2013-01-24 1 (33) Primärvårds- och rehabcentrum Verksamhetschef / Gunilla Lindstedt Årsrapport 2012 Rehabiliteringskliniken 1 Ledning och styrning Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Systematisk verksamhetsutveckling Upprättad verksamhetsplan för respektive basenhet Årligen upprättad dialog med centrumledning Upprättad för 2012 Nov 2011 kommunicerad/föra nkrad hos medarbetare God intern styrning och kontroll Upprättad och genomförd granskningsplan Genomförd Se bilaga 9 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning vår Ekonomi/Personal/Produktion Genomförd Enligt plan Medicinsk revision april Ja Ledningsgrupp Antal genomförda möten 30 ggr/år 37 Klinikråd Antal genomförda möten 20 ggr/år 13 Arbetsplatsträffar Antal genomförda möten Minst 8 ggr/år Se nedan /yrkesgrupp Samverkansgrupp Antal genomförda möten Minst 6 ggr/år 12 Antalet arbetsplatsträffar varierar mellan yrkesgrupperna. Sjuksköterskor och undersköterskor 20 st. Läkare 13 st. Arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden 32 st. Logopeder 16 st. Sjukgymnaster och rehabassistenter 39 st. Beteendevetare 17 st. Läkarsekreterare 36 st. Smärtrehab, alla yrkesgrupper, 36 st. Ja
LANDSTINGET KRONOBERG 2 (33) 2 Vardagsrationaliseringar / strukturförändringar 2.1 Vardagsrationaliseringar 2.2 Strukturförändringar Bygget av ny rehabbassäng har fortsatt enligt tidsplanen och slutbesiktning genomfördes i december. Under byggtiden har bassängverksamheten varit förlagd till bassängen på Kungsvägen. Både patienter och personal har förflyttart sig mellan platserna vilket är tidskrävande och därför har något färre antal bassängträningar getts. Bassänggruppen har fortsatt arbetet med planering och samordning av landstingsdriven verksamhet, uthyrning, administration, ansvarsfördelning, inventarier samt ekonomifrågor. Uppdraget som bassängsamordnare på 30 % har, efter internannonsering, tillsatts med start från januari 2013. Information till patient- och brukarorganisationer gavs på brukarforum 31 maj samt vid bassänginformationsmöte 5 november. Verksamheten startar januari 2013. Ombyggnaden av övre plan, f.d. Violen, inför smärtrehabs och primärvårdsrehabs inflyttning startade i juni. Den genomförs i två etapper så att nödvändiga lokaler finns tillgängliga för verksamheten under ombyggnadstiden. Det framkom under våren att håltagningar för nya rördragningar samt installation av tillfällig ventilation skulle kräva utrymning av lokaler på bottenvåningen. Tidplan för detta upprättades och det har inneburit mycket arbete med utrymning av och återinflyttning i olika lokaler. Etapp 1 på övre plan var klar för inflyttning 30 november och då kunde logopeder, psykolog, kurator m.fl. flytta in i sina nya lokaler. Inflyttning för smärtrehab är planerad till vecka 12 och för primärvårdsrehab vecka14. Verksamhetschef deltar i byggmöten var 3.e vecka samt byggsamordningsmöte med byggentreprenör varje vecka. Information och dialog med avdelningschefer och samverkansgrupp har förts kontinuerligt. Information till alla medarbetare ges kontinuerligt på personalmöten, ATP och via mejl. Det är viktigt att verksamheten kan bedrivas på ett säkert sätt under byggtiden. Bassängbygget har varit vid sidan om och har därför i väldigt liten utsträckning påverkat verksamheten till skillnad från ombyggnaden på övre plan. Vissa byggområdena har kunnat avgränsas helt från verksamheten, men för andra delar har byggnadsarbete och verksamhet samsats i lokalerna. Några exempel på hur verksamhet och arbetsmiljön påverkats är: Sämre möjligheter för dagpatienters tillgång till vila när vårdlag 1 flyttades till vårdlag 3. Svårt för patienter med kognitiva nedsättningar och med afasi när samtal upplevs tröttande pga. dålig ventilation och störande ljud. Försämrad arbetsmiljö för personal pga. sämre ventilation, byggsmuts i lokalerna och störande ljud. Påverkan på patientsäkerheten när underentreprenörer inte följer fattade beslut. Chefer och medarbetare har ofta fått påminna byggarbetarna om att t.ex. dörröppnare måste vara tillgängliga, att undvika halk- och snubbelrisk. Avvikelser även angående utförandet av leverans av byggmaterial med lastbilar och lyftkranar vid entrén. Brandlarm utlösts vid flera tillfällen pga. byggnadsarbetet. Mycket tid har gått åt till att utrymma lokaler på bottenvåningen, ställa iordning tillfälliga ersättningslokaler och att flytta allt tillbaka igen. På grund av att vårdlag 3 har använts som ersättningslokal, när vårdlag 1 och 2 samt arbetaterapin varit tvungna att utrymma sina lokaler, har antalet tillgängliga slutenvårdsplatser dragits ner från 21 till 17. Under juli-aug har korridoren till rörelserum och sekvensträningsrum varit avstängd och personal har följt patienter dit utomhus.
LANDSTINGET KRONOBERG 3 (33) 3 Samverkan Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Effektiva samverkan som värnar om en sammanhållen vårdkedja Antal genomförda brukarråd/ brukarforum, centrumnivå möten på kliniknivå God dialog med handikapporganisationer 4 1 Samverkansmöten med - strokevårdkedja vuxenpsykiatri Träffas 2 ggr/år Förbättrad samverkan kring patienter med psykiatrisk samsjuklighet. 2 Brukarråd/ brukarforum Representanter för DHR var med på neuroprocessens möte i maj. Till öppet hus i träningsträdgården inbjöds allmänhet och patientföreningar. Samverkansmöte strokevårdkedja Brukarsamverkan med strokeförbundet och afasiförbundet fungerar bra och samverkan har skett i samband med strokekurs, nationella strokedagen, strokekompetensutbildning samt i arbetet med rehabriktlinjerna för stroke. Samverkansmöte strokevårdkedjan genomfördes i maj tillsammans med representanter från CLV. Samarbetet med strokeenheten CLV fungerar ganska bra och rehabrond genomförs varje vecka. Önskad förbättring är att läkare från CLV och LL deltar i samverkansmöten och att läkare från stroke-enheten deltar i rehabrond. Fr.o.m. senare delen av året har läkare från stroke-enheten medverkat vid rehabronderna. Samverkansmöte vuxenpsykiatri Behovet av god samverkan med vuxenpsykiatrin är stort men tyvärr har ingen förbättring skett under året. Ett undantag ifrån ovanstående är att arbetsterapin har samverkat med vuxenpsykiatrin kring en patient. Övrig samverkan Landstingsgemensamma träffar angående sårvård, tobak, kost, dysfagi och smärta. Samverkan med vuxenhabiliteringen gällande viktgrupp för neurologiskt funktionshindrade och uppföljning MMC patienter. Länslogopedmöte samt därifrån ett nystartat utskott, som förbereder mark för inrättande av kommunlogoped till grupper som faller mellan stolarna. 4 Folkhälsa Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Ökad fysisk aktivitet Antal förskrivna FaR- recept 25 13 Sekundär-prevention alkohol och tobak Antal patienter som tillfrågats angående alkohol och tobak inom slutenvård och dagsjukvård. 100 % Alkohol slutenvård 100 % Alkohol öppenvård 97 % Tobak slutenvård 98 % Tobak öppenvård 98 %
LANDSTINGET KRONOBERG 4 (33) Uppmärksamma och öka information och insatser till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada Antal patienter som tillfrågats angående sexuell funktion/störd sexuell funktion 100 % Slutenvård 92 % ( utfall för 2011: 71 %) Öppenvård 94 % Arbete med FAR-recept Resultatet för 2010 var 10 st. och för 2011 var det 20 st. Vår förhoppning var att öka ytterligare i år, men resultatet blev endast 13 st. Vi behöver arbeta vidare för att uppnå ökad medvetenheten hos de förskrivande yrkesgrupperna. Uppmärksamma och öka information och insats till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada För året uppnår vi 92 % tillfrågade inom slutenvård, en ökning med 21 % jämfört med 2011, vilket är ett mycket bra resultat. När det gäller sexuell funktionsstörning på grund av smärtproblem finns ingen rutin att fråga samtliga patienter. Sexuella funktionsstörningar behandlas som en del av grupprogrammet både under grundkurs och under rehabkurs. 5 God vård 5.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Uppföljning av medicinska resultat som grund för förbättringsarbeten Delta vid årliga kvalitetsregisterdagar minst 1 gång/ år/register Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering Arbeta för att få sökord och fasta värden i Cosmic för NRS 100 % klara inom 14 dagar vid inskrivning och utskrivning för slutenvård och dagsjukvård. Förbättrade patienter NRS Förbättrade patienter WebRehab Andel uppföljda patienter NRS och WebRehab Antal nya förbättringsarbeten 2012 - Delta i nätverk, utbildningar och konferenser på olika nivåer. - Delta i lokalt/regionalt /nationellt/ internationellt samarbete, forsknings- och utvecklingsarbeten Fortsatt deltagande i nationella kvalitetsregistren NRS, WebRehab, Senior Alert samt Riks-Stroke för söker uppföljning av medicinska resultat Förbättrad inrapportering Pågår Slutenvård 13 st. > 14 dagar Öppenvård 8 st. > 14 dagar Förbättrade patienter vara lika med eller bättre än riket Förbättrade patienter vara lika med eller Se bilaga 7 bättre än riket 100 % Redovisas i årsrapport Resultaten vara grund för vidareutveckling och förbättringsarbeten Att kunna erbjuda effektivare och kvalitativt bättre rehabilitering Jämlik, effektiv och Arbetsgruppen fortsätter God kännedom om Rehabplan i
LANDSTINGET KRONOBERG 5 (33) kunskapsbaserad rehabilitering av hög kavalitet med syfte att ytterligare förbättra och utveckla vårt arbetssätt samt införa den nya rehabplanen. Planering och förberedelser inför start av Carf, kvalitetscertifieringsarbetet rehabiliteringsprocessen och rehabiliteringsmetodik Kvalitetscertifiering Cosmic infört och introducerat i maj. Strokevård av hög kvalitet Fungerande vårdkedja för våra mest förekommande diagnoser LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Vårdprogram/vårdrutiner för våra mest förekommande diagnoser Placering 1-5 i Riks-stroke gällande vårddagar, ADL och patientnöjdhet med rehabilitering. Kontinuerlig uppdatering i hjärnskadeprocessen. Delta i framtagande av rehabriktlinje för stroke. kontroll av följsamhet till nationella riktlinjer. Strokekompetensutbildning Ökad kompetens Ta fram mätmetod och följa upp kvalitet och kvantitet. Anpassa nytt logopeduppdrag till tjänstgöringsgrad Delta i arbetet att ta fram samt implementera rehabriktlinjer Medelvårdtid slutenvård Antal slutenvårddagar antal dagsjukvårdsdagar Årlig revidering av befintliga vårdprogram/vårdrutiner Ta fram nya vårdprogram/vårdrutiner God följsamhet till rehabriktlinjer Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvårdminska slutenvård Att patienter får vård utifrån vårdprogram, riktlinjer, rutiner och PM. Se bilaga 3 Kvalitetsregister NRS används kontinuerligt både för verksamhetsutveckling utifrån analys av gruppernas resultat men och utifrån patientens/individens resultat. På patientnivå är de olika skattningsskalornas resultat viktiga vid utredning och inför rehabsamtal. På grund av problem att ta ut rapporter från NRS kan vi inte redovisa resultat för 2012. Senior Alert har medfört ökad uppmärksamhet på trycksår, undernäring och fall. Efter genomförd utbildning kan nu rapporter tas fram för analyser på kliniknivå. WebRehab, användande av resultat har ökat t.ex. att följa upp sekundärprevention och förbättrad folkhälsa och att följa övergripande parametrar utifrån olika diagnoser. I maj anordnades en utbildning för alla medarbetare som registrerar och använder rapporter med syfte att öka kunskapen och utnyttjandet av rapporterna. Antal uppföljda patienter inom slutenvård är 104 och öppenvård 87. Tyvärr har vi inte någon rapport som kan visar andel uppföljda. Målet 100 % klara inom 14 dagar vid inskrivning och utskrivning för slutenvård och dagsjukvård har inte uppnåtts. Åtgärder för förbättrad inrapportering behövs för att vi ska kunna ta ut säkra rapporter. I början av januari varje år stängs inrapporteringen för data som kommer att redovisas i WebRehabs årsrapport. Inför detta datum är det viktigt att alla utskrivna patienter har avslutats. Antal nya förbättringsarbeten 2012 Senior Alert: Rutiner för användandet av Downtowns fallriskbedömning har förbättrats. Enhetliga rutiner för avlastning, undvikande av tryckskada, har tagits fram. Förbättringsarbete är även framtagandet av checklista för användande av sänggrindar till slutenvårdspatient.
LANDSTINGET KRONOBERG 6 (33) WebRehab: Redovisning av inlämnade patientsynpunkter har medfört att alla patienter inom hjärnskade- och neuroprocessen har sitt utskrivande/sista rehabsamtal innan enkäten fylls i. Uppgiften att fylla i enkäten är för dagsjukvårdspatienter schemalagd. Närstående har i högre grad varit med på rehabsamtal efter att det tagits upp på processmöten och att alla i patientens team arbetat aktivt med detta. Information har getts till registrerande yrkesgrupper för att uppnå förbättring gällande registrering av diagnoskod/huvuddiagnos i registret. Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering Medarbetare har deltagit i konferenser och utbildningar utifrån olika diagnoser. Nätverksträffar som anordnas på lokal, regional, nationell och internationell nivå är mycket värdefulla. Planering och förberedelser inför start av Carf, kvalitetscertifieringsarbetet Föreläsning om Carf på personalmöte 23 april. För klinikrådet genomfördes en utbildningsdag med fördjupad introduktion. Processansvarig för hjärnskadeprocessen, som kommer att leda och planera arbetet inför den kommande granskningen, har gått en 2-dagars utbildning, Carf -101. Strokekompetensutbildning De fyra kurserna har haft totalt 76 deltagare varav 50 från kliniken med följande fördelning på professioner: läkare 5, sjuksköterskor 14, undersköterskor 12, sjukgymnaster 5, rehabassistenter 2, arbetsterapeuter 6, arbetsterapibiträden 3, logopeder 2 och kurator 1. Andel godkända för kliniken är 86 %, vilket är mycket bra. Kursutvärderingen visar bl.a. att 100 % tycker att kursen gett ökad kunskap om olika yrkesgruppers arbete och att 96 % kommer ha nytta av utbildningen i sitt arbete. Nytt logopeduppdrag Uppdraget har bidragit till ökad livskvalitet för patienter och ökad trygghet för närstående. Insatser från hemtjänst har kunnat minskas. Patienter kan följas upp under lång tid vilket medför att information, handledning och hjälpmedel anpassas till patientens tillstånd. Möjlighet till handledning av personal som ger ökad medvetenhet kring svårigheterna upplevs positivt av både personal, anhöriga och patienter. Uppdraget/tjänsten har även bidragit till ökad kunskap om rehabkliniken. Utvärderingen har redovisats för rehabchef. Implementering av rehabriktlinjer Deltagit i framtagandet av rehabriktlinjer för stroke, ryggmärgsskador, lätta till måttliga hjärnskador samt somatoforma syndrom. När granskning genomförts av medicinska kommittén kan implementeringsarbetet påbörjas. För MS och Parkinson samt långvarig icke malign smärta pågår implementering. Med anledning av arbetet med somatoforma syndrom anordnades föreläsning i ämnet för personal i maj. Vårdprogram Vårdprogram för MS och amputationer har reviderats och vårdprogram för Parkinson har påbörjats. Ny mall för vårdprogram är framtagen och anpassning av befintliga vårdprogram till nya mallen kommer att genomföras i samband med Carf-arbetet. Sedan september har vi haft tillgång till dietist, 5 % tjänst, vilket har varit värdefullt tillskott. Läkemedel Framgångs- Faktorer Följsamhet till läkemedels- Mått Mål Utfall Förskrivna läkemedel enligt läkemedelskommitténs riktlinjer (Enl. def. DU 90) Ökad andel God följsamhet
LANDSTINGET KRONOBERG 7 (33) kommitténs riktlinjer Läkemedelskostnad inom budget Minskad förskrivning av antibiotika Läkemedelsgenomgångar för patienter inom slutenvård som är äldre än 80 år Kontinuerlig uppföljning av månadsrapporter Antal remisser Antal behandlade patienter Läkemedelskostnad Redovisning av antibiotikaförskrivning 100 % Redovisning på läkarmöte 2 ggr /år Följa utvecklingen för Botulinum toxin God kunskap om Stramas riktlinjer God följsamhet För patienter inom slutenvård, äldre än 80 år, har det inte varit aktuellt med läkemedelsgenomgångar eftersom ingen av dessa haft mer än 10 läkemedel eller mer än 3 psykofarmaka. Läkemedelskostnad för januari-juli är 6,2 % lägre än motsvarande period 2011. För behandling av spasticitet är fr.o.m. i år både Botox och Dysport rekommenderade läkemedel enligt läkemedelskommitténs riktlinjer. Det är 36 patienter som behandlats och utav dessa är 7 nytillkomna under året. Totalt antal behandlingar är 53 st. och kostnaden för Botulinumtoxin under januari-juli är 46,7 % högre än motsvarande period 2011. 5.2 Säker hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Antal registrerade avvikelser Minskat antal 121. varav 22 är fall vårdskador Fallolyckor Analys av avvikelser-fallolyckor Ökad kunskap och medvetenhet om risker Inga patienter ska drabbas av undvikbara vårdskador Inga avvikelser pga. bristande utrustning eller handhavandefel. Identifiera 3 avvikelser som lett till förbättring Minskat antal vårdrelaterade infektioner. VRI-mätning 2 ggr/år Minskat antal tryckskador/sår. Trycksårsmätning 2 ggr/år Säker medicinteknisk utrustning Sprida exempel på avvikelser som lett till förbättring Följsamhet till rutiner för såromläggning Ökad kunskap om avlastande hjälpmedel Säkerställa kännedom om rutiner. Checklista för sänggrindar framtagen Systematisk arbetsmiljö och brandskyddsarbete Arbetsmiljörond/skyddsrond SBA-brandskyddsredogörelse Internkontroll brand Kontinuerligt uppdatera pärmar för Medicinteknisk utrustning. 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/kvartal Förbättrad säkerhetskultur Säkerhetskulturenkäten Förbättrad säkerhets-kultur Avvikelser vara med på agendan vid varje APT Uppmuntra en icke skuld- Resultat enkät 2011 har återkopplats i samverkansgrupp och på APT Avvikelser finns med på agenda för APT och
LANDSTINGET KRONOBERG 8 (33) Andel avvikelser som bearbetats inom 3 månader ska öka Årsberättelse patientsäkerhetsarbetet beläggande kultur Uppföljning på ledningsgrupp. Ta fram egen listbox Använda gemensamma nyckelord ledningsgrupp. på centrumnivå Följsamhet till landstingets Hygienriktlinjer Inga avvikelser pga. bristande kommunikation Inga avvikelser pga. bristande bedömning av slutenvårdspatienter som drabbas av akut försämring Inga avvikelser pga. Brister i vårdmiljö eller tillgänglighet Delta i landstingets mätningar Identifiera förbättringsområden Återkoppla resultaten på APT Regelbunden uppdatering och information om vårdhygien Säker och effektiv kommunikation 100 % följsamhet till hygienriktlinjer Införa ISBAR Säker bedömning Införa MEWS Infört Säker vårdmiljö Anpassning av samtliga patienttoaletter/p atientbadrum utifrån patientsäkerhet, tillgänglighet, vårdhygien och arbetsmiljö. Mätning mars 70 % Mätning oktober 40 % utbildning medarbetare under marsapril. Skrivelse sickad till PRC. Arbetetsgrupp har tillsammans med arkitekt tagit fram förslag. Avvikelser Antal avvikelser är 121 st varav ingen avvikelse har lett till katastrofal konsekvens. En avvikelse, patient som fallit, medförde allvarlig konsekvens med onödigt lidande och förlängd vårdtid. Användningen av gemensamma nyckelord har utökats. Endast 35 % av avvikelserna är avslutade inom 3 månader vilket är betydligt sämre är för 2011 då resultatet var 55 %. Fördelning: Vårdrelaterat 41 st. varav 23 st. gäller patienter som fallit. Klagomål 9 st. varav 2 st. är patientrelaterade. Driftrelaterat 4 st. Arbetsmiljö 6 st. varav 1 st. rör ombyggnadsarbetet. Förbättringsområden: 61 st. varav 12 st. rör ombyggnadsarbetet. Analys fallolyckor Fördjupad granskning har genomförts gällande fallolyckor 2012. I Synergi finns 23 st fallolyckor registrerade. Av dessa är 16 män och 6 kvinnor och för en avvikelse saknas patientuppgifter. En patient har 6 st. fall registrerade och det handlar inte om bristande åtgärder utan om patientens möjlighet att förstå och medverka. Vid inskrivning utfördes fallriskbedömning på 20 patienter, 87 %. I 43 % av fallen inträffade händelsen kl 07.15-16.00 och 30 % mellan kl 16.00-22.00. Det inträffade oftast på patietntens rum eller toalett, 70 %. Det flesta fallen inträffade när personal inte var närvarande. Endast vid 7 tillfällen, 30 %, var personal närvarande. Exempel på genomförda åtgärder är tillsyn vid förflyttning, användning av röreselarm, ordination av rullstolsbord, observation och hjälp vid förflyttning samt förändrad medicinering. Patientsäkerhetsarbete
LANDSTINGET KRONOBERG 9 (33) En ny rutin är att fallriskbedömning skrivs in på patientens schema för att säkerställa att information och mål för att förhindra fall tas med i rehabplanen. Utvärdering av denna rutin görs genom granskning av rehabplaner. Alla slutenvårdspatienter riskbedöms och registreras i Senior Alert. Antal riskbedömningar var 113, varav 103 bedömdes ha risk för fall, trycksår eller undernäring. Registrerat antal fall var 12 st., antal viktminskningar, mer än 5 %, 5 st. och antal trycksår 4 st. Andel med åtgärdsplan för fallrisk 95 %, andel med åtgärdsplan risk för trycksår 89 % och andel med åtgärdsplan med risk för undernäring 81 %. Uppföljning av strokepatienter genomförs enligt fastsällda rutiner. Dokumentation IVP/SVP har infört för sårvård och KAD. HLR-utbildning genomfördes i november och ytterligare utbildningstillfällen kommer att ordnas i början på 2013 för de medarbetare som ej kunde delta. I akutrummet finns pärmar med information och rutiner för den medicintekniska utrustningen. Tidigare kunde vi skicka hjälpmedel till hjälpmedelscentralen för rekonditionering och reparation men under året har det förändrats och vi har inte fått klart besked om vem som istället kan anlitas för uppdraget. Hjärtstartare finns nu på plats även på smärtrehab. Systematisk arbetsmiljö En av åtgärderna i Riskbedömning & handlingsplan var att dörren från entrén in till vårdlagen behövde utrustats med lås och ringklocka. Det är åtgärdat och nu kan dörren hållas låst de tider kliniken har låg bemanning vilket lett till ökad säkerhet för både personal och patienter. Sedan ombyggnation påbörjades har arbetsmiljön försämrats med bl.a. störande ljud och dålig luft. Medarbetare har känt av både huvudvärk och trötthet. Det har varit problem med inställning av värme och ventilation, framför allt har det i flera utrymmen har varit kallt. Byggarbetet har medfört många omflyttningar inom våra lokaler på bottenvåningen. Till viss del har byggarbetsområdet kunnat avgränsas men i många utrymmen har vi bedrivit verksamhet samtidigt som byggarbete utförts. Under året har 13 avvikelser gällt ombyggnadsarbetet. SBA Internkontroller och brandskyddsredogörelse har genomfört för verksamheten på Sigfridsområdet och för smärtrehab på Kungsvägen. Säkerhetsansvariga på rehabkliniken har uppmärksammats med Bladet-tårta. De nominerades av landstingsfastigheter för att de med stort intresse och engagemang arbetar med brandskydds- och säkerhetsfrågor. Alla medarbetare har gått grundläggande brandutbildning, men de återkommande repetitionerna släpar efter. Följsamhet till landstingets hygienriktlinjer Mätningen i våras visade bra resultat, 70 %, 7 av 10 observerade personer var helt korrekta. Vid höstens mätning nådde vi endast 40 %, 4 av 10 observerade personer var helt korrekta. Under hösten började vårdhygiengruppen sitt arbete. Gruppens uppdrag är att genomföra mätningar, analysera och presentera resultat samt ta fram åtgärder för förbättringar. Ansvarig för gruppen är medicinskt ledningsansvarig läkare. God kommunikation Införandet av ISBAR och MEWS har förbättrat kommunikationen framför allt för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. 5.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall
LANDSTINGET KRONOBERG 10 (33) Patientfokuserad vård Välfungerande teamarbete Kompetenshöjande insatser Genomförda patientenkäter i hela eller delar av verksamheten a) Information om sjukdomen - andel nöjda b) Information om vart du kan vända dig vid behov av stöd - andel nöjda c) Personalens bemötande - andel nöjda d) Rehabiliteringen - andel nöjda Av patienten upplevd god kvalitet Se bilaga 2 Välfungerande teamarbete Smärtrehab har som uppföljning till bemötandeutbildningen 2011 samt utifrån några pågående patientärenden haft teamhandledning. 5.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Köfri sjukvård Andel patienter som väntat mindre än 90 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård 100 % Läkare 100 % Övriga 100 % Produktionsplanering för att klara vårdgarantin Korrekt hantering av remisser i Cosmic Andel patienter som väntat mindre än 90 dagar på behandling inom planerad specialiserad vård Varje månad, förutom juli Genomgång med läkarsekreterare och läkare, möte 2 ggr/år 100 % 100 % Vårdgarantimöte för regelbunden lägeskontroll Förbättrad hantering och registrering av remisser i Cosmic 4 möten genomförda Analys av processen från remiss till bokad patient, samt införa förbättringar. Avstämning antal väntande 2013-01-10 Inom parentes anges antal dagar Inom 60 dagar Inom 90 dagar > 90 dagar Patientvald väntan Medicinskt orsakad väntan Slutenvård 7-dygns 5 ( 3-46) 0 0 0 3 (3-31) Slutenvård 5-dygns 2 (14-21) 0 0 1 (48) 0 Dagsjukvård RK 12 (8-59) 1 (65) 0 1 (118) 0 Mottagning nybesök, RK 0 0 0 0 0 Mottagning nybesök SR 4 0 0 0 0 Rehabkurs SR 0 0 2 0 0 Grundkurs SR 3 0 0 1 (121) 1 (132) Second opinion SR 7 ( 30-49) 5 (30-49) 0 2 1 RK = Rehabiliteringskliniken SR= Smärtrehab Medelvärde för väntetid till slutenvård är 9,5 dagar. Remisser
LANDSTINGET KRONOBERG 11 (33) Inkomna remisser är 638 st. varav 468 gäller hjärnskade- och neuroprocessen och 170 gäller smärtrehab. Remissgranskning gällande MMR 2 har utförts och 24 remisser har av den anledningen skickats till Rygginstitutet. Analys av processen från remiss till bokad patient ledde fram till att läkarmötet för bedömning av inkomna remisser samt remiss & planeringskonferensen som genomfördes en gång per vecka nu genomförs två gånger per vecka. 5.5 Jämlik vård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg God kommunikation oavsett språk Jämlik vård oavsett kön Uppföljning av: - Antal bokade övernattningar på patienthotellet - Antal bokade övernattningar vanligt hotell Tolkkostnader Rapporter från Cosmic, NRS och WebRehab Vård på lika villkor oavsett bostadsort Vård på lika villkor oavsett språk - rehabkliniken - smärtrehab Vård på lika villkor oavsett kön 54 21 Se bilaga 4 Se kommenter Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg Användning av patienthotellet är för strokepatienter begränsat då de som har behov av fortsatt träning inom öppenvården oftast har kognitiva begränsningar. Det gäller även för patienter som utifrån andra diagnoser har kognitiva eller andra funktionsnedsättningar och inte kan klara av att övernatta på patienthotellet. Att inte klara av dagliga resor till och från Rehabkliniken kan också vara en begränsning. För dessa patienter är 5-dygns slutenvård ett användbart alternativ Tolkkostnader Årets kostnad är 65 tkr vilket motsvarar 72 % av årsbudgeten. Utfallet 2011 var 154 t.kr. Anledning till årets resultat är att det i år inte har genomförts någon rehab kurs med tolk. Jämlik vårdoavsett kön Redovisning gällande strokepatienter visar att det är fler män än kvinnor som har åtgärder inför arbete inom öppenvården. Det är adekvat då kvinnor är äldre vid insjuknandet och har lägre självständighet för insjuknandet än männen. Vid inskrivning tillfrågas alla patienter angående önskemål om speciell kost. Föreläsningar kring funktionshinder, kulturella, sexuella och andliga aspekter har genomförts inom strokekompetens-utbildningen. 5.6 Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Produktionsplanering Produktionsplanering och uppföljning Att uppnå produktionsmålen och använda befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till god hälsa för kronobergarna. Uppföljning jan-mars samt jan-juni, genomförd.
LANDSTINGET KRONOBERG 12 (33) Interdisciplinär teamrehabilitering Andelen patienter utskrivna från slutenvård till eget boende med eller utan beroende av stöd. Förbättringsvärde FIM Andel förbättrade patienter, NRS - Minskad sjukskrivningsgrad - Ökad andel i arbete/ arbetsträning Förbättrad hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet Bättre än eller lika med riket Bättre än eller lika med riket Bättre än eller lika med riket Se bilaga 8 Se bilaga 7 LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Medelvårdtid slutenvård Antal dagar slutenvård 7-dygns, 5-dygns och antal dagsjukvårdsdagar Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvård- minska slutenvård Se bilaga 3 Lokaler anpassade till uppdraget Samordnad bassängverksamhet. Samordningsvinster med samlad klinik på Sigfridsområdet Nybyggnation rehabbassäng pågår Ombyggnation inför smärtrehabs flytt till Sigfridsområdet pågår Skrivelse ang., vinster med samlad klinik är skickad till PRC Andel förbättrade patienter, NRS På grund av problem att ta ut rapporter från NRS kan inget värde för andel förbättrade patienter 2012 redovisas. Semesterperioden Det viktiga inför årets planering av produktion och semesterperiod var att om möjligt kunna ha fler än 12 slutenvårdsplatser öppna så att väntetider för nyinsjuknade, framför allt strokepatienter, skulle kunna vara rimliga. Detta ledde till att 16 slutenvårdsplatser har varit tillgängliga under semesterperioden vecka 23-34. Bemanningsmål, lägsta antal i tjänst per dag sattes upp för varje yrkesgrupp samt att kompetens skulle finnas tillgänglig utifrån båda processerna, neuro- och hjärnskadeprocessen. Det har i stort sett fungerat bra, mycket beroende på att sjukfrånvaron var låg, men för beteendevetarerupper var det svårare att bemanna eftersom de är få inom sin yrkesgrupp. En del kortare sjukskrivningar medförde problem med bemanningen för sjukgymnasterna. Vikarier har anlitats för sjuksköterskor, undersköterskor och logoped. Inkommande remisser till slutenvård var 28 st. varav 15 st. gällde stroke. Medelvärde väntetid var för samtliga 9,9 dagar med kortast tid 5 dagar och längsta tid 35 dagar. För strokepatienterna var medelvärdet 6,9 dagar med kortast tid 5 dagar och längsta tid 12 dagar. Av de inkommande remisserna var 4 st. patienter över 65 år från Ljungby. Efterfrågan på slutenvård var under perioden lägre än förväntat och av den anledningen blev utnyttjandet av tillgängliga slutenvårsplatser endast 79 %. Vårdtyngden och efterfrågan var högre under juni fram till mitten av juli, i jämförelse med den senare delen. Medarbetarna har uppskattat att kunna arbeta inom processerna. För en del upplevdes det positivt att sprida semestrar över en längre period med större flexibilitet medan andra inte uppskattade detta och då speciellt inte de tidigast förlagda semesterveckorna.
LANDSTINGET KRONOBERG 13 (33) Tack vare flexibiliteten mellan slutenvård och dagsjukvård har dagsjukvården kunnat öka när efterfrågan på slutenvård varit lägre. Smärtrehab har även i år haft verksamheten stäng under fyra veckor i juli. Analys och planering inför produktionsnivå och semesterperiodens längd inför somnaren 2013 har genomförts. Produktion (Kommentar till bilaga 1) För öppenvård exklusive dagsjukvård når vi 98,4 % och för dagsjukvård 98,9 %. För öppenvård totalt når vi 98,6 % av årsbudgeten. För slutenvården uppnås 82,3 % av budget. Efterfrågan på slutenvård har periodvis under året varit lägre och under dessa perioder har produktionen inom dagsjukvård och mottagning ökat. Inom smärtrehab har 13 gundkurser genomförts för totalt 115 patienter. En livskvalitetshöjande kurs och 4 arbetsförmågehöjande samt uppföljningsdag för 36 patienter har genomfört. Antal utredningar är 222 varav 60 är läkarutredningar och antal second opinion är 36 st. Trots all påverkan på verksamheten som bygget har medfört har vi kunnat upprätthålla produktionen så att vi sammantaget för öppenvård och slutenvård når vi 92,4 % av årsbudgeten. Ekonomi i balans (Kommentar till bilaga 1) Ökade intäkter beror på erhållna bidrag för utförd multimodal rehabilitering och minskade kostnader beror till största del på att tillfälligt vakanta tjänster inte kunnat tillsättas. 6 Prioriterade satsningar Prioriterade satsningar är arbetet med rehabmetodiken, införa ny rehabplan, strokekompetensutbildningen samt förberedelser inför certifiering enligt Carf. 7 Utvecklingsarbete 2012 Fortsatt arbete kring rehabmetodik och införande av nya rehabplanen i Cosmic samt rutiner för rehabkonferens och rehabsamtal. Flera medarbetare har deltagit i arbetet med rehabriktlinjerna. Arbetsterapeut deltagit i arbetsgrupp för framtagande av samordnad rehabplan som blankett i Cosmic samt i arbetsgrupp gällande KVÅ-koder. En läkare arbetar 20 % i patientsäkerhetsgruppen inom vårt centrum. I regionförbundets projekt för stärkta strukturer har tvärgrupper för barn, vuxna och äldre inrättats, verksamhetschef deltar i Tvärgrupp äldre. Deltagit/medverkat i utredningen likvärdig geriatrisk rehab i Kronoberg. Det vi tidigare kallade neurogrupper har utvecklats till MS skola. Pågående förbättringsarbete med portfolion, informationspärm till patienter. Förbättrat bildstöd till afatiker i olika sammanhang. Inventering av samtliga broschyrer och upprättande av ett flödeschema för hantering av broschyrer och annan patientinformation. Planering inför start av kognitiv grupp. Planering för nya badrum, framtagning av ritningar och utrustning tillsammans med arkitekt. Inventering av samtliga arbetsbeskrivningar inom arbetsterapi. Sammanställning av arabiskt talande programmet.
LANDSTINGET KRONOBERG 14 (33) Sammanställning av resultat gällande trädgårdsprojekt inom smärtrehab Slutfört utvecklingsarbetet gällande stress och energikurva samt presentation på konferens i Kina. Förbättringsarbetet gällande uppföljning för ryggmärgsskadade genom ökad inriktning på hälsoprevention och livsstilsförändringar. Förbättringsarbetet gällande uppföljning för amputerade samt revidering av skriftliga rutiner. Infört journaltabell för registrering av temperatur samt dokumentation, IVP/SVP för både sår och KAD. Pågående arbetsgrupp för framtagande av nya lönekriterier. Samarbetet med lasarettets tandvård angående rutiner munhygien. Översyn av slutenvårds- och öppenvårdskedjan samt formulering av rehabmål/delmål. Sammanställningen av resultat kontra resursåtgång för CI-arm/hand Påbörjat arbete för ytterligare förbättring av sekundärprevention för strokepatienter. Rutin för uppföljning av alla strokepatienter. Reviderat rutin för framtagande och fastställande PM samt förenklat lagring av aktuella PM i gemensamma mappar. Uppdatering av hemsidan Vårdhygiengrupp har startat Översyn av beteendevetarnas roll och arbete utifrån små resurser Inom sjukgymnastik vidareutveckling utifrån Peter Erikssons forskning Fortbildning/utbildning gällande målformuleringar inom smärtrehab Utvecklingsarbete utifrån nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 8 Personal- och kompetensutveckling Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Alla medarbetare har god kännedom om vårt uppdrag Återkoppla verksamhetsplanen på personalmöte och på APT. Koppla processernas arbete till verksamhetsplanen Tydliggöra vårt uppdrag och våra mål Grön stapel i nästa medarbetarenkät Hälsofrämjande arbetsplats Låga sjukskrivningstal Aktiviteter via hälsoinspiratörer Personalbefrämjande aktiviteter Långsiktiga aktiviteter som kopplar målet att vara en attraktiv arbetsgivare med att vara en hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv arbetsgivare som lyckas rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens Utvecklat ledarskap Antal vakanta tjänster Antal tillsatta ST-tjänster Grad av genomförd handlingsplan utifrån landstingets medarbetarenkät Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal senaste året Olivaplaner reviderade 2012 och därefter vart annat år. Genomförda utbildningsinsatser i förhållande till Inga oönskade vakanser samt tillsatta ST-tjänster se kommentar 2012 3,4 % 2 st tillsatta ST 100 % 100 % Medarbetarsamtal för alla medarbetare varje år, 100 % december 2012 Alla chefer har deltagit i landstingets 86 % 5 st pågår 9 st ej reviderade
LANDSTINGET KRONOBERG 15 (33) verksamhetsplan obligatoriska ledarskapsutbildningar. Alla chefer har genomgått ledarskapsutbildning Jämställd arbetsplats Jämställdhetsplan Genomföra och följa upp aktiviteterna i jämställdhetsplanen God personalorganisation Kännedom om våra olika möten Anpassning av personalorganisation inför smärtrehabs flytt till Sigfridsområdet Uppdatera veckoschema och checklista Väl fungerande personalorganisation Gemensamma dokument Tydliggöra vårt uppdrag och våra mål Personalförmiddag genomfördes i mars för de tre processerna vid var sitt tillfälle, med syfte att tydliggöra vårt uppdrag och våra mål. Ledningsgruppen ansvarade för presentationen. Utvärdering med 79 % svarsfrekvens visade följande resultat: 1. Har du fått större förståelse för vårt uppdrag och våra mål? Ja = 100 %, Nej = 0 %, Blank = 0 % 2. Har du fått en större förståelse för vår organisation och olika ledningsfunktioner? Ja = 94 %, Nej = 6 %, Blank = 0 % 3. Var det något som du fick information om idag som var speciellt viktigt för dig? Ja = 64 %, Nej = 31 %, Blank = 5 % Några av de nämnda exemplen är ekonomi, budget, landstingets organisation budget och framtidsvision, utskrivningsmeddelande till patient, prioritering av remisser, väntetider, och samverkansgruppen. Hälsofrämjande arbetsplats Sjukfrånvaron 3,4 % är lägre än utfallet för 2011 som var 3,8 %. Vid enstaka dagars sjukfrånvaro sker omprioriteringar inom yrkesgrupp eller team för att hantera situationen så att det för enskilda patienter och grupper löses på bästa sätt. Exempel på personalfrämjande aktiviteter är vårfesten som anordnades i Sigfridsparken 23 maj samt julfesten. En attraktiv arbetsgivare som lyckas rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens Vakanser & rekrytering Specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin har rekryterats och börjar sin tjänst i maj 2013.. Inom rehabgarantiersättningen har arbetsterapeut och kurator rekryterats för tjänstgöring september- december. Grad av genomförd handlingsplan utifrån landstingets medarbetarenkät Handlingsplaner upprättades hösten 2011 tillsammans med medarbetarna, yrkesvis och för en del medarbetare var det samlat för flera yrkesgrupper, t.ex. medarbetarna inom smärtrehab. Alla 8 handlingsplanerna är genomförda. Medarbetarsamtal Genomförda medarbetarsamtal för tillsvidareanställda och vikarier är 86 %. Främsta anledning till ej genomförda medarbetarsamtal är sjukdom. Ej genomförda samtal är genomförs i början på 2013. Utvecklat ledarskap
LANDSTINGET KRONOBERG 16 (33) Alla chefer har gått de obligatoriska utbildningarna och uppdatering har påbörjats för utbildningar äldre än 5 år. Jämställd arbetsplats Handlingsplanen handlar om att vi ska planera mötestider, olika arbetsgrupper och kompetensutveckling så att även småbarnsföräldrar kan delta. Den handlar även om att planera så att det finns rimlig g tid att utföra olika uppgifter som sammanställningar, redovisningar och andra inlämningsuppgifter. Väl fungerande personalorganisation Fr.o.m 1 april förändrades 1:arbetsterapeuttänst 25 % till avdellningschef 50 %. Anpassning av personalorganisation inför smärtrehabs flytt till Sigfridsområdet Dialog har förts med berörda medarbetare och i samverkansgruppen. MBL 11 genomfördes i november. Ny personalorganisation kommer att gälla fr.o.m. 1 maj 2013. Avdelningschef, som även varit processansvarig för smärta, lämnar fr.om. januari processansvaret till en av medarbetarna. 9 Intern styrning och kontroll Följsamhet till centrumets granskningsplan Se bilaga 8 10 Framåtblick/Aktuella händelser Invigning och start av verksamhet i den nya rehabbassängen. Carf-arbetet, förberedelser inför kommande certifiering. Smärtrehabs inflyttning på övre plan vecka 12. Planering och samordning med primärvårdsrehab inför deras inflyttning vecka 14. Gäller bl.a. samordnad bemanning i receptionen och samutnyttjande av vissa lokaler. Förberedelse inför och start av ny personalorganisation 1 maj. Ny processansvarig för smärta fr.o.m. januari. Ombyggnad av reception, personalomklädning, rehabgym mm på bottenvåningen. Fortsatt planering inför ombyggnad av patienttoaletter och patientbadrum. Fortsatt arbete i arbetsgruppen för nya lönekriterier Bygga nätverk för i strokevård i landstinget. Fortsatt arbete med implementering av rehabriktlinjer. Ytterligare förbättra indata till kvalitetsregistren samt användingen av utdata. Rekrytering inför pensionsavgångar och rekrytering av vikarier. Starta kognitiv grupp Förändrat arbetssätt inom smärtrehab gällande utredningar och gruppverksamhet. Fortsatt utveckling av spasticitetsmottagningen. Färdigställa vårdprogram för Parkinson. Utveckla arbetet med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Förbättra resultattavlan. 11 Granskning av intern styrning och kontroll
LANDSTINGET KRONOBERG 17 (33) Se bilaga 9.. Verksamhetschef Gunilla Lindstedt Bilagor: 1. Produktion, Ekonomi, Medarbetare 2. Av patienten upplevd kvalitet 3. Åldersfördelad medelvårdtid 4. Genusperspektiv slutenvård 5. Slutenvård och dagsjukvård 6. Remisser 7. FIM-förbättring vid utskrivning 8. Interdisciplinär teamrehabilitering för att uppnå så stor självständighet som möjligt 9. Intern styrning och kontroll
LANDSTINGET KRONOBERG 18 (33) Bilaga 1 Produktion, Ekonomi, Medarbetare Produktion Produktionsåtagande / Jan-Aug 2012 2012 2011 Verksamhetsmått Budget Utfall Diff Budget Utfall Öppenvård - mottagning - Läkarbesök 609 600 656 - Övriga besök - mottagning enskilt 2 412 2 600 2 602 - Övriga besök - mottagning grupp 752 750 728 - Övriga besök - mottagning team 836 650 611 - Övriga besök 116 200 89 S:a öppenvård - mottagning 4 725 4 800 4 686 Dagsjukvård - Besök 3 167 3 200 2 866 S:a dagsjukvård 3 167 3 200 2 866 Summa öppenv och dagsjukv 7 892 8 000 7 552 Slutenvård - Vårddagar - inkl permissionsdygn 4 754 5 574 - Vårddagar - exkl permissionsdygn 4 115 5 000 4 844 - Vårdplatser 7-dygnsvård 16* 16 16 - Vårdplatser 5-dygnsvård 5 * 5 5 - Beläggningsprocent slutenvård totalt 82,3 - Vårddagar 7-dygnsvård / utskrivna vtf 2 896 3 496 - Vårddagar 5-dygnsvård / utskrivna vtf 1 685 2 163 - Vårddagar totalt / utskrivna vtf 4 581 0 5 659 - Vårdtillfällen / utskrivningar / 7-dygnsv 92 96 - Vårdtillfällen / utskrivningar / 5-dygnsv 60 51 - Vårdtillfällen / utskrivningar / totalt 152 0 147 - Medelvårdtid / utskrivningstillfällen 30,1 0,0 38,5 * efter sem.perioden neddragning från 21 till 17 slv-platser månd - fred. Övrigt
LANDSTINGET KRONOBERG 19 (33) Ekonomi Ekonomiskt resultat Jan-Aug 2012 2012 2011 (Mkr) Budget Utfall Diff Budget Utfall Såld vård (31xx) 0,1 0,1 0,6 Bidrag (LE, HSP, ers mm) (38xxx) 59,5 57,9 57,4 Övriga intäkter 0,3 0,3 0,3 S:a Intäkter 59,8 58,3 58,3 Personalkostnader 40,2 40,7 38,9 Köpt vård / off finans vård (50xx/51xx) 2,2 2,2 2,2 Inhyrd personal (554xx) 0,0 0,0 0,0 Läkemedel (561xx) 0,4 0,4 0,4 Övriga kostnader 15,3 15,0 15,2 S:a Kostnader 58,1 58,3 56,8 Resultat 1,7 0,0 1,5 Personal Nyckel - Personal Jan-Aug 2012 2012 2011 Budget Utfall Diff Budget Budget Arbetad tid, tim 122 665 123 524 Arbetad tid - inhyrd personal Personal antal tjänster 79,5 82,6 Personal antal anställda 87 91
LANDSTINGET KRONOBERG 20 (33)
LANDSTINGET KRONOBERG 21 (33) Bilaga 2 Av patienten upplevd kvalitet Patientenkät WebRehab Av patienten upplevd kvalitet Hämtat från genusrapport WebRehab, slutenvård Personalens bemötande 2012 2011 2010 % % % % Slutenvå rd Dagsjukv ård Slutenvår d Slutenvår d Mycket nöjd 86 91 94 87 Nöjd 14 9 6 13 Missnöjd 0 0 0 0 Mycket missnöjd 0 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 100 100 100 100 Rehabiliteringen Mycket nöjd 62 75 72 64 Nöjd 36 23 28 35 Missnöjd 2 2 0 1 Mycket missnöjd 0 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 98 98 100 98 Information om sjukdomen Mycket nöjd 39 47 48 43 Nöjd 55 50 51 55 Missnöjd 6 3 1 2 Mycket missnöjd 0 0 0 0 Summa mycket nöjd + nöjd 94 97 99 98 Information om vart du kan Mycket nöjd 35 54 54 38 vända dig vid behov av stöd Nöjd 61 44 41 49 Missnöjd 4 1 5 13 Mycket missnöjd 0 1 0 0 Antal enkäter 110 103 112 97
LANDSTINGET KRONOBERG 22 (33) Av patienten upplevd kvalitet - Grundkurs Hämtat från patientenkät Personalens bemötande Summa mycket nöjd + nöjd Kursen personalens insatser Summa mycket nöjd + nöjd 2012 % 2011 % 2010 % Mycket nöjd 60 88 85 Nöjd 36 22 15 Missnöjd 3 0 0 Mycket missnöjd 1 0 0 96 100 100 Mycket nöjd 52 75 64 Nöjd 42 25 35 Missnöjd 0 0 0 Mycket missnöjd 0 0 0 Vet ej 6 0 1 100 99 Antal enkäter 86 97 104 Av patienten upplevd kvalitet - Rehabkurs Hämtat från NRS Känner du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Var du nöjd med enhetens utrustning? Hur var informationen du fick om praktiska saker? Känner du dig delaktig i planeringen av din rehabilitering? Hur samarbetade rehabteamet med varandra i ditt fall? Deltog dina anhöriga i din rehabilitering? Har rehabiliteringsperioden förändrat dina smärtupplevelser? Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera livssituationen? 2012 % 2011 % 2011 Riket % 2010 % 2010 Riket % Ja 96 85 90 92 88 Delvis 4 15 9 8 11 Nej 0 0 0 0 0 Svarsfrekvens * 93 78 96 77 Nej 35 11 8 12 12 Ja 65 89 92 88 88 Svarsfrekvens * 97 77 96 77 Mycket bra 70 61 65 64 58 Bra 27 29 28 32 34 Tillfredsställande 3 0 6 4 6 Mindre bra 0 11 1 0 1 Dålig 0 0 0 0 0 Svarsfrekvens * 97 77 96 77 Ja 86 75 74 64 68 Delvis 14 21 24 28 29 Nej 0 4 2 8 3 svarsfrekvens * 97 78 96 76 Mycket bra 63 54 65 48 60 Bra 21 29 26 36 32 Tillfredsställande 16 14 7 16 6 Mindre bra 0 4 2 0 0 Dåligt 0 0 0 0 2 Svarsfrekvens * 97 77 96 77 Ja 67 50 34 68 34 Nej, ingen kunde 20 32 19 32 25 Nej, ingen fick 13 18 13 0 13 Nej de erbjöds inte 0 0 34 0 28 Svarsfrekvens * 97 77 96 75 I hög grad minskat den 11 11 12 16 9 I viss mån minskat den 60 54 44 52 41 Ej påverkat den 19 11 29 24 32 I viss mån ökat den 10 14 12 8 14 I hög grad ökat den 0 11 3 0 3 Svarsfrekvens * 96 76 I hög grad förbättrats 14 21 22 20 20 I viss mån förbättrats 78 64 63 64 65 Ingen förändring 0 11 13 12 13 I viss mån försämrats 8 4 2 4 1 I hög grad försämrats 0 0 0 0 0
LANDSTINGET KRONOBERG 23 (33) * uppgift saknas Bilaga 3 - Åldersfördelad medelvårdtid Svarsfrekvens * 97 77 96 77 Patientens skada/sjukdom, framför allt kognitiva funktionsnedsättningar, medför ett stort rehabiliteringsbehov och lång vårdtid i slutenvård. Medelvårdtiden 30,1 dagar är 8,4 dagar lägre än 2011. Längst medelvårdtid finns i åldersgruppen 50-64 år och kortast medelvårdtid finns i åldersgruppen 18-29 år. 2012 Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 3 68 3 1,0 22,7 30-49 15 474 14 1,1 31,6 50-64 49 1581 44 1,1 32,3 65 85 2458 79 1,1 28,9 Summa 152 4581 140 1,1 30,1 2011 Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen Vårdtid vårdtillfällen per patient Dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 24 1 1,0 24,0 30-49 20 834 16 1,3 41,7 50-64 50 2071 40 1,3 41,4 65 76 2730 70 1,1 35,9 Summa 147 5659 127 1,2 38,5 2010 Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- Vårdtid utskrivna dagar patienter vårdtillfällen Dagar vårdtillfällen per patient 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 5 250 4 1,3 50,0 30-49 16 768 13 1,2 48,0 50-64 43 1372 33 1,3 31,9 65 79 2749 71 1,1 34,8 Summa 143 5139 121 1,2 35,9 Uppgifterna är hämtade från Business Objects.
LANDSTINGET KRONOBERG 24 (33) Bilaga 4 Genusperspektiv slutenvård, vårddagar och medelvårdtid Män har fler vårddagar än kvinnor, 63 % för män och 37 % för kvinnor och de har 4,3 dagar längre medelvårdtid. Det är endast i åldersgruppen 18-29 som kvinnor har längre medelvårdtid än män, 7,3 dagar längre. Fördelning vårddagar inom 7-dygns slutenvårdsdagar är 32 % för kvinnor och 68 % för män. Fördelning vårddagar inom 5-dygns slutenvårdsdagar är 46 % för kvinnor och 54 % för män. Fördelning gällande antal vårdtillfällen är 41 % kvinnor och 59 % män. 2012 Slutenvård 7 & 5 dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen Vårdtid vårdtillfällen per patient Dagar 0-17 0 0 0 1,0 0,0 18-29 3 68 3 1,1 22,7 30-49 15 474 14 1,1 31,6 50-64 49 1581 44 1,1 32,3 65 85 2458 79 1,1 28,9 Summa 152 4581 140 1,1 30,1 2012 Slutenvård 7 & 5 dygns kvinnor 2012 Slutenvård 7 & 5 dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- utskrivna dagar patienter vårdtillfällen Vårdtid vårdtillfällen per patient Dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 2 54 2 1,0 27,0 30-49 6 118 6 1,0 19,7 50-64 18 536 17 1,1 29,8 65 36 1003 32 1,1 27,9 Summa 62 1711 57 1,1 27,6 Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 14 1 1,0 14,0 30-49 9 356 8 1,1 39,6 50-64 31 1045 27 1,1 33,7 65 49 1455 47 1,0 29,7 Summa 90 2870 83 1,1 31,9 2012 Slutenvård 7-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 3 68 3 1,0 22,7 30-49 5 137 5 1,0 27,4 50-64 27 861 24 1,1 31,9 65 57 1830 56 1,0 32,1 Summa 92 2896 88 1,0 31,5 2012 Slutenvård 7-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 1 14 1 1,0 14,0 30-49 3 109 3 1,0 36,3
LANDSTINGET KRONOBERG 25 (33) 2012 Slutenvård 7-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- utskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 2 54 2 1,0 27,0 30-49 2 28 2 1,0 14,0 50-64 8 201 7 1,1 25,1 65 20 651 20 1,0 32,6 Summa 32 934 31 1,0 29,2 50-64 19 680 17 1,1 34,7 65 37 1179 36 1,0 31,9 Summa 60 1962 57 1,1 32,7 2012 Slutenvård 5-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 10 337 9 1,1 33,7 50-64 22 720 21 1,0 32,7 65 28 628 26 1,1 22,4 Summa 60 1685 56 1,1 28,1 2012 Slutenvård 5-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- utskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 4 90 4 1,0 22,5 50-64 10 335 10 1,0 33,5 65 16 352 14 1,1 22 Summa 30 777 28 1,1 25,9 2012 Slutenvård 5-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- utskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar 0-17 0 0 0 0,0 0,0 18-29 0 0 0 0,0 0,0 30-49 6 247 5 1,2 41,2 50-64 12 385 11 1,1 32,1 65 12 276 12 1,0 23 Summa 30 908 28 1,1 30,3 Uppgifterna är hämtade från Business Objects.