måste således tas upp flera personer exempelvis Den part som vid äktenskapets ingående vet att den andra parten är utsatt för tvång att gifta sig. Den person/de personer som genom olika åtgärder tvingar enskild att gifta sig med viss person

Den/de personer som uttryckligen ger stöd till att enskild tvingas till giftermål med viss person 2. Vad gäller straffsatser måste utredningen utgå från att just det olaga tvånget att tvinga enskild att gifta sig med någon som man inte vill ha är ett synnerligen allvarligt brott med synnerligen stora följder för brottsoffret. Man måste beakta: att brottet är ett brott mot den enskildas mänskliga rättighet att själv bestämma vem man ska gifta sig med att brottet riskerar att få skadliga/negativa effekter för hela livet för den utsatta: Offrets rätt att bestämma över sitt eget liv/ sin egen kropp förtrampas genom tvångsäktenskap att brottet jämnar väg för att brottsoffret ska bli utsatt för andra brott i form av t.ex. upprepade våldtäcker ( dvs att maken(!) med stöd både från makans och den egna familjen har rätt att ha sex med de som tvingats till äktenskapet) Dessa följder för den enskilda bör betyda att brottet måste betraktas som synnerligen allvarligt. OCH ATT DET ÄR NÄRSTÅENDE SOM MED HEDERSMOTIV UTFÖR BROTTET BÖR BETRAKTAS SOM SÄRSKILT FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHET Hårda straff för detta brott bör därför kunna utdömas ( och handlar det om både barnäktenskap och tvångsäktenskap mot samma offer måste naturligtvis straffskalan bli ännu hårdare UTVISNING BÖR OCKSÅ INRYMMAS I STRAFFEN FÖR TVÅNGSÄKTENSKAP 3. För att denna lagstiftning ska få allmän preventiv effekt är det dock viktigt att lagstiftaren också noga beaktar frågan om preskriptionstid. För en enskild utsatt kan det vara mycket svårt att i samband med och över en längre tid anmäla att man blivit utsatt för tvångsäktenskap. Flytt kan ha skett utomlands, förövare kan ha olika utpressningsmöjligheter, offret är ungt och vågar inte anmäla för än efter flera år osv För att närstående ytterligare ska förstå riskerna med att tvinga enskild till äktenskap bör det därför vara en mycket väl tilltagen preskriptionstid. Mot bakgrund av brottets svårighetsgrad bör åtal kunna väckas under minst 15 år efter att brottet skett

3. Straff för barnäktenskap. Det är inte straffbart att gifta sig med ett barn. Dock är det straffbart att ha sexuellt umgänge med ett barn under 15 år. Utredningen kommer förmodligen att föreslå en kriminalisering av barnäktenskap. Förslaget kommer antagligen att innebära en kriminalisering av den som gifter sig med ett barn, varjämte andra som medverkar kan dömas för t.ex. medhjälp. Det är osäkert i skrivande stund om straffregeln ska föreslås gälla alla barn eller om gränsen ska gå vid exempelvis 15 år. I princip kan inga juridiskt giltiga barnäktenskap ingås i Sverige annat än om vigselförrättaren begår ett allvarligt misstag. Men informella äktenskap kan ingås. Många barnäktenskap ingås också i andra länder. Dessa kan i vissa fall erkännas i Sverige (mer om det under 2.4). Det är också osäkert om kriminaliseringen av barnäktenskap ska omfatta även traditionella och religiösa vigslar som inte blir giltiga här i landet. Skäl för en kriminalisering Kriminalisering ger en tydlig signal om att barnäktenskap inte godtas. Barnäktenskap tar ifrån många unga människor deras chanser till utbildning och utveckling. Det är därför befogat att samhället ingriper kraftfullt mot dem. Man måste utgå ifrån att många barnäktenskap sker mot barnets vilja, även om det inte är fråga om direkt tvång. När det gäller barn under 15 år är det inkonsekvent att sexuellt umgänge är straffbart men äktenskap straffritt. Om man anses för ung för att samtycka till sex borde man anses för ung för att samtycka till äktenskap. Skäl mot en kriminalisering Risken kan öka för att utsatta barn inte vågar berätta om sin situation. Det kan uppfattas som ett alltför stort steg att i ett slag avskaffa möjligheten till dispens för underåriga att gifta sig och dessutom kriminalisera något som tidigare kunnat tillåtas (argumentet har i princip giltighet endast avseende barn som är 16 år och äldre, eftersom yngre barn inte anses kunna få dispens). Om traditionella eller religiösa vigslar ska inrymmas i straffregeln riskerar den att bli otydlig och tillämpningen oförutsebar. Dessutom kanske kriminalisering innebär ett alltför hårt ingrepp i vissa kulturers seder om sådana vigslar inryms. (Det gäller särskilt om även de äldre barnen omfattas, se nedan.) Skäl för att straffregeln ska omfatta alla barn I Sverige är alla under 18 år barn och förtjänar samma skydd. Med stor sannolikhet ingås många barnäktenskap av barn över 15 år. Dessa skulle annars falla utanför, vilket kan göra att lagstiftningen uppfattas som tandlös. En 15-årsgräns kan uppfattas som ett godtagande av barnäktenskap för barn som har fyllt 15 år. Problem med en straffregel som omfattar barn mellan 15 och 18 år Många barnäktenskap ingås i utlandet. Det är därför önskvärt att en straffregel kan tillämpas i åtminstone vissa sådana fall. Ett flertal länder, även i Europa, tillåter äktenskap för personer under 18 år. Vi kan nog inte utan vidare underkänna andra länders åldersgränser, åtminstone inte när det gäller deras egna medborgare. Problemet är förmodligen mindre om man drar gränsen vid 15 år eftersom få länder tillåter så unga barn att gifta sig. Kriminalisering kan i vissa fall framstå som ett alltför hårt ingripande från samhället.

Problem och frågetecken blir betydligt mindre om utgångspunkten för tänkandet om lagstiftning mot barnäktenskap, utan sneglande på olika gruppers särintressen, hela tiden utgår från : Barnkonventionens krav på att samhället ska skydda barn Att den mänskliga rättigheten att själv bestämma vem man ska gifta sig med inte bara kan gälla myndiga Sker inte en kriminalisering av barnäktenskap, som ofta underliggande också är ett tvångsäktenskap betyder detta i praktiken att många barn sviks. OCH i realiteten handlar det om att det är just många barn med invandrarbakgrund som sviks. Det är ju nämligen bland dessa som risker för barnäktenskap är störst. Och de ges utan kriminalisering helt enkelt inte det skydd som andra barn har mot olika övergrepp 4. Erkännande av utländska äktenskap Utgångspunkten är att ett utländskt äktenskap ska erkännas i Sverige (dvs. registreras i folkbokföringen m.m.) om det är giltigt i det land där det ingicks. Det gäller dock inte om någon av parterna var underårig och minst en av dem var medborgare eller hade hemvist i Sverige vid vigseln eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång. Om det finns särskilda skäl kan man erkänna äktenskapet ändå. Erkännande får dock aldrig ske om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket, t.ex. på grund av att någon part har varit mycket ung. Vi kommer troligen inte att föreslå några ändringar av dessa regler. Däremot funderar vi på om man borde göra några inskränkningar när det gäller s.k. fullmaktsäktenskap. Det handlar om äktenskap som ingås utan att en part är personligen närvarande och i stället företräds av ett ombud. Vi vet att det förekommer att ombud ingår sådana äktenskap utan partens samtycke och ibland utan att han eller hon ens är informerad. Det vi närmast är inne på är att man kanske inte ska erkänna sådana äktenskap om någon av parterna hade anknytning till Sverige när de gifte sig. Det ter sig som självklart att reglerna för godkännande av äktenskap ingångna utomlands helt och hållet bör utgå från de NYA regler som kommer att gälla angående barnäktenskap och tvångsäktenskap. Vare sig barnäktenskap eller tvångsäktenskap ingångna utomlandsbör godkännas i Sverige. I de fall där barnäktenskap skett bör krävas, att nytt äktenskap registreras enkelt i Sverige I fall där det handlar om tvångsäktenskap i utlandet bör inget sådant äktenskap godkännas i vårt land. Någon nyregistrering av ett äktenskap som skett med tvång bör tillåtas

Äktenskap via ombud bör icke godkännas 5. Ogiltighet av barnäktenskap och tvångsäktenskap Om ett barnäktenskap eller tvångsäktenskap ingås i Sverige i dag är det i princip giltigt om de formkrav som ställs på en vigsel är uppfyllda. Vi överväger om det borde finnas en möjlighet till ogiltigförklaring i sådana fall. Argument för en sådan ordning är bl.a. att det kan uppfattas som ännu en kränkning att tvingas skilja sig om man har tvingats till äktenskap. En nackdel är att vårt mandat omfattar endast barn- och tvångsäktenskap. Det finns också andra situationer, t.ex. äktenskap mellan nära släktingar, som borde ses över samtidigt om man ska föreslå ogiltighet. En ogiltigförklaring kan vidare medföra stora nackdelar för den tvingade maken, som förlorar den rätt till bodelning m.m. som ges i äktenskapsbalken. Mycket bra om det blir bestämmelser som innebär ett enkelt förvarande vad gäller att ogiltigförklara barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det skulle skydda de som är i riskzonen ytterligare. Det skulle leda till att de som drabbats skulle kunna komma från förtryck och utnyttjande snabbare 6. Behovet av ökad samverkan mellan myndigheter. Vi bedömer att det finns behov av ökad samverkan mellan myndigheter och även mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Bland annat därför lägger vi sannolikt fram det förslag som nämns i nästa avsnitt. : Ingen 7. Ett nationellt resursteam Vi anser preliminärt att det bör inrättas ett nationellt resursteam bestående av främst erfarna praktiker som kan ge råd och metodstöd till andra praktiker. Ett sådant team kan ges ett övergripande ansvar för frågan och dess bevakning. Därutöver skulle teamet bl.a. kunna arbeta med metodutveckling och handböcker m.m., skapa mötesplatser för praktiker och forskare, vara en länk mellan olika aktörer när det behövs, i viss utsträckning ta emot förfrågningar från enskilda, driva en webbplats med samlad information till både enskilda och praktiker, främja samverkan, stimulera utvecklingen av lokala och regionala resursteam, hålla i/delta i utbildnings- och informationsinsatser samt uppmärksamma och till regeringen och de nationella myndigheterna lyfta fram problem och behov av ändringar i lagar, föreskrifter och riktlinjer.

Vi tänker oss att teamet ska jobba med såväl tvångsäktenskap och barnäktenskap som med hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive könsstympning. Vi anser att teamet i varje fall inledningsvis ska drivas av Länsstyrelsen i Östergötland, som redan har ett liknande uppdrag. Ett nationellt resursteam är ett bra (om inte nytt) initiativ även om mycket av det ni här föreslår redan finns i andra former och via andra verksamheter MEN DÄREMOT ÄR FÖRSLAGET OM ATT LÅGGA ANSVARET PÅ LÄNSSTYRELSEN I ÖSTERGÖTLAND HELT FELAKTIGT. Staten har en myndighet som har ansvaret över att vaka över hur skyddet för barn och unga fungerar. Staten har en myndighet som ska se till att barn inte far illa. DEN MYNDIGHETEN ÄR SOCIALSTYRELSEN och den bör också vara huvudman för arbetet mot tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck. Det vore olyckligt/( och diskriminerande mot vissa barn och ungdomar) om inte socialstyrelsen nu tar det nationella ansvaret för etta viktiga arbete. Med all respekt för vad Lst Östergötland gjort med sitt nationella ansvar kan bara detta ses som tillfälligt och som en nödlösning. Socialstyrelsens tillsyn/kontroll och nationella roll/status behövs för att ett sådant här Resursteam ska få verklig betydelse. Annan huvudman kan uppfattas som att dessa problem särbehandlas och underskattas och det vore mycket olyckligt. Det är hög tid och dags nu att Socialstyrelsen blir den starkaste och ledande nationella kraften i försvaret av barn/ungdomars rättigheter mot våld, förtryck, tvångsäktenskap. Ett socialstyrelseansvar för ett Nationellt Resursteam av det slag utredningen funderar över kan härvid vara en väsentlig början.( OBS LÄR I DETTA SAMMANHANG AV NORGE DÄR BUFDIR HAR LEDARSKAPET FÖR INSATSER MOT TVÅNGSÄKTENSKAP) 3. Övriga frågor 1. Utlänningslagstiftningen Det ska först nämnas att utredningen inte ännu har diskuterat detta område mer än översiktligt. Flera kvinnoorganisationer vill att den s.k. 2-årsregeln slopas. Skulle detta vara till hjälp för målgruppen? Uppehållstillstånd ska normalt inte ges till någon som vill komma till Sverige och åberopar äktenskap eller samboskap som grund, om någon part är underårig. Ofta görs dock undantag om flickan är gravid eller parterna har barn tillsammans. Migrationsverket har uttryckt oro för att undantagsmöjligheten kan leda till press på flickor att bli gravida. er till detta? Finns det andra ändringar i reglerna om asyl och uppehållstillstånd som skulle stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap på ett bra sätt?

Instämmer helt med dem som uttryckt oro i detta sammanhang. Från skyddsboenden har rapporterats en ökande frekvens av flickor som blivit gravida med män som icke haft uppehållstillstånd. Bakom många av dessa fall ligger just männens kunskap om möjligheten till snabbare uppehållstillstånd om flickor blir gravida( och då naturligtvis med sådana som icke kan tänka sig abort) Något måste göras för att stoppa/begränsa detta utnyttjande av unga flickor ( omyndiga eller ej spelar ingen roll). Graviditet bör inte ses som en avgörande faktor för anknytnings-invandring och uppehållstillstånd utan bara som en bland flera andra faktorer t.ex. hur länge ett förhållande pågått Obs om annan åtgärd FÖR BROTTET TVÅNGSÄKTENSKAP BÖR ÄVEN TILLÄMPAS STRAFFPÅFÖLJDEN: UTVISNING Detta skulle motverka många närståendes försök att tvinga eget barn till äktenskap Det skulle också fungera som allvarlig och motverkande varning till den part som gifter sig mot den andra partens vilja 2. Sociallagstiftningen Finns det några regler i socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga som skulle behöva skärpas eller förtydligas? Finns det några andra regler på området som skulle behöva ändras? (Detta är också ett område som utredningen ännu inte har behandlat mer än översiktligt.) 3. Trossamfundens vigselverksamhet 1. Vigselrätt och vigseltillstånd För att det ska kunna förrättas giltiga vigslar inom ett trossamfund måste både samfundet och den enskilde vigselförrättaren ha fått tillstånd av Kammarkollegiet. För att få tillstånd att förrätta vigsel ska ett trossamfund ha en varaktig verksamhet och en organisation som klarar av att tillämpa den svenska lagstiftningens bestämmelser om vigsel. I sin ansökan ska trossamfundet beskriva bland annat sin vigselordning och behovet av vigselrätt. Den som vill bli vigselförrättare måste ha nödvändiga kunskaper för uppdraget. Exempelvis måste man kunna den svenska lagstiftningens bestämmelser om hur en vigsel ska gå till, hindersprövning, kontroll av hindersbevis och underrättelse till Skatteverket. Om en vigselförrättare missköter sitt uppdrag ska Kammarkollegiet återkalla förordnandet som vigselförrättare och dessutom utreda om det finns grund för att återkalla samfundets tillstånd att förrätta vigsel. Om Skatteverket i ett ärende om registrering av en vigsel ser att någon hindersprövning inte har gjorts, eller om vigseln har förrättats trots att det har funnits hinder, ska Skatteverket sända underrättelse om förhållandet till den som skall anmäla eller pröva frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande eller entledigande beträffande vigselförrättaren. I vissa fall ska Skatteverket även underrätta allmän åklagare.

Borde det ställas högre krav på ett samfund för att det ska ges vigselrätt? Ska det t.ex. godtas att ett samfund förrättar såväl giltiga vigslar enligt äktenskapsbalkens krav som religiösa vigslar utan juridisk giltighet? Bör det krävas ett åtagande att man inte genomför religiösa vigslar med underåriga? Borde det krävas att vigselförrättare, för att få tillstånd, genomgår någon viss utbildning? Enligt min mening bör alla trossamfund behandlas på samma sätt vad gäller vigselrätten Detta betyder att INGET SAMFUND ÖVERTHUVUDTAGET BÖR HA NÅGON VIGSELRÄTT SOM INNEBÄR ATT ÄKTENSKAP GENOM SÅDAN HANDLING ÄR ATT BETRAKTA SOM ETT ÄKTENSKAP JURIDISKT GODKÄNT AV SAMHÄLLET. Alla äktenskap bör för att bli registrerade och få laga kraft ingås inför samhällelig myndighet. Denna handling bör vara den enda som har juridisk giltighet som äktenskap Alla andra former för att ingå äktenskap ( religiöst eller på annat sätt) är upp till de enskilda att besluta om. Vill de ha en religiös vigsel ( oavsett religion eller samfund) så är det deras sak. Det är för dem och deras tro, men bör inte ha någon som helst juridisk bindande verkan ur samhällets synvinkel. Genom detta diskrimineras ingen religion och det blir mycket tydligare att Sverige är ett sekulärt samhälle där religiösa handlingar bara har betydelse för de inblandade Med att endast låta civilt ingångna äktenskap registreras som juridiskt bindande den enskildes rättstrygghet. Det blir därmed också ännu en broms mot t.ex.tvångsäktenskap 2. Kammarkollegiets tillsyn Borde Kammarkollegiets tillsyn över vigselverksamheten skärpas och i så fall hur? Ingen åsikt här 3. Statsbidrag till trossamfund Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och som är stabilt och har egen livskraft. För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar bör trossamfundet motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare bör samfundet verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär dock inte något krav att t.ex. samfundets lära eller åskådning ska utformas i demokratisk ordning. Inte heller krävs det att beslutsprocessen i samfundet vid utseende av exempelvis präster vilar på demokratisk grund. Av väsentlig betydelse är i stället att trossamfundet verkar för att dess medlemmar och betjänade deltar i samhällslivet och att samfundet klart markerar avståndstagande från antidemokratiska strömningar i samhället (prop. 1998/99:124 s. 64).

Vad innebär kraven i förhållande till tvångsäktenskap och barnäktenskap? Vore det lämpligt att försöka påverka trossamfunden genom att ställa högre krav än i dag för rätt till statligt stöd? Frågan har varit föremål för åtskillig debatt tidigare. Min uppfattning är att vare sig statsbidrag eller kommunala bidrag i ett sekulariserat samhälle inte alls bör utgå till religiösa samfund. Sker en regeländring i enlighet med detta slipper man de bedömningsproblem som tas upp här. Och de religiösa samfunden bör kontrolleras precis som andra verksamheter av olika myndigheter. Och misstänks brott är detta en polisiär angelägenhet Ökad medvetenhet 4. Hur man kan uppnå förändrade attityder till och ökad medvetenhet om tvångs- och barnäktenskap? En av utredningens uppgifter är att lämna förslag om hur man kan höja medvetenheten hos dem som möter utsatta unga. Det kan handla om t.ex. praktiker inom socialtjänst, skola, fritidsverksamhet och sjukvård och om ledare inom föreningslivet och företrädare för trossamfund. Tänkbara förslag kan handla om t.ex. utbildning för olika yrkesgrupper särskild samhällsorienterande utbildning till vigselförrättare som verkar i Sverige men som har fått sin utbildning i utlandet Förändrade attityder En annan uppgift är att lämna förslag om hur man kan förändra attityder bland t.ex. unga och föräldrar när det gäller barnäktenskap och äktenskap mot någons vilja. En särskild fråga kan vara hur man ser på ekonomiska förbindelser mellan blivande makars familjer (t.ex. hemgift). Vår utgångspunkt är att man ska ta avstamp i individens rättigheter och informera om dem i olika sammanhang till både unga och vuxna. Tänkbara förslag kan vara t.ex. att skolorna får i uppdrag att inkorporera frågan i undervisningen inom exempelvis sex och samlevnad, religionsundervisning och samhällskunskap, att frågorna tas upp inom ramen för SFI och introduktionen för nyanlända invandrare, att särskilda program tas fram inom Kriminalvården för förövare som döms. Inom detta område har det föreslagits och tyckts till i alla de olika slags sammanhang. Det bör undvikas att detta blir ännu något liknande i raden av andra Min mening är att utredningen i detta avseende helt enkelt lämna överväganden i detta sammanhang till Socialstyrelsen.

Detta därför att Socialstyrelsen enligt min mening bör ta den nationella ledningen och tillsynen över hela arbetet mot heder förtryck inklusive tvångsäktenskap någon gång måste det bli slut på att många kockar ska hålla på att röra i grytan med motståndsåtgärder mot hedersförtrycket 4. Personer som förs till, hålls kvar i eller lämnas i utlandet Vi kommer att överväga om det går att förbättra den hjälp och det stöd som ges till barn och vuxna som befinner sig i utlandet för att giftas bort. Finns det erfarenheter hos deltagarna som vi kan dra lärdom av? Viktigt område men har inga förslag här 5. Andra förslag Har du/ni några andra förslag utöver de som utredningen överväger enligt ovan? Vilka ändringar tror ni skulle göra allra mest nytta för målgruppen? Vill än en gång understryka min förhoppning om att utredningen både ser det kollektiva hedersförtrycket bakom tvångsäktenskap och ser detta brotts allmänt allvarliga karaktär med dess livsavgörande följder och dess slag mot mänskliga rättigheter att utredningen kommer fram till att Socialstyrelsen nu måste ta huvudansvaret för hela arbetet mot hedersförtryck Lasse Kurator Johansson November 2011