Rapport Triage. En nulägesanalys inom Region Skåne. Författare

Rapport Triage En nulägesanalys inom Region Skåne Författare Helen Hansson, Hälso-och sjukvårdsledning Karin Wahlström-Persson, Hälso-och sjukvårdsledning Lisa Davidsson, Hälso- och sjukvårdsledning Lund januari 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 URVAL OCH METOD... 3 TRIAGEFUNKTION... 4 Definition... 4 Bemanning... 4 PRIORITERINGAR... 5 Prioriteringskala... 5 Riktlinjer/beslutsstöd... 5 DOKUMENTATION... 6 UTBILDNING... 7 Utbildningar... 7 Traumautbildningar... 7 KONTAKT MELLAN VERKSAMHETERNA... 7 VÅRA FÖRSLAG TILL RIKTLINJER - BESLUTSSTÖD - UTBILDNING. 8 Riktlinjer... 8 Beslutsstöd... 8 Utbildning... 9 DISKUSSION... 9 SLUTSATSER... 10 REFERENSER... 11 ÖVERSIKT TRIAGE I VERKSAMHETERNA... 12 INTERVJUPERSONER... 15 FRÅGESTÄLLNINGAR TILL VERKSAMHETERNA... 17 2 (17)

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården görs bedömningar av vårdbehovet för att kunna prioritera och hänvisa patienten till lämplig vårdgivare. Vissa akutmottagningar på sjukhusen har inrättat triagefunktioner (bedömnings- och hänvisningssjuksköterska) för att kunna hänvisa patienten rätt från början. I regionfullmäktiges beslut från juni 2004 (En ny struktur för hälso-och sjukvården, 2004-06-10) står följande skrivet om bedömning och rådgivning i närsjukvården: Grundläggande för en välfungerande akutsjukvård är möjligheten att efter bedömning av vårdbehovet kunna prioritera och hänvisa patienten till lämplig vårdgivare. Detta ökar möjligheten för patienten att snabbt erhålla adekvat insats med rätt kompetens och bidrar till en ökad tillgänglighet inom akutsjukvårdens olika delar. Denna bedömning som ofta kallas triage sker vid alla akuta vårdkontakter och skall ske utifrån gemensamma principer och riktlinjer som regelbundet följs upp, revideras och kvalitetssäkras. Bedömningen skall utföras av erfaren och särskilt utbildad sjuksköterska med möjlighet till samråd med läkare. Närsjukvården bör i de flesta fall kontaktas per telefon. Detta innebär att närsjukvården skall ha hög tillgänglighet och kompetens för bedömning, rådgivning för egenvård och hänvisning. Kompetensen hos den person som triagerar poängteras och det är också oftast erfarna sjuksköterskor som arbetar med triage. Speciella utbildningar i triage och telefonrådgivning finns numera, både poängutbildningar och lokala specialkomponerade varianter. Syfte Uppdraget är att kartlägga hur triageverksamheten fungerar i Region Skåne samt undersöka om det finns behov av gemensamma utbildningar och riktlinjer. Uppdragsgivare är Rita Jedlert, biträdande hälso-och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Urval och metod Följande verksamheter bedriver någon form av bedömning, prioritering och sortering för de patienter som söker akut hälso-och sjukvård: - SOS Alarm (SOS-centralen i Malmö) - KAMBER Skåne (Ambulans-, Katastrof- och Beredskapsförvaltningen) - Sjukvårdsupplysningen - Akutmottagningarna på sjukhusen - Primärvården: vårdcentraler och jourcentraler Alla akutmottagningar, både specialiserade- och närakutmottagningar, har undersökts med undantag av Närsjukvården Österlen AB. Under arbetets gång uppkom frågan om hur barn omhändertogs och vi beslöt därför att även undersöka hur man arbetar med bedömning, prioritering och sortering på barnakutmottagningarna vid akutsjukhusen i Malmö, Lund, och Kristianstad. När det gäller primärvården begränsade vi urvalet till fem vårdcentraler och fyra jourcentraler. Primärvårdscheferna valde vårdcentraler utifrån en granskning av tillgängligheten inom primärvården i Region Skåne. Urvalet av jourcentraler gjordes av uppdragsgivaren. 3 (17)

Under hösten 2004 intervjuade vi verksamhetschefer och sjuksköterskor (bil 1) som arbetar med bedömning, prioritering och sortering i ovanstående verksamheter. De flesta intervjuerna har gjorts ute i verksamheterna men några har genomförts som telefonintervjuer pga. tidsbrist. Intervjuerna har varit strukturerade samtal utifrån ett frågeformulär (bil 2) och minnesanteckningar har gjorts efter varje intervju. Triagefunktion Definition Triage kommer från franskan och betyder sortering, fördelning. En annan definition är prioritering utifrån medicinska behov och lämplig plats för behandling (Genomförandet av akut omhändertagande inom närsjukvården 2004-11-11). KAMBER: s definition av triage är: enligt ett förutbestämt mönster bedöma och sortera till rätt vård direkt genom att till exempel hoppa över en vårdnivå och transportera patienten direkt till det ställe där den specialiserade vården kan ges. För detta krävs undersökning anamnestagning fastställande av diagnos och därefter hänvisning till rätt vårdnivå. Inom hjärtsjukvård transporteras numera vissa patienter direkt till ballongvidgning, utan att först blivit bedömda och undersökta på det lokala sjukhuset. Akutmottagningarna på akutsjukhusen i Region Skåne definierar triage på likartat sätt då deras definition utgår från medicinska prioriteringsanvisningar som sedan är vägledande för sortering och hänvisning. Akutmottagningarna på närsjukhusen samt jourläkarcentralerna arbetar på likartat sätt. Gemensamt är att alla har fysiska möten med patienterna. Både närakut och specialistakutmottagning har utarbetat lokala prioriteringsanvisningar och riktlinjer som ser olika ut. Sjukvårdsupplysningen definierar triage som att bedöma, sortera och hänvisa till rätt vårdnivå. På vårdcentralerna är uppfattningen att triage mer handlar om rådgivning än prioritering och sortering och det är sällan som hänvisning sker till annan vårdnivå. Det finns skilda uppfattningar om huruvida man kan bedriva triage via telefon eller inte. Triagefunktionen innebär att en sjuksköterska (i vissa fall även undersköterska) gör en omedelbar medicinsk bedömning av patientens tillstånd vid ankomst eller via telefonsamtal. Prioritering och hänvisning sker därefter. På en del akutmottagningar finns också speciella triagerum, i anslutning till ingången, där den medicinska bedömningen görs. Bemanning Bemanningen på SOS Alarm i Malmö, består av både undersköterskor och sjuksköterskor (minst en sjuksköterska finns alltid i tjänst) och här fungerar triage dygnet runt. All personal är certifierad och certifieringen uppdateras årligen. KAMBER Skåne har det samlade ansvaret för prehospital akutsjukvård i Skåne. Triage sker idag prehospitalt dygnet runt av sjuksköterskor i ambulanserna. Från årsskiftet 2004/2005 ska varje ambulans vara bemannad med specialistutbildad sjuksköterska. Som specialistutbildad sjuksköterska räknas ambulans-, anestesi- eller intensivvårdssjuksköterska. Sjukvårdsupplysningen är bemannad av sjuksköterskor med representation från många olika specialistutbildningar och har fungerande triage dygnet runt. Triagefunktion finns på samtliga akutmottagningar på akutsjukhusen och fungerar vanligtvis på dagtid fram till klockan 19.00. På Universitetssjukhuset MAS och Universitetssjukhuset i Lund även kväll och natt (på natten vid behov). Speciellt utsedda och utbildade sjuksköterskor arbetar med triagering på dessa specialistakutmottagningar. Barnakutmottagningarna tar oftast bara medicinska sjukdomsfall 4 (17)

resten sorteras via de stora akutmottagningarna. Barnakuten på Universitetssjukhuset MAS har triage dygnet runt och på Universitetssjukhuset i Lund prioriterar en sjuksköterska primärt inkommande barn. På de mindre sjukhusens akutmottagningar = närakutmottagning varierar triagefunktionens bemanning och tider för öppethållande, från dygnet runt till ingen triage alls. På de undersökta jourcentralerna finns triagefunktion på alla utom i Helsingborg. Bemanningen är sjuksköterskor. Prioriteringar Prioriteringskala För att snabbt kunna avgöra hur man ska handlägga och medicinskt prioritera patienter/vårdtagare finns inom de flesta verksamheter en prioriteringsskala mellan 1-4. Inom vissa verksamheter prioriterar man efter färger där färgen röd är samma som prioritering 1 och alltså måste bedömas omedelbart. Den vanligaste prioriteringsskalan ser ut enligt följande: 1. Akut livshotande symtom eller olycksfall. Omedelbar läkarbedömning. 2. Akuta, men ej livshotande symtom, svår smärta eller risk för bestående men om behandlingen ej startas. Patienten bör komma till läkare inom 30 min. 3a. Brådskande fall, med rimlig väntetid påverkar ej patientens tillstånd, tas om hand av specialistläkare. Patienten bör tas om hand inom 2 timmar. 3b. Brådskande fall, med rimlig väntetid påverkar ej patientens tillstånd, tas om hand av primärvårdsläkare. Här finns olika tidsdirektiv från 2-8 timmar. 4. Ej brådskande fall, alternativt sjukvårdskontakt, egenvård. Dessa patienter behöver inte omhändertas på sjukhusets akutmottagning. Hänvisning sker till familjeläkare (primärvård), privatläkare eller annan vårdgivare. På vissa verksamheter används prioritering 5 som innebär hänvisning till distriktssköterska/sjukgymnast och prioritering 6 som innebär egenvård. Medicinsk prioritering vid Akutkliniken avser väntetid till dess att patient bör träffa läkare. Vid det första mötet med den akutsökande patienten skall mottagande sjuksköterska prioritera det medicinska tillståndet. Dessa anvisningar är ett hjälpmedel som aldrig kan täcka alla symtom, tillstånd och situationer. Sjuksköterskans prioritering måste därför alltid baseras på en helhetsbedömning. Vid osäkerhet angående prioritering skall läkare rådfrågas (Medicinsk prioritering, Akutkliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö, 2004-02-09). Riktlinjer/beslutsstöd Det finns inga gemensamma riktlinjer och/eller beslutsstöd när det gäller prioriteringar och bedömningar i den skånska hälso-och sjukvården. Hur man använder och har tillgång till riktlinjer och/eller beslutsstöd är högst varierande inom verksamheterna. Begreppen riktlinjer och beslutsstöd används ofta för samma sak och det finns ingen klar och tydlig definition över vad som är skillnaden. SOS Alarm använder ett svenskt index för akutmedicinsk larmmottagning som beslutsstöd. En fördel är att indexet används på alla larmcentraler i landet. Triagering i ambulanserna görs utifrån riktlinjer och behandlingsanvisningar som tagits fram av KAMBER Skåne och som varje medarbetare i ambulansen ska känna till och arbeta efter. Riktlinjerna är gemensamma för allt akut prehospitalt omhändertagande i Skåne och beskrivs i en liten bok som man lätt kan ha i fickan. 5 (17)

Sjukvårdsupplysningen har ett eget beslutsstöd men det fungerar inte speciellt väl tekniskt och används bara till 15 %. Egenvårdsboken från Halland används mycket och ungefär hälften av alla samtal rör just egenvårdsråd. Tre primärvårdsläkare finns tillgängliga som stöd och en gång/vecka sker fortbildning genom att bl.a. arbeta med patientfall. När anslutning till landstingsförbundets nationella projekt 1177 - Vårdråd per telefon görs som pilottest under våren 2005 kommer det att finnas en gemensam teknisk plattform för alla sjukvårdsupplysningar i landet med gemensamt informationsstöd och dokumentationssystem. Både akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund och i Helsingborg använder en prioriteringshandbok som är en hjälp för sjuksköterskor vid bedömning och prioritering vid det första omhändertagandet på akutmottagningen. Lunds prioriteringshandbok har tjänat som modell för de prioriteringsanvisningar (handböcker) som finns på de flesta övriga akutmottagningarna. På både akutmottagningarna i Lund och i Helsingborg finns en prioriteringsläkare att tillgå per telefon dygnet runt. Akutmottagningen i Kristianstad håller på att ta fram en handbok med gemensamma riktlinjer för både närakuten och specialistakutmottagning. Landskrona är den enda akutmottagning som saknar både riktlinjer och beslutsstöd. Sjuksköterskorna på två jourcentraler har testat Marklunds datoriserade beslutsstöd vid telefonrådgivning under våren och sommaren 2004. Sjuksköterskorna upplevde att beslutsstödet inte var anpassat utifrån jourcentralens verksamhet och behov eftersom patienterna söker vård direkt och inte via telefon. Primärvården Skåne FoUU genomförde under hösten en utvärdering (enkät) för de sjuksköterskor som testat systemet. Det framkom bl.a. att systemet användes när man var osäker på rådgivningen och att det var svårt att hitta i det. Fördelar med beslutsstödet var att det finns egenvårdsråd som går att skriva ut till patienten. Vårdcentralerna använder Marklunds bok Symtom, råd och åtgärd men upplever ofta att det är tillräckligt med lång erfarenhet som sjuksköterska för att prioritera och bedöma och kollegorna hjälper varandra alternativt frågar en läkare om hjälp. Ca hälften av alla bedömningar som görs handlar om egenvårdsråd. Dokumentation SOS Alarm använder ett data och telesystem som heter Coordcoom. I systemet finns det ärendehantering, telefoni, radio och automatlarm. Dokumentation görs i realtid genom att operatören klickar på besluten och råden i indexet. Larmen till ambulanserna loggas direkt. En ny digital upplaga av indexet är på gång. KAMBER Skåne dokumenterar på speciell blankett i ambulansen och för sedan in uppgifterna i ett elektroniskt system. Ett nytt dokumentationshanteringssystem är för närvarande under upphandling. Sjukvårdsupplysningen dokumenterar elektroniskt efter varje samtal i systemet Remedi User. Sjukvårdsupplysningen upplever att det är en brist att inte ha tillgång till medicinsk vårdinformation från andra enheter, många bedömningar skulle kunnat påverkats genom denna tillgång. På sjukhusens akutmottagningar varierar dokumentationssystemen. Vid kontakt med den sjuksköterska som gör en första bedömning antingen per telefon eller vid det direkta mötet dokumenteras oftast ärendet manuellt på speciell blankett och därefter i det elektroniska journalsystemet. Landskrona är det enda sjukhus som saknar elektroniskt journalsystem. Hela primärvården använder elektroniskt journalsystem för att dokumentera all rådgivning. Det finns flera olika journalsystem och det går inte att läsa i varandras system. 6 (17)

Utbildning Den största delen utbildningsinsatser som ges för att kunna bedriva triageverksamhet i Skåne sker via internutbildning inom respektive verksamhet. Det är oftast läkare som ansvarar för den medicinska delen och man arbetar även med patientfall. Det är sällan som utbildning sker i samarbete mellan olika vårdnivåer. Utbildningar Triage vid akutmottagning, 5p har utvecklats i samarbete mellan Göteborgs universitet, Karolinska sjukhuset och Örebro universitet. Kursen är en uppdragsutbildning som ges vid resp. lärosäte och riktar sig till sjuksköterskor verksamma vid akutmottagning, vårdcentral samt i ambulanssjukvård. En bråkdel av sjuksköterskorna på de skånska akutmottagningarna har gått denna utbildning. Manchestermodellen. Utbildning i sortering av patienter utifrån en flödesmodell. Man arbetar utifrån ett flödesschema, sjuksköterskans erfarenhet blir av underordnad betydelse. Modellen, som är internationell, är utarbetad för att användas inom akutsjukvården. Flera sjuksköterskor på akutmottagning har gått denna utbildning. 2 - dagars kurs i medicinsk rådgivning per telefon. Kursen riktar sig till sjuksköterskor på vårdcentral och ges av Kalepo, ett utbildningsföretag som ägs av två distriktsläkare i Sjöbo. Många sjuksköterskor på vårdcentral har gått denna utbildning. 2-dagarsutbildning i kommunikation för sjuksköterskor och läkarsekreterare. Primärvården i sydväst genomförde denna 2001 och ca 120 personer i primärvården sydväst utbildades. Denna utbildning finns inte längre. Sjukvårdsupplysning, 10p. Utbildningen finns vid Högskolan i Kalmar och riktar sig till sjuksköterskor. En del av sjukvårdsupplysningens sjuksköterskor har gått denna utbildning. Primärvården Skåne FoUU håller på att ta fram en utbildning för sjuksköterskor på jourcentralerna. Förslaget utgår ifrån en inventering av utbildningsönskemål hos sjuksköterskor vid jourläkarcentralerna i Malmö och Kristianstad. Utbildningen kommer att starta i februari 2005 och planeras till 4-5 heldagar med olika tema där triage och rådgivning är en stor del. Traumautbildningar TNCC=Trauma Nursing Core Course är en utbildning för att på ett systematiskt och standardiserat sätt omhänderta och ge omvårdnad till traumapatienter. Utbildningen riktar sig till sjuksköterskor och ägs av ENA (Emergency Nursing Association) i USA. TNCC-kurser ges numera i Sverige och många av akutmottagningarnas sjuksköterskor i Skåne har gått denna kurs. ENPC=Emergency Nursing Pediatric Course är en strukturerad utbildning i barnakutsjukvård och riktar sig enbart till sjuksköterskor. Triage ingår. Precis som med TNCC ägs kursen av ENA men finns nu också på universitetssjukhuset MAS. Flera av sjuksköterskorna på barnakutmottagningarna i Skåne har gått denna utbildning. Kontakt mellan verksamheterna Triagering handlar om att patienten skall få rätt vård på rätt vårdnivå och därför krävs en god kontakt och samverkan mellan de olika sjukvårdsnivåerna. Samverkan är en avgörande fråga för framtiden om triagering skall bli effektiv och upplevas positivt av patienten. Under våra intervjuer framkom att det är stora skillnader i hur mycket kontakt verksamheterna har med andra vårdnivåer. T ex så har SOS Alarm av naturliga skäl mycket kontakt med KAMBER Skåne och specialistakutmottagningarna har ett nätverk med 1-2 möten/termin. 7 (17)

För patienter som söker på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund och behöver behandlas inom primärvården kan triagesjuksköterskan boka tid direkt till Citykliniken i Lund. Det finns ett avtal som garanterar ett visst antal akuttider dagligen. När triagesjuksköterskan på akutmottagningen på Helsingborgs lasarett bedömer att patienten bör behandlas i primärvården kan patienten själv ringa till sin vårdcentral från en speciell telefon på akutmottagningen som har inlagda kortnummer till vårdcentralerna. Jourcentralen i Lund kan boka två tider till varje vårdcentral i Lund nästkommande dag. Detta är några exempel på god samverkan mellan vårdnivåerna där patientens behov står i centrum. Sjukvårdsupplysningen är aktiva och hospiterar i andra verksamheter. Under hösten 2004 har sjuksköterskorna varit på SOS Alarm under en halvdag för att vara medlyssnare och även hospiterat på jourcentralen i Malmö. Ett resultat av hospiteringen på jourcentralen var att många hänvisningar till jourcentralen kunde undvikas och patienterna fick istället egenvårdsråd eller blev hänvisade till vårdcentralen. Vårdcentralerna som vi intervjuat sköter sig mycket själva och har inte något utarbetat nätverk för kontakt med andra vårdnivåer. Våra förslag till riktlinjer - beslutsstöd - utbildning Riktlinjer Vid intervjuerna gavs beskrivningar över hur hänvisning av patienter sker från en vårdnivå till en annan. Då det saknas gemensamma riktlinjer för hur bedömning, prioritering och hänvisning ska gå till bollas därför patienten mellan vårdnivåer och lojalitet mot tidigare fattade beslut/triage är inte stor. Det är speciellt viktigt att primärvården finns med i diskussioner om gemensamma riktlinjer då hänvisning ofta sker dit. Jourcentralerna ser positivt på sådana gemensamma triageriktlinjer men de vårdcentraler vi intervjuat tyckte inte att det finns behov av sådana för hela Region Skåne. I prioriteringshandbok för universitetssjukhuset i Lund står det att förhoppningen är att handboken skall fungera tillsammans med primärvårdsdoktorer och primärvårdssjuksköterskor. I slutrapporten avseende specialiserad akutsjukvård belyser man också behovet av att ta fram regionala riktlinjer för att uppnå konsekvens, medicinsk säkerhet och trygghet för patienterna. Vi ser ett starkt behov av att utveckla gemensamma riktlinjer i Region Skåne. När närsjukvården nu konkretiseras kommer information, hänvisning och lokal samverkan mellan kommunerna och primärvården att bli allt viktigare då gemensamma vårdprogram och vårdkedjor utvecklas. Riktlinjerna bör då också utarbetas/förankras i samverkan med kommunens sjuksköterskor. Beslutsstöd Det finns en flora av riktlinjer/behandlingsanvisningar i den skånska hälso- och sjukvården. Det enda datoriserade beslutsstödet som finns är Marklunds Symtom, råd, åtgärd vars syfte är att rätt person kommer till rätt vårdnivå i rätt tid. Programmet marknadsförs för att användas både vid direkt patientbesök och vid telefonrådgivning. Det är bara två jourcentraler i Skåne som har testat Marklunds datorbaserade stöd. Systemet går också att koppla till vissa journalsystem, mot befolkningsregistret och till FASS. Beslutsstödet är uppdelat i två delar, akutråd och egenvårdsråd. Marklunds beslutsstöd är förordat av Socialstyrelsen och utgör också grunden i 1177-Vårdråd per telefon. Det finns önskemål från sjukvårdsupplysningen, jourcentralerna och akutmottagningarna om ett bra och välfungerande beslutsstöd och därför förordar vi att det datorbaserade beslutsstödet testas och utvecklas inom dessa verksamheter. En central upphandling gemensam för hela regionen kan då genomföras. 8 (17)

Utbildning De utbildningar som finns idag gällande triage och telefonrådgivning är uteslutande uppdragsutbildningar med varierande längd, innehåll och struktur. Vi föreslår att en utbildning i triage kommer till stånd i Skåne och att man i kurserna blandar deltagare från olika verksamheter och vårdnivåer. Detta är också ett starkt önskemål från flera av de personer vi intervjuat. Vi tror att det skulle vara värdefullt med en gemensam baskunskap/basnivå för alla. Därefter kan man bygga på med relevanta delar beroende på var man arbetar. Vi ger här förslag på den gemensamma delen: - Medicinsk bedömning och prioritering - Det professionella mötet, intervju- och samtalsmetodik - Kulturella skillnader (t ex sökmönster) - Det skånska sjukvårdssystemet - Beslutsstöd och dokumentation - Falldiskussioner - Bemötande av hot och våld - Egenvårdsråd De fyra akutsjukhusen har tagit fram en fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom akutmottagningsvård som kommer att starta våren 2005. I utbildningen ingår delar av nuvarande ambulanssjuksköterskeutbildning vid Lunds universitet och där finns också önskemål om triage. Diskussion Det har varit otroligt värdefullt och även uppskattat att besöka verksamheterna och både få träffa medarbetare i intressanta samtal och få en helhetsbild över hur triage fungerar i Region Skåne. Vi har fått positiv respons på att detta arbete är mycket angeläget men också fått uppleva frustration över att vi är sent ute. Det känns angeläget att nu komma överens om hur det akuta medicinska omhändertagandet ska se ut i Region Skåne och att alla vårdnivåer arbetar utifrån så gemensamma riktlinjer som möjligt. Det är utifrån patientsäkerheten vi måste arbeta och inte utifrån varje enskild verksamhets tyckande. Patienterna ska uppleva att det finns en naturlig helhet och sammanhållen vårdprocess i sjukvården och de ska kunna känna trygghet med de råd/behandlingar de får när de söker sjukvård. På sjukvårdsupplysningen används hospitering som ett sätt att upprätthålla kompetensen. Hospitering inom annan verksamhet än den egna borde kunna vara en självklar del av sjuksköterskors arbete. Det skulle innebära både utökad kompetens samt ge ökad förståelse för andra sätt att arbeta än det egna. En viktig kugge i hela vårdprocessen är att den som är sjuk vet till vem den ska vända sig för att söka vård. En större marknadsföring i media om hur vi söker vård på rätt vårdnivå borde vara en självklarhet. Sjukvårdsupplysningen, med tillgänglighet dygnet runt, är en ingång, ett nav till rätt vårdnivå som kan öka patientens trygghet i vardagen och samtidigt avlasta besök i vården som inte är nödvändiga. En stor del av Skånes befolkning vet t ex inte att de kan ringa till sjukvårdsupplysningen. I avhandlingen Telephone advice nursing: Callers, perceptions, nurses experience of problems and basis for assessments visade det sig att 85 % av de som fått råd från sjukvårdsupplysningen följt råden de fått. Vetskapen att kunna ringa dygnet runt gör att många känner sig tryggare. 9 (17)

Tillgången till adekvat vårdinformation för att kunna ge patienten en säker vård oavsett var patienten befinner sig eller har behandlats tidigare är eftersatt och behoven av vårdinformation är stor hos de olika vårdgivarna. En gemensam datoriserad journal för varje patient är ett mål för flera vårdgivare men innan vi är där så finns det önskemål om att få tillgång till patientens vårdöversikt. Slutsatser Utifrån kartläggningen av hur triageverksamhet fungerar i de verksamheter som bedriver någon form av bedömning, prioritering och sortering för de patienter som söker akut hälso-och sjukvård finns det i Region Skåne behov av att: - utveckla gemensamma riktlinjer - ta fram gemensamt datoriserat beslutsstöd - starta gemensam triageutbildning under 2005 - göra det möjligt att läsa i varandras journaler/ha tillgång till adekvat vårdinformation - öka marknadsföringen till Skånes befolkning om hur och var man söker akut vård 10 (17)

Referenser Halvardsson Ronnie. Slutrapport avseende specialiserad akutsjukvård, 2004-04-06. KAMBER Skåne. Riktlinjer och behandlingsanvisningar, Akut prehospitalt omhändertagande för 2004. Landstingsförbundet. Förstudierapport, Vårdråd per telefon SVR systemet, 2003-10-29. Larsson Monica. Akut omhändertagande i närsjukvård, 2004. Mangell Peter. Medicinsk prioritering, Akutkliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö, 2004-02-09. Marklund Bertil. Symtom, råd, åtgärd (SRÅ), 1999. Skånsk livskraft - vård och hälsa. En ny struktur för hälso- och sjukvården, 2004-06-10. Wahlberg Anna Carin. Telephone advice nursing: Callers, perceptions, nurses experience of problems and basis for assessments, Stockholm, 2004. Weibull Henrik. Genomförande av akut omhändertagande inom Närsjukvården konkretisering och vägledning, 2004-11-11. Widerström Matz. Prioriteringshandbok för sjuksköterskor, Akutmottagningen Universitetssjukhuset i Lund, reviderad upplaga 2002-11-01. 11 (17)

Översikt triage i verksamheterna Triageverksamhet Triagefunktion Riktlinjer/beslutsstöd Dokumentation Utbildning SOS Alarm Ja dygnet runt Elektroniskt system Coordcoom Elektroniskt system Coordcoom Internutbildning med certifiering. KAMBER Skåne Ja dygnet runt Regionalt läkarstöd/akutsjuk -husen Handbok Akut prehospitalt omhändertagande Pappersjournal i ambulansen därefter dokumentation i elektroniskt system. Nytt system under upphandling Sjukvårdsupplysning Ja dygnet runt Elektroniskt beslutsstöd Elektroniskt system Remedi User Internutbildning med läkarstöd. En del sjuksköterskor har gått Sjukvårdsupplysning, 10p. Akutmottagning universitetssjukhuset MAS Ja dygnet runt Handbok Medicinsk prioritering Akutkort/Melior Sjuksköterskorna har specialistutbildning men triageutbildning ingår inte. Internutbildning Akutmottagning universitetssjukhuset i Lund Ja dygnet runt Handbok Prioriteringshandbok för sjuksköterskor Manuellt på speciell triage blankett

Triageverksamhet Triagefunktion Riktlinjer/beslutsstöd Dokumentation Utbildning Akutmottagning Centralsjukhuset Kristianstad Ja - vardagar 10-18 (dygnet runt planeras) Håller på att utarbeta handbok med riktlinjer. Melior Inga sjuksköterskor har gått triageutbildning. Internutbildning Akutmottagning Helsingborg Ja - vardagar 08-19 Handbok med triageriktlinjer. Manuellt på speciell triage blankett/melior 2 sjuksköterskor gått triageutbildning 5p. Internutbildning Akutmottagning Ystad Ja dygnet runt (på nätter usk) Handbok med riktlinjer för Hänvisning prioritering av akutsökande patienter Swedstar 1 sjuksköterska gått triageutbildning 5p 5 personer gått Manchesterutbildning Akutmottagning Ängelholm Ja - dygnet runt Planerar Marklunds datoriserade beslutsstöd Melior 2 sjuksköterskor gått triageutbildning 5p + Manchesterutbildning. Akutmottagning Hässleholm Ja vardagar 8-17 Håller på att utarbeta egna riktlinjer Melior 2 sjuksköterskor gått triageutbildning 5p Akutmottagning Trelleborg Ja - usk dagtid och ssk jourtid Använder universitetssjukhuset MAS riktlinjer Melior Akutmott Landskrona Ja - 8-17 Finns inga riktlinjer eller beslutsstöd. Baseras på kompetens och erfarenhet Vid telefonrådgivning speciell blankett. Medicinsk behandling pappersjournal. Barnakuten universitetssjukhuset MAS Ja - dygnet runt Telefonrådgivningsprogram på gång Melior Hälften av sjuksköterskorna gått ENPC Barnakuten universitetssjukhuset i Lund Ja - dygnet runt Finns inget beslutsstöd Telefonsamtal manuellt i pärm/melior 4 sjuksköterskor gått ENPC Internutbildning 13 (17)

Triageverksamhet Triagefunktion Riktlinjer/beslutsstöd Dokumentation Utbildning Barnakuten Centralsjukhuset Kristianstad Nej Gränssnittslista, egenvårdsråd Melior 1 sjuksköterska gått ENPC VC Skurup Delvis/via telefon Använder Marklunds bok Swedstar Telefonrådgivningsutbildning VC Anderslöv Delvis/via telefon Använder Marklunds bok Profdoc Telefonrådgivningsutbildning VC Lomma Delvis/via telefon Använder Marklunds bok Profdoc Telefonrådgivningsutbildning VC Vinslöv Delvis/via telefon Använder Marklunds bok/inga egenvårdsråd Biosis Telefonrådgivningsutbildning VC Närlunda Delvis/via telefon Använder Marklunds bok Medidoc Telefonrådgivningsutbildning Jourcentralen Kristianstad Ja - vardagar17-23 och helger 08-23 Datoriserat beslutsstöd Marklund Biosis Särskild utbildning för jourläkarcentralens sjuksköterskor planeras till 2005. Jourcentralen Helsingborg Nej (planeras) Inga riktlinjer eller beslutsstöd Medidoc Ska börja med caseseminarier till våren. Jourcentralen Lund Ja - vardagar 17-23 och helger 08-23 Eget utarbetat material som baseras på Marklund Prodoc Jourcentralen Malmö Ja vardagar 17-22.30 och helger 08-22.30 Datoriserat beslutsstöd Marklund Biosis Särskild utbildning för jourläkarcentralens sjuksköterskor planeras till 2005. 14 (17)

Bilaga 1 Intervjupersoner Lundin Lotta, Funktionschef för ambulansverks. i Skåne SOS-Alarm, Malmö Kongstad Poul, Chefläkare Renstam Kerstin, Verksamhetschef/sjuksköterska Ottosson Lars, Sektionsledare/sjuksköterska Tengsmar Jonas, Vårdchef/sjuksköterska Widerström Matz, Avdelningsansvarig/avdelningsläkare Brink Jeanette, Sjuksköterska Halin Borgquist Eva, Sjuksköterska Nilsson Björn, Verksamhetschef/sjuksköterska Bohm-Gyllerup Chatarina, Sjuksköterska Borgquist Ulf, Verksamhetschef/sjuksköterska Månsson Annelie, Avdelningschef/sjuksköterska Andersen Åke, Enhetschef/sjuksköterska Degerman Kristina, Verksamhetschef/sjuksköterska Green Lena, Sjuksköterska Almlöv Ruth, Avdelningschef/chefssjuksköterska Meta Olsson, sjuksköterska Granström Bengt, Sektionschef/överläkare Wiktor Pia, Avdelningschef/sjuksköterska Andersson Kristina, Avdelningschef/sjuksköterska Medicinsk enhet, KAMBER Skåne Sjukvårdsupplysningen, Malmö Akutkliniken, Universitetssjukhuset MAS Akutkliniken, Universitetssjukhuset MAS Akutmottagningen, Universitetssjukhuset i Lund Akutmottagning, Centralsjukhuset Kristianstad Akutmottagning, Centralsjukhuset Kristianstad Akutmottagning, Centralsjukhuset Kristianstad Akutmottagningen, Helsingborgs lasarett Akutmottagningen, Lasarettet i Ystad Akutmottagningen, Ängelholms sjukhus Akut-/medicinmott, Hässleholms sjukhusorg Akutmottagningen, Lasarettet Trelleborg Medicinsk akutmott, Lasarettet i Landskrona Barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset MAS Barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset MAS Barn- och ungdomsmedicin, Universitetssjukhuset i Lund Barnakuten, Universitetssjukhuset i Lund Barnkliniken, Centralsjukhuset Kristianstad

Christina Widebäck, tf. Verksamhetschef/distriktsläkare Holmkvist Ulla, Sjuksköterska Kanter Tomas, Verksamhetschef/distriktsläkare Dahlberg Sirkku, Sjuksköterska Lindbast Christina, Verksamhetschef/sjuksköterska Banke Lars, Verksamhetschef/distriktsläkare Wedmark Margareta, Verksamhetschef/distriktsläkare Tisell Ulla, Verksamhetschef/sjuksköterska Ann-Margret Andersson, Chefssjuksköterska Jakobsson Arne, Verksamhetschef/distriktsläkare Rydgren Lena, Avdelningsansvarig/sjuksköterska Svan Lena, Verksamhetschef/sjuksköterska Wieslander Åsa, Avdelningsföreståndare/sjuksköterska Zadig Mona, Sjukvårdsadministratör Vårdcentralen Skurup Vårdcentralen Anderslöv Vårdcentralen Anderslöv Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Vinslöv Vårdcentralen Närlunda, Helsingborg Jourcentralen, Kristianstad Jourcentralen Helsingborg Jourcentralen, Lund Jourcentralen, Lund Malmö Jourcentral Malmö Jourcentral Primärvården Skåne Sydväst 16 (17)

Bilaga 2 Frågeställningar till verksamheterna - Hur definierar verksamheten triage? - Hur sker triagering idag? - Vilka är nuvarande riktlinjer? - Hur är riktlinjerna förankrade? Inom den egna organisationen? Utanför organisation? - Finns beslutsstöd? Hur ser det ut? - Hur sker dokumentationen? - Har den som arbetar med triage någon utbildning för detta? Vilken? - Vilken utbildning behövs för att arbeta med triage? Ge förslag till innehåll! - Hur ser bemanningen ut? När finns bemanning? 17 (17)