Norra Korsholms skola. Elevvårdsplan. Läsåret 2015-16

Norra Korsholms skola Elevvårdsplan Läsåret 2015-16

4.5 Den skolspecifika elevvårdsplanen 4.5.1 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster 4.5.2 Gemensam elevvård och tillvägagångssätt 4.5.3 Ordnandet av individuell elevvård 4.5.4 Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare 4.5.5 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen 4.5 Den skolspecifika elevvårdsplanen Den skolspecifika elevvårdsplanen innehåller följande huvudmoment; behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster, gemensam elevvård och tillvägagångssätt, ordnande av individuell elevvård, ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare samt genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen. Norra Korsholm skola Syftet med elevvården vid Norra Korsholms skola är att trygga en positiv skolatmosfär och att göra den enskilda elevens skolsituation så bra som möjligt genom en aktiv generell och individuell elevård.. En trygg studiemiljö, stöd och handledning behövs för att eleven optimalt skall tillgodogöra sig den grundläggande utbildningen. Genom samarbete mellan hem, lärare, kurator och skolhälsovårdare och övriga samarbetspartner vill vi förebygga, stödja och vidta nödvändiga åtgärder inom elevvården.

4.5.1 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Den gemensamma elevvården stöds av skolans elevvårdsgrupp som har helhetsansvar för elevvården. Den individuella elevvården stöds av kuratorstjänster, psykologtjänster, skolhälsovården och specialundervisning. Behov och tillgång bedöms enligt följande: Antal elever: 235 st. (109 flickor/126 pojkar) + 2 förskola Behov tillgång Kuratorstjänster h/vecka 15h 15h Skolhälsovård h/vecka 24h 16h Specialundervisning h/vecka 55h 48h Vid behov kan familjerådgivning och psykologtjänster inom kommunen anlitas. 4.5.2 Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Den gemensamma elevvården i skolan ordnas genom tillsättande av en elevvårdsgrupp, som har helhetsansvar för skolans elevvårdsverksamhet. Genom verksamheten främjas hälsa, trygghet och välbefinnande i skolgemenskapen och skolmiljön. Skolvis elevvårdsgrupp I alla skolor finns en sektoröverskridande elevvårdsgrupp som utnämns av rektor för varje läsår. I elevvårdsgrupperna i årskurserna 1-6 ingår rektor, speciallärare, en lärare, skolhälsovårdare och kurator. I elevvårdsgruppen i årskurs 7-9 ingår rektor och/eller biträdande rektor, speciallärare, studiehandledare, skolhälsovårdare och kurator. Skolornas rektorer är ansvariga för elevvårdsgruppernas arbete. Elevvårdsgrupperna sammanträder regelbundet och mötena dokumenteras. Elevvårdsgruppens arbete berör det förebyggande elevvårdsarbetet inom skolan. Elevvårdsgruppen ansvarar för planering, genomförande, utveckling och utvärdering av skolans elevvårdsarbete.

Tillvägagångssätt och praxis i skolans elevvårdsgrupp 1. Elevvårdsgruppen utses per läsår av skolans rektor. 2. Elevvårdsgruppen har en tydlig organisation där rektor fungerar som ordförande (åk 1-6). Övriga medlemmar i gruppen är speciallärare, 1-2 lärare och studiehandledare (åk 7-9). Skolhälsovårdare och skolkurator deltar vid behov. 3. Elevvårdsgruppen på skolan ska regelbundet hålla möten som dokumenteras. Regelbundenheten gällande mötena är viktig för att kontinuerligt följa med verksamheten. 4. Under höstens första möte uppgörs skolans elevvårdsplan. 5. I skolans elevvårdgrupp behandlas ärenden som gäller generellt inriktad elevvård. Ärenden kan initieras av skolans anställda och av personal med anknytning till skolans elevvårdsarbete. Vårdnadshavare och elever kan också initiera ärenden. 6. Elevvårdsgruppen fungerar som krisgrupp om speciell krisgrupp inte utnämnts. Norra Korsholms skola: Vid behov och vid särskilda möten deltar berörda klasslärare och socialarbetare i elevvårdsgruppens möten. I elevvårsgruppen ingår också en förskolelärare. samlas regelbundet varannan vecka (måndagar kl.13.) allmänna skolsociala frågor behandlas genomgång av elevvårdsläget som helhet under höstterminen informerar övrig personal vid behov Kuratorsverksamheten samtliga elever i årskurs 6 har kontakt med kuratorn under läsåret. kuratorn kan följa med klassundervisningen och lärare kan komma överens om handledningstid med kuratorn. kuratorn besöker skolan regelbundet 2 gånger/vecka och vid påkallat behov. Skolhälsovården Skolhälsovårdaren besöker skolan varje vecka på måndagar, onsdagar samt tisdag och torsdag enligt möjlighet. Skolhälsovårdaren bistår i undervisningen i hälsokunskap.

Förebyggande verksamhet vid Norra Korsholm skola Gemensamma evenemang ordnas inom skolan där vi-känsla skapas och eleverna lär känna varandra. Regelbunden vänelevsverksamhet ordnas mellan skolans klasser. Elevvårdsgruppen samlas regelbundet och elevvårdsrelaterade diskussioner hålls vid lärarkollegiets samplaneringsmöten. Det ordnas en strukturerad rastövervakning och övervakning vid skolans busshållplats. Ett elevvårdsperspektiv är viktigt vid uppgörandet av sittordningar (klassrum, matsal), grupp- och lagindelningar samt vid användningen av skolans omklädningsrum. Inbjudningskort tillåts inte (ex födelsedagar, discon, partyn) där endast en del av klassen berörs. Skolan deltar i den nationellt omfattande KIVA-skolaverksamheten. Inom den förebyggande verksamheten används olika material som stöd i arbetet. Avsikten är att alla årskurser har en verksamhet inom det förebyggande elevvårdsarbetet och inom antimobbning. Följande material används: Åk 1: KIVA-skola Åk 2: StegVis Åk 3: StegVis Åk 4 KIVA-skola Åk 5: Friends Åk 6: Friends Vänklassverksamhet Genom vänklassverksamheten lär eleverna känna barn i andra klasser. Avsikten med verksamheten är att förebygga mobbning och att stärka skoltrivseln. Vänklasserna är följande: Årskurs 6 1 Klass 5a 5b Klass 4a 4b Klass 3a 3b 3c Klass 2a 2b Elevråd Vid skolan finns ett elevråd bestående av elever från åk 4-6. Genom elevrådet ges eleverna en möjlighet att påverka sin skolmiljö.

Elevrådsrepresentant/-er kan vid lämpliga ärenden delta i skolans ledningsgrupps möten. Elevrådets uppgifter: Att arbeta för en bra stämning och trivsel i skolan. Att diskutera aktuella saker i skolan. Att framföra sina åsikter om t.ex lekredskap, material, skolgård, arbetsmiljö, trafikarrangemang och undervisningen. Rådet består av elever från åk 4-6, en elev per klass. Eleverna utses genom en sluten omröstning i klasserna. Inga röstetal offentliggörs. Rådet samlas på bestämda tider och dokumenterar sina möten. Rådet skall inom sig utse en ordförande, vice.ordf., sekreterare, kassör och informationsansvarig. Rådet leds av en handledande lärare. Matråd Varje klass utser en representant till matrådet som träffar kökspersonalen några gånger under läsåret. Skolfred I samband med det nationella evenemanget uppmärksammas Skolfreden i skolan. Kamratstödjare inom skolan. Elevrepresentanter från årskurserna 4-6 fungerar som kamratstödjare. Kamratstödjarna samlas regelbundet tillsammans med handledande lärare. Kompissamtal I åk 1-3 genomförs under året en särskild samtalsform som förebygger och reder ut konfliktsituationer bland eleverna. KIVA-skola Materialet används i årskurserna 1 och 4.

StegVis Undervisningsmaterialet StegVis används i de lägre årskurserna som en del inom det förebyggande elevvårdsarbetet. Friends Materialet används i årskurserna 5 och 6 Medfostrare/Farfar i skolan I skolan finns medfostrare som stödperson i klasserna/grupperna. Medfosatraren arbetar utgående från de riktlinjer som Folkhälsan uppgjort. Läsårets verksamhetsområden: Skolans räddnings och säkerhetsplan genomgås och uppdateras. Krisplanen uppdateras och genomgås. Genomgång av skolans ordningsstadga i klasserna. Utveckla elevrådsverksamheten. Utrymningsövning genomförs under läsåret. Regelbunden vänklassverksamhet mellan olika klasser. Kamratstödjarmodellen vidareutvecklas. Samarbetet med utomstående parter För att utveckla den gemensamma elevvården för barns och ungas välbefinnande kan man samarbeta med skolan närliggande organisationer och föreningar. Samarbetet i anslutning till elevhandledning, utbildningsövergångar och planering av fortsatta studier Det är av stor betydelse att de olika parterna samarbetar vid övergångsskedena förskola årskurs 1, årskurs 6 7 samt från årskurs 9 till andra stadiets utbildning. Det är viktigt att all nödvändig information som underlättar skolgången för eleven överförs i samband med övergången mellan olika stadier.

Övergången förskola årskurs 1 och årskurs 6 7 görs enligt av kommunen uppgjord modell. Vid övergången till andra stadiets utbildning överförs information inom ramen för gällande direktiv och lagstiftning. Norra Korsholms skola: Övergången förskola-skola Skolans speciallärare och de lärare som ska undervisa eleverna i årskurs 1 besöker förskolan och bekantar sig med barnen och kartlägger situationen. På våren ordnas överlåtelsemöte där elevvårdsgruppen och lärarna i åk 1 träffar förskolans lärare. Klasslärarna för årskurs 1 träffar vårdnadshavarna i enskilda samtal i augusti/september som en del av övergångenen mellan förskola-skola. Genom samarbete i verksamheten och om utrymmena är förskolans elever bekanta med skolmiljön och skolans rutiner. Överföringsmöte inom skolan När elever byter klasslärare inom skolan ordnas ett överföringsmöte mellan den tidigare och nya klassläraren. Övergången från årskurs 6 till 7 Korsholms högstadiums studiehandledare och speciallärare besöker skolan och träffar eleverna och lärarna i årskurs 6. Vid behov arrangeras också möte med högstadiets kurator. Skolans speciallärare träffar högstadiets speciallärare för att informera om elever med särskilda behov. I maj ordnas ett föräldramöte på högstadiet. Eleverna besöker högstadiet i slutet av maj. Samarbetet och tillvägagångssätten i samband med undersökningar av skolmiljön och välbefinnandet i skolan För att främja en bra skolmiljö och välbefinnande i skolan är det viktigt med ett fungerande samarbete med olika myndigheter och sektorer inom kommunen. Myndigheter utför lagstadgade inspektioner av skolmiljön. Skolan deltar i nationella undersökningar om skolmiljö och välbefinnande i skolan. Skolan genomför kontinuerligt egna skoltrivselundersökningar. Norra Korsholms skola:

Under läsåret deltar eleverna i skolans egen skoltrivselundersökning samt i KIVA-skolas undersökning. Samarbetet i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap Skolan får stöd i det hälsofrämjande arbetet av skolhälsovården. Samarbete syftar till att eleverna får en positiv hälsomedveten inställning som stöder dem att fatta beslut om sin egen hälsa. Centrala samarbetsområden är kost, motion, hygien, droger och pubertetsfrågor. Norra Korsholms skola: Sunda matvanor; hälsovårdare behandlar temat i klasserna. En modelltallrik är framsatt i matsalen i samband med skollunchen. Eleverna uppmuntras att äta en hälsosam, varierande kost och att ta med sig ett hälsosamt mellanmål vid längre skoldagar. Matrådet diskuterar frågor som berör sunda matvanor. Motion; motionstillfällen ordnas för alla elever i skolan och stimulerande och lekfulla motionskampanjer genomförs. Hygien; behandlas i alla klasser (kroppshygien, hand- och hosthygien). Droger; behandlas i åk 5-6. I mån av möjlighet med en inbjuden gäst inom temat. Användning av materialet Nykter-Solklart. Pubertetsfrågor; behandlas i åk 5-6 och i samarbete med skolhälsovården. Ordningsreglerna Skolans ordningsregler uppgörs av skolans personal i samarbete med elever och vårdnadshavare. Ordningsreglerna för skolor åk 1-6 godkänns av skolans rektor och för skolor åk 7-9 av skolans direktion. Ordningsregler vid Norra Korsholms skola Vi vill genom dessa regler skapa en säker, trygg och trivsam skoldag för alla elever. Genom hemmets och skolans samarbete i umgängesfostran skapar vi en grund för ett gott beteende i olika situationer.

PÅ VÄGEN TILL OCH FRÅN SKOLAN Jag tar det lugnt och leker inte på påstigningsplatsen. Jag kommer i tid till skolan. På skolvägen följer jag trafikreglerna. PÅ SKOLGÅRDEN Jag är ute på rasterna. På skolgården kastar jag inte stenar och snöbollar samt undviker att cykla. Skador, olyckor, mobbning och förstörelse av saker meddelas till lärarna/rastövervakaren. Jag avlägsnar mig inte från skolområdet utan lov av lärare. PÅ LEKTIONEN Jag ger andra arbetsro. Jag kommer i tid till lektionen. Jag gör alltid läxorna och sköter om mina saker. Jag följer lärarens instruktioner. I MATSALEN Jag köar lugnt och tar bara så mycket mat som jag tror att jag orkar äta. Jag smakar på allt. Jag använder kniv och gaffel. Jag har ett gott bordsskick och ger andra matro. PÅ UTFÄRDER Jag följer min egen grupp och givna instruktioner

ALLMÄNT Jag förflyttar mig lugnt gående från ett utrymme till ett annat. Jag hälsar vänligt på alla. Jag pratar sakligt och artigt jag svär inte eller visar fula gester. Jag går raskt ut på rast. Vid skolans gemensamma tillfällen uppför jag mig på sådant sätt som passar tillfället och följer givna instruktioner. Jag är aktsam om skolans gemensamma saker, maskiner, utrymmen och planteringar. Jag för tillbaka saker på rätt plats. Jag använder inte mobiltelefon eller godis i skolan utan lov. Tobak, alkohol och andra droger är förbjudna i skolan. Mobbning, uppvisande av rasistiskt beteende eller godtagande av dessa är förbjudet. Förebyggande och uppföljning av frånvaro samt meddelande om frånvaro En trygg skolmiljö, ett gott socialt klimat och en god handledning utgör centrala delar för att främja trivseln och närvaron i skolan. Elevens lärare ansvarar för uppföljning och dokumentering av frånvaron. Vårdnadshavare bör anmäla om en elev är frånvarande. När eleven ska vara borta från skolan under en längre tid, t ex resa, lämnar vårdnadshavaren i god tid en skriftlig anhållan som godkänns av elevens lärare eller skolans rektor. Vid hög samlad frånvaro bör vårdnadshavarna informeras och behov av elevvårdsstödjande åtgärder bedömas. Ett gott samarbete med hemmen bidrar till att undvika olovlig frånvaro. Vid situationer när olovlig frånvaro konstateras kontaktas hemmet. Vid upprepad olovlig frånvaro informeras rektor. Norra Korsholms skola: Klassens lärare kan muntligt bevilja tre dagar lov. På skriftlig anhållan kan klassläraren bevilja 5 dagar lov. Rektor avgör, på skriftlig anhållan, om ledigheten överskrider 5 dagar. Om en elev inte anlänt till skolan och ingen frånvaroanmälan gjorts av vårdnadshavare bör klassens lärare så fort som möjligt kontrollera frånvaron med vårdnadshavarna.

Om en elev uteblir från skoldagen med elevvårdsrelaterade orsaker informeras rektor. Klassläraren kontaktar skolans kurator för vidare åtgärder. Förhindrande av olyckor, första hjälpen, hänvisande till vård och uppföljning All verksamhet som ordnas i skolan ska alltid betona förhindrandet av olyckor. Den fysiska arbetsmiljön ska minimera risken för olyckor och ska underhållas kontinuerligt för att vara trygg och säker. På skolan ska finnas tillgång till personal som kan ge första hjälp och utrustning för första hjälp ska finnas tillgänglig. Fortsatt vård kan ges av skolhälsovården och vid behov hälsocentral och sjukhus. Vid olycksfall i skolan kontaktas hemmen och en skadeanmälan görs. Förebyggande av rökning och användning av alkohol och andra rusmedel samt ingripande när sådant förekommer Förebyggande av rökning och användning av rusmedel är en del av innehållet i läroämnesmässiga delen av läroplanen. Utöver detta arrangeras temadagar och andra tillfällen inom det förebyggande arbetet. Skolhälsovården är en naturlig samarbetspartner inom området. Samarbetet med kommunens ungdoms- och fritidssektor samt olika frivilliga organisationer är ett stöd för skolorna i det drogförebyggande arbetet. I samband med föräldramöten ordnas information om det drogförebyggande arbetet i skolan. Vid förekomst av rökning och användning av rusmedel i skolan tillämpas skolans ordningsstadga och berörda vårdnadshavare informeras. Vid behov kan skolhälsovården, socialvården och polisen kontaktas som en del av det ingripande arbetet. Anvisningar om tryggheten och säkerheten under skoltransporter, samt anvisningar för tryggheten och säkerheten vid väntan på skoltransport Skolskjutsarrangemangen ordnas så att man alltid beaktar elevens trygghet och säkerhet. Skolan ger tydliga anvisningar om hur eleven väntar på sin skoltransport på väg till och från skolan. För att säkra trygghet och säkerhet vid väntan på skoltransport efter skoldagens slut ordnas övervakning. Vid behov ordnas också övervakning vid skolan när transporterna anländer till skolan. Skolan bör informera vårdnadshavarna och eleverna om rutiner gällande skoltransporterna och väntan på skoltransporterna. Upphandlade skolskjutsar följer de krav som ställts vid upphandlingen. Vid användningen av lokal trafik följs de regler och normer som gäller för den.

Norra Korsholms skola: När läsåret inleds informeras skolans elever om rutiner i trafiken och i trafiksäkerhetsfrågor som berör skolskjutsen. Övervakning ordnas på busshållplatsen på morgonen. Vid avfärderna vid skoldagens slut finns en övervakare vid busshållplatsen. Ordnandet av skolbespisningen och eventuella mellanmål Varje elev ska varje skoldag avgiftsfritt få en fullvärdig, omväxlande och tillräcklig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Skollunchen beräknas täcka en tredjedel av elevernas dagliga näringsbehov. Måltidssituationen är viktig för eleven. Genom skolmåltiden stöder man elevernas sunda växande och utveckling. Man beaktar måltidernas hälsosamma och sociala betydelse, målen för närings- och umgängesfostran och måltidsstundens rekreativa uppgift då man ordnar skolbespisningen och eventuella mellanmål under skoldagen. På basen av hälsointyg ordnas specialdiet i samband med skolmåltiden. Norra Korsholms skola: Matrasterna är kl 10.30-11.15 (åk 1-3), kl.11.30-12.15 (åk 4-6). Mellanmålsrasten är kl. 14.00. Om inte detta är möjligt äter klassen mellanmål kl. 13.00. Eleverna äter vid förutbestämda platser och bord i matsalen. Uppförandet i matsalen betonas också i skolans ordningsregler. I samband med skollunchen kan eleverna frivilligt ta en xylitolpastill. Vid skolan finns ett matråd som sammankommer för att diskutera skolmåltidssituationen. Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier Att förebygga och ingripa i våld, mobbning och trakasserier hör till alla som arbetar i skolan. Våldet, mobbningen eller trakasserierna kan vara direkt eller indirekt, verbalt, fysiskt eller social manipulering som kränker människans fysiska, psykiska eller sociala integritet. Förövaren kan vara en elev, en vuxen som arbetar i skolan eller en person utanför skolsamfundet.

Eleverna, vårdnadshavarna och skolans personal informeras om olika uttrycksformer som mobbning och trakasserier kan ta, hur de kan förebyggas, vilka åtgärder som skolan kan vidta samt om de ordningsregler som tillämpas. För att motarbeta mobbning och trakasserier bör ett fortlöpande och kontinuerligt förebyggande arbete ske. Antimobbningsarbetet kan delas in i följande områden: Förebyggande och medvetandegörande arbete: - Information och utbildning i ämnet ges till elever, lärare, skolans övriga personal och vårdnadshavare. I skolorna betonas olika verksamhetsformer och aktiviteter som förebygger mobbning och trakasserier. Detta stärker skol- och klassklimatet och bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla skolor har en strategi och en plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier samt ett antimobbningsteam. Upptäckande av mobbning Alla vuxna inom skolsamfundet bör reagera om man upptäcker situationer gällande mobbning och trakasserier. När mobbning sker ska en vuxen genast ingripa. Lektioner och raster övervakas medvetet och effektivt. För att upptäcka mobbning kan en kartläggande enkät fyllas i av eleverna. Resultatet diskuteras i elevvårdsgruppen och lärarna informeras om resultaten. - Vårdnadshavarna och eleverna uppmanas att ta kontakt vid misstanke om mobbning. Behandling av mobbningsfall De inblandade informeras om att man inte godkänner någon form av mobbning Ett mobbningsfall som uppdagats utreds inte inför klassen. Mobbningen bör lösas genom samtal med de inblandade och till en för alla parter positiv lösning. En kontinuerlig uppföljning av situation bör ske. De inblandades vårdnadshavare informeras om mobbningsfallet. Elevvårdstödjande åtgärder, t ex kurator och skolhälsovård ordnas för de inblandade utgående från vad situation kräver.

Vid behov och efter bedömning kan övriga myndigheter kontaktas. En dokumentation bör uppgöras i samband med utredningen av mobbningsfall. Alla skolor ska ha en kompletterande uppgjord antimobbningsplan. Personalen i skolan, eleverna och vårdnadshavarna informeras om planerna och en kontinuerlig uppdatering, uppföljning och utvärdering av planen genomförs Komplettering vid Norra Korsholms skola : Netikett - Uppför dig artigt och var respektfull på nätet - Säg ellerskriv aldrig något på nätet som du inte skulle säga till den personen ansikte mot ansikte. - Svara aldrig på ett meddelande då du är arg eller upprörd. - Vidarebefordra aldrig meddelanden sp, andra skickat åt dig utan avsändares tillåtelse. - Ge aldrig dina lösenord tillnågon inte ens din bästa kompis! - Uppge inte ditt fullständiga namn, födelsesignum och adress på nätet. - Om du handlar på nätet, kolla att sidan är säker. Adressen ska innehålla bokstäverna https eller ha en bild av ett lås. - Lägg aldrig ut bilder på andra utan lov. - Det är förbjudet att kopiera, publicera eller sprida andras bilder utan lov. - Släng kedjebrev i papperskorgen (virus, påhittade hot) - Det du läser på nätet är inte alltid sant - Gå inte in på reklamsidor där det står att du vunnit pengar eller saker. - Logga alltid ut då du är klar.

Nätmobbning (Källa: Folkhälsan) När någon på nätet blir mobbad är det ofta en förlängning av något som hänt utanför nätet. Mobbningen har inte flyttat från skolgården till nätet, utan förekommer både på skolgården och på nätet. Nätmobbning är när en person, under en viss tid, blir utsatt för upprepade negativa handlingar via elektroniska kommunikationsmedel. Nätmobbningen kan, så som den traditionella mobbningen, ske både direkt och indirekt. Direkt nätmobbning är när mobbningen via den elektroniska kommunikationen adresseras direkt till offret, till exempel via ett sms eller ett chattmeddelande. Däremot handlar det om indirekt nätmobbning när den elektroniska kommunikationen sker i form av en bild eller en kommentar på ett socialt medium. På nätet ser man inte offrets reaktion och det kan vara svårt att veta på vilket sätt en person reagerar på en kommentar eller ett inlägg. Det kan vara svårt att veta om den andra blir sårad och när gränsen är nådd. Därför kan det var komplicerat att avgöra om handlingen är avsiktlig och om syftet varit att skada den andra. Mobbningen på nätet sker ofta anonymt, vilket gör det svårare att ingripa. Anonymiteten skapar också en känsla av osäkerhet och rädsla hos offret. Förövaren behöver inte komma från samma skola, eller ens från samma kommun eller stad. Kränkningar och mobbning på nätet kan ske genom: - Elaka och sårande kommentarer till bilder, filmer eller inlägg. Bilder eller filmer som läggs på nätet utan lov. - Avslöjande av information och spridande av lögner och rykten. - Tyst mobbning inga gillanden, utesluten ur grupper eller inga vänförfrågningar eller accepterande av dem. - Identitetsstöld eller olovligt användande av andras konto. - Skapande av grupper med syftet att trakassera. - Hotelser. - Lockande av information från någon som sedan läggs ut på nätet, t.ex. nakenbilder

Kränkning på nätet Begreppet kränkning används ofta i stället för mobbning. En kränkning är en handling som kränker en persons värdighet genom att behandla någon med nedsättande ord eller handling. Kränkningar pånätet förekommer dagligen och i stor utsträckning. Det behöver inte finnas ont uppsåt bakom en kränkning och den kan ske helt omedvetet. Det är den som känner sig sårad somavgör om handlingen är en kränkning eller inte. Alla kränkningar är inte mobbning, men systematiskt kränkande kan benämnas som mobbning. Nätmobbning kan, så som traditionell mobbning, vara återkommande och förövaren den samma/de ssamma. Däremot kan det också vara endast en kommentar eller ett inlägg som sätter igång ett förlopp av kränkningar, utförda av ett flertal personer som inte ens behöver vara bekanta till offret. Det blir en snöbollseffekt som kan vara väldigt svår att stoppa. Ur offrets perspektiv är detmängden kränkningar och hur grova de är som avgör hur utsatt hen är och känner sig. Nätmobbningens särdrag: - Den är mera indirekt jämfört med traditionell mobbning inte öga mot öga, vilket kan minska empatin för offret. - Förövaren ser inte offrets reaktion och det kan vara svårt att veta när man gått för långt. - Egen delaktighet minskas, det var bara ett inlägg, vilket kan leda till mindre ånger. - Man kan vara anonym vem är förövaren? - Det kan vara oklart vilka som är inblandade och vilken roll de egentligen har. - Förövaren får inte samma status som i den traditionella mobbningen, eftersom mobbningen inte sker direkt framför åskådare. - Spridningen kan vara omfattande och mycket svår att stoppa. - Anonymitet och teknisk kunskap skapar obalans i maktförhållandet. - Det är svårt att skydda sig det kan ske när och var som helst. - Vuxna har lite insyn. - Det kan vara svårt att få hjälp bland annt på grund av anonymitet samt utländska sajter och applikationer.

Hur agera om du blir utsatt: Eleven ska alltid berätta för någon vuxen. Spara sms, chattar, mejl, loggar, skärmdumpar som bevis Meddela den ansvariga för nätsidan att du fått osakliga meddelanden Lär dig hur man spärrar och blockerar personer Efter samråd med vuxen (vårdnadshavare) kan man skicka ett klart budskap Om du fortsätter att skicka textmeddelanden till mig kommer jag att göra en anmälan. Kompletterande handlingsplan vid Norra Korsholms skola: Vid misstanke om mobbning är det viktigt att vuxna reagerar och agerar. Klassläraren gör en första insats genom samtal, kontakt med vårdnadshavare och uppföljning av situationen. I samtalet klargör läraren att mobbning inte godkänns. Dokumentation Om lärare kontaktas av t.ex.vårdnadshavare eller själv agerar i ett mobbningsfall är dokumentationen av största vikt. För att underlätta dokumentationen och uppföljningen finns färdigt uppgjorda blanketter. Om det behövs ytterligare stöd i att lösa situationen kontaktas mobbningsteamet eller elevvårdsgruppen. Läraren dokumenterar situationen och rektor informeras. Mobbningsteamet består av rektor och en lärare. Mobbningsteamets arbete dokumenteras. I samband med lärarmötena informeras skolans lärare om eventuella mobbningsfall för att t.ex kunna följa med på rasterna eller om någon annan lärare undervisar i klassen. Handlingsplan för mobbningsteamet: Ifall ett mobbningsfall upptäcks meddelas mobbningsteamet. Teamet samtalar med offret om det är nödvändigt, för att samla in information om fallet. Mobbningsteamet tar också ställning till i vilket skede föräldrarna informeras. När tillräckligt information om fallet erhållits kallas mobbarna in en i sänder. Mobbarna upplyses om att skolan vet om vad som försiggår. Därefter krävs att mobbningen omedelbart skall upphöra. Härefter följer en uppbygglig diskussion om vad som kan göras för att förbättra situationen. Mobbaren kommer med egna förslag. Teamet

och mobbaren kommer överens om att ett antal konkreta löften skall hållas (ex inte retas, knuffas, delta i lekar osv.). Teamet följer med att dessa löften hålls. Klassläraren informeras och skolans övriga lärare meddelas om att de skall vara observanta under rasterna. Teamet kontrollerar via mobbningsoffret och mobbaren om situationen förbättrats Verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer. För att förebygga krissituationer och för att ha beredskap inför sådana ska skolan ha en krisplan och räddningsplan som är uppgjord enligt de krav som myndigheterna ställer. Regelbundna övningar gällande olika krissituationer ska hållas. Alla anställda på skolan ska vara informerade om vilka rutiner och vilken rollfördelning som gäller vid olika krissituationer. Som en del av det förebyggande arbetet ingår också granskning av brandsäkerhet samt utrymningsövningar. Vid varje skola ska det finnas en krisgrupp, och om inte en sådan speciellt utnämnts så fungerar elevvårdsgruppen som krisgrupp, under rektors ledning. Krisgruppen stöder skolan i krissituationer och ansvarar för koordineringen av insatserna. I samarbete med krisgruppen ansvarar rektor för att utbildningsanordnaren informeras vid krissituationer. Skolans rektor har i huvudsak ansvar för den interna och externa informationsgången. I samarbetet med krisgruppen bedömer rektorn, beroende på situationen, behovet av extern information. Behovet kan också bedömas i samråd med berörda myndigheter. Vid krissituationer ska skolorna erbjudas psykosocialt stöd och hjälp. Den psykosociala eftervården i samband med en krissituation är viktig. Stöd ordnas i samarbete med skolornas kuratorer, skolhälsovårdare och övrig verksamhet som kommunens hälso- och socialväsende ansvarar för, t ex krisgruppen. Vid behov kan utomstående expertis anlitas. Det är viktigt att skolans personal är informerad om innehållet i skolans krisplan och att övningar ordnas med jämna mellanrum. Krisplanen uppdateras årligen och en utvärdering av planens funktionsduglighet görs regelbundet. Hotfulla eller farliga situationer ingår i skolans räddningsplan. 4.5.3 Ordnandet av individuell elevvård Den individuella elevvården ordnas utgående från kommunens välfärdsplan för barn och unga. Utbildningsanordnaren ansvarar för elevvården i samarbete med kommunens social- och hälsotjänster. Inom elevvårdstjänster finns tillgång till ansvarig kurator, skolkuratorer, psykologer, skolläkare, skolhälsovårdare och socialarbetare.

Om en anställd vid skolan eller inom elevvården bedömer att det behövs psykolog- eller kuratorstjänster inom elevvården för att förebygga eller övervinna studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en elev, ska den anställde tillsammans med eleven utan dröjsmål kontakta elevvårdens psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställde känner till och som behövs för bedömning av behovet av stöd. Om det inte är möjligt att göra detta tillsammans ska eleven informeras och ges möjlighet till samtal. Också andra som i sin yrkesuppgift får veta att en elev behöver stöd får ta kontakt trots sekretess. Vårdnadshavarna ska i normala fall informeras. Vid behov tillsätts en yrkesövergripande expertgrupp för behandling av enskilda elevvårdsärenden. Skolhälsovården samarbetar med skolan i samband med lagstadgade omfattande hälsoundersökningar. Vid behov får skolan information om uppgifter som framkommit i samband med hälsoundersökningen om det väsentligt berör elevens skolgång. Det primära ansvaret för elevens egenvård och medicinering ligger hos elevens vårdnadshavare. Eftersom elevens vårdnadshavare inte kan kontrollera och genomföra egenvården under skoldagen behöver man från fall till fall planera hur egenvården ska ske under skoltid. Det är viktigt att olika yrkesgrupper inom skolan samarbetar för att möjliggöra elevens skolgång. Det väsentliga är att vårdnadshavarna, den specialiserande sjukvården och skolhälsovården i tillräcklig omfattning informerar skolpersonalen om de åtgärder som elevens sjukdom kräver. Lärare och övrig skolpersonal kan i enskilda fall och efter övervägande delta i medicinering som ges via munnen, injiceras under huden (till exempel insulin). Lärare och skolpersonal ska i så fall få tillräcklig utbildning av till exempel en hälsovårdare, sjukskötare eller läkare samt ett intyg av den läkare som ansvarar för hälsovårdsenhetens verksamhet Lärare kan delta i medicinering, om man gett samtycke och fått adekvat utbildning. Om lärare åtar sig medicineringen måste alltid elevens vårdnadshavare och ledningen för hälsovårdsenheten göra en gemensam överenskommelse om detta. Samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd och sjukhusundervisning Den pedagogiska bedömningen och utredningen inom trestegsstödet behandlas i en mångprofessionell grupp. Elevvården ger nödvändig information som stöder de pedagogiska arrangemangen för den enskilda eleven.

Elevvårdens samarbete med sjukhusundervisningen utgår från den enskilda elevens behov. Agerande i disciplinära situationer och elevvårdsstöd i samband med disciplinärt straff eller då en elev förvägras undervisning Vid olika disciplinära situationer agerar man utgående från den lagstiftning, skolans ordningsstadga och givna direktiv som finns uppgjorda av utbildningsanordnaren. I samband med disciplinära straff vidtas elevvårdsstödjande åtgärder i enlighet med vad situationen kräver. Hemmen kontaktas vid disciplinärt förfarande. Om eleven avstängs från undervisningen uppgörs en plan över de elevvårdsstödjande insatser som ges i samband med förfarandet. Sammankallande av expertgruppen, samtycke och gruppens rutiner för behandling av en enskild elevs ärende Ärenden som gäller utredning av stödbehovet och hur elevtjänster ska ordnas för en enskild elev eller en viss grupp av elever behandlas av en sektoröverskridande expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Experter får utnämnas till gruppen bara med samtycke av eleven eller, om han eller hon inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, med samtycke av vårdnadshavaren. Expertgruppen utser inom sig en ansvarsperson. Enligt behov ska några av följande ingå i expertgruppen; hälsovårdare, kurator, studiehandledare, elevens grupphandledare eller någon lärare som är viktig i den aktuella situationen. Två till tre personer kan räcka men sammansättningen kan variera utgående från behovet. Med specifikt skriftigt samtycke får också behövliga samarbetspartners inom elevvården eller elevens närstående delta i behandlingen. Expertgruppen är ett samarbetsorgan som diskuterar och ger råd men fattar inte några förvaltningsbeslut utan gör överenskommelser. Strävan är att i så hög grad som möjligt arbeta i samverkan med eleven och vårdnadshavarna. Varje expertgrupp ska ha en ansvarsperson den till vars expertis problemet huvudsakligen hör. Ansvarspersonen har ansvar för dokumentationen. Behandlingen inom expertgruppen ska dokumenteras i elevhälsojournaler. Initierande av en expertgrupp kan tas av en anställd inom skolan eller inom elevhälsan. En elev och vårdnadshavare kan också initiera behovet via en anställd inom skolan och elevhälsan. Den person inom skolan och elevhälsan som ärendet huvudsakligen tillhör sammankallar expertgruppen, eleven (med beaktande av ålder), och vårdnadshavare. Ett samtycke är en förutsättning för att gruppen tillsättas för eleven. Av samtycket bör tydligt framgå vilka personer som har rätt att delta i

behandlingen. Med beaktande av elevens ålder och förutsättningar att bedöma situationen kan eleven avgöra vilka som får delta i expertgruppen. Ifall behovet av en expertgrupp aktualiserats och skriftligen meddelats och samtycke till tillsättande inte ges av eleven eller vårdnadshavare dokumenteras detta i elevens elevvårdsjournal. Om vägran att samtycka leder till att förutsättningarna för en barnskyddsanmälan uppfylls ska en anmälan göras vid behov. Utarbetande av elevvårdsjournaler och förvaring i elevvårdsregistret Det sektorsövergripande samarbetet i expertgrupper dokumenteras i elevvårdsjournaler i elevvårdsregistret Elevvårdsjournalen skrivs med löpande anteckningar i kronologisk form. Av anteckningarna i journalen för en elevs ärende bör följande framgå: - Namn, personbetckning, hemkommun, kontaktuppgifter (vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter). - Vad ärendet gäller och vem som initierat ärendet. - Vilka åtgärder som genomförts medan situationen har utretts. - Uppgifter om behandlingen vid expertgruppens möte, mötesdeltagarna och deras ställning, mötesbeslut, planen för genomförande och vems om svarar för genomförande och uppföljning. - Uppgifter om åtgärder som har genomförts. - Datering samt namn och ställning för den som gjort dokumentationen. Ansvarspersonen i expertgruppen gör anteckningarna. Även andra medlemmar får trots tystnadsplikten göra anteckningar i elevvårdsjournalen som är nödvändiga med tanke på målen för gruppens verksamhet. Om uppgifter lämnas till utomstående ska det antecknas vilka uppgifter som lämnats ut och till vem samt på vilka grunder detta har skett (vems samtycke/vilken paragraf). Om begäran har gjorts skriftligen tas begäran tillvara. I elevvårdsregistret införs elevvårdsjournalerna och alla övriga handlingar för enskilda elever som har upprättats eller fåtts i samband med uppgifter i anslutning till den sektorsövergripande individuellt inriktade elevvården t.ex. samtycken, förbud mot att lämna uppgifter till vårdnadshavare och handlingar relaterade till konsultation.

Utbildningsanordnaren är registeransvarig för elevvårdsregistret. Kommunens ledande kurator är ansvarig för elevvårdsregistret och besluter om utlämnande av uppgifter. Samarbetet med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetspartner, såsom ungdomsarbetet, barnskyddet, specialsjukvården och polisen. Den individuella elevvården stöds av ett samarbete med ungdomsarbete, barnskyddet, specialsjukvården och polisen utgående från den enskilda elevens behov. 4.5.4 Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Elevvården ska genomföras i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna. Elevernas delaktighet främjas via diskussioner om skolans elevvård, deltagande i undersökningar som berör elevvården samt via skolans elevrådsverksamhet. Skolan informerar om kommunens läroplan inom elevvården och om skolans specifika elevvårdsplan i samband med informationsmöten för vårdnadshavare. Kommunens läroplan för elevvården finns tillgänglig på kommunen hemsida. 4.5.5 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen Skolans elevvårdsgrupp följer upp och utvärderar den skolspecifika elevvårdsplanen under rektors ledning. Den skolspecifika elevvårdsplanen utvärderas årligen genom diskussioner och tillgängliga undersökningsresultat. Den erhållna informationen ligger som grund för utveckling av skolans elevvård. Centrala resultat av undersökningar som utförts i skolan som berör elevvården delges eleverna och vårdnadshavarna.