Verksamhetsplan 2010 Vi skapar trygghet! Fastställd av brandchefen 2009-12-22 Dnr. 201-16/10
1 Inledning... 3 2 Målbild 2015... 3 3 Förbundets uppdrag, vision och organisationsidé... 5 4 Värdegrund... 6 5 Organisation... 6 6 Projekt och fokusområden... 7 7 Mål... 7 7.1 Målstruktur... 7 7.2 Måldefinition... 8 7.3 Måluppföljning... 8 7.4 Nyckeltal... 8 7.5 Effektmål och produktionsmål... 8 7.6 Finansiella mål... 10 7.7 Medarbetarmål... 10 7.8 Miljömål... 11 8 Ekonomi...12 8.1 Budget 2010 och plan för 2011-2014...12 8.2 Delegerad budget...12 8.3 Investeringsbudget 2010... 13 2
Verksamhetsplan 2010 1 Inledning Verksamhetsplan 2010 utgår från beslutad rambudget, ekonomisk plan samt handlingsprogram. Planen beskriver de förbudsövergripande målen och satsningar som ska genomföras under året. Utifrån detta dokument ska sedan avdelningarna, enheterna och distrikten jobba fram aktiviteter i linje med de övergripande målen. Dokumentet kompletteras av den populärversion som på ett enklare och mer sammanfattande sätt beskriver verksamheten det kommande året. 2 Målbild 2015 2015 Här presenterar vi vår gemensamma målbild, som sammanfattar och konkretiserar det vi vill uppnå de närmaste åren. Vår målbild tar sikte mot år 2015, då vår långsiktiga anpassning till de beslutade ekonomiska ramarna skall vara färdigställd. Vår verksamhet styrs av handlingsprogram som politikerna i våra tio medlemskommuner beslutat. I handlingsprogram har vi fått ett uppdrag och uppdraget är vår kärnverksamhet. Vi ska skapa trygghet i våra medlemskommuner genom att kontinuerligt bidra till en ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet och färre olyckor i samhället. Allt vårt arbete ska ske i nära samarbete med medlemskommunerna och vara kostnadseffektivt, ha hög kvalitet och ett tydligt samhällsfokus. Målbilden utgår från sju olika perspektiv på verksamheten; Förebyggande, Hantera, Lära, Ekonomi, Medarbetaren, Organisation samt Teknisk bas och miljö. Tillsammans beskriver de det tillstånd vi strävar efter; där vi vill vara om fem år. Förebyggande Vi har resurser så att vi klarar av de plan- och byggärenden som Stockholmsregionens utveckling och utbyggnad medför. Vi är på så sätt med och påverkar den framtida riskbilden och vår arbetsmiljö. Vi är flexibla och gör tillsyner där det verkligen behövs, de som har ett bristfälligt brandskydd kontrollerar vi oftare. Vi har ett mer flexibelt system för sotning. För vår operativa personal är det naturligt att vara vår största resurs inom information och rådgivning. Det är naturligt för allmänheten att besöka våra öppna och tillgängliga brandstationer för att få information i trygghetsfrågor 3
Hantera Vi har större variation genom att vi har flexibla räddningsenheter. Vi har minskat tiden till en första insats genom flera åtgärder och en stor del av våra insatser hanteras av mindre enheter. Alla våra anställda har fått utbildning och kan göra en första insats. I samma anda har vi utvecklat i väntan på räddningstjänsten, där vi utbildat andra yrkesgrupper så att de också kan göra en första insats. Förutom räddningstjänst har vi utvecklat och breddat vår verksamhet och arbetar även med andra trygghetsskapande uppdrag. Vår operativa personal har en baskunskap och därefter har de en specialisering i en roll eller funktion. Vår beredskap är anpassad efter behoven och ser olika ut beroende på t.ex. tid på dygnet, årstid och stora evenemang. Det är naturligt för oss att ha ett professionellt omhändertagande även efter den akuta räddningsinsatsen. Lära Våra olyckundersökningar är fokuserade på lärande och stödjande för utvecklingen av vår verksamhet. Vi har en väl utvecklad förmåga att analysera statistik, samhällsutveckling och omvärld och vi förbättrar ständigt vår verksamhet genom ett sunt ifrågasättande. Medarbetaren Alla medarbetare har en helhetssyn på vårt uppdrag. Både chefer och medarbetare har tydliga roller. Vi utnyttjar vår arbetstid effektivt, vi har minskat vår övertid till ett minimum. Vi har individuella löner och tack vare att alla arbetar mot samma mål känner vi stimulans och glädje på arbetsplatsen. Vi har en bra och konstruktiv dialog mellan chefer och medarbetare där alla har möjlighet att uttrycka sin åsikt. Värdegrunden är en naturlig del i vår dagliga verksamhet. Ekonomi Vi har en stabil ekonomi och en långsiktig ekonomisk plan. Det förutsätter att vi har minskat vår administration, anpassat beredskapsorganisationen, att vi använder våra lokaler på ett effektivt sätt och att vi har en väl utvecklad samverkan med andra räddningstjänster i länet. Vårt utvecklings- och förändringsarbete sker i huvudsak utan att vi ökar våra kostnader Organisation Vi satsar på lokala resurser och distrikten arbetar med de flesta av våra uppdrag, till exempel räddningsinsatser, information och rådgivning, tillsyn och plan- och byggärenden. Samtidigt tar vi tillvara på stordriftsfördelarna och alla våra medarbetare har ett helhetstänk och vi tänker alltid på SSBF som helhet och inte bara på den egna enheten eller det egna distriktet. Jämställdhet och mångfald är en naturlig del i vår organisation. Teknisk bas och miljö Vi har ett väl fungerande och gemensamt system för resurs- och aktivitetsplanering. Vi har en gemensam samverkanscentral i länet där merparten av våra viktiga samarbetspartners är samlokaliserade. Vi har ett systematiskt miljöarbete och har infört ett miljöledningssystem 4
3 Förbundets uppdrag, vision och organisationsidé Vårt uppdrag, vision och organisationsidé ges i förbundsordning och handlingsprogram. Förbundsordningen reglerar bland annat förbundets verksamhetsområde och ägarnas inflytande över förbundet. I handlingsprogrammet ges förbundet uppdrag och målsättningar för en fyraårsperiod. Organisationsidén sammanfattar skälen till att driva verksamheten i förbundsform. SSBF:s uppdrag Verksamheten skall inriktas mot att skapa trygghet för de som bor, verkar och vistas i medlemskommunerna. Verksamheten skall kontinuerligt bidra till en ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet, färre olyckor och skador i samhället, genom att Aktivt verka för att riskhänsyn beaktas tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Aktivt bedriva behovs- och kundorienterad information, rådgivning och utbildning. Bedriva behovs- och kundorienterad tillsyn. Genomföra snabba och effektiva räddningsinsatser när den enskilde själv inte kan hantera situationen. Aktivt verka för och bidra till en hög risk- och krishanteringsförmåga hos medlemskommunerna. Detta ska ske i nära samverkan med medlemskommunerna och utifrån lokal riskbild och lokala förutsättningar. SSBF:s vision och organisationsidé SSBF har fastställt en vision och en organisationsidé för arbetet med skydd mot olyckor i medlemskommunerna. Vision Vi skapar trygghet. Organisationsidé Storstockholms brandförsvars organisationsidé är att i nära samverkan med medlemskommunerna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet inom området skydd mot olyckor som kan möta nutida och framtida risker i regionen. 5
4 Värdegrund Storstockholms brandförsvars övergripande uppdrag är att skapa trygghet för de som bor, verkar och vistas i förbundets medlemskommuner. Vår värdegrund uttrycker de kärnvärden som vi ska utmärkas av, såväl externt som internt, när vi utför vårt viktiga samhällsuppdrag. Den sammanfattas i fyra värdeord: Respekt Pålitlighet Öppenhet Professionalitet Värdegrunden ska stärka vår gemensamma identitet och ge oss inriktning och stöd i arbetet så att vi utvecklar verksamheten och når uppsatta mål. Ansvaret för miljön är en naturlig del i vår verksamhet. Värdegrunden utgår från fyra perspektiv, våra relationer till: De som bor verkar och vistas i förbundets kommuner. Samarbetspartners (t. ex polis, ambulans och andra räddningstjänster). Uppdragsgivare (t. ex medlemskommuner och företag som köper våra tjänster). Varandra inom Storstockholms brandförsvar. 5 Organisation Nedanstående organisationsstruktur gäller från och med den 1 december 2009. Brandchef/ Bitr. brandchef Brandchefens stab Kommunikationsenheten Ekonomienheten Förbundskansli Personalenheten Analys o utveckling SSRC Verksamhetsstöd Gemensam Produktion Lokal Produktion Distrikt 1-13 Samhällsskydd Beredskap 6
6 Projekt och fokusområden Utöver normal drift och uppfyllande av mål kommer 2010 att innebära färdigställande av fusionen, inte minst beträffande enande av rutiner, utbildningsnivåer m.m. Därutöver skall följande projekt och satsningar genomföras: Slutförande av operativ justering. Omorganisation av distriktsindelning och arbetsledarorganisation Slutförande av processkartläggning Järvaprojektet. Miljöarbete, påbörja arbetet med miljöpolicy och miljöledningssystem. Upphandling nytt löne- och ekonomisystem. Samverkanscentral, västra Kungsholmen. Samverkan Stockholms län. Genomföra den ekonomiska planen. Bostadsbrand och anlagd brand projekt. Hot och våld mot brandmän. Framtidsstudien, i samverkan med övriga storstäder. Suicid projekt. Samverkan med polis, landsting, NASP, SOS-Alarm och rtj i länet. Översyn av debriefingorganisation. Ny automatlarmshantering inkl HT-planer. Uppbyggnad av plan- och byggprocess organisationen. Nytt dokumenthanterings-/ärendehanteringssystem. Chefs- och arbetsledarutbildning. T ex ledarskap, arbetsmiljö, alkoholpolicy mm. Utbildning av skyddsombud. Ny telefonilösning för SSBF. Mobil teknikutveckling (positionering, status mm). Beslut/inriktning i RAKEL. Ovanstående projekt/satsningar kommer att prioriteras löpande beroende på resurstillgång. 7 Mål 7.1 Målstruktur Målstyrningen i SSBF ska följa följande målmodell: Effektmål Produktionsmål Aktiviteter 7
Det innebär att mål finns på två nivåer; effektmål som beslutas politiskt och är långsiktiga och fleråriga och produktionsmål som är ettåriga och beslutas av brandchefen. Aktiviteter planeras utifrån produktionsmålen. 7.2 Måldefinition Ambitionen är att ett mål i SSBF ska uppfylla följande krav. Uppfylls inte i år. Realistiska Ska innebära en utmaning Tydliga och enkelt formulerade Kunna mätas Tidsbestämt, när ska målet vara uppnått 7.3 Måluppföljning Uppföljning av SSBF s mål och ekonomi ska följa den så kallade trafikljusmodellen, vilket innebär att det i uppföljningen bedöms om målet kommer att uppnås (grönt), kommer att uppnås delvis alternativt om det är osäkert om det kommer att uppnås (gult) och slutligen att målet inte kommer att uppnås (rött). Syftet är att ge en lätt överblickbar bild av läget utan att behöva fördjupa sig i stora textmassor. Mål Kommentar 7.4 Nyckeltal I avvaktan på bättre nyckeltal som följer SSBF s mål gäller följande nyckeltal som ska följas upp varje tertial under 2010. Tillsyner Antalet omkomna Antalet larm Antal bränder i bostäder Brandvarnare vid bränder Onödiga automatiska brandlarm Antalet trafikolyckor 7.5 Effektmål och produktionsmål Mål 2010 Effektmål, riskhänsyn Riskhänsyn skall beaktas tidigare och i en högre omfattning i plan-, bygg- och tillståndsprocessen Produktionsmål, riskhänsyn Påbörja att definiera och beskriva vår insatsförmåga i komplexa miljöer med prioritering på undermarksanläggningar och höga byggnader. Skapa och stärka bra relationer och samverkansformer med berörda instanser inom plan-, bygg- och tillståndsprocesserna Skapa ett internt system för att hantera inkommande ärenden. Uppföljning. 8
Förbereda ett övertagande av tillståndshanteringen enligt LBE Effektmål, kunskap Kunskapen om risker och olycksförebyggande åtgärder samt förmåga till olyckshanterande åtgärder hos den enskilde ska öka kontinuerligt. Skadebegränsande åtgärder ska vid en olycka ha påbörjats innan brandförsvaret anländer. Produktionsmål, kunskap Skapa samt stärka relationer och aktiviteter med målgrupper och samarbetsparter inom anlagd brand och bostadsbrand Utveckla vår förmåga att ta emot och hantera förfrågningar och önskemål om information, rådgivning och utbildning från den enskilde. Öka den enskildes kunskap och förmåga till exempel genom att vid övningar, orienteringar och räddningsinsatser också aktivt informera den enskilde.. Effektmål, tillsyn Behovs- och kundorienteringen av tillsynsprocessen ska öka Produktionsmål, tillsyn Genomföra tillsynsbesök på minst 25 % av de objekt som omfattas av skyldigheten att lämna en skriftlig redogörelse. I första hand ska stora publika lokaler, större vårdanläggningar samt hotell prioriteras. Påbörja utveckling mot utmanat sotningsmonopol. Samordna, upphandla och kvalitetssäkra sotning och brandskyddskontroll Effektmål, minska skadade o omkomna Antalet personer som omkommer eller skadas i olyckor som kan föranleda räddningsinsats skall minska varje år. Produktionsmål, minska skadade och omkomna 99% av alla insatsrapporter skall vara skrivna under innevarande pass, samt Kvaliteten på insatsrapporterna ska höjas. Den lokala riskbilden på distriktet samt trender, erfarenheter och kunskaper ska spridas till berörda både internt och externt Olyckor ska undersökas då det finns ett förväntat lärande internt och externt, och minst 5 fördjupade olycksutredningar skall göras under året. Riskbilden inom SSBF:s geografiska område ska beskrivas inom fem olika riskmiljöer; boendemiljö, trafikmiljö, offentlig miljö, arbetsplatser samt vård/omsorg/utbildningsmiljö, såväl förbundsövergripandegripande som distriktsvis. Årsredovisning. Effektmål, insatstid En första räddningsstyrka skall under normala förhållanden vara på plats senast inom 10 minuter för tätort och 20 minuter för andra områden som har fast vägförbindelse. Variationer kan dock förekomma baserad på lokal riskbild. 9
Produktionsmål, insatstid Att förkorta tiden från 112 samtal till att räddningsarbetet påbörjas. Slutföra den justerade operativa organisationen. Påbörja fastställande och tydliggöra den operativa förmågan och framtagandet av kravprofiler för olika operativa funktioner. Förbereda oss för insatser i komplexa miljöer med särskild fokus på undermarksanläggningar och höga byggnader genom aktiv orientering, insatsplanering och övning. Gemensamma arbetsmetoder för SSBF operativa personal skall vara implementerade 2010-12-31 i enlighet med särskild riktlinje. Effektmål, risk o krishantering Medlemskommunernas risk- och krishanteringsförmåga skall öka. Produktionsmål, Risk och krishantering Årlig analys av särskilda risker och sårbarheter utifrån brandförsvarets sektorsansvar. Tillhandahålla råd- och stödfunktioner för att stödja medlemskommunernas arbete med ett samlat olycksförebyggande arbete och krisberedskapsförmåga. Nyckeltal och metoder för uppföljning ska tas fram.. 7.6 Finansiella mål God ekonomisk hushållning för Storstockholms brandförsvar bygger på en balans mellan de verksamhetsmässiga och finansiella målen. Finansiella mål Uppföljning De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna Investeringarna skall självfinansieras Soliditeten i förbundet skall vara 7-9% Ansvarsförpliktelser för PA-KL, ÖK-SAP samt IPR skall vidarefaktureras till berörda medlemskommuner. 7.7 Medarbetarmål Förutom att klara kärnverksamheten har fokus för verksamheten under 2009 varit att få ihop två organisationer till en, att få fram tekniska lösningar för den nya organisationen samt att få rutiner och arbetssätt etc. att stämma överens. Vidare har ett omfattande arbete, genomfört med stor delaktighet, lagts ned på att skapa en gemensam värdegrund samt att öppna upp för ökad mångfald och jämställdhet. 10
7.7.1 Övergripande medarbetarmål Förbundets övergripande medarbetarmål är att SSBF ska vara en attraktiv arbetsplats, dit människor söker sig, där de trivs och vill stanna. Detta kan bl.a. uppnås genom ett arbetssätt som bygger på delaktighet, där medarbetarna involveras på ett tidigt stadium i arbetsprocesserna och där den enskilde kan påverka både sin arbetsmiljö och arbetssituation. Medarbetarmål Värdegrund Vår värdegrund ska vara implementerad på alla nivåer i hela organisationen 2010-12-31. Jämställdhet och mångfald Att årligen förbättra såväl jämställdhet som mångfald. Hälsa och friskvård Fortsatt sänkt sjukfrånvaro. Kompetensutveckling Alla medarbetare ska kontinuerligt utveckla och bredda sin kompetens. Nöjd medarbetare Att under året genomföra en medarbetarenkät där bland annat nöjd medarbetarindex mäts. Uppföljning 7.8 Miljömål Miljöfrågorna är aktuellare än någonsin i vårt samhälle. Forskare och media förmedlar ständigt nya rapporter och information om hur det står till med vår miljö, både globalt och lokalt. Det handlar om att vi alla på olika plan behöver hjälpas åt för att minska negativ miljöbelastning och istället bidra till en mer hållbar utveckling. Storstockholms brandförsvar har mot denna bakgrund ambitionen att lyfta fram miljöfrågorna i verksamheten. Det handlar t.ex. om att minska miljöbelastningen vid olyckor och övningar samt beakta miljöaspekterna i det dagliga och förebyggande arbetet. Vårt miljöarbete syftar till att förändra både arbetssätt och rutiner. Detta gäller inte minst inom utryckningsverksamheten, där de största vinsterna i form av miljöförbättrande insatser kan hämtas. Miljömål Kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan (miljöutredning) till 2010-12-31 Implementera miljöarbetet enligt ett adekvat miljöledningssystem Uppföljning 11
8 Ekonomi 8.1 Budget 2010 och plan för 2011-2014 Budget- och förbundsplan 2010-2014 (mkr) Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Plan 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Medlemsavgifter 497,6 497,6 499,9 501,1 505,7 507,0 508,5 Intäkter verksamhet 72,1 66,4 68,7 70,1 71,5 72,9 74,4 Intäkter finansiella 0,3 0,0 0,3 0,5 0,7 0,9 0,9 Summa intäkter 570,0 564,0 568,9 571,7 577,9 580,8 583,8 Lönekostnader -413,8-414,0-411,2-410,4-413,6-414,4-414,7 Övriga kostnader -127,7-123,0-125,7-128,2-130,3-132,4-135,0 Avskrivningar -28,5-27,0-32,0-33,0-34,0-34,0-34,0 Summa kostnader -570,0-564,0-568,9-571,7-577,9-580,8-583,7 Netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8.2 Delegerad budget Budget på avdelnings och enhetsnivå Organisation Nettobudget (Mkr) Politisk ledning och revision -1,7 Brandchef -4,1 Vice Brandchef -0,4 Förbundskansli -3,6 Kommunikationsenhet -4,7 Analys & utvecklingsenhet -3,7 Ekonomienhet -3,9 Personalenhet -6,2 SSRC -37,0 Avd. för gemensam produktion -3,7 Gem prod. Beredskap 4,9 Gem prod. Samhällsskydd -14,2 Avd. för lokal produktion -349,8 Verksamhetsstöd -41,7 Finansnetto 469,7 12
8.3 Investeringsbudget 2010 Projektnr Projektets totala kostnad Prognos utbetalning 2010 Kommentarer Belopp i tkr Fordon och båtar Personbil 207 400 400 Räddningsbil 161 4 200 4 200 Leverans halvårseffekt, osäkert Lastbil 355, ÅG förråd 400 400 Maskinstege kompakt, delbetalning 5 525 1 900 Leverans och slutbetalning 2011 Tankbil 2010, 705 5 000 5 000 Leverans höst 2010 Renovering Rabalder (ekolod, lanternor) 50 50 Tryckkammarbil 177 2 500 2 500 Leverans under våren 2010 Stegbil 762 9004 6 500 4 900 Leverans i januari 2010 Ledningsfordon 708 850 850 Summa fordon och båtar 25 425 20 200 Utgångsläge arbetsram 20 200 0 Under-/överfinasiering Materiel och inventarier Materiel 500 500 Brandslang 250 250 IR-kameror 600 600 Enkelslang räddningsverktyg 100 100 Kompressor Okvista 100 100 Andningsskydd 200 200 Utb- & övningsutrustning, fys 50 50 Utb- & övningsutrustning, Utbildn.-anlägg 300 300 Skyddsutrustning, kläder 6 000 3 000 Leverans sommaren 2010 Träningsutrustning 850 0 Summa materiel och inventarier 8 950 5 100 Utgångsläge arbetsram 5 100 0 Under-/överfinasiering Byggnader och anläggningar Åtgärder efter jämställdhetsutredn, TÄ 500 500 Reinvestering av ventilationsanläggning, ÅB 500 500 Reinvestering av station ÅB 1 000 800 umma byggnader & anläggningar 2 000 1 800 Utgångsläge arbetsram 1 800 0 Under-/överfinasiering IT Ny IT-teknisk plattform, fas 2 3 280 3 280 Temporär IT-drift 870 870 Uppgradering LMK 750 750 Summa IT 4 900 4 900 Utgångsläge arbetsram 4 900 0 Under-/överfinasiering Totalt investeringar 2010 41 275 32 000 Av förbundsfullmäktige fastställd total ram 32 000 0 Total under-/överfinasiering Observera att RAKEL inte finns med i ovanstående budget 13