LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion



Relevanta dokument
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Artur Tenenbaum INRIKTNING

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

Arbets- och miljömedicin Lund

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Manualpaket version 2.0

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst

Mer om arbetsgivarens möjligheter vid stressrelaterad ohälsa

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Arbets- och miljömedicin Lund

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Manualpaket version 3.0b

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Intervju med Elisabeth Gisselman

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Forskning om sjukfrånvaro

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Depression hos äldre i Primärvården

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Manualpaket version 3.1

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

Stress & utmattningssyndrom

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Arbets- och miljömedicin Lund

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Attitydkampanjen (H)järnkoll

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Utvärdering av Lindgården.

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Skriva uppsats på registermaterial

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

Det hälsofrämjande ledarskapet

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

I särskola eller grundskola?

Åter i arbete efter stress

Utvärdering FÖRSAM 2010

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Diagnostik av förstämningssyndrom

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Folkhälsostrategi

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Kommissionen Uttryckligen har tillåtit det

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Stresshantering en snabbkurs

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Riktlinjer för anhörigstöd

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Transkript:

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G + Lund Från n Lund: ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåterg tergång QPS-Mismatch exponering för f psykosocial stress påp arbetet enligt Maslach och Leiters 6 dimensioner LUCIE tecken påp arbetsstress

ADA ArbetsplatsDialog för r Arbetsåterg tergång 92 patienter med arbetsrelaterad utmattning Undersökta medicinskt, psykologiskt och arbetsmässigt ssigt kort efter påbörjad p sjukskrivning Dialogsamtal mellan patient och arbetsledare för f r att enas om lösningar l för f r hållbar h arbetsåterg tergång Sep. intervjuer med arbetsledare och patient om hur hållbar h arbetsåterg tergång bäst kunde åstadkommas Svar till Fk och sjukskr. läk. med planering och rekommendationer

ADA Uppföljning av sjukskrivning under 18 månaderm Interventionsgrupp Andelen i arbete steg linjärt till slutnivån n c:a 90% Andelar tillbaka i arbete Kontrollgrupp matchad för diagnos och sjukskrivningslängd Landade på c:a 70%

QPS-Mismatch Passform mellan individ och arbete frågor ur QPS-Nordic bedömda enligt Maslach och Leiters modell för f r burnout 1.0 0.5 Z 0.0-0.5 Kontroll Belöning Rättvisa Arbetsbelastn Gemenskap Värderingar 1. Arbetsbelastning 2. Kontroll 3. Belöning 4. Gemenskap 5. Rättvisa 6. Värderingar -1.0-1.5-2.0 Arbetsbelastn Kontroll Belöning Gemenskap Rättvisa Värderingar

LUCIE - utgångspunkter Detaljerade berättelser från n 92 patienter med utmattning Möjlighet att vända v utvecklingen i tid med ganska enkla medel (jfr. Vägledningsmodellen från n AMM Örebro) Ville utveckla ett enkelt, kort, lättolkat l formulär för r detektion av begynnande stressrelaterad ohälsa För r användning ndning brett inom FHV och primärv rvårdrd

Varför ännu ett frågeformul geformulär r?! Många andra formulär r finns redan, men de förefaller... f Främst känsliga k för f r ganska tunga tillstånd Domineras av symtom/besvär, och saknar specifika beteenden och sociala mönster m som vi observerat i patienternas berättelser Ibland ha manga frågor och kräva expertis för f r tolkning Vi önskade tillvarata våra v erfarenheter av 92 grundligt undersökta patienter

Genomförande Frågor baserade påp patienters berättelser Identifierade genom granskning av journaler Kategoriserade genom kvalitativ analys

Identifierade frågeteman Problem med sömn s och återhämtning (3 frågor) Förlorad avgränsning mellan arbete och fritid (4) Försämrad gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (3) Upplevd förlust f av egenkontroll / beslutsförm rmåga / entusiasm / socialt tålamod t (6) Inte orka med vänner v / familj / fritidsintressen (4) Hälsobesvär besvär, känslor k och beteendeförändring ndring assoc.. med sympaticus- och HPA-axelaktivering (14) Dessutom tog vi med: 7 tecken/besvär r som ej associeras med UMS som kontroll för f positiv svarsbias, dvs generell benägenhet att bejaka (1-2 2 frågor/delskala) Totalt 41 frågor

Frågorna kom från... Tema Sömn/ mn/återhämtning Avgränsning arbete / fritid Gemenskap / socialt stöd Egenkontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm Vänner/familj/fritidsintressen Hälsobesvär Ursprung KSQ (3) AHS (2), nya (2) QPS (2), ny (1) BDI (1), MBI (2), nya (3) nya (4) Div. t ex SCL, liknar Karolinskas u-formulu formulär

Integrerat instrument Integrerar frågor om Beteendeförändringar ndringar Förändrat känsloliv k / social attityd Somatiska besvär Konflikt arbete / fritid-familj familj Sömnproblem

Enhetlig svarsskala Hur mycket har känt k du av eller lagt märke till 4 skalsteg Inte alls Lite En hel del Mycket Underlättar att dikotomisera svaren

LUCIE med 41 items Sid 1 Sid 2

Specifika frågest geställningar Vilka frågor är r mest sensitiva för f r förstadier f till UMS? Kan valideras i population med långvarig l Job strain? Kan reduceras till färre f frågor? Med vilken sensitivitet och specificitet?

Datainsamlingar hittills De 92 f.d. UMS-pat vars journaler vi lästl Svar retrospektivt om halvåret innan sjukskrivning Förvärvsarbetande rvsarbetande ur allmänbefolkningen besvarat Job Content Questionnaire 2 ggr med fem års mellanrum (n=6770) långvarig hög h resp låg g arbetsbelastning: JS - långvarig job strain (n=375) EJ JS - ej job strain och ej lågt l stöd (n=600) Svar avsåg g senaste månadenm

Modell för f r urval hög job strain respektive ej under 5 år Referens (ej job strain) N=511 Hög Avspänd Aktiv Kontroll Låg Passiv Spänd Job strain Högt Lågt Job strain N=295 Stöd Låga Höga Krav

Preliminära ra analyser För r frågorna observerades tydlig gradient över grupperna Antal bejakade frågor Grupp Md (25-75 UMS 26 (22-29) 29) JS 7 (2-14) EJ-JS JS 1 (0-4) gor en hel del eller mycket 75 percentil) Svar i högsta h kategorin mycket skilde ut UMS-gruppen

Preliminära ra analyser Strukturen med 6 dimensioner väsentligen v bekräftad med faktoranalys Hög g intern konsistens (Chronbach( Chronbach s alpha) 0.94 i befolkningskohort, 0.84 i UMS-grupp Kontrollfrågor för f svarsbias fungerade i alla grupper Generellt negativ svarsstil var inget problem

Exempel påp svarsbias-fr fråga kraftiga snarkningar, enligt omgivningen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS

Ex. fråga som skiljer grupperna åt Svårigheter att sova pga. ständiga tankar påp arbetet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inte alls Lite En hel del Mycket UMS JS EJ JS

Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (enkel beskrivning) Sensitiv markör r för f r begynnande stress Mer specifik markör r för f r tidig UMS Stress-varnings varnings-skalanskalan (SVS) = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS Utmattnings-varnings varnings-skalanskalan (UVS) = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Besvär r mkt vanliga i UMS-grupp 2. UMS mer besvärad än n JS 3. JS minst dubbelt sås besvärad som EJ JS 1. Besvärsniv rsnivå (t ex mycket )) som är mkt vanlig i UMS-grupp och minst 4 ggr vanligare än n i övriga grupper eller 2. Besvärsniv rsnivå i UMS-grupp minst 8 ggr vanligare än n i övriga grupper

Reduktion till färre f frågor som bäst b särskiljer s grupperna Kriterier för f r urval av item (detaljerad) Grupp UMS JS Syfte Skala Sensitiv markör r för f r begynnande stress SVS -skalan = urskiljer UMS+JS från n EJ-JS JS 1. 60% med besvär r påp nivåerna 3+4 ( en( hel del och mycket ) 2. frekvensen för f r JS påp nivåerna 3+4 3. 2 ggr frekvensen för f r EJ-JS JS påp nivåerna 3+4 - Mer specifik markör r för f r tidig UMS UVS -skalan = urskiljer UMS från n JS och EJ-JS JS 1. Skalsteg där d r besvär 4 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna och 60% med besvär r påp nivåer 3-43 eller 2. Skalsteg där d r besvär 8 ggr vanligare än i både JS- och EJ-JS JS-grupperna

Exempel 1 SVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll SVS -skalan 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=62%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna 3+4 2. JA (JS=22%) EJ-JS JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna 3+4 3. JA (2,2 ggr; JS=22% mot EJ-JS = 10%)

Exempel 1 UVS Svårigheter att somna Kriteriekontroll UVS skalan Skalsteg 3 Skalsteg 4 EJ-JS UMS JS U M S 1.a. 4 ggr frekv, än både JS- och EJ-JS och b. 60% besvär på skalsteg 3+4 eller 2. 8 ggr frekv. än både JS- och EJ-JS 1.a. NEJ (1,6 ggr) b. JA (62%) 2. NEJ (1,6 ggr) 1.a. JA (8,5 ggr) b. JA (62%) 2. JA (8,5 ggr)

Exempel 2 SVS Arbetet tar så mycket energi att du förlorar orken att ta itu med saker som behöver göras hemma? 62% UMS 22% JS 10% EJ-JS Kriteriekontroll SVS -skalan UMS 1. 60% med besvär på nivåerna 3+4 ( en hel del och mycket ) 1. JA (UMS=80%) UMS 2. frekvensen för JS på nivåerna 3+4 2. JA (JS=21%) JS JS 3. 2 ggr frekvensen för EJ-JS på nivåerna 3+4 1. JA (2,2 ggr; JS=42% mot EJ-JS=21%) EJ-JS

Reducering av antal frågor Resultat Frågor som tydligt skiljer UMS från n referensgrupp = 28 st Job strain från n referensgrupp = 26 st Sammanvägning = varje dimension viktas lika Sömn och återhämtning (3) Avgränsning mellan arbete och fritid (4) Gemenskap och socialt stöd d påp arbetsplatsen (2) Kontroll/beslutsförm rmåga/entusiasm/socialt tålamod t (5) Ork för f r vänner/familj/fritidsintressen v (3) Hälsobesvär r (11)

Summapoäng i 3 grupper Cut-off 0.39 30 % Job strain 8 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off 0.17 57 % Job strain 23 % Ej JS (99 % UMS) Cut-off 0.22 86 % UMS 23 % Job strain (2 % EJ JS) Bejaka ger 1 poäng Ej bejaka ger 0 poäng Mycket ger 1 poäng Övrigt ger 0 poäng

LUCIE v 1.0 Formulär r med 28 items Enkelt Excel-blad för f r analys Manual

LUCIE med 28 items

Excel-blad för f r inmatning

Resultat för f r utskrift

Är r LUCIE bra??? På plussidan... + Validiteten för f r SVS-skalan bedöms god genom utprovning påp stor grupp (n=800) med/utan Job Strain + Alla frågor i SVS-skalan är r bekräftade av ännu starkare tecken i UMS-gruppen (gradient) + Alla frågor baserade påp djupintervjuer av UMS- patienter + Frågorna speglar beteenden och sociala mönster m dvs. inte bara inte bara symtom/besvär

Är r LUCIE bra??? På minussidan... LUCIE är r väsentligen v oprövat i klinisk verksamhet Validiteten för f r UVS-skalan är r mindre säker s UMS-patienterna har svarat retrospektivt UMS-gruppen är r ganska liten (n=77)

Några planerade fortsättningar ttningar Prediktiv kriterievaliditet Prospektiv studie i riskgrupp ur befolkningen Samtidig kriterievaliditet Prövning påp kliniska grupper med nydebuterad stressrelaterad psykisk ohälsa/ums (t ex FHV) Förfinade analyser kan ge ytterligare reduktion av antalet frågor?

Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Det finns en rad andra välbeprv lbeprövade instrument, t ex Shirom-Melamed Burnout Questionnaire Maslach Burnout Inventory Karolinskas Utbrändhetsformul ndhetsformulär Vi ser gärna g att något/nn got/några gra av dessa formulär r används nds parallellt med LUCIE v. 1.0 LUCIE är r i en utprovningsfas!

Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 Andra förh. f kan ge utslag i LUCIE, t ex... Personlighet och personlig svarsstil Psykisk sjukdom t ex depressions- och ångestsyndrom Somatiska tillstånd, tex hypothyreos, egentlig sömnsts mnstörning, missbruk...men detta gäller g även övriga välbeprv lbeprövade formulär

Att tänka t påp om man vill använda nda LUCIE v. 1.0 LUCIE säger s inget om orsaken till ev. stresstecken Kan vara somatisk eller psykisk sårbarhet, s annan sjukdom, belastning i privatlivet, möjligen i kombination LUCIE säger s inget om hur tung och långvarig den bakomliggande belastningen varit

Utprovningsversion 1.0 Fritt tillgänglig mot tecknande av användaravtal ndaravtal i vilket man intygar att... manualen läses l noga innan användning ndning resultaten tolkas/dokumenteras med stor försiktighetf avidentifierade rådata r returneras löpande l till AMM Lund inklusive ifylld Case Record Form (e-post) och självskattad UMS enligt metod från n ISM ej sprida LUCIE utanför r egna verksamheten Kontakt: kai.osterberg@med.lu.se

Tack för f r uppmärksamheten!