MIK i skolan Medie- och informationskunnighet i skolan - En heldagskonferens Konferensen om Medie- och Informationskunnighet i skolan arrangerades av det regionala resurscentret Film i Öst och hölls i Norrköping den 4:e februari 2016. Konferensen riktade sig till skolledning, lärare, bibliotekarier och politiker. Den kretsade kring vilka svårigheter och möjligheter digitaliseringen bidrar till i klassrummet och hur mediernas uttryck på bästa sätt kan användas och integreras i utbildningen. För att svara på dessa frågor hölls 10 föreläsningar och seminarier av 9 föreläsare med spetskunskap inom området. 180 personer deltog från hela Östergötland. Den här dokumentationen har sammanställts av Film i Öst och ger en sammanfattning av dagens föreläsningar. Här finns även länkar och presentationsmaterial från talarna.
Fler tips på material: Rapporter såsom Unga och medier 2015, och hemsidan Nohate.se Först ut var HELENA DAL från Statens Medieråd med en introduktion till MIK-begreppet. Hon uppmärksammade det stora antalet deltagare och förklarade att detta visar att det unga MIK-begreppet (lanserat av Unesco 2011) fått starkare fäste. Expertmyndigheten Statens Medieråd har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Istället för att stänga ner och filtrera ska de skyddas genom information och utbildning. Genom MIK kan unga stärkas att motstå måsten på nätet och t.ex. näthat kan förebyggas. Statens Medieråd följer också medieutvecklingen. En ny rapport, som är ett bra tips för lärare att dela med sig till föräldrar, är Medierelaterade konflikter i familjen. Konflikter handlar oftare om tid än innehåll. I motsats till andra områden anser sig föräldrarna här ha stort ansvar, men för lite kompetens. Medievanor har förändrats starkt på kort tid, från att gemensamt samlas kring Teven till att individuellt bestämma vad som händer på den egna skärmen. Användning ökar samtidigt som användandet går ner i åldrarna. Medieutbudet är större och mer fragmenterat, likaså medieanvändningen. Fragmentering leder till brist på gemensamma referensramar. Användarna måste vägledas innan de beger sig ut i den digitala djungeln. Människor lever i allt större utsträckning sina liv online, därigenom vidgas identiteter, privat/offentlig omdefinieras och nya (digitala) gemenskaper skapas. FREDRIK HEINTZ, universitetslektor vid Linköpings universitet höll föreläsningen Digitalisering och datalogiskt tänkande. Datalogiskt tänkande är en färdighet som kan tränas upp och är viktig för alla då digitaliseringen revolutionerar allt och ställer nya krav på oss. Genom digitaliseringen vävs den digitala och den analoga världen samman, inte bara människor utan också allt fler prylar. Digitalisering är grunden till resurseffektivare förbrukning, anpassad reklam och delningsekonomi; utveckling möjliggörs genom att kunna samarbeta och kommunicera. En ökad automatisering kräver att vi måste lösa problem tillsammans med datorer. Istället för att frukta att arbetstillfällen kan försvinna bör fokus vara på samverkan mellan människor och automatiska system och framförallt på vem det är som tar vinsten när vi blir mer effektiva. Trenden mot att jobba individuellt, i enmansföretag med dator, har redan börjat. Dessa förändringar gör det än viktigare att tidigt fostra ett datalogiskt tänkande. Normen är att programmerare är män men fler måste få vara med och påverka! Kvinnliga programmerare måste synliggöras som viktiga förebilder, inte minst för att få fler unga tjejer att se möjligheten att bli programmerare. Efter åldern 13 finns det inga tjejer kvar som deltar i Koder Dojo, så programmering och datalogiskt tänkande måste komma in innan mellanstadiet. Datalogiskt tänkande är en uppsättning generella färdigheter och attityder som är viktiga för alla. Det är den 4:e grundfärdigheten. Det är ett samlingsbegrepp för förmågor att beskriva, analysera och lösa problem med tekniker från datorvetenskapen. Datalogiskt tänkande kan inom ramen för dagens läroplan införas i alla kurser. Den viktigaste framgångsfaktorn är kompetensutveckling av lärare och skolledare. Programmering är ett pedagogiskt verktyg som levandegör och konkretiserar. Istället för att endast ge svar kan eleverna utforska själva vad som händer. Grunderna i programmering är sekvens, repetition och att abstrahera. En enkel och rolig övning är att programmera varandra genom symboler. Ett smidigt program för att öva lägesord är att skapa animationer i Scratch. Ett tredje tips är tävlingen datorbävern. Det nya medielandskapet kräver nya kunskaper och förmågor: att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, uttrycka sig och själv skapa innehåll i olika medier; att förstå mediers roll i samhället. MIK ger kunnighet inom de olika områdena. Centrala teman är bl.a. tillgång, källkritik, egen produktion, medieanalys och medier som risk. På eftermiddagen höll Helena Dal ett seminarium om den digitala utbildningen MIK för mig. En utbildning som, bland annat, tar upp hur medielandskapet påverkar våra relationer. Hur vinklade budskap får fäste. Och hur vår demokrati påverkas av utvecklingen. Det är en konkret resurs för lärare, elever och föräldrar.
MARTIN FERNSTRÖM och hans kollegor på prisbelönade Årstaskolan arbetar efter principerna att allt skolarbete ska få ta tid, kontexterna måste få växa och en riktig publik ska ta del av en slutprodukt som resultat av elevernas arbete. Allt som Martin pratade om i Viktig och på riktig eller konsten att göra rika uppgifter och i föreläsningen om #talasomted finns tillgänglig på nätet både i form av elevernas arbeten och som lärarhandledningar, t.ex. på bibblis.se, kunskapsklubben.se och matenautena.se I Digital Kompetens: vad kan vi lära oss av ungas lärande? berättade ELZA DUNKELS, docent i pedagogik, om lärandet som pågår vid datorn och som vuxna inte alltid känner till. Det handlar inte i första hand om teknisk kompetens, utan snarare om attityd och förhållningssätt. Skolutveckling likställs ofta med införande av IT, men borde ses i större sammanhang och borde istället vara: Hur ska digitaliseringen utveckla lärandet? Agendan har länge sats av teknokrater. Skola som institution är dålig på att ta till sig nya saker, men det handlar inte om att kasta sig in i något nytt utan om att analysera vad tekniken kan göra för lärandet. Vi är mitt uppe i digitaliseringen och det är bara att köra! Vad kan vi lära oss av ungas lärandemodeller? Mycket sker vid datorn men ofta ses datoranvändning som dålig, också för att vuxna är otränade i att prata om det. Det är viktig att lära sig att avslöja mediet, genom att förstå hur det går till i skapandeprocessen blir det lättare att ta till sig nytt. Det handlar alltså inte om att lära sig det enskilda utan förstå de stora sammanhangen. Att kunna avslöja medier hjälper för att kunna tolka nya uttryck. Exempelvis Wikipedia, vars snabba uppdateringsmöjlighet visar på ett annat sätt att tänka kring kunskap och lärande än statiska lexikon. Kunskap kan ses från olika håll och uppdateras, den är inte statisk och fast. Vi vet att förändring kommer, och detta representeras av framställningar som Wikipedia. Detta visar på vikten av informationsvärdering och behovet att arbeta fram en modern syn på tillförlitlighet, fri från en specifik person eller institution. Kontext bör lyftas fram istället för allmängiltig auktoritet. De samtida miljöerna har växt fram i kollaboration; alla kan vara med och bidra. Det måste hittas förhållningssätt för att hantera de förändringar som kommer. Det gäller att vara förberedd på förändring och välkomna den istället för att se problem! Och att inte stänga av sidor, såsom exempelvis ask.fm, utan att lära ut hur de ska användas. Vad är en rik uppgift? Det är en som är rik på innehåll. Uppgiften leder eleven till att ställa nya frågor. Den är rik på nya förmågor för eleven att lära sig och öva. Den är rik på nya roller för eleverna att uppfylla. (Obs! elevrollen får inte äta upp alla andra roller, låt inte eleverna leka t.ex. författare utan vara det, och se eleverna som fruktansvärt kompetenta). En rik uppgift tar tid. Tid att förstå en kontext, tid att bli proffs och inte leka. Det är viktig att en rik uppgift har riktiga mottagare. Vuxna kräver syfte, varför ska inte barn göra detsamma?! Dessutom ska det alltid vara möjligt att fler mottagare nås, då skärper elever sig. En rik uppgift skall ge eleven en ärlig chans att göra sitt absolut bästa. Elever skall hjälpa varandra. Det är mycket viktig att bedömning måste vara klar innan offentliggörande. Fler tips från Elza: hennes böcker om digital kompetens, vad unga gör på nätet och om näthat, samt sidorna: kulturer.net, netnanny.wordpress.com, ask.fm/ungaonline, acast.com/ungapanatet, likabehandling.wikispaces.com
Martin Fernström följde under eftermiddagen upp sin föreläsning med att berätta mer om #talasomted, ett av de olika projekten som Årstaskolan hyllats för. Projektet genomförs i fyra steg. Talet tar 4 veckor att skriva. Därefter har eleven 6 veckors övningstid. Det ger eleverna mod och skicklighet att berätta, reflektera, presentera,beröra, formulera egna meningar och förstå innebörden av olika begrepp. Den inledande processen är att skapa nördar, alltså att se på och analysera hur proffsen gör. Steg 1 befattar sig med inledningen, 2 handlar om att lära sig ämnet, 3 är patos, och 4 är punchline. Mer om de olika stegen och deras innehåll finns på talasomted.se Uppföljaren är #värmeradio, där talen omarbetades till ett radioprogram likt sommarpratarna. I föreläsningen Undervisning på Internet: empati och identitet i ett nytt medielandskap presenterade CECILIA JOHANSSON sin forskning och sitt arbetssätt i historieundervisning med webbpublicering. Målet är att länka samman mediets möjligheter med djupa ämneskunskaper och elevers lärande och motivation. Genom att eleverna gemensamt fyller en blogg med inlägg i dagboksform ur en historisk persons synvinkel har undervisningen anpassats till dagens medielandskap. Eleverna väljer aktörer och perspektiv som är relevanta för dem, vilket skapar historisk empati. Interaktionen genom kommentarer måste också ske som den valda historiska personen. Att använda bloggmediet kräver en komplex literacy, men erbjuder också ett kraftfullt stöd i form av en autentisk, aktiv och social lärprocess. Eleverna läser varandras berättelser, inspirerar och förhåller sig till varandra, men kopierar inte. Blogga är en kombination av mediebruk, didaktiska överväganden och ämnesförståelse. på bokhjulet.blogspot.se). Det är lekfulla lektionsupplägg, enkla sätt att kunna diskutera vem som står bakom det som är skrivet. I årskurs 3 har barnen redan lärt sig ett förhållningssätt. Alla ämnen måste beröras, gärna i kombination med varandra, det är inte optimalt att hålla separata lektioner i källkritik. Till hjälp för bedömning av elevers källkritik finns det en pdf på skolverket: Att bedöma resonemang om källornas och informationens användbarhet. Fokusbibliotekarien KATARINA HJÄRPE berättade om filmspråkets uttryck och uppbyggnad, samt hur det inom skolans verksamhet kan tillämpas på textsamtal, källkritik och eget filmskapande. Att lära sig avslöja filmmediet ger barnen förmågor i källkritik. På Statens Medieråds MIK för mig finns det en bra film som visar hur en film om en fejkad tvättbjörnsinvasion gjordes. När man pratar om film och skapar film är det viktigt att inte bara tänka på vad som händer utan hur det framställs. Det finns en föreställning om att film är självtolkande, men det stämmer inte. Det gäller att lära sig tolka bildsnitt såsom miljöbild, helbild, närbild; att förstå informationen som ligger i ljusets färg, styrka, och riktning. Likaså har kameravinkel och perspektiv olika betydelser, t.ex. fågelvinkel gör personen obetydlig och liten. Genom att se filmen utan ljud och höra ljudet utan filmen blir betydelsen av musik och ljud tydlig. Eget filmande börjar med att göra en Storyboard. Denna innehåller tagningar i filmen, de olika typer av bilder som skall användas (påminner om tecknad serie), dessutom behövs personer, miljöer, rekvisita, kostym och smink. Allt detta ska vara på papper innan man ger sig ut med kamera eller padda. Tips: Paint music, en app där en kan välja vilken sorts musik och instrument en vill ha. Enkelt sätt att göra egen filmmusik! Oroa er inte om hur ni skall visa film lagligt. Allt som finns på SVT Play, UR och dylikt är helt ok, likaså när det visas på TV. Dessutom finns det strömmade gratisfilmer och gamla filmer finns t.ex. på filmarkivet.se eller oppetarkiv.se EVA SÖDERBERG är slöjdlärare och i sin föreläsning berättade hon om sitt arbete med olika digitala verktyg för att minska stressen i salen, öka elevernas självständighet, möjliggöra formativt arbete på individnivå samt utveckla elevernas slöjdspråk med hjälp av QRkoder. Evas arbetssätt i slöjden är inspirerande för alla skolans ämnen. Fokusbibliotekarien LISELOTT DREJSTAM föreläste om att praktiskt arbeta med källkritik genom grundskolans alla år för att eleverna ska anta ett källkritiskt förhållningssätt. Det är fördelaktigt att börja med källkritik redan i förskoleklass (lektionsupplägg
R-RESEARCHA Använd alla de verktyg som väntar under fingerspetsarna, exempelvis Google bildsök och sökfilter. Vi kan researcha vad som helst när som helst. Det är mycket viktig att lära sig dessa funktioner. Nu kan komplicerad research göras snabbt med enkla verktyg. A-ANMÄRK Majoriteten läser bara, men det är bra att också visa sig och vara aktiv på sociala medier. Gärna genom att vara en slags besserwisser som med enkla frågor bryter en ond cirkel. Vet du verkligen det här? Var har du hört det? Källa på det? Googla och konfrontera med egna fynd. Snopes.com, som kan liknas vid ett uppslagsverk över vandringssägner, är ett bra verktyg för detta. Länkar till snopes.com kan effektivt döda myter. Även viralgranskarna.se kan vara ett bra verktyg i arbetet att avslöja virala lögner och myter. N-NYANSERA Har båda sidor kommit till tals? Finns det faktorer som kan komplicera den enkla bilden som serverats? Har källan skäl att överdriva eller släta över? JACK WERNER är journalist och en av grundarna av Viralgranskaren, Metros prisade satsning på att källkritiskt granska storys på sociala medier. Alla har makten att publicera sig, men vi är fortfarande vana vid tanken på att allt vi läser är sant. Föreläsningen handlade om källkritik på sociala medier och hur vi alla kan bli och utbilda Viralgranskare. En snabbkurs: V.I.R.A.L.G.R.A.N.S.K.A.T. Detta är alltså processen för att bli kompetent viralgranskare. S-SE SÄGNERNA För att bli bättre på delningsetik och källkritik är det bra att kunna något om vandringssägner. K-KVALITETSMAERKERA och A-AGERA! Bästa tipset att ta med och införliva i undervisningen: få upp en grundläggande kravställningsmarkör genom medvetenhet, bli delaktig i viralgranskning, bygg upp ett förtroende och tillit till er som aktiva i mediadjungeln. T-TRO ALDRIG ATT NÅGOT ÄR FÖR DUMT FÖR ATT MÄNNISKOR SKALL SPRIDA DET V-VAKNA! Det första steget är ett uppvaknande till att det finns många osanningar som sprids på nätet. Det kan delas osanningar som är farliga för demokratin. Ur detta föddes idén om viralgranskarna. Tänk på, vi kan inte lita på sociala mediejättar, det är upp till oss! I-INSE DIN MAKT: Jättemånga ungdomar ägnar sig åt sociala medier. Utbilda dem. R-RISKANALYSERA Vad betyder det att dela något? För denna semiaktiva handlingen, denna halv-publicering behövs det en delningsetik. Likt publicistisk etik: journalister måste utvärdera t.ex. vem som kan ta skada. Exempelvis: att sprida misshandelsfilmer förlänger bara kränkningen. Även de som delar information vidare måste avväga. A-AVVÄGA Är det relevant för en större grupp människor? Riskerar det sprida en farlig fördom? Riskerar det att slå ut över svaga människor? Känner du dig arg eller upprörd? Är det för bra för att vara sant? Tänk på: Komplicerade nyhetshistorier i extrema miljöer har också gråzoner. L-LETA BESTÅNDSDELAR Så fort frågan är det för bra för att vara sant? dyker upp är det dags för att kolla igenom de olika beståndsdelarna, i dessa kan sanningshalten av helheten letas fram: Bilderna, Namnen, Platsen, Tidpunkten, Källan. G-GENOMSKÅDA SATIR Om satiren inte kan genomskådas av en större mängd människor är det ok? Skadar det? Missleder? Tänk på att rättelser aldrig blir virala. Det är mycket viktigt att vi lär oss förstå skillnaden. Rapporten skriven av: Johanna Sander, Film i Öst 2016