Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna SOCIALT ARBETE LITTERATURPROV Följande frågor baserar sig på boken Socialt arbete En grundbok (Meeuwisse & Sunesson & Swärd) 1) Definiera kort följande begrepp: a) barnets bästa (2 p) (s125-126) 1 p. Barnets bästa (bb) ska beaktas vid beslut av olika slag. I vissa fall ska varje beslut som rör ett barn grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet (SoL 1998), även om det inte är avgörande för vilket beslut som fattas, men bb ska alltid utredas, redovisas och beaktas. I vissa fall ska bb alltid vara avgörande (LVU 2003). ½ p. Tolkningen av bb är inte given. Bb tolkas olika beroende på saken, ex. vårdnadsfråga, asylärende, ansökan om tvångsvård. Innebörden förändras över tid, i takt med att ny kunskap om barn skapas, värderingar om bb förändras. ½ p. Enligt FNs konvention om barnets rättigheter ska de grundläggande principerna ses som en helhet. Beslutsfattare kan ge barnet inflytande över tolkningen av bb genom att barnet får komma till tals. Den slutliga bedömningen ska dock alltid göras av vuxna. Barnets faktiska inflytande över sin situation är alltså helt beroende av hur vuxna tar hänsyn till barnets situation och vad barnet uttrycker. b) hegemoni (2 p) (s279) Begreppet härstammar från den italienske filosofen Antonio Gramscis analys av 1 p. klassrelationer, innebär att en grupp i samhället gör anspråk på och upprätthåller en ledande ställning. T.ex. hegemonisk maskulinitet definieras gestaltning av könsmässig praktik som garanterar mäns dominerande ställning i förhållande till kvinnor. H förutsätter överensstämmelse mellan kulturella ideal och institutionell makt på kollektiv nivå i samhället. 1 p. Till exempel toppar inom näringslivet, regeringen och militären förkroppsligar den hegemoniska positionen. Uppfyller kriterierna för dominerande manlighet på många områden. Men t.ex.: makt på den offentliga arenan behöver inte innebära makt i privatlivet. c) solidaritet (2 p) (s238) Humanitet och solidaritet är tvillingidéer. Båda uttrycker ansvar för personer i utsatt 1
1 p. situation men solidaritet framhåller tydligare att hjälpmottagaren är en av oss, sympatins samhörighet och jämlikhet. 1 p. S har olika betydelser som kan kombineras. Ex - känsla av eller insikt om samhörighet, - faktisk social och samhällelig interaktion och sammanhållning. - socialpolitisk modell (villkor för finansiering) - opinionsbildning och handlingar riktade mot personer och grupper, kulturer, nationer (internationell solidaritet). *************************************************************** 2) Beskriv olika föreställningar om förhållandet mellan teori och praktik (4 p.) (s320-322) Olika föreställningar: 1 p. 1) Praktik ses som tillämpad teori. Teorin ses som färdig att tillämpas, problemlösande. 1 p. 2) Teori och praktik ses som ett växelspel. Kunskap kan även skapas, inte bara användas. I forskning är kunskap själva målet, inte ett medel eller biprodukt. Teoretisk kunskap = samlade erfarenheter, tankar, insikter, teorier, ex. vetenskaplig, skönlitterär el filosofisk text. Tyst kunskap = tystad? Kunskap 1 p. Praxiskunskap vs teoretisk kunskap. Praxiskunskap är vuxen ur praktiken (förtrogenhets-, erfarenhetsbaserad) kunskap. 1 p. Kunskap förutsätter att den kan ifrågasättas, artikuleras i ord el förmedlas på annat sätt. Begrepp och andra teoretiska redskap behövs för att reflektera och skapa kunskap av erfarenheten/empiri. Redskap för reflektion över vår praktik och erfarenheter är på vetenskaplig väg framtagen kunskap en av flera kunskapskällor. Kritiken fokuserar bl.a. anspråk på objektivitet och generella sanningar. ******************************************************* 3) Beskriv socialt arbete som forskningsområde (8 p) (s 336-346) Forskningen i soc.arb kan anses ha ansvar för vissa viktiga områden och problem, annars riskerar vi att ingen annan tar ansvar för dem. Hur har ämnet fått den inriktning det har? Att reflektera över s.k. sociala frågor går tillbaka till 1500-talet i Europa > jordbrukets förändring, politiska systemens förändring, upptäckten av nya världen, folkvandringar, fattiga samlades i städerna. 2 p On socialt arbetets historia. Fattiglagar och fattiga: de fattiga översvämmade städerna: fattigvårdsreformer i flera storstäder På 1520-talet fick en berömd tänkare från Valencia, Vives, uppgiften att skriva ett förslag till fattigvårdsordning för staden Brügge i Flandern. Det blev ett 2
mönster för fattiglagarna som genomfördes i stora delar av Europa, baserade sig ofta på socialpolitiska utredningar (= hela rikets politik, tidigare främst setts som en kyrklig eller lokal eller kommunal angelägenhet). I Sverige fattiglagar ca 1624. Avgörande principen var arbetslinjen. Det saknades arbetare i textilindustrin, ansågs bero på att fattighjälpsnivån var generös och möjligheterna att försörja sig på tiggeri goda. Befolkningen och barnen: Befolkningsbeskrivningar med statistiska metoder viktigt politiskt instrument efter franska revolutionen. I Frankrike: belgiske statistikern Adolphe Quételet, f 1796, uppfann begreppet genomsnittsmänniskan (l homme moyen). Befolkningsbegreppet (befolkningen som mätbarhelhet) omkonstruerades o svag befolkningstillväxt och katastrofal barnadödlighet i vissa grupper i Frankrike kunde påvisas. Nyttjades som grund för aktiv familjepolitik. 1820-1830: nytt system för fosterbarnsvård, fasta fosterlegor (= ersättning till fosterhemmet) o kontinuerlig inspektion, ny utbildningspolitik där flickornas utbildning till mödrar skulle betonas. Kampen för en ändrad och generaliserad social hälsopolitik med inriktning på förebyggande insatser. Man kritiserade fattighusen med löss och smuts, okunniga fattigfogdars kollektiva bestraffningar och oförmåga att skydda de dygdiga och oskyldiga. Förändring i synsätt och vetenskapligt intresse > socialt arbete uppstod som en spjutspets för den moderna hygieniska synen (i stället för den traditionella fattigvården och amatörismen). = Övergång mellan två ideologier: fattigvårdsideologin (betonade idealet den arbetande människan) > den hygieniska människan (betoning på barn och kvinnor, hygien och slumförbättring). Fattigvård och skydd för barn och familj är fortfarande grundfrågorna för forskning i socialt arbete. Forskningsområdet: Fattigvårdsdebatten: London School of Economics: social administration vid WWI: sysslade med socialförsäkring, biståndssystem, utpekande av den fattige som snyltare och försörjning. > fattigdomsforskning, socialvårdsstudier, socialförsäkring, bidragssystem i USA, Storbritannien och Tyskland. I UK: Richard Titmuss skrev Committment to welfare 1968: hur olika institutionella eller samhällsorganisatoriska löstningar i socialpolitiken skapar olikartade resultat för fattiga och rika. Radikalare sociologen Peter Townsends fattigdomsforskning 1979: människors konkreta levnadsförnhållanden. I Sverige: Sten Johansson, m.fl., levnadsnivåforskare (Stockholms uni) påverkade av Titmuss. Walter Korpi bland sociologerna. I soc.arb: fattigdomsforskning ofta förknippad med forskning om socialbidrag och försörjningsfrågor. Ex Björn Gustafsson, Tapio Salonen, Lennart Nygren. Äv Finland, Norge, Danmark. Vad händer med de fattiga? Hur behandlar man dem? Hur går det till när en person eller en familj blir fattig? Frågor om socialpolitiskens organisering, välfärdsstatens utveckling, organisation och former, interventionssystemens utveckling, sambandet mellan välfärdsstaten och andra organisationer (frivilla m.fl.). Klassiska studier undersöker själva administrativa apparaten. Mest berömda socialbyråstudie är skriven av sociologen Peter Blau: The dynamics of bureaucracy 1955. Studiet av filantropi, frivilligt socialt arbete. Lars Inge Terum, Norge: om värfärdsstatens utveckling och de professionella o diskuterat utvecklingen av de nordiska socialdemokraternas syn på de fattiga 1996. 3
Ivar Lödemel, Norge: välfärdsparadoxen 1997 (en stat som är snålare i hjälpnivåer kan vara generös i medelsprövning o stat som ger bättre hjälp till dem som får kan vara mycket krävande och exkluderande i sitt sätt att bemöta klienterna). Soc.politiken gentemot kvinnor har förändrats från omsorgsuppmuntran till arbetsplikt. Tapio Salonen: Margins of welfare 1993. Skillnaden mellan lönearbetsrelaterade socialförsäkringar och behovsprövade system leder tll stora skillnader mellan grupper. Funktionshindrade och äldre: Rosmari Eliasson-Lappalainen, prof i Lund om äldreomsorg. Marta Szebehely: Vardagens organisering 1995. Håkan Jönson: Det moderna åldrandet 2001, Per Gunnar Edebalk. Lars Harrysson: Arbetsgivare och pensioner 2001. 1 p. Familj och barn: 1800-talet efter franska revolutionen. Barn-begreppet förutsätter begreppen medborgare, människor, befolkning. Före det var barn, arbetare och allmänt husfolk bara utsträckningar av husbondens sociala domän. Under 1800-talet utvecklas familjelagstiftning och hälsopolitik, arbetslagstiftningen inskränker el förbjuder barnarbete; mödravård och skolplikt införs. 1900-talet: Hur ska man skydda barnen? Hur ska barn uppfostras? Hur ska familjernas främst männens barbari tuktas? Hur ska elaka och farliga barn skiljas från andra barn? Hur identifiera hotade barn? I början sågs dessa frågor i ett socialhygieniskt ljus. Senare blev en individualpsykologisk syn vanligare. Detta har lett fram till modern barnavårdsforskning, barnpsykiatrisk epidemiologiforskning, annan forskning om barn och familj, kritiska interventionsreflektioner. Tove Stang Dahl 1978 i Norge, Hans Swärd 21993 i Sverige har beskrivit hur problemen med barn och familj utvecklas till stora samhällsproblem, vilket leder till ny lagstiftning. Gunvor Andersson undersöker socialt arbete och barn 1991, Tommy Lundström undersöker barnavårdsarbetets historiska utveckling 1993. Tine Egelund 1997: Beskyttelse af barndommen tar upp paradoxen att soc-arb med barn och för barn sällan utgår från de konkreta barnen man arbetar med, sällan undersöker deras faktiska betingelser. Ingrid Claezon, Umeå 1987 Bättre beslut; studie om barnomhändertaganden. I Frankrike o Tyskland förutom barn, familj, mödrar också hygieniska frågor, bostadspolitik, nykterhet, prostitution, mental hälsa. Självmord, försök att rädda ungdomen från prostitution o därmed smitta o hälsofaror. Margareta Hydén om våld mot kvinnor, Arne Kristiansen om narkotikamissbruk, Eva Johnson om självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. 1 p. Hur uppstår ett socialt problem? Begreppet inte enkelt. Problem i samhället. Sociala problem är aldrig en persons problem utan kollektiva problem. Det finns en grupp eller institution som bär eller uppfattar något som ett problem ang. deras egna förhållanden eller någon annan grupps egenskaper. Att kalla ngt ett socialt problem kan vara - ett sätt att döpa om vad som egentligen är en konflikt. - Kan också vara ett sätt att uttrycka ett maktanspråk el anspråk på rätten att tala och göra definitioner (= claims-making), utmärka ett område där man har makt att tala och bestämma vad som är önskat eller oönskat. - Vetenskapligt stöd i definitionen av andras problem ger ytterligare makt. Synen på sociala problem utvecklades i dialogen sociologi socialt arbete främst i Chicago, ex. Jane Addams och Sophonisba Breckinridge. Även cooley, Mead, Park, 4
Burgess, Wirth, Znaniecki. I fokus här: relationer, släkten, migrationen, stadsområdet, bostaden, sociala konflikter, slum, bråk, diskriminering. Interventionspersepktivet här är antiindividualistiskt: nätverk, områdesupprustning, öppnandet av fria arenor (settlements) betonas. Bengt Svensson: Pundare, jonkare och andra 1996 (om narkomaner i Malmö). Erik Hermansson: Fristadens barn 1988. 1 p. Reformpedagogik socialpedagogik 1920- och 1930-talen: kritik av stora förvaringsanstalterna. Freuds elev August Aichhorn: Ungdom på villovägar. Ungdomars missanpassning ses som begripliga meddelanden, inte bevis för moralisk mindervärdighet. A S Neill: Summerhill: ny reformpedagogik i omhändertagandet av utsatta barn. Tyskland: På universiteten är det socialpedagogik man läser om man ska forska i socialt arbete. Den andra socialarbetarutbildningen är kort och ligger utanför universiteten. I Tyskland understryks folkbildningstraditionen från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelser, folkkyrkliga och frikyrkliga rörelser i ungdomsarbete eller socialt grupparbete. Kerstin Vinterhed i pedagogik om Gustav Jonsson och Barnbyn Skå 1977. Kritiken av inspärrningen (inflytande från Foucault om mentalsjukhus och fängelse) 1970- och 1980-talen. Diskussionen om frågorna om straff och behandling, forskning om avinstitutionalisering och dess konsekvenser. Claes Levin: Uppfostringsanstalten 1998. Marie Sallnäs: Barnavårdens institutioner 2000. 1 p. Brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den? Vad för resultat har socialt arbete? Hur löser man frågor om inflytande och bemötande? Hur ska användarna av socialtjänsten påverka arbetet i den? Diagnostisk tradition med Mary Richmond i början av 1900-talet. Cambridge Somerville-projektet inleddes 1939. I experimentform ville man undersöka klienteffekter av rådgivningsarbete, gällde ungdomar som begått lagöverträdelser. Det första moderna utvärderingsprojektet. Inga påtagbara resultat konstaterades, men studien är klassisk. I Norden först på 1970-talet. I USA under högervridningen individualistisk tradition, s.k. casework. I europeiska länder med stark individualiserad fattiglagstradition, bl.a Skandinavien, identifierades den med socialt arbete öht. Även idag hävdas av vissa att relationen mellan socialarbetare och klient utgör essensen i socialt arbete. Organisationen av socialarbetsplatsen, dess uppgifter, arbetsprocesser ( utredning ), soc.arbetarens uppfattningar om klienten, klientens problem, arbetsförutsättningar. Kompletteras ibland med information som uppstår i arbetet (akter etc). Klienters utsagor om erfarenheter på socialbyråer och i behandlingsprogram relateras ibland till undersökningar av själva mötesprocesserna. Nu anses viktigt att kunna forska i effekterna för klienterna av det som sker i det sociala arbetet. Men sådan forskning kräver nyinställning till möjligheterna att bedriva systematisk och kontrollerad forskning i kommunernas socialtjänst. vi måste kanske arbeta med experiment; skapa former som garanterar kontroll över hur arbetet faktiskt går till o över kontinuiteten i processen: att de nya metoderna i arbetet faktiskt tillämpas. Longitudinella uppföljningar om barn: Gunvor Andersson 1991 kombinerar barnavårdsperspektiv med undersökningar av reguljärt socialt arbete, äv vissa missbrukargrupper. Barnavårdsforskaren Bo Vinnerljung 1996: fosterbarn som vuxna 5
Ulla Melin Emilsson 1998: Vardag i skilda världar Alain Topor 2001: Återhämtning från svåra psykiska störningar använder klienters och patienters erfarenheter som viktig datakälla. Fem forskningsområden har nämnts: fattigvårdsdebatten, familj och barn, hur uppstår ett socialt problem, reformpedagogik socialpedagogik, brukare och klienter är människobehandlingen ändamålsenlig för den som får den. Men forskningsfält kan komma i fokus som baserar sig på flervetenskapligt och flertopiskt studium av grupproblem. Ex. Missbrukare, handikapp och funktionshinder, äldre, invandring, etnisk diskriminering. ********************************************************* 4) Varför är dokumentationen i socialt arbete viktig? (6 p) Klientskap upphör sällan, klienter återkommer i synnerhet i sociala barnavården. Därför finns det ett stort behov av att följa upp och utvärdera socialtjänstens arbete och insatser. 1 p. Skyldighet att dokumentera finns enligt lag. Dokumentationen ska utgöra grund för beslutsfattande men även ske under verkställighet och faktiskt handlande. Dokumentationens funktioner: - 1 p. underlätta kontroll och insyn, - 1 p. ge underlag för uppföljning och utvärdering av olika insatser - 1 p. Ge underlag för forskning - 1 p. Ge underlag för socialnämndens och kommunens planering av inriktning och prioritering inom socialtjänstens område samt - 1 p. Underlätta kontakterna inom den egna verksamheten. ************************************************************ 5) Vilka svårigheter innebär det att använda dokument skrivna av socialarbetare som forskningsmaterial i en forskning? (8 p) - Bristande reliabilitet och validitet - 1 p. Dokumenten har ej tillkommit för forskningen: resultat av soc.sekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras el som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut. - 2 p. Objektiva fakta eller social konstruktion? Synen på kunskap inverkar på hur dokumentation ses. - 1 p. Typ av dokumentation (register, akter), typ av data (basfakta el processdata), vilka uppgifter är relevanta, hur används de 1 p. 4 kriterier för att värdera dokument och dess data: - tillförlitlighet, trovärdighet, representativitet, mening/betydelse. Dokumentationen får betydelse i sitt sammanhang: av vem, hur, syfte, konsekvenser? Informationen om klienternas bakgrund och sociala insatsernas innehåll och genomförande osäker. Orsakerna till beslut fattas ofta. 6
Dokum. säger mer om den person som gjort anteckningen än om klienten? 1 p. Språket vagt, enkla uttryck; svårt att fånga in sin kännedom om klienterna i exakt, precist språk. ½ p. Positiv info och motstridiga bilder av klienten och situationen framkommer sällan. ½ p. Organisationerna ändrar arbetssätt över tid, ändrar dokumentationssätt. > Jämförelser svåra, att utläsa förändring för klienten. En del forskare har försökt komma åt den bakomliggande verkligheten bakom akten. Detta är omöjligt. Alla journaler är sociala konstruktioner. Socialsekr dokumenterar sin bild av klienten och situationen. Klienten är ingen medförfattare. 1 p. I forskning bör överväganden göras om hur texten läses, i vilket sammanhang, på vilket sätt, av vem, i vilket syfte används. Vilken funktion fyller akten i organisationen? socialtjänstens eget perspektiv. ************************************************************** 6) Vilka möjligheter kan en väl förd dokumentation i socialt arbete ge forskningen? (4 p) - ¼ p. Akter är lättillgängliga, - ¼ p. Mindre risk för bortfall - ¼ p. forskningen kräver inte tid av soc.arb och klienter. - ¼ p. Vissa etiska problem kan undvikas (barn) - ¼ p. Säkrare uppgifter om förfluten tid - ¼ p. Alternativ till longitudinella studier - ¼ p. Billigt - ¾ p. Störst betydelser för att studera organisatoriskt viktiga mönster i socialt arbete. 1 p. Hur klienter och sociala fenomen konstrueras. ½ p. Dokumentation kan i bästa fall ge fakta och data av processkaraktär men akten är konstruerad. Akten är en möjlig källa i studiet av insatser och klientskap. 7