Guide till webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor. Förslag på hur webbutbildningen kan användas Uppdaterad och omarbetad version mars 2016

Guide till webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor Förslag på hur webbutbildningen kan användas Uppdaterad och omarbetad version mars 2016

Guide till webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor Förslag på hur webbutbildningen kan användas Uppdaterad och omarbetad version mars 2016

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se ISBN 978-91-7555-370-2 Artikelnummer 2016-2-31 Foto Omslagsbild från webbutbildningen, sidan 15 och 19 Lisa Thorsén, sidan 30 Matton Text Inspirerande exempel, Lisa Thorsén Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2016 Tryck Edita Bobergs, Falun, mars 2016

Innehåll Så här använder du guiden...5 Bakgrund...6 Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder...6 Kunskapsbaserade arbetssätt och gemensamma budskap om matvanor...6 Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor...7 Effektiva åtgärder behövs...7 Även snabba vinster...7 Viktigt med stöd för beteendeförändring...7 Patienterna är positiva till att förändra matvanor...8 Trygghet i rådgivningssituationen...8 Behov av ökad kompetens...9 Kompetens för att ge kvalificerat rådgivande samtal...9 Ansvar för kompetensutveckling...9 Metoder för beteendeförändring...9 Matvanor och hälsa...10 Kompetens som webbutbildningen kan ge...11 Stöd till beteendeförändring...11 Matvanor och hälsa...11 Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar...12 Ledningssystem för kvalitet...13 Rätt kompetens och vem-får-göra-vad?...13 Ansvar, roller och kompetens...14 Personella resurser...14

Inspirerande exempel...15 Livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna...15 Mödrahälsovården i Göteborg...18 Om webbutbildningen...22 Introduktion...22 Delkurs 1 Kostråd...23 Delkurs 2 Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal?...23 Delkurs 3 Samtalet...23 Schematisk innehållsförteckning...23 Både för själv- och gruppstudier...25 Tid och ambitionsnivå...25 Kursbevis...25 Förslag på utbildningsaktiviteter...26 Här hittar du utbildningen...26 Att planera och leda utbildning...27 Om kompetensutveckling i hälso- och sjukvården...27 Förankra...27 Planera...28 Utbildningsaktiviteter...32 Förslag på åtta teman för utbildningsaktiviteter...33 Tips för kompetensutveckling...37 Pedagogiska möjligheter och tips...38 Blandat lärande...38 Exempel på blandat lärande...38 Om implementering...40 Framgångsfaktorer för implementering...40

Så här använder du guiden Detta är en guide för hur webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor kan användas inom kompetensutveckling för att stödja patienters matvaneförändringar. Guiden är främst tänkt att användas för att stödja blandat lärande, dvs. hur webbutbildningen kan användas i kombination med andra former för utbildning, reflektion och diskussion på arbetsplatsen. I guiden betonas att utbildningsinsatsen formas utifrån den egna verksamhetens förutsättningar, möjligheter och resurser. Guiden riktar sig främst till: verksamhetsledningar ansvariga för verksamhets- och kompetensutveckling personal som planerar och håller i utbildningstillfällen. 5

Bakgrund Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hösten 2011 publicerades Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. För att underlätta införandet av riktlinjerna gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja det sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Inom ramen för uppdraget har den här webbutbildningen tagits fram som stöd i kompetensutveckling om hälsosamma matvanor. Kunskapsbaserade arbetssätt och gemensamma budskap om matvanor Att hälso- och sjukvårdens personal har en gemensam kunskapsbas om mat och hälsa är centralt för att patienter ska kunna erbjudas kunskapsbaserade råd. Webbutbildningen utgår från riktlinjernas Livsmedelsverkets kostråd om metoder för att förändra beteenden och Livsmedelsverkets rekommendationer för hälsosamma matvanor. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet för hälsosamma matvanor. 6

Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor Hur man äter har stor betydelse för hälsan. Ohälsosamma matvanor är idag den faktor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. På andra plats kommer högt blodtryck och på tredje högt BMI-värde. Båda dessa riskfaktorer kan också ha samband med matvanor. Effektiva åtgärder behövs Att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för att förebygga kostrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är av stor vikt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer om hur man bäst för samtal om bra matvanor i hälso- och sjukvården. Tillsammans med Livsmedelsverkets Livsmedelsverkets kostråd ger de vetenskapligt stöd för hur man främjar förändringar av matvanor. Även snabba vinster Att ändra sina matvanor i en mer hälsosam riktning innebär hälsovinster på både kort och lång sikt. Till de snabba vinsterna hör sänkt blodtryck och lägre nivåer av skadliga blodfetter. Att förändra matvanor och fysisk aktivitet för att sänka blodryck och blodfettvärden är i många fall ett förstahandsalternativ före läkemedel vid behandling. Viktigt med stöd för beteendeförändring En persons matvanor består av många olika dimensioner och är nära förbundna med invanda beteenden och hur vi lever för övrigt. Olika personer har olika förutsättningar och utgångspunkter när de ska förändra sina matvanor. Därför behövs i många fall specifik kompetens för att stödja matvaneförändringar. 7

Vikten av att arbeta med stöd till hälsosamma matvanor Patienterna är positiva till att förändra matvanor Hälso- och sjukvårdens personal kan tveka till att ta upp frågan om matvanor, som ibland upplevs som privat och känslig. Då kan det vara bra att veta att majoriteten av patienter och befolkning är positiva till att frågan tas upp och till att hälso- och sjukvården stödjer patienten att ändra kost- och motionsvanor. Trygghet i rådgivningssituationen Bland hälso- och sjukvårdens personal kan det finnas en osäkerhet om vilka råd som ska förmedlas om matvanor, inte minst mot bakgrund av att olika budskap om mat, dieter och kostbehandlingar har ett starkt genomslag i media. Patienter har också ofta önskemål om specifik kost eller dieter, som de vill följa. Att hälso- och sjukvårdens personal kan känna sig trygg med att de råd de ger utgår från bästa tillgängliga kunskap är en förutsättning för det sjukdomsförebyggande arbetet. 8

Behov av ökad kompetens Kompetens för att ge kvalificerat rådgivande samtal För patienter med ohälsosamma matvanor rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal. En förutsättning för att ge ett kvalificerat rådgivande samtal är att personalen har utbildning i den samtalsmetod som används och kunskap om matvanor och hälsa. Läs mer om evidensbaserade metoder i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ansvar för kompetensutveckling Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att på verksamhetsnivå se till att personalen har rätt kompetens. Det är även en uppgift för verksamheterna att definiera vilken kompetens som krävs. Läs mer om detta i avsnittet om ledningssystem för kvalitet på s. 13. För att hälso- och sjukvårdens personal ska kunna hålla i samtal och ge råd om hälsosamma matvanor krävs: kompetens för att stödja beteendeförändringar kunskap om rekommendationer och råd för hälsosamma matvanor. Metoder för beteendeförändring I den här webbutbildningen har Socialstyrelsen använt Motiverande samtal (MI) och Kognitiv beteendeterapiinriktad metod, som exempel på metoder för att stödja beteendeförändring. Metoderna är relativt väl etablerade inom närliggande områden och det finns evidens för att en kombination av de båda metoderna är effektiv. Kompetensnivå för att stödja beteendeförändring Behovet av kompetens för att stödja matvaneförändringar kan jämföras med de kompetensnivåer som har etablerats inom närliggande områden. Ett exempel är den standard för utbildning till diplomerad tobaksavvänjare*, som Yrkesföreningar mot tobak har tagit fram 1. 1. Yrkesföreningar mot tobak, www.psychologistsagainsttobacco.org/webcontrols/upload/dialogs/download. aspx?id=18205 9

Behov av ökad kompetens För att kunna använda Motiverande samtal (MI), som är en av de rekommenderade metoder som anges i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder behövs grundutbildning i metoden. Sådana utbildningar brukar vara i 2 4 dagar. Handledning för att upprätthålla kompetens För att utveckla och upprätthålla adekvat kompetens för stöd till beteendeförändring är det angeläget att få handledning. Handledning kan vara en komponent i en kompetensutvecklingsstrategi. Matvanor och hälsa För att ge råd om matvanor behövs kunskap om Livsmedelsverkets råd och rekommendationer. Personalen behöver kunna förklara samband mellan mat och hälsa och ha kännedom om vetenskapen bakom råd och rekommendationer. Kompetens om matvanor och hälsa rymmer även att bedöma när den egna kunskapen inte räcker till och vid vilka tillstånd och sjukdomar patienten behöver hänvisas till mer specialiserad kompetens om mat respektive tillståndet eller sjukdomen. 10

Kompetens som webbutbildningen kan ge Stöd till beteendeförändring Webbutbildningen ger övergripande och teoretisk kunskap om beteendeförändringar för hälsosammare matvanor och kännedom om verktyg för att förändra matvanor. Utbildningen behöver kompletteras med övningar och handledning som förutsätter möten och individuell återkoppling. Matvanor och hälsa Webbutbildningen är avsedd att ge en grund för att ge råd och rekommendationer till patienter som kan äta enligt de generella kostråden, liksom att avgöra när specialiserad kompetens behöver konsulteras eller när patienten behöver hänvisas vidare på grund av medicinska skäl. Webbutbildningen ger inte kompetens för nutritions- eller kostbehandling. Webbutbildningen som ett komplement För personer som redan har god kompetens för att stödja beteendeförändringar kan webbutbildningen fungera som ett komplement för att kunna ge kvalificerat rådgivande samtal inom området matvanor. Guiden ger även ytterligare förslag på hur kunskaperna kan utvecklas inom ramen för den egna verksamheten. 11

Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Att organisera en verksamhet för att stödja patienters matvaneförändringar är ett ansvar för vårdgivare och för lokala verksamheter. Verksamheten kan utformas på olika sätt beroende på befolkningens och patienternas behov och regionens eller verksamhetens resurser. Verksamhet för att stödja matvaneförändringar kan vara en del i regionens utbud inom både primär- och specialistvård eller ingå i olika former av livsstils- eller hälsomottagningar. Ibland kan nya personella resurser behövas och ibland kan befintlig personal behöva kompetensutveckling för att verksamheten ska kunna bedrivas med rätt kvalitet. Arbetet med att samtala och ge råd om matvanor bedrivs idag av olika företrädare från hälso- och sjukvårdens legitimerade yrkeskategorier. Av dessa har dietister en särställning genom sin specialiserade kunskap om mat och matvanor. Men även andra yrkeskategorier är väsentliga resurser i arbetet med att förändra matvanor utifrån sina olika perspektiv, roller och kunskap om olika grupper av patienter. Samarbete mellan olika yrkeskategorier är ofta önskvärt för att möta patienternas behov och använda hälso- och sjukvårdens begränsade resurser på ett effektivt sätt. 12

Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Ledningssystem för kvalitet Ett stöd för vårdgivare när det gäller att etablera och driva verksamhet är Ledningssystem för kvalitet. Ett ledningssystem möjliggör ordning och reda i verksamheten så att kvalitet kan uppnås exempelvis genom att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser inte uppstår. I en komplex verksamhet som hälso- och sjukvård behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten. Ett ledningssystem kan även ge underlag för ett systematiskt förbättringsarbete där uppföljning och utvärdering är viktiga komponenter. För att lättare kunna arbeta systematiskt med att stödja patienters matvaneförändringar bör det ingå i ledningssystemet för kvalitet. Aspekter i ett ledningssystem är: roller och ansvarsområden i arbetet med hälsosamma matvanor krav på kompetens vid olika diagnoser och tillstånd i relation till nivå på åtgärd rutiner för hur patienter med ohälsosamma matvanor tas hand om och vid behov remitteras till specifik kompetens eller annan verksamhet. Regionala och lokala riktlinjer för behandling ger stöd för detta i ett ledningssystem för kvalitet. Rätt kompetens och vem-får-göra-vad? I de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder anges inte vilken yrkeskategori som ska göra vad i arbetet med att stödja patienters matvaneförändringar. I de studier som ligger till grund för de vetenskapliga underlagen har olika yrkeskategorier fört samtal och gett råd om hälsosamma matvanor. Bland annat har de kvalificerat rådgivande samtalen getts av dietister, erfarna hälsokonsulenter och hälsopedagoger. Vem som får göra vad inom hälso- och sjukvården regleras främst av patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Enligt 3 kap. 1 PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård enligt HSL upprätthålls och av 2 e framgår det att där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. I 29 HSL står det även att det inom hälso- och sjukvården ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. I 6 kap. 2 PSL framgår det att personalen bär ansvaret för hur de fullgör sina arbetsuppgifter, liksom att de ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (6 kap. 1 PSL). 13

Utveckla verksamhet för att stödja matvaneförändringar Vem som får göra vad inom hälso- och sjukvården är endast författningsreglerad när det gäller enstaka arbetsuppgifter som bara en eller vissa yrkesgrupper får utföra, eller uppgifter som kräver särskild utbildningsbakgrund, kompetens eller befattning. Exempel på sådana arbetsuppgifter är sjukskrivning, läkemedelsförskrivning och att fastställa att döden inträtt. Ansvar, roller och kompetens För arbetsuppgifter som inte är regelstyrda och som i princip kan utföras av en rad olika yrkeskategorier är det viktigt att arbetsledningen tar ansvar för och bestämmer vem som får göra vad och vilken specifik kompetens som krävs för att säkerställa patientsäkerheten. Personella resurser Specialiserad kompetens om matvanor innehas idag främst av dietister. I Sverige fanns 2011 enligt Socialstyrelsens statistik 766 dietister inom hälsooch sjukvården. I fallande ordning fanns även 103 769 sjuksköterskor, 33 516 läkare, 9 438 fysioterapeuter, 6 592 barnmorskor, 4 938 psykologer och 4 513 arbetsterapeuter. 14

Inspirerande exempel En enkätundersökning till landsting och regioner under 2012 visar att det kvalificerat rådgivande samtalet främst ges inom primärvården. I några landsting ges det vid särskilda livsstilsmottagningar. Oftast ges det till patienter med diabetes, övervikt/fetma och hjärt- och kärlsjukdom. Undersökningen visar att det kvalificerat rådgivande samtal ännu bara ges i liten omfattning enligt beskrivningen i de nationella riktlinjerna. Nedan skildras erfarenheter från två olika verksamheter som på olika sätt arbetar med stöd till att förändra matvanor. Livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna Mer grönsaker och färre extrakalorier Med kliniskt patientarbete, forskning och undervisning bygger och erbjuder livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna ständigt ny kunskap. Framförallt vill vi vara en resurs för att uppmärksamma och utbilda patienter och vårdpersonal när det gäller livsstil och hjärt- och kärlhälsa, säger hjärtspecialistsjuksköterska Matthias Lidin. Ingen gillar att man pratar för mycket om det som ska plockas bort. Den som har ohälsosamma matvanor upplever att hon eller han inte får äta någonting då. Därför pratar jag mycket om att byta ut istället, säger Matthias Lidin. 15

Inspirerande exempel Livsstilsmottagningen startade 2008 på initiativ av bland andra professor och överläkare Mai-Lis Hellénius som också är medicinskt ansvarig. Mottagningen riktar sig till personer med risk att insjukna eller återinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Matthias Lidin har varit med från start. Vi är lite unika eftersom vi ligger på en hjärtklinik och tar emot patienter både från slutenvården och från primärvården, säger han. Alla kommer på läkarremiss. De flesta patienterna är kardiometabola riskpersoner. Det betyder att de har risk för hjärt- och kärlsjukdomar men också för metabola sjukdomar som lipidstörning, diabetes och högt blodtryck. Även cancer och demens kan påverkas av livsstil. Vi försöker göra något åt helheten, berättar Matthias Lidin. Tre individuella besök Varannan vecka träffas personalen för att gå igenom remisserna och avgöra vilka som får komma. Sedan starten har 150 patienter passerat mottagningen. Mattias Lidin träffar varje patient tre gånger under ett års tid med sex månaders mellanrum. Dels tar han prover som följs upp och dels samtalar han med patienterna på ett personcentrerat sätt med utgångspunkt i metoden MI, Motiverande samtal. Samtalen handlar bland annat om vilka levnadsvanor patienterna vill satsa på att förbättra. Det är inte lätt att förändra många levnadsvanor samtidigt. Därför gäller det att ta en sak i taget. Inför det första besöket skickas ett frågeformulär ut. Det innehåller frågor om livskvalitet, alkohol, tobak, fysisk aktivitet, stillasittande, stress, sociala sammanhang och mat. När patienterna kommer är frågeformuläret ifyllt. Det fungerar jättebra som underlag till samtalet. Matfrågorna utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna. Svaren ger poäng och handlar om hur ofta man äter grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk, skaldjur samt extraenergi i form av till exempel chips och läsk. Matthias Lidin säger att samtalen om mat hamnar mittemellan ett rådgivande och ett kvalificerat rådgivande samtal. Hos oss är det jag som är specialistsjuksköterska som har alla individuella samtal om levnadsvanor. När de gäller maten har jag en dietist som jag pratar med och lär mer av. Det är väldigt bra. Och när det kommer till sådana saker som att näringsberäkna mat hänvisar jag alltid till dietist. Under åren har den pedagogiska kunskapen växt, bland annat om kommunikation runt mat. 16

Inspirerande exempel Ingen gillar att man pratar för mycket om det som ska plockas bort. Den som har ohälsosamma matvanor upplever att hon eller han inte får äta någonting då. Därför pratar jag mycket om att byta ut istället, om smarta val. Det är mycket bättre. En annan viktig sak att förhålla sig till är vilken information patienterna har med sig. Mat och livsstil är jättehett. Men de flesta läser inte på Livsmedelsverkets hemsida utan på bloggar. När patienterna är skeptiska måste vi kunna svara bra och visa vilket vetenskapligt underlag vi grundar våra råd på. Livsstilsmottagningen tar inte över någon pågående behandling hos annan läkare. Istället ges den behandlande läkaren skriftlig feedback efter varje individuellt besök. Dessutom får patienterna ett personligt brev av Mai-Lis Hellénius inför varje individuellt besök med provsvar och kommentarer. Kurs i grupp Efter första besöket hos Matthias Lidin är det dags för själva kursen som går under fem kvällar, två timmar åt gången. Kursen ges i grupp och det finns plats för 15 patienter. Alla får dessutom gärna ta med en vän eller anhörig. Mai-Lis Hellénius berättar om vetenskapen bakom kvällens tema och Matthias Lidin om praktiken. Mat och alkohol kommer upp på den tredje träffen. Inom vården är vi sämst på att prata om alkohol. Genom att binda samman alkohol med mat försvinner lite av det tabu som finns att prata om alkohol. Kursen ges i föreläsningsform men det finns gott om utrymme för frågor och för diskussion. Patienterna efterlyser ofta en koppling till det praktiska. Det har vi lyssnat på och förändrat det sista kurstillfället. Nu träffas vi i en stor livsmedelsbutik där en dietist arbetar. Där kan vi tillsammans visa konkret hur smarta val blir smart shopping. Det är väldigt uppskattat. Stöd för patienter och vårdpersonal Efter kursen, innan patienterna får träffa Matthias Lidin igen finns det gott om stöd för patienterna. I boken Smarta val berättar patienter själva om livsstilsval som fungerar. Berättelserna varvas med vetenskapliga fakta och recept. På sundkurs.se finns en webbutbildning där patienterna kan fortsätta att hålla livsstilsfrågorna levande. Efter ett år skrivs patienterna ut från livsstilsmottagningen. Men kuskapsspridningen forsätter. Livsstilsmottagningens resultat visar att patienterna efter rådgivningen har fått mer hälsosamma matvanor och äter mer grönsaker, byter till bättre fettkvalitet och minskar på extrakalorier. 17

Inspirerande exempel Livsstilsmottagningen i korthet På mottagningen arbetar två sjuksköterskor och en allmänläkare på heltid, en allmänläkare och en kardiolog arbetar halvtid samt en sekreterare. Livsstilsmottagningen drivs i projektform och finansieras av Stockolms läns landsting. Av patienterna är något fler kvinnor än män. Patienternas medelålder är 59 år och varierar mellan 30 och 79 år. Livsstilsmottagningen jobbar med kunskapsspridning till både patienter och vårdpersonal. Mödrahälsovården i Göteborg Begränsad viktuppgång med samtal om matvanor Två extra besök med kost- och motionsråd kan begränsa viktuppgången hos blivande mammor med övervikt och fetma. Det har mödrahälsovården i Göteborg visat. Kunskapen har nu omsatts i ett vårdprogram. Vi har fått ett verktyg och något att erbjuda de blivande mammorna. Det gör det lättare att börja prata om övervikt, säger Helén Andersson, enhetschef och barnmorska på Kungshöjds och Gibraltargatans mödrahälsovård i Göteborg. Övervikt och fetma är förenat med ökade risker för allvarliga komplikationer under graviditet och förlossning både för mamman och för barnet. Sedan januari 2014 har mödrahälsovården i Göteborg ett vårdprogram för hur gravida med övervikt och fetma ska behandlas. Vårdprogrammet är delvis resultatet av det tre år långa projektet VIKTiga mammor, som startades av mödravårdens egen dietist Karin Haby och mödrahälsovårdsöverläkare Anna Glantz. När Karin började hos oss tog vi snabbt tag i frågan att undersöka hur vi ska jobba med övervikt och fetma hos gravida. Nu vet vi det. De här begränsade insatserna kostar inte ens mer. Det betyder att alla har råd med det vi har gjort, säger Anna Glantz. Det är barnmorskorna som utgör basen i arbetet. Sedan kan de alltid vända sig till mig för konsultation, berättar Karin Haby som har halva sin tjänst vikt för att driva utvecklingsarbete. 18

Inspirerande exempel - De här begränsade insatserna kostar inte ens mer. Det betyder att alla har råd med det vi har gjort, säger Anna Glantz, här i sällskap med Karin Haby, till vänster i bild. Vårdprogrammet i korthet I korthet går den del av vårdprogrammet som handlar om kost- och motionsråd ut på att gravida kvinnor som framförallt har fetma men också övervikt blir erbjudna två extra besök på vardera 30 minuter hos en barnmorska. Om kvinnan tackar ja, gör barnmorskan en kartläggning tillsammans med henne för att se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras när det gäller matvanor, livsmedelsval och motion. Kvinnan får sedan ett FaR, fysisk aktivitet på recept, och ett MoR, matordningsråd, på den nivå som passar henne. Ibland är det väldigt enkla råd, som att promenera 30 minuter om dagen och inte dricka cocacola. Det kan räcka långt. Vi märker att kvinnorna lyssnar på barnmorskorna, säger Karin Haby. Fem minuter av de ordinarie besöken ägnas sedan åt uppföljning av hur det går att följa kost- och motionsråden. Vid alla besök vägs kvinnan. Det finns också andra hjälpmedel barnmorskan kan erbjuda, som information om varför det är viktigt att bry sig om fetma och övervikt, olika sätt att föra matdagbok, stegräknare och gåstavar. Dessutom får kvinnorna erbjudande om att träffa dietist i grupp eller individuellt under tre tillfällen. De individuella mötena varar en timme och gruppmötena en och en halvtimme. Gruppmötena kan barnmorskan boka direkt i journalsystemet. 19

Inspirerande exempel Vana ger trygghet Många barnmorskor har berättat för Karin Haby och Anna Glantz att det kan kännas svårt att prata övervikt och fetma med gravida av rädsla för att kvinnorna ska känna sig kränkta. Helén Andersson ser dock att vanan ofta ersätter obehaget med trygghet. Det ett gyllene tillfälle att prata med gravida om livsstilsförändringar. Vi barnmorskor är också vana vid det. Gravida är så förändringsbenägna. Jag minns när vi började prata om alkohol och droger, det var också svårt från början. Nu är det naturligt. Så tror jag att det blir med övervikt och fetma också, det handlar om medicinska riskfaktorer och omsorg om barnet och mamman, säger Helén Andersson. Hållbar struktur och nätverk När Karin Haby och Anna Glantz utvecklade arbetet med kost- och motionsråd till gravida med övervikt och fetma var de väldigt noga med att bygga en hållbar struktur. Merparten av rådgivning och uppföljning utför barnmorskorna. Som ett stöd för dem finns dietist, ibland sjukgymnast och även läkare. Dessutom gör vi inte allt själva inom hälso- och sjukvården. Vi bygger nätverk med samhället runt om oss. Vi arbetar till exempel med kulturtolkar. Det är kvinnor som kan tolka mellan språk och kulturer för de gravida. Och i Göteborg har vi hälsotek där man kan delta i livsstilsrelaterad verksamhet och träna gratis, säger Anna Glantz. 20

Inspirerande exempel Resultat De kvinnor som deltog i projektet VIKTiga mammor gick i snitt upp 8,6 kilo under graviditeten. De kvinnor i samma situation som inte tog del av erbjudandet gick i snitt upp 12,5 kilo. Vid efterkontrollen vägde de kvinnor som tackat ja 0,2 kilo mindre än vid inskrivningen. Kvinnorna som tackat nej vägde 4,5 kilo mer. Inte dyrare med extra besök De kvinnor som deltog i projektet träffade inte barnmorskan fler gånger än de kvinnor som tackade nej. I basprogrammet för gravida är nio besök inplanerade. Men både kontrollgruppen och interventionsgruppen träffade barnmorskan 13 gånger. En tolkning är att insatser tidigt i graviditeten som leder till begränsad viktuppgång kan förebygga senare insatser. Framgångsfaktorer för mottagningen på Kungshöjds mödrahälsovård Det finns ett tydligt koncept att följa. Vid varje tillfälle ska barnmorskan veta vad hon ska göra. Barnmorskan kartlägger tillsammans med kvinnorna kost- och motionsvanorna för att komma fram till vilket stöd som behövs. En palett av erbjudanden. Exempelvis FaR och MoR, matdagbok, stegräknare, stavar, tips på ställen där man lätt kan träna. Barnmorskan följer upp hur det går. Kvinnorna vägs vid varje besök. Barnmorskan har utbildning i MI. Barnmorskan har tillgång till dietist, som fungerar som konsult i patientärenden. 21

Om webbutbildningen Utbildningen riktar sig till legitimerad personal i hälso- och sjukvården. Den har tagits fram i samarbete med företrädare för sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, barnmorskor, arbetsterapeuter, psykologer och dietister. Utbildningen består av följande delar: Introduktion Utbildningens upplägg Delkurs 1 Kostråd Delkurs 2 Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? Delkurs 3 Samtalet Verktyg för samtalet Länkar till informationskällor Webbutbildningen kan användas på ett flexibelt sätt utifrån den enskilda verksamhetens behov och möjligheter. Vi rekommenderar att utbildningen används som ett verktyg i en kompetensutvecklingsstrategi för olika verksamheter, men enskilda kan gå igenom webbutbildningen på egen hand. Alla delkurser innehåller följande: en eller flera grundläggande webbutbildningsmoduler en gruppövningsmodul (som även kan genomföras individuellt) fördjupningsmaterial i pdf-format för den som vill läsa mer om ett särskilt område. Verktyg för samtalet innehåller tips på olika verktyg som kan användas som stöd för samtal om matvanor. Exempel och mallar finns tillgängliga för utskrift. Introduktion Introduktionsavsnittet innehåller, förutom denna guide och allmän information om utbildningen, ett kort kunskapstest där deltagaren kan testa sina förkunskaper. 22

Om webbutbildningen Delkurs 1 Kostråd Delkursen ger teoretiska kunskaper för att kunna ge råd om bra matvanor. Deltagaren får lära sig om sambanden mellan mat och hälsa Livsmedelsverkets kostråd för bra matvanor Nordiska näringsrekommendationer vetenskapen bakom kostråden näringsämnen energi och fysisk aktivitet. Delkurs 2 Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? Delkursen ger kunskaper för att kunna identifiera patienter med ohälsosamma matvanor ta upp frågan om ohälsosamma matvanor bedöma patientens behov och erbjuda åtgärd bedöma när det är lämpligt att ge enkla råd om hälsosamma matvanor. Delkurs 3 Samtalet Delkursen ger grundläggande kunskaper om det kvalificerat rådgivande samtalet. Deltagaren får lära sig om förutsättningar och utgångspunkter för samtal och rådgivning hur motiverande samtal (MI) och ett KBT-inriktat arbetssätt kan användas i ett kvalificerat rådgivande samtal om matvanor hälsofrämjande förhållningssätt och andra relevanta teorier och metoder för att förändra matvanor. Schematisk innehållsförteckning Introduktion Inledande animationsfilm Guide till webbutbildningen länk Information om samverkande aktörer Testa dina kunskaper inledande test 23

Om webbutbildningen Delkurs 1 Kostråd Sambandet mellan kost och sjukdomar webbutbildningsmodul Näringsämnen och näringsrekommendationer webbutbildningsmodul Livsmedelsverkets kostråd webbutbildningsmodul Gruppövning kostråd Annas matvanor webbutbildningsmodul Faktorer som påverkar järnupptag pdf-dokument Kost och sjukdomar pdf-dokument Mat och miljöpåverkan pdf-dokument Om Nordiska näringsrekommendationer pdf-dokument Delkurs 2 Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? Processen för rådgivning om matvanor webbutbildningsmodul Gruppövning Läkarsamtal webbutbildningsmodul Att bedöma övervikt pdf-dokument Kostråd vid några diagnoser och tillstånd pdf-dokument Särskilt prioriterade grupper pdf-dokument Delkurs 3 Samtalet Individens utgångspunkter webbutbildningsmodul Förhållningssätt och metoder webbutbildningsmodul En modell för samtalet webbutbildningsmodul Gruppövning Öva på samtalet webbutbildningsmodul Fler teorier och modeller pdf-dokument Kvalitetssäkring MI pdf-dokument Verktyg för samtalet Kostindex webbutbildningsmodul Enkla råd för bra matvanor länk Följ kroppsvikten pdf-dokument Handlingsplan pdf-dokument Kostanamnes pdf-dokument Matdagbok pdf-dokument Matklockan pdf-dokument Måltidsordning pdf-dokument Måltidsordning enkel pdf-dokument Nyckelhålet pdf-dokument Råden på en minut pdf-dokument Tallriksmodellen pdf-dokument Fördjupningar och verktyg kan komma att uppdateras i kursen. 24

Om webbutbildningen Både för själv- och gruppstudier Utbildningen kan användas både individuellt och i grupp. Deltagare som går igenom webbutbildningen individuellt bestämmer sin egen studietakt. För att stödja diskussion i grupp på arbetsplatsen finns det särskilt framtagna moduler för detta ändamål. Gruppupplägg passar bra om regionen/landstinget eller verksamheten tar fram ett utbildningspaket som anpassas efter verksamhetens behov och möjligheter och om regionen/landstinget vill kvalitetssäkra utbildning om hälsosamma matvanor. Webbutbildningen kan vara en komponent i en kompetensutvecklingsplan. Läs mer på sidan 27. Tid och ambitionsnivå Utbildningen är utformad så att deltagaren kan välja de delkurser och webbutbildningsmoduler som är av intresse, beroende på exempelvis förkunskaper eller verksamhetens behov. Webbutbildningsmodulerna är olika långa och tar mellan 8 minuter och 40 minuter att genomföra för den enskilde deltagaren. Det är lämpligt att lägga till utbildningstillfällen på arbetsplatsen med handledning och diskussioner i grupp, utifrån verksamhetens behov. För detta ändamål finns särskilda webbutbildningsmoduler för gruppövning, som fokuserar på praktisk tillämpning och diskussion. Dessa kan användas som en del av den egna verksamhetens utbildningsaktiviteter och anpassas utifrån behov, ambitionsnivå och möjligheter. Kursbevis Deltagaren kan få ett kursbevis efter att ha genomfört samtliga webbutbildningsmoduler i en delkurs. För att få ut kursbeviset behöver deltagaren fylla i en utvärdering. Detta behöver deltagaren göra för varje delkurs. Alla webbutbildningsmoduler markeras automatiskt som genomförda när deltagaren har besökt alla sidor i respektive modul. Webbutbildningen i sig ger inte kompetens för att genomföra ett kvalificerat rådgivande samtal utan för detta krävs ytterligare utbildning och handledning. Varje vårdgivare är ansvarig för vilka krav som ska ställas på den egna personalen i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten. Former för kunskapstest och examination kan utformas efter lokala behov och verksamhetens inriktning. Ett exempel på hur kompetenskrav för diplomering kan formuleras kan hämtas från tobaksområdet. Se den standard för utbildning till diplomerad tobaksavvänjare som Yrkesföreningar mot tobak utarbetat 2. 2. www.psychologistsagainsttobacco.org/webcontrols/upload/dialogs/download.aspx?id=18205) 25

Om webbutbildningen Förslag på utbildningsaktiviteter Förslag på hur webbutbildningen kan användas i olika utbildningsaktiviteter ges på sidan 32. Här hittar du utbildningen Utbildningen finns på Kunskapsguiden.se och utbildning.socialstyrelsen.se och Livsmedelsverket.se. Webbutbildningen kan användas på dator och surfplatta. 26

Att planera och leda utbildning Om kompetensutveckling i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är ansvarig för att personalen har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Webbutbildningen kan vara ett bra stöd för att höja kompetensen men utbildningen behöver sättas in i en samlad kompetensutvecklingsstrategi. Att enskilda medarbetare genomför en webbutbildning räcker sällan för att kunna erbjuda kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Det kan även finnas behov av att skapa organisatoriska och resursmässiga förutsättningar. Om kompetens Kompetens är individens förmåga att framgångsrikt utföra ett arbete eller en arbetsuppgift. Kompetens består av teoretiska kunskaper praktiska färdigheter förhållningssätt (inställningar och attityder). Förankra Innan en utbildningssatsning startar är det viktigt att det finns stöd från ledningen och att planeringen genomförs i samarbete med olika personer och funktioner. Förankring och planering genomförs enligt verksamhetens rutiner. Följande personer eller funktioner kan behöva involveras: Högsta ledningen för förankring av genomförandet. Verksamhetsansvarig chef för förankring, information och förkunskap samt planering av genomförande och uppföljning. Ansvarig för genomförande av utbildningsinsatsen (verksamhetsansvarig chef, kompetensutvecklare, utbildare eller motsvarande). Kompetensutvecklingsansvarig för att genomföra behovsanalys, planera och genomföra samt följa upp enligt verksamhetens ordinarie processer. Informationsansvarig för att informera om utbildningsinsats. Ansvarig för utbildningsplattform eller LMS (Learning Management System) som gör webbutbildningen tillgänglig och ger stöd i genomförandet. 27

Att planera och leda utbildning Vid ett begränsat genomförande i en mindre enhet eller arbetsgrupp är det kanske bara verksamhetsansvarig chef som är involverad och som står för genomförandet, medan ett genomförande med större eller fler verksamheter behöver involvera flera eller alla funktioner ovan. Planera När du planerar för kompetensutveckling är det bra att utgå från den egna verksamheten och vad patienterna och personalen behöver. Nedan följer förslag på hur du kan gå tillväga med frågor att diskutera. Nulägesbeskrivning Behovsanalys Plan för kompetensutveckling Utbildningsaktiviteter Nulägesbeskrivning Verksamhetens uppdrag och styrdokument Vad kännetecknar upptagningsområdet Personalens attityder och motivation Nulägesbeskrivning Resurser för matvaneförändringar och utbildning Verksamheten och upptagningområdet Beskriv vad som kännetecknar upptagningsområdet (socioekonomi, etnicitet, åldersfördelning etc.). verksamhetens uppdrag och befintliga organisation för att stödja matvaneförändringar. behov och förutsättningar hos olika patientgrupper/patientgruppen när det gäller matvanor. 28

Att planera och leda utbildning förekomsten av ett strukturerat förbättringsarbete inom området. befintliga personella och tidsmässiga resurser. samarbetspartners och deras roller när det gäller matvaneförändringar. eventuella tvärprofessionella nätverk för matvaneförändringar. Attityder och motivation Undersök intresset för och attityder till att stödja patienters matvaneförändringar. Resurser och kompetens Finns en beskrivning av vilken kompetens som krävs för att stödja patienters matvaneförändringar? Beskriv befintliga resurser när det gäller kompetens (kvalitativt och kvantitativt) för att ge stöd för matvaneförändringar i den egna verksamheten. befintliga resurser för utbildning och samverkan kring utbildning som verksamheten kan ta del av. Exempelvis lärcentra, utbildare, handledare och nätverk för olika ämnesområden. Behovsanalys Prioritering av patientgrupper Vilka åtgärder behöver patienterna? Yrkeskategorier och samarbetspartners för att möta patienternas behov Behovsanalys Behov av förbättringsarbete Behov att ta fram kompetensprofiler för matvanearbetet 29

Att planera och leda utbildning Verksamheten och patienterna Vilka patientgrupper vill vi nå med åtgärderna i första hand? Vilka åtgärder behöver patienterna? Vilka yrkeskategorier eller andra samarbetspartners behövs för att möta patienternas behov. Finns behov av strukturerat förbättringsarbete/verksamhetsutveckling för att bygga upp en ny verksamhet. Behöver kompetensprofil/er tas fram för att stödja matvaneförändringar. Personalens attityder, intresse och motivation Finns behov av information och motivationshöjande insatser om betydelsen av att stödja patienters matvaneförändringar? Personalens kompetens Vilken kompetens behövs för att möta prioriterade patientgruppers behov? Vilken kompetens har personalen idag? Tidsmässiga resurser för att möta prioriterade patientgruppers behov? Vilken kompetens behöver utbildare och handledare ha för att utbilda övrig personal? 30

Att planera och leda utbildning Plan för kompetensutveckling Utifrån de identifierade behoven bör insatsen sättas in i sitt sammanhang utifrån verksamhetens uppdrag, strategier, mål och möjligheter. Om intresset för frågan är lågt kan information och motiverande insatser behövas inledningsvis. För att skapa goda förutsättningar för att utbildningen ska nå framgång bör följande frågor få konkreta svar: Motivation. Hur skapar vi förståelse och intresse för att arbeta med att stödja matvaneförändringar? Kompetens. Vad ska personalen kunna? Formulera kompetensmål för de utsedda målgrupperna i personalen. Utbildningsaktiviteter. I vilken form ska vi ge utbildningen och vilket innehåll ska den ha? Förbättringsarbete eller verksamhetsutveckling. Behöver organisatoriska förutsättningar skapas? Tidplan. När ska utbildningen genomföras? Resurser. Ange personella och ekonomiska resurser för att genomföra planen. Uppföljning. Hur följer vi upp utbildningsinsatserna? Hur och när reviderar vi planen utifrån uppföljningsresultat och ny kunskap inom ämnesområdet? Långsiktigt stöd. Ange stöd och resurser för långsiktigt vidmakthållande av kompetensläget. Andra aspekter som det är bra att ta ställning till är hur många samtal som behöver hållas under en tidsperiod för att upprätthålla kompetensen. Ansvarig. Vem ansvarar för arbetet med kompetensutveckling enligt planen? 31

Att planera och leda utbildning Utbildningsaktiviteter Webbutbildningen kan användas som grund för olika utbildningsaktiviteter eller kursupplägg. Utbildningsaktiviteterna bör anpassas till verksamhetens behov. Utbildningsaktiviteterna kan fokusera på samtalsprocessen eller på specifika ämnesområden inom ämnet att stödja beteendeförändring eller mat och hälsa. Webbutbildningen kan till exempel användas för självstudier före och efter gruppträffar. Se exempel på ett utbildningskoncept nedan: Aktivitet 1 Information Syfte och mål Eget arbete: Webbutbildning Aktivitet 2 Diskussion Övning Föreläsning Eget arbete: Webbutbildning Aktivitet 3 Följa upp Tid och form för utbildning För att använda webbutbildningen på bästa sätt, ta ställning till följande frågor: Hur mycket tid kan avsättas för utbildningen? Vilka delar av utbildningen kan genomföras utanför arbetsplatsen respektive på arbetsplatsen? Vad innebär det i arbetstid och ersättning? I vilket sammanhang kan utbildningen ges? Finns det någon aktör med övergripande uppdrag att utbilda eller ska verksamheten arrangera en egen utbildning? Vilka kompetenser har vi i vår organisation som behöver involveras i planering och genomförande av utbildningen för att komplettera webbutbildningen? Kan arbetsplatsträffar användas för att informera om utbildningen och/eller för att genomföra utbildningstillfällen? Planering Planera för hur webbutbildningen ska användas: Vilka ämnesområden är prioriterade för kompetensutveckling i vår verksamhet? Hur kan webbutbildningen användas? Vilka delar är aktuella för de ämnesområden vi har definierat? Hur behöver webbutbildningen kompletteras med andra insatser till exempel handledning och fördjupande ämnen för att målen ska nås? Kan verksamhetsutveckling eller förbättringsarbete inom matvaneområdet knytas till utbildningen? 32

Att planera och leda utbildning Förslag på åtta teman för utbildningsaktiviteter Tema 1. Riktlinjer, rekommendationer och den vetenskapliga bakgrunden Som förberedelse, be deltagarna att genomföra följande webbutbildningsmoduler i delkurs 1, Kostråd: Sambandet mellan kost och sjukdomar Näringsämnen och näringsrekommendationer Kostråd Gruppövning i kostråd, nedanstående delar Frukost Lunch Mellanmål Middag Be deltagarna att ta med sig sina utskrivna anteckningar från Annas matvanor som finns i delkurs 1 till utbildningstillfället. Vid det gemensamma tillfället, genomför övningarna i den sista delen i gruppövningsmodulen Annas matvanor, den som heter Hur arbetar du vidare? Därefter, diskutera: Hur kan vi förklara rekommendationer och kostråd för patienter? Har vi ett källkritiskt förhållningssätt, till exempel när vi hanterar information om mat från massmedia och sociala medier? Tema 2. Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? Som förberedelse, be deltagarna att genomföra följande webbutbildningsmoduler i delkurs 2, Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? och i Verktyg för samtalet: Processen för rådgivning om matvanor Kostindex Diskutera: Hur identifierar vi patienter med ohälsosamma matvanor? Hur upplevdes det att besvara kostindexfrågorna? Blev mitt resultat av frågorna det förväntade? 33

Att planera och leda utbildning Hur kändes det att få resultatet? När fungerar indexfrågorna mindre bra och hur gör vi då? Hur tar vi upp frågan om patientens matvanor på ett lyhört och respektfullt sätt? Hur ger vi råd? Vem gör vad i en vårdkedja? Hur arbetar vi i tvärprofessionella team med att stödja patienters matvaneförändringar? Hur använder vi enkla råd? Vad kan de enkla råden innehålla? Gå gemensamt igenom gruppövningsmodulen i delkurs 2, Vem ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal? Ni kan välja att använda båda patientfallen eller bara ett av dem. Diskutera samtalen utifrån de diskussionsfrågor som finns i modulen. Använd gärna rollspelsövningar för att öva på att ta upp frågan om matvanor och att ge enkla råd. Tema 3. Utgångspunkter för samtalet Som förberedelse, be deltagarna att genomföra följande moduler i webbutbildningens delkurs 3, Samtalet: Individens utgångspunkter Förhållningssätt och metoder Diskutera: Vem är jag som rådgivare inom matvaneområdet? Vilka är mina utgångspunkter? Hur påverkas samtalet av eventuella skillnader mellan min patient och mig som rådgivare? Vilka frågor eller invändningar runt matvanor har vi mött och hur kan vi bemöta dem? Hur ser man det hälsofrämjande förhållningssättet i vårt arbete? Använd gärna rollspelsövningar för att öva på till exempel reflektivt lyssnade och/eller att besvara vanliga frågor eller bemöta invändningar. 34

Att planera och leda utbildning Tema 4. Det kvalificerat rådgivande samtalet Bjud gärna in en expert på motiverande samtal som kan fungera som handledare vid detta tillfälle. Som förberedelse, be deltagarna att genomföra följande modul i webbutbildningens delkurs 3, Samtalet: En modell för samtalet Gå gemensamt igenom hela eller delar av gruppövningsmodulen i delkurs 3. Diskutera samtalen utifrån de diskussionsfrågor som finns i modulen. Diskussionen kan sedan fortsätta kring följande frågor: Hur arbetar vi i tvärprofessionella team med att stödja patienters matvaneförändringar? I vilka fall och situationer behöver vi hänvisa vidare? Hur kan vi göra när det uppstår irritation och dissonans i samtalet? Hur följer vi upp våra patienter? Tema 5. Matvaneförändringar vid olika diagnoser och tillstånd Bjud in en dietist och/eller någon annan yrkeskategori med specialiserad kompetens kring specifika diagnoser eller tillstånd, som kan föreläsa inom området. Diskutera: Hur kan verksamheten stödja olika patientgrupper som har behov av matvaneförändringar? Vilken kompetens behövs? Hur ser verksamhetens rutiner ut för att vid behov remittera vidare till mer specialiserad kompetens avseende beteendeförändring, matvanor eller kostbehandling? Tema 6. Användning av verktyg för samtalet Som förberedelse, be deltagarna testa följande verktyg och mallar, som återfinns i Verktyg för samtalet: Låt kursdeltagaren fylla i en matdagbok under tre till sju dagar. Låt kursdeltagaren göra en kostanamnes på en kollega eller en annan kursdeltagare. Låt kursdeltagaren handla hälsosam mat genom att välja livsmedel märkta med nyckelhålet. 35

Att planera och leda utbildning Efter test av verktygen, diskutera: Hur fungerade det att använda de olika verktygen för kartläggning av matvanor? Hur är det att undersöka en annan persons matvanor? Hur ställer man frågor på bästa sätt för att få fram information och skapa förutsättningar för att arbeta med förbättring av matvanor? Är det lätt eller svårt att bedöma om någon annans val av mat och dryck är hälsosamt eller ej? Hur går man vidare för att arbeta med förändringar utifrån dels vad som är hälsosamt, dels vad en person själv tänker och vill? Hur fungerade det för dig att handla med hjälp av nyckelhålet? Vad kan val av nyckelhålsmärkta produkter innebära för våra patienter? Tema 7. Handla och laga hälsosam mat Hur handlar man och tillagar hälsosam mat med hänsyn till olika socioekonomiska och kulturella aspekter? Här följer ett par förslag: Bjud in en dietist för att föreläsa och visa praktiska matlagningsmoment som kan göra det lättare att följa Livsmedelsverket kostråd. Bjud in en arbetsterapeut för att föreläsa om stöd till patienter med kognitiv svikt. Diskutera följande frågor: Hur kan man underlätta för olika grupper att laga hälsosam mat? Vad bör man tänka särskilt på när det gäller patienter med kognitiv svikt? Vad skulle samtal om matvanor kunna innebära för patienter i vår verksamhet? Vad behöver jag tänka på som rådgivare? Tema 8. Förbättringsarbete inom matvaneområdet Ta tillsammans fram: en checklista för matvaneförändringar ett lokalt vårdprogram för matvaneförändringar en plan för att starta en mottagning till stöd för de patienter som vill ändra sina matvanor. 36

Tips för kompetensutveckling En ny kunskapssammanställning om implementering av nya metoder inom hälso- och sjukvården betonar framförallt deltagarnas aktiva delaktighet och att utbildningsinsatsen följs upp och listar de bästa tipsen, se nedan. 3 Erbjud olika aktiviteter som till exempel gruppsammankomster, skriftligt material och webbutbildning. Inkludera praktiska aktiviteter och problemlösningsövningar för att skapa engagemang och för att visa på bra förebilder. Även simulering (rollspel) kan fungera bra. Visa hur nya metoder kan användas i praktiken för att öka acceptansen för ett förändrat arbetssätt. Tränings-/utbildningstillfällen bör följas upp, undvik att bara genomföra enstaka tillfällen. Använd utbildningstillfällen som en komponent i ett bredare utbud av aktiviteter för att sprida metoden. 3. The Health Foundation. Inspiring improvement. No. 20 Spreading improvement ideas. Tips from empirical research. Evidence scan, May 2014 37

Pedagogiska möjligheter och tips Nedan följer förslag på hur utbildningen kan utformas med webbutbildningen som en komponent. Blandat lärande Den webbaserade utbildningen kan genomföras enskilt, men verksamheten får ut allra mest om man kombinerar den med dialog och reflektion i ett så kallat blandat lärande. Då sker lärandet genom aktiv medverkan i möten med andra. Med blandat lärande kombinerar man till exempel webbutbildningar med fysiska träffar. Med ett blandat lärande där man också träffas och bearbetar den nya informationen uppnås en högre pedagogisk nivå och ett större engagemang. Genom att kombinera olika pedagogiska metoder i ett utbildningsupplägg tillgodoser man även olika lärstilar och skapar ett mer lustfyllt lärande. Fördelarna med blandat lärande är att deltagaren kan ta del av vissa teorier och kunskaper på egen hand innan en träff. Man behöver då inte använda tiden till att förmedla fakta till deltagare med olika förkunskaper vid träffen. Under utbildningstillfället kan man istället koncentrera sig på att bearbeta informationen så att den övergår i kunskap och praktiska färdigheter. Vid utbildningstillfället får deltagaren också tillfälle att diskutera med sina kollegor utifrån sin verksamhet och sitt sammanhang. Utbildningstillfället blir en mötesplats för problematisering, reflektion och gemensamt lärande. Exempel på blandat lärande Flippat klassrum Ett exempel på blandat lärande är det flippade klassrummet (engelskans flipped class room). I mer traditionell undervisning kommer kursdeltagarna till klassrummet för att lyssna på en föreläsning. Sedan går deltagaren hem och utför en uppgift utifrån föreläsningen. I det flippade det vill säga det omvända, klassrummet kan en webbutbildning användas för inhämtning av faktakunskap inför en utbildningsträff, medan den lärarledda delen används för diskussion, reflektion och analys. 38