KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN



Relevanta dokument
Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

KVALITETSREDOVISNING 2008/2009 FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

KVALITETSREDOVISNING

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Verksamhetsrapport 2016

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2009

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING 2007

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Trimsarvets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Torhamns fritidshem. Utvärdering läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

STORFRITIDS. Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Samhälle, samverkan & övergång

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Transkript:

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-10-15 Barn- och utbildningsförvaltningen Norra Utbildningsområdet Rektor Susanne Friberg KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN Postadress Telefon Box 506 0240-660 208 777 25 SMEDJEBACKEN E-post: susanne.friberg@edu.smedjebacken.se Telefax 0240-59 43 68 Postgiro 12 43 00-5 Bankgiro 470-4615 820-9538

KVALITETSREDOVISNING FÖR VINSBOSKOLANS FRITIDSHEM ISBJÖRNEN 2008/2009 ALLMÄN BESKRIVNING AV FRITIDSHEMMET OCH DESS VERKSAMHET Fritidshemmet Björnidet ligger intill Vinsboskolan i Morgårdshammar. Området runt fritidshemmet erbjuder lek- och vandringsvänlig skog med bäckar. Fritidshemmet är nära granne till lantdjur som höns, får och hästar. På promenadavstånd finns såväl hästar och kor som vattendrag med sjöfågel och vattenväxter. Stora gräsplaner och asfalterade ytor erbjuder variation för lek och spel. Elevgruppen har under läsåret bestått av ca 40 elever. Personalen har minskat från 2,25 till 1,75 tjänster under läsåret. Från vårterminen har ytterligare 0,50 tjänst minskat bemanningen under skolans lovdagar då denna del av heltidstjänsten finns i förskolan. Elever som behöver omsorg under kvällar- helger och nätter vistas under denna tid på förskolan Sagan som ligger granne med fritidshemmet. Fritidshemmet arbetar mot målen i LPO 94 och utgör en naturlig länk mellan hemmet och skolan. Verksamheten för fritidshemmets planeras i lärandemiljö utifrån den lokala arbetsplanen för att elevernas vistelsetid ska upplevas trygg och stimulerande. Under höstterminen arbetade tre av pedagogerna ur fritidshemmets personalgrupp i klass där de kompletterade skolans verksamhet med bild, aktiviteter/undervisning i skog och natur samt förstärker det sociala stödet runt eleverna. Från vårterminen 2009 sparades dessa tjänster bort och personalen fick andra arbetsuppgifter. Både genom de dagliga kontakterna mellan föräldrar och personal och via fritidspersonalens samverkan med skolan delges information som är nödvändig för att kunna möta eleverna på rätt sätt utifrån deras olika behov och dagsform. Inskrivna barn Fritidspedagog Förskollärare Barnskötare 48 0,50 tjänst 0,75 tjänst 0,50 tjänst B. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ENLIGT LÄROPLANEN Utvecklingsarbetet på fritidshemmet bygger på de åtgärder som arbetats fram i föregående års kvalitetsredovisning. Åtgärderna finns formulerade som målkriterier i den lokala arbetsplanen som är följer målen i Lpo och Allmänna råd för fritidshem. Utvärderingen har genomförts med hjälp av Skolverkets enkät BRUK, enkäter till vårdnadshavare och personal, elevintervjuer, reflektioner och analys i arbetslag och i enskilda medarbetarsamtal samt i samtal med föräldrarepresentanter i Skolenhetsrådet. Utvärderingen har sammanställts av rektor och utvecklingspedagog. Tilläggas bör att enkätmaterialet BRUK inte är anpassat till fritidshemmets specifika verksamhet och är därför svårhanterat som utvärderingsmaterial. Kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen redovisas för förvaltningschef och Barnoch Utbildningsnämnden och läggs ut på skolans hemsida. Kvalitetsredovisningens struktur följer till övervägande del Skolverkets Allmänna Råd om kvalitetsredovisning. 2

1. NORMER OCH VÄRDEN, HÄLSA OCH LIVSSTIL Målen i den nya årlig plan för främjande av likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling har skickas hem till alla vårdnadshavare under vårterminen. En enkät för utvärdering av läsårets arbete och bedömning av fortsatta behov av åtgärder har skickats hem till alla vårdnadshavare. Personalen har provats sig fram tidsmässigt gällande en fast lämplig dag som passar både personal och elever för att ha fritidsråd på. Den nya årliga planen för främjande av likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling för fritidshemmet Isbjörnen har utarbetats i enlighet Skolverkets uppdrag och utgår från de sex diskrimineringsgrunderna. Fritidshemmets plan har utformats på samma sätt som den plan som Vinsboskolan fick godkänd av Skolinspektionen i slutet på januari. Eftersom godkännandet av skolans nya plan från Skolinspektionen meddelades så sent har rektorsområdets planer i praktiken bara gällt en knapp termin. Personalen bedömde därför att fritidshemmets plan behövde användas ytterligare ett läsår varför detta även föreslogs i vårdnadshavarenkäten. De få svar som lämnandes in från vårdnadshavarna gav stöd för förslaget. Lyhörd och observant personal, varma och nära relationer med barnen och en öppen kontakt vårdnadshavare samt god efterlevnad av regler och rutiner i det förebyggande har varit till stöd i arbetet. Personalen har en hög medvetenhet om vikten av att arbeta med främjande likabehandling. Genom de enskilda samtalen personalen genomför med eleverna på fritidshemmet får personalen god kännedom och förståelse för elevernas upplevelser av trivsel, trygghet och verksamheten på fritidshemmet. Personalen har fortsatt att arbeta med ett gemensamt förhållningssätt mot eleverna. Det har alltid funnits personal som mött upp och hälsat alla elever och föräldrar i tamburen vid hämtning och lämning. Fritidshemmets frukost och mellanmål har kännetecknats av en trivsam stund med gemenskap, lugn och ro. Personalen har arbetat för att alla elever ska känna sig sedda och bekräftade. Detta har skett genom att personalen är aktiv och delaktig i elevers aktiviteter på fritids. På fritidsrådsmötena har eleverna diskuterat trivselregler med personalen och fått utrymme för sina önskemål och tankar. En förskoleavdelning öppnades i lokalerna under vårterminens början. Detta medförde att förskoleklassen och årskurs 1 flyttade till skolan. Många elever har visat att de uppskattat de små förskolebarnen genom att de gärna lekt med dem och visat stor hänsyn mot dem. Vid mellanmålet har personalen inte alltid haft möjlighet att sitta ned vid borden med eleverna. Detta pga. av att elevantalet har ökat vid mellanmålet, vilket gjort att det tagit längre tid att servera och hjälpa eleverna med mellanmålet. I och med att förskolan flyttade in blev fritids av med en stor lekhall. Lekhallen kunde från vårteminens början endast utnyttjas av fritidsbarnen efter kl.14.30 Personalschemat behöver ses över för att möjliggöra att eleverna får fler vuxna i sin närhet vid mellanmålen Fritidshemmets tid för att ha tillgång till lekhallen behöver ökas. 3

2. KUNSKAPER, (BIBLIOTEK OCH IT) Personalen har fortsatt att planera och ansvara för innehållet och genomförandet av varsin aktivitetsdag i veckan. En snabbare återkoppling har givits till eleverna med åtgärder utifrån elevernas och personalens gemensamma planering och utvärdering. Personalen har planerat och genomfört aktiviteter på måndagar, tisdagar och onsdagar. På måndagar och onsdagar har halva elevgruppen gått till gymnastiksalen. I gymnastiksalen har aktiviteterna startat med en av personalen planerad aktivitet för sedan utgå från vad eleverna vill göra. Den andra delen av elevgruppen har varit kvar på fritids och deltagit i olika planerade aktiviteter. Exempel på aktiviteter som varit populära är spel, handarbete, lekar, och pyssel. På tisdagar har aktivitetsdagar genomförts utomhus och för en mindre grupp har det funnits möjlighet till skapande verksamhet i olika tekniker. På torsdagar och fredagar har verksamheten formats mer utifrån elevernas önskemål och idéer. Elevgruppens pojkar och flickor har lekt och deltagit tillsammans i olika aktiviteter. Deras val har skett både naturligt och spontant i både friare lek och i aktiviteter som personalen planerat. Personalens närvaro och observation av eleverna har stärkt elevernas självförtroende att umgås och samspela oberoende av könstillhörighet och ålder. Personalen behöver se över om aktiviteter kan erbjudas i kursform utifrån elevernas intressen. Elevernas aktiviteter behöver dokumenteras och synliggöras för elever och vårdnadshavare. 3. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Strukturen för elevernas ansvar och inflytande över fritidshemsverksamheten har tydliggjorts för att i större utsträckning kunna medvetandegöras hos eleverna. Personalen har utformat och formulerat förhållningssätt och trivselregler tillsammans med eleverna utifrån det både elever och personal ser behov av. Personalen har prövat sig fram både tidsmässigt och gällande en fast lämplig dag som passar både personal och elever för att ha fritidsråd på. Personalen har arbetat med ett gemensamt förhållningssätt mellan elever och vuxna. Fritidsrådsmöten har genomförts varje måndag före mellanmålet. Där har det funnits möjlighet för personal och elever att komma med idéer och önskemål om verksamheten och aktiviteter. Nytt för i år har varit att eleverna fått vara ordningsansvariga, detta har inneburit att de ansvariga sett till att det är ordning och undanstädat innan mellanmålet. Under våren har enskilda intervjuer genomförts med eleverna. Det är 25 elever som blivit intervjuade utav 40 elever. Alla elever har sagt att de känner sig sedda och trygga och att de trivs på fritids. Eleverna har förklarat att genom bl.a. beskrivningar som därför att alla är snälla, man får leka, det är nästan som hemma. På frågan vad eleverna brukar göra på fritids var svaren: leka med lego, leka i dockvrån, rita, pyssla, leka ute, m.m. I intervjuerna framgick det att alla elever haft flera lekkamrater att leka med. 4

Personalen bedömer att eleverna varit trygga i verksamheten och upplevt att eleverna samspelat bra tillsammans. Fritidshemmets alla elever har inte blivit intervjuade av personalen. Detta beroende av att flera elever plötsligt slutat p.g.a. deras mycket skiftande omsorgsbehov. Tiden för intervjuer med eleverna har också minskat i samband med att bemanningen minskats. Planeringen av genomförandet av enskilda intervjuer med fritidshemmets elever ses över så att alla elever deltar. 4. SKOLA OCH HEM Fritidshemmets folder med information om verksamheten har reviderats och lämnats till alla vårdnadshavare under höstterminen och finnas tillgänglig på fritidshemmets hemsida. Skriftlig information om personalens rutiner för omsorgen av eleverna under fritidshemsvistelsen har utformats och lämnats till alla vårdnadshavare. Föräldrafika har ordnats under både höstterminen och vårterminen. Under föräldrafikat har föräldrar informerats om möjlighet till ett utvecklingssamtal med personalen. En enkät har skickats ut till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarnas svar har visat att den stora majoriteten är mycket nöjda med fritidshemmet och dess verksamhet. Vårdnadshavare har påtalat att de önskar att verksamheten ska fortsätter som tidigare och de har gett exempel på fint engagemang från äldre elever mot yngre. Vårdnadshavarna har uppskattat aktiviteterna i idrottshallen. Några vårdnadshavare är inte nöjd med förutsättningar på fritids och bemötandet från personalen i samband med önskemål om schemaförändringar och ändrade frukosttider. Kommentarer visar att någon vårdnadshavare upplevt att personalen inte är ute med barnen tillräckligt mycket. Personalen skickar hem skriftlig information om fritidshemmets schemaregler samt tider för frukost, mellanmål och lunch under loven. Personalen skickar hem skriftlig information om de planerade och fria aktiviteter som fritidshemmets verksamhet innehåller. 5. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Gällande rutiner för överlämnande har följts. Fritidshemmet har erbjudit inskolning av de nya fritidsbarnen från vecka 32. Detta har inneburit att barn gått kvar på sin förskola tills inskolningen varit genomförd. Personalen från fritidshemmet och förskoleklassen har i början av juni månad haft ett gemensamt öppet hus möte för vårdnadshavare till nya elever i förskoleklass och fritidshem. 5

Personal har skickat hem skriftlig information om kommande placering och inskolningsplan till vårdnadshavare. Under våren samordnade personalen på fritidshemmets öppet hus möte med förskoleklassen. Under mötet informerades vårdnadshavare och blivande fritidsbarn om verksamheten. De genomförde rundvandring i lokalerna, fick lämna önskemål om datum för inskolning och bjöds på kaffe och saft. Samtliga vårdnadshavare uttryckte att formen och innehållet på mötet motsvarade deras behov på bästa sätt. Inskolning på fritidshemmet kan inte påbörjas tidigare än vecka 32 eftersom förskolorna och fritidshemmen är sammanslagna perioden vecka 28-31 varje sommar. Eftersom fritidshemmets verksamhet inte flyttar tillbaka till sina egna lokaler med sin egen personal före vecka 32 kan nya barn inte erbjudas inskolning. För att nya elever ska känna sig varmt välkomna och uppleva det roligt och spännande att börja på fritidshemmet kommer eleverna att få ett brev med personlig inbjudan. 6. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Fritidshemmet har givit ett större utbud i sina aktiviteter genom att samutnyttja de lek- och spelmaterial som finns på idrotten. Utrustning från idrotten har lånats och använts av eleverna på fritids. Under läsåret har handbollsföreningen varit och besökt fritids. Där eleverna gavs möjlighet till att prova på handboll samt information om var det finns möjlighet till fortsatt träning. Under våren har brandkåren besökt fritidshemmet och berättat om sin verksamhet. Dessa kom i en av sina stora brandbilar och visade eleverna all tänkbar utrustning som de har i sitt arbete av en. Eftersom en brandkvinna ansvarade för informationen om brandkåren fick eleverna genom besöket se att kvinnor arbetar med yrken som traditionellt varit mansdominerade. Detta förstärktes ytterligare när en kvinnlig grävmaskinist grävde på fridshemmets gård under våren. Under lovdagarna har inte de aktiviteter som av tradition skett de tidigare åren blivit av. t.ex. skridsko på Herosvallen, besök på Väderbacken m.m. Detta pga. att personalstyrkan har minskats och inte räckt till för utflykter. Allt fler elever har visat behov av mer erfarenheter av samhället och vana att vistas i olika miljöer. En översyn av bemanningen behöver göras för att möjliggöra att elevernas lov kan erbjuda fler aktiviteter utanför fritidshemmets lokaler och uterum Fritidshemmet behöver erbjuda eleverna fler erfarenheter av hur samhället fungerar och hur man uppför sig i olika miljöer 7. REKTORS ANSVAR De allmänna råden för fritidshemmets verksamhet samt de checklistor som utformats utifrån råden har använts som underlag för planering. 6

Personalen har tagit del av de goda exempel som hämtats från Skolinspektionens tillsyn av 17 fritidshem. Personalen kan konstatera att det egna fritidshemmets verksamhet till största del kännetecknas av de kriterier som anges utgöra god kvalitet i fritidshemsverksamhet. Förutom bekräftelse för den egna verksamheten kunde personalen även ta tillvara några goda exempel som nya inslag i sin verksamhet. Kontakten med övriga personal i kommunens fritidshem har varit otillräcklig. Tillfällen har därför saknats för det gemensamma lärande som personalen behöver för att utveckla verksamheten mot målen Kontinuerliga nätverksmöten behöver bokas upp gemensamt för alla personal i kommunen fritidshem för att förbättra det gemensamma arbetet med kvalitetsutveckling UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV DEN KOMMUNALA SKOLPLANEN 8. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Ett ökat fokus på aktiviteter som tränar samarbete och samspel har genomsyrat verksamheten under året. Under året har aktiviteter genomförts i både stora och små grupper. Det är främst i gymnastiksalen som aktiviteter kunnat utformas så att de varit gynnsamma för de stora grupperna. Personalen har utformat verksamheten på ett sådant sätt att alla elever har kunnat samspela och vara delaktiga i all lek och alla planerade aktiviteter. Genom verksamhetens tydliga rutiner, regler och förutsägbarhet har alla elevers behov på olika nivåer kunnat mötas. Om behov av individuell träning av elever i behov av riktat stöd skulle uppstått under läsåret hade ett sådant uppdrag inte kunna mötas p.g.a den låga bemanningen på fritidshemmet. En översyn behöver göras för samordning med specialundervisningen av förebyggande åtgärder till elever i behov av särskilt stöd i att förbereda elever på situationer och sociala sammanhang som förekommer på fritids. Personalen behöver planera in kursaktiviteter som eleverna visat sig sakna vana och förståelse för att delta i. 9. PERSONALORGANISATION / KOMPETENSUTVECKLING / ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Fritids har äskat medel för inköp av en modernare dator samt en bärbar dator. 7

Förskolan och fritidshemmet som vistas i samma lokaler har fått en bärbar dator. Denna har inneburit större tillgänglighet för personalens behov av dokumentation, information och kommunikation. Vårdnadshavare till elever på fritidshemmet besöker oftast fritidshemmet under en mycket kort tid i samband med lämning och hämtning. Personalen bedömer därför att de behöver ge mer information och insyn i fritidshemmets verksamhet till vårdnadshavare. Personalen behöver använda digitalkameran i större utsträckning i den dagliga verksamheten. Modell ska utformas för hur daglig dokumentation av verksamheten kan tillgängliggöras för elever och vårdnadshavare. Innehållet i dokumentationen ska utformas så att den bekräfta elevernas inflytande och ansvar och informerar vårdnadshavare om verksamheten. SAMMANFATTANDE ANALYS: Personalen har en hög medvetenhet om sitt värde som förebilder för eleverna och arbetar aktivt för att utveckla det relationsskapande samspelet. De har stor insikt i vikten av att ge eleverna stöd och stimulans genom ett nära deltagande i barnens lek och vardag. Genom att initiera och skapa olika sammanhang som gynnar alla åldersgrupper, flickor och pojkar samt möter elevernas egna förslag och idéer arbetar personalen ständigt för alla individers lika rättigheter och delaktighet. Den låga bemanningen har ställt höga krav på personalen. Det minskade stödet för de elever som är i särskilt behov av nära och tät vuxenkontakt har givit personalen en känsla av otillräcklighet. Prioriteringar till förmån för dessa elever har medfört att fritidshemmets övriga skötsel fått minska vilket resulterat i oönskade praktiska konsekvenser i sin tur. Arbetslaget goda samarbete, tydliga arbetsfördelning och förmåga att ständigt fokusera på möjligheter och lösningar har trots låg bemanning säkerställt att verksamheten kunnat erbjuda eleverna en god fritidshemsvistelse. Sammantaget kännetecknas fritidshemmet av varma, nära elev och personalrelationer, goda rutiner, systematik och utvecklingsvilja samt stor medveten om läroplanens mål och fritidshemmets uppdrag. 8