VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.



Relevanta dokument
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoeffekter av motion?

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Min personliga diabetesbok

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

SBU:s sammanfattning och slutsatser

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

10 Vad är ett bra HbA1c?

% Totalt (kg) Fetma >

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Arbets- och miljömedicin Lund

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Hälsoläget i Gävleborgs län

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Högt blodtryck Hypertoni

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Hur hör högstadielärare?

få kontroll över din diabetes

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Några minuter idag. Många liv i morgon.

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Pre-diabetes i fokus. Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation

Demenssjukdomar och ärftlighet

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 9 ( )

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

6. Farmakologisk behandling vid debut

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Promenad och studiegrupp

Genomförande av Hälsokurvan

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Transkript:

31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan 5 151 38 Södertälje Handledare: Docent Holger Theobald Distriktsläkare, Forskare och AKC-koordinator Centrum för Allmänmedicin Alfred Nobels Allé 12 141 83 Huddinge Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 1

Innehållsförteckning: Innehållsförteckning 2 Sammanfattning. 3 Inledning.. 4 Syfte. 5 Frågeställning 5 Metod. 5 Studiedesign 5 Patienter/Individer. 5 Åtgärd.. 6 Mätning.. 6 Utvärdering/Statistik. 6 Etiska överväganden 7 Resultat. 8 Diskussion 10 Studiens begränsningar 10 Studiens implikationer. 11 Slutsats 11 Referenser 12 Bilagor Patientinformationsbrev med medgivande. Appendix 1 FINDRISK frågeformulär & tolkning Appendix 2 Intyg om ansvar för projektet & projektresultaten Appendix 3 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 2

Sammanfattning: Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige lever cirka 350 000 människor med diagnostiserad diabetes, och sannolikt är det långt fler som har sjukdomen utan att veta om det. Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minska med upp till 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. Då gäller det att i god tid upptäcka individer med hyperglykemi (de med ett plasmaglukos värde över 6,1), för att i ett tidigt skede kunna sätta in kost- och motionsråd. Syfte: Syftet med detta projekt är att beräkna prevalensen för hyperglykemi hos Scaniaanställda i Södertälje med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, som valt att delta i studien. Ett annat syfte med projektet är att beräkna risken, för studiedeltagarna med ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK. Metod: Man gick ut med information om projektet via Scanias intranät och genom muntligt informationsutbyte via respektive chef på varje arbetsstation. 63 individer, med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, anmälde sitt intresse och lämnade blodprov, kapillärt faste plasmaglukos, via sköterskan på Scania Hälsocentral. Nio av dessa individer exkluderas då de inte uppfyllde följande inklusionskriterier: Scania anställd; ålder 18-65; BMI > 25; hereditet för diabetes. Ytterligare fyra individer valde att avbryta studien. Resultat: Femtio personer uppfyllde inklusionskriterierna och ingick i studien. Sju individer hade hyperglykemi, varav sex hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. 43 personer i studien hade en normal plasmaglukos värde, och av dessa så hade 11 personer mer än 17 procents risk för att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. Slutsatser: Genom att screena en population med ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes, kan man i god tid identifiera individer med okänt hyperglykemi, och som således löper en högre risk att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. På så sätt kan man i ett tidigt skede nå dessa individer, informera de om sjukdomen och samtidigt sätta in kost- och motionsråd, för att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 3

Inledning: Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige lever cirka 350 000 människor med diagnostiserad diabetes, och sannolikt är det långt fler som har sjukdomen utan att veta om det. 1 Typ 2-diabetes är den vanligaste typen av diabetes och omfattar ca 90 % av alla diabetiker. 1 En av orsakerna till sjukdomen är vår västerländska livsstil, där vi äter för mycket och rör oss allt för lite, vilket leder till övervikt. Typ 2-diabetes kallas ibland för vuxendiabetes/ åldersdiabetes, men eftersom sjukdomen kryper ned i åldrarna (framför allt på grund av ökad förekomst av övervikt hos unga individer), är namnet missvisande. Övervikt och fetma leder till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin och kan således inte ta upp socker lika effektivt, varför blodsockret stiger mer än normalt. 2 Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker blodsockret. 3,4 Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minska med upp till 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. 5,6 En viktminskning på 7 procent (genom främst kost och motion), minskar risken för en enskild individ med hyperglykemi att utveckla diabetes med upp till 50 procent över en period på 3-4 år. 2,4 Då gäller det att i god tid upptäcka individer med förhöjda blodsockervärden, för att i ett tidigt skede kunna sätta in kost- och motionsråd. Frågeformuläret FINDRISK är ett validerat verktyg som uppskattar risken hos en individ att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. 7 Frågeformuläret består av 8 enkla frågor som berör faktorer såsom ålder, midjemått, BMI, ärftlighet för diabetes, motions- och kostvanor, blodtryck, och om man vid tidigare undersökningar någon gång uppvisat ett högt plasmaglukosvärde (d.v.s.plasmaglukos > 6,1). Beroende på antalet poäng man får på frågeformuläret, så kommer man att klassificeras i en av 5 befintliga riskgrupper (frågeformuläret FINDRISK & dess tolkning bifogas i appendix 1). Frågeformuläret FINDRISK används flitigt utav distrikts läkare och diabetesmottagningar i flertalet länder, och den är framför allt väldigt populärt i Tyskland, Finland och USA. 7, Scania, ett välkänt svenskt företag, tillverkar bussar och lastbilar, och har över 8,000 anställda i Södertälje. Företaget har en egen husläkarmottagning/företagshälsovård, och arbetar pro-aktivt genom att befrämja och utveckla hälsan för sina anställda. I det här projektarbetet har man valt att screena Scaniaanställda i Södertälje, som har ett BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes. Dessa individer har även fått fylla i frågeformuläret FINDRISK för att kunna uppskatta risken för att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. De individer som befinner sig i riskzonen, det vill säga, de individer som har ett faste plasmaglukos värde > 6,1 (pre-diabetes) och/eller har ett högt FINDRISK score (d.v.s. ett FINDRISK score >11, vilket innebär en 17 procents risk att utveckla diabetes under de Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 4

närmaste 10 åren), kommer att erbjudas en snar läkartid för fortsatt uppföljning och omhändertagande via husläkarmottagningen. 7 Diagnosen diabetes kan ställas när 2 fastande plasmaglukos värden är >= 7mmol/l. Syfte: Syftet med detta projekt är att beräkna prevalensen för hyperglykemi hos Scaniaanställda i Södertälje med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, som valt att delta i studien. Ett annat syfte med projektet är att beräkna risken, för studiedeltagarna med ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK. Frågeställning: Studien syftar till att finna svar på följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning förekommer okänd hyperglykemi hos Scaniaanställda som har ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes? 2. Är prevalensen av hyperglykemi hos Scaniaanställda med både ett BMI > 25 och hereditet för diabetes större än bland dem med bara en av dessa faktorer? 3. Hur stor är risken, för de individer med BMI >25 och/eller hereditet för diabetes, som har ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK? Metod: Studiedesign: Studiens design var en kvantitativ, interventionsstudie av deskriptiv natur där man undersökte förekomsten av hyperglykemi hos tidigare väsentligen friska Scaniaanställda som hade ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes. Patienter/Individer: Den studerade populationen bestod av Scaniaanställda i Södertälje. Inklusionskriterier: Ålder 18-65 BMI > 25 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 5

Hereditet för diabetes, både förstagradssläktningar (föräldrar, syskon och barn) och andragradssläktningar (barnbarn, far- och morföräldrar, fastrar och farbröder, mostrar och morbröder, kusiner). Exklusionskriterier: Individer med känd diabetes. Åtgärd: Dessa individer nåddes via Scanias intranät och via informationsutbyte vid varje arbetsstation via respektive chef. Ledningen på husläkarmottagningen/företagshälsovården kontaktade alla chefer samt publicerade ut ett informationsblad på intranätet riktade till alla anställda (informationsblads bifogas i appendix 2). Man uppmanade anställda med ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes att ta kontakt med husläkarmottagningen för att boka tid för en kostnadsfri provtagning. Dessa individer fick även fylla i frågeformuläret FINDRISK, och därefter klassificerades i de befintliga riskgrupperna, beroende på hur många poäng de fick i formuläret (frågeformuläret FINDRISK & dess tolkning bifogas i appendix 1). Mätning: Kapillärt faste plasmaglukos uppmättes. Deltagarna i studien fick även fylla I frågeformuläret FINDRISK för att värdera risken för att utveckla diabetes under de närmaste tio åren. Utvärdering/Statistik: Man gick igenom alla plasmaglukos värden och därefter sorterade de i 2 grupper: de med ett värde under/lika med 6,1 och de med ett värde över 6,1. På så sätt kunde man räkna ut den procentuella förekomsten av hyperglykemi hos de Scaniaanställda med BMI > 25 och/eller hereditet för diabetes, som deltog i studien. Därefter undersöktes de individer som hade hyperglykemi. Prevalensen av hyperglykemi beräknades i gruppen som hade två riskfaktorer (BMI > 25 och hereditet för diabetes) och i de övriga 2 grupperna som hade varsin riskfaktor (BMI > 25 eller hereditet för diabetes). Resultaten från frågeformuläret FINDRISK bland de som hade normalt blodvärde sammanställdes. Utifrån resultatet kategoriserades individerna i de fem olika riskgrupperna för att utveckla diabetes inom 10 år enligt FINDRISK. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 6

Figur 1. Flödesschema över studiegången. Scania i Södertälje Information om projektet via Scanias intranät & muntligt informationsutbyte via respektive chef på varje arbetsstation Besök hos sjuksköterska på Scania Hälsocentral för att lämna prov, kapillärt faste plasmaglukos (n=63) exkluderades n=9* Urval individer som uppfyller inklusionskriterier: Scania anställda Ålder 18-65 BMI > 25 Hereditet för diabetes (n=54) avbrutit n=4 Sammanställning & utvärdering av statistik (n=50) *Totalt nio individer exkluderas från studien. Åtta av dessa uppfyllde inte inklusionskriterierna, och en individ hade en känd diabetes sjukdom. Etiska överväganden: Detta projektarbete riktade sig till individer inom Scania koncernen som befann sig i riskzonen för att utveckla diabetes, det vill säga, anställda med ett BMI > 25 och/eller hereditet för diabetes. I etiska överväganden kunde man avväga risken mot nytta och det kanske fanns en minimal risk för obehag vid blodprovtagningen, integritetskränkning eller Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 7

risk för oro om något prov skulle visa falskt felaktig värde. Deltagandet i studien var helt på frivillig basis och deltagarna fick lämna ett skriftligt samtycke innan provtagningen. All information har sparats i patients journal, och enbart behörig vårdpersonal har tillgång till dessa journaler. All arbete med studien utfördes inom ramen av vårdens tystnadsplikt, såsom allt annat arbete på husläkarmottagningen/företagshälsovården. Vid redovisningen av studieresultat har namn, personnummer och övrig personlig information avidentifieras. De individer som befann sig i riskzonen, det vill säga, de individer som hade hyperglykemi och/eller ett högt FINDRISK score, erbjöds en snar läkartid för fortsatt uppföljning och omhändertagande via husläkarmottagningen. De fick lämplig kost- och motionsråd, och erbjöds regelbunden uppföljning hos läkare/sjuksköterska. Genom denna tidiga upptäckt, har man möjligtvis kunnat senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Verksamhetschefen har varit fullt insatt i projektarbetet och har bedömt att detta inte är forskning utan kvalitetssäkring av den ordinarie verksamheten. Verksamhetschefen och Scania Husläkarmottagning har haft det yttersta ansvaret för studien (v g se appendix 3, undertecknad intyg om ansvar för projektet och projektresultaten). Studien och alla resultat har förvarats inom husläkarmottagningens verksamhetsområde, inget av detta har publicerats utanför Scania Husläkarmottagning. Resultat: Från början var det sammanlagt 63 individer som anmälde intresse för att delta i studien. Nio av dessa fick exkluderas då de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Ytterligare fyra individer fick exkluderas, då de inte ville delta i studien längre. Således bestod studiepopulationen av sammanlagt 50 Scaniaanställda, varav 38 män och 12 kvinnor. Tabell 1. Ålders- & könsfördelning i studiepopulationen, N=50. Åldersgrupp (år) Män, n=38 Kvinnor, n=12 Totalt, n=50 18-25 4 1 5 26-35 15 3 18 36-45 7 5 12 46-55 8 1 9 56-65 4 2 6 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 8

Sju av 50 individerna i studiepopulationen (14 procent) visade sig ha hyperglykemi, med ett faste plasmaglukosvärde >6,1. I gruppen med hyperglykemi, som bestod av sju personer, så hade sex två riskfaktorer, endast en individ hade bara en riskfaktor (hereditet för diabetes). Tabell 2. Fördelning av gruppen med hyperglykemi, N=7. Antal individer med hereditet för diabetes & BMI >25 6 (4 förstagrads- & 2 andragradssläktingar) Antal individer med enbart hereditet för diabetes 1 (förstagradssläkting) Antal individer med enbart BMI >25 Totalt antal individer 0 7 43 personer i studien hade en normal plasmaglukos värde. Enligt FINDRISK, löper tio av dessa en 17 % risk att utveckla diabetes inom 10 år, och en individ löper 33 % risk att utvecka diabetes inom 10 år. De övriga 32 individer löper en betydlig lägre risk att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, de har en risk på 4 % eller lägre. Tabell 3. Risk att utveckla diabetes under de närmaste 10 åren hos individerna med ett normalt blodglukosvärde, enligt FINDRISK, N=43. Risken att utveckla diabetes inom 10 år Individer med hereditet för diabetes & BMI >25 Individer med enbart hereditet för diabetes Individer med enbart BMI > 25 Totalt antal individer 1:a grads- 2:a grads- BMI BMI BMI släkting släkting 25,1-30 30,1-35 > 35 1 % 0 2 1 2 7 3 15 4 % 4 3 2 1 2 5 17 17 % 5 0 0 0 2 3 10 33 % 1 0 0 0 0 0 1 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 9

DISKUSSION: I denna studie har man, genom att screena 50 friska Scaniaanställda med övervikt och/eller hereditet för diabetes, kunnat identifiera sju personer (14 procent av studiepopulationen) med hyperglykemi. Av dessa så hade sex individer 2 riskfaktorer (BMI > 25 och hereditet för diabetes), en hade bara en riskfaktor (hereditet för diabetes). 43 individer hade ett helt normalt plasmaglukosvärde. Av dessa, enligt FINDRISK, har man identifierat 10 personer med 17 % risk och 1 person med 33 % risk att utveckla diabetes inom de kommande 10 åren. 14 % av studiepopulationen hade således hyperglykemi. Man har, vid tidigare genomförda studier, fått ungefär liknande resultat. I amerikanska studier har man kunnat påvisa liknande statistik, och man arbetar nu med att införa aktiv screening av individer med riskfaktorer på regelbunden basis, för att fånga upp personer med diabetes eller med hög risk att utveckla diabetes framöver. 4,6 I denna studie noterade man att övervägande antalet individer i hyperglykemigruppen hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. Dessa resultat stämmer överens med resultaten i en liknande genomfört studie i USA, där man screenade friska individer med diverse riskfaktorer. 3 Även i denna studie kunde man observera att över 75 procent av individerna i hyperglykemigruppen hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. 3 Med tanke på detta, så är det extra viktigt att screena individer som är både överviktiga och samtidigt har en hereditet för diabetes. Denna grupp löper den allra största risken för att utveckla diabetes inom en nära framtid. The American Diabetes Association rekommenderar en screenings intervall på tre år. På så sätt kan man i ett tidigt skede fånga upp individer med begynnande diabetes. 3,4 Individer i studien som har uppvisat ett normalt plasmaglukosvärde, bör inse att det finns en relativt hög risk att utveckla diabetes inom de närmaste åren, såsom det som påpekats i resultatsdelen enligt frågeformuläret FINDRISK. Så länge riskfaktorer såsom BMI >25 och/eller hereditet för diabetes finns, så ligger man i farozonen att utveckla diabetes. Även dessa individer bör erbjudas regelbunden screening, för att i ett tidigt skede upptäcka begynnande diabetes. 4 Studiens begränsningar: En viktig begränsning i studien är att studiepopulationen på 50 individer är för litet för att dra några slutsatser om studieresultats tillförlitlighet. Det finns upp till 8,000 Scaniaanställda i Södertälje, en större studiepopulation skulle ge en mycket högre valideringsstyrka och samtidigt höja slutresultatet tillförlitlighet. Ytterligare en begränsning är hur själva urvalet gick till. Urvalet var inte slumpvis, resultaten kan således inte generaliseras till hela Scanias arbetsstyrka. På många arbetsstationer hade cheferna en viktig roll med att tillfråga sina anställda om de var intresserade av att deltaga i studien. Cheferna kan ha lagt mest fokus på att tillfråga de som är mest överviktiga och inte Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 10

lagt lika mycket energi på att tillfråga de övriga anställda. På så sätt kan man ha gått miste om en stor grupp individer med diabetesriskfaktorer som uppfyller inklusionskriterierna. I framtiden kan det vara av stort intresse att utföra en liknande studie där urvalet är slumpvis, och med en betydligt större studiepopulation. Studiens implikationer: Individerna i hyperglykemigruppen har kallats till och följts upp utav ett diabetesteam, bestående av läkare och diabetes sjuksköterska, på husläkarmottagningen. De individer som hade specifika önskemål om uppföljning på en annan vårdcentral/husläkarmottagning, har förstås remitterats vidare. Via diabetesteamet går man igenom övriga potentiella riskfaktorer såsom övervikt, rökning, högt kolesterol och hypertoni. Dessa individer får även lämplig kost- och motionsråd, och därefter erbjudas regelbunden uppföljning hos läkare/sjuksköterska. Målet här är att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. 4 Slutsats: Med denna studie har man visat att screening av faste plasmaglukos kan vara en bra metod att hitta förhöjt plasmaglukos hos anställda med förhöjd risk att insjukna i diabetes på en stor arbetsplats som Scania i Södertälje. Man kan därefter, i ett tidigt skede, nå dessa individer, informera de om sjukdomen och samtidigt sätta in kost- och motionsråd, för att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 11

Referenser: 1. Diabetesinfo.se. http://www.diabetesinfo.se/diabeteskoll/vad-som-hander-i-kroppen-viddiabetes/. Sidan granskad av Joakim Bragd, legitimerad läkare. Senast uppdaterat 2012-03- 13. 2. Jaako Tuomilehto, MD, et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001; 344: 1343-1350, Maj 3, 2001. 3. U.S Preventive Services Task Force (USPSTF). Screening for type 2 diabetes mellitus in adults, recommendation statement. Ann Intern Med. 2008 Jul 15;149(2):147. 4. Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002; 346:393-403, Februari 7, 2002. 5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetes vården 2010. www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden. 6. Pan, XR, et al. Effects of diet and exercise in preventing NIDDM in people with impaired glucose tolerance. The Da Qing IGT and Diabetes Study. Diabetes Care. 1997;20(4):537 544. 7. Martin, E, Rut, E, Landgraf, R, et al. FINDRISK questionnaire combined with HbA1c testing as a potential screening strategy for undiagnosed diabetes in a healthy population. Hormone & Metabolic Research. 2011 Oct; 43(11):782-7. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 12