EN PILOTSTUDIE OM UNGDOMARS UPPLEVDA STRESS OCH AKTIVITETSGAP I DET DAGLIGA LIVET

Institutionen NVS Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Ämne: Arbetsterapi Examensarbete C-nivå, 10p. Vårterminen 2007 EN PILOTSTUDIE OM UNGDOMARS UPPLEVDA STRESS OCH AKTIVITETSGAP I DET DAGLIGA LIVET A PILOTSTUDY ABOUT YOUNG PEOPLES PERCEIVED STRESS AND OCCUPATIONAL GAPS IN DAILY LIVING Författare: Pernilla Axelsson & Sandra Karlsson Handledare: Lena Rosenberg, Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS)

1 Institutionen NVS Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Ämne: Arbetsterapi Examensarbete C-nivå, 10p. Vårterminen 2007 EN PILOTSTUDIE OM UNGDOMARS UPPLEVDA STRESS OCH AKTIVITETSGAP I DET DAGLIGA LIVET Sammanfattning Stress och stressrelaterade sjukdomar är idag ett aktuellt samhällsdebatterat ämne. Stress kan leda till en obalans i livets aktiviteter. En obalans i det dagliga livets aktiviteter kan i sin tur leda till stress. Shirom- Melamed Questionnaire (SMBQ) är ett självskattningsinstrument innehållande 22 frågor som mäter fyra dimensioner av symtom på utmattningssyndrom. Dessa är känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet och mental trötthet. Gränsvärdet för att ligga i riskzonen för utbrändhet är 3, 75 och nära riskzonen 3, 5. Occupational gap questionnaire (OGQ) är ett instrument som innehåller 29 frågor som mäter om en person utför och vill utföra aktiviteter som rör boende, fritid, arbete och socialt liv. Vid varje aktivitet ställs två frågor: Vill du utföra aktiviteten? Utför du aktiviteten? Ett aktivitetsgap uppstår om en person vill utföra aktiviteten men inte utför den eller om personen utför aktiviteten men inte vill det.syftet med studien var att kartlägga förekomsten av upplevd stress och aktivitetsgap i det dagliga livet hos unga kvinnor och män, samt att undersöka om det fanns samband mellan upplevd stress och aktivitetsgap. Studien utfördes med kvantitativ metod och kan betraktas som en pilotstudie då inget av de använda bedömningsinstrumenten validerats för den aktuella åldersgruppen. Undersökningsgruppen valdes ut genom ett bekvämlighetsurval på en gymnasieskola och utgjordes av 55 myndiga gymnasieungdomar. Data samlades in genom att ungdomarna fyllde i ett OGQ- instrument och ett SMBQinstrument vardera. Ett medelvärde för varje persons ifyllda SMBQ- instrument räknades ut samt antalet aktivitetsgap för varje person. För att undersöka om det fanns samband mellan medelvärdet för SMBQ- instrumentet och antalet aktivitetsgap från OGQ- instrumentet utfördes en korrelationsanalys. Resultatet av SMBQ- instrumentet visade att hela gruppens medelvärde låg på 3,52 vilket visade att värdet ligger nära riskzonen för utbrändhet. Tjugo personer låg i riskzonen för utbrändhet och fem personer låg i zonen för utbrändhet. Resultatet av OQG- instrumentet visade att hela gruppen hade ett medelvärde på 4,81 stycken aktivitetsgap. Korrelationsanalysen mellan de två instrumenten visade på ett måttligt samband. Sökord: Adolescent, stress, activity

2 Abstract Stress and stress related diseases are pressing issues in today s society. Stress can lead to an unbalance in occupations of daily life. An unbalance in occupations of daily life can in its turn lead to stress. Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) is a self-rating assessment containing 22 questions focusing four dimensions of symptoms of burnout syndrome; physical fatigue/ emotional exhaustion, lack of incentive, tenseness and cognitive weariness. The limiting value for being in the risk zone of burnout is 3,75 and near risk zone 3,5. Occupational Gap Questionnaire (OGQ) is an assessment containing 29 questions about if an individual performs and wants to perform activities concerning household activities, leisure time, work and social life. In each activity two questions are asked: Do you want to perform the activity? Do you perform the activity? An occupational gap occurs if a person wants to perform an activity but doesn t perform it or if a person performs an activity but doesn t want to. The purpose of this study was to examine the frequency of self-rated stress and occupational gaps in young women and men in their daily life, further the purpose was to examine if stress and occupational gaps is related to each other. The study was conducted through a quantitative method and can be considered as a pilot study since the instruments used are not validated towards the age group participating in this study. 55 adult high school students were included in this study, and were selected by a convenience sample. Data was collected through one OGQ- measurement and one SMBQ- measurement that were filled out by each individual. For each individual a mean from the SMBQ- measurement and the number of occupational gaps were calculated. To examine if there were a correlation between the mean for the SMBQ- measurement and the number of occupational gaps from the OGQmeasurement a correlation analysis were conducted. The results showed that the SMBQmeasurement mean of the whole group were 3, 52, which showed that the value was close to the risk zone of bad stress. Twenty individuals in total were in the risk zone of bad stress and five individuals were in the zone of burnout. The results of the OGQ- measurement showed that the whole group had a mean of 4, 81 number of occupational gaps. The correlation analysis between the two measurements showed a moderate significance level. Key words: Adolescents, stress, activity

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 BAKGRUND...4 STRESS, AKTIVITETSBALANS OCH HÄLSA...4 Definition och symtom av stress...4 Stress, hälsa och välbefinnande ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv...5 Aktivitetsbalans och stress...6 AKTIVITET OCH AKTIVITETSGAP...6 UNGDOMAR OCH STRESS...7 SYFTE...9 METOD...9 OCCUPATIONAL GAPS QUESTIONNAIRE (OGQ)...9 SHIROM-MELAMED BURNOUT QUESTIONNAIRE (SMBQ)...10 URVAL...11 DATAINSAMLING...12 Tillfälle 1, gymnastiksalen...12 Tillfälle 2, gymnastiksal...13 Tillfälle 3, lärarrum...13 Tillfälle 4, klassrum...13 Tillfälle 5, gymnastiksal...13 DATABEARBETNING...13 Behandling av bortfall SMBQ- instrumentet...14 Behandling av bortfall av OGQ- instrumentet...14 Innehållsanalys...14 Korrelationsanalys...15 ETISKA ASPEKTER...15 RESULTAT...16 UPPLEVD STRESS HOS UNGDOMARNA...16 UPPLEVDA AKTIVITETSGAP...17 INNEHÅLLSANALYS AV FRÅGA 29 (OGQ- INSTRUMENTET)...19 Tidsbrist skapar obalans mellan aktiviteter...19 Vardagsaktiviteterna upplevs som meningsfulla...19 Oförmåga bidrar till minskat aktivitetsutförande...19 KORRELATIONSANALYS...20 KONKLUSION...20 DISKUSSION...21 METODDISKUSSION...21 RESULTATDISKUSSION...24 REFERENSLISTA...29 BILAGA 1...32 BILAGA 2...35

4 INLEDNING Stress är idag ett aktuellt samhällsdebatterat ämne som författarna upplever intressant. Författarna har kommit i kontakt med och sett stress ur olika perspektiv. Vi har blandade erfarenheter av ämnet genom praktik inom psykiatri och utbildning till avspänningspedagog. Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett växande problem i det svenska samhället och ses idag som ett av de största folkhälsoproblemen i landet (SCB, 2002). Den övervägande delen av litteraturen behandlar stress inom arbete, och majoriteten av studier är gjorda på personer i arbetsför ålder. En kunskapslucka finns kring stress i livets dagliga aktiviteter, och i yngre åldrar. Eftersom arbetsterapin har ett holistiskt synsätt på människan borde forskning också täcka in livets alla aktiviteter och inte endast arbete. Det framkommer allt oftare en bild i media av att ungdomar är en grupp utsatt för stress. Få vetenskapliga studier bekräftar detta, men i en studie gjord av Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer & Theorell (2005) framkom att självrapporterad ohälsa i ungdomen var relaterad till en ökad sannolikhet att bli sjukskriven eller förtidspensionerad vid 50 års ålder. Bakgrunden till den ohälsa som rapporterades kunde med stor sannolikhet sökas under en tidigare fas i livet, under barndomen eller de tidiga ungdomsåren. Ett område som nästan är helt outforskat är ungdomars stress ur ett aktivitetsperspektiv, och detta är något vi avser att undersöka. BAKGRUND STRESS, AKTIVITETSBALANS OCH HÄLSA Definition och symtom av stress Stress definieras som ett tillstånd i vilket organismens balans mellan resurser och belastningar rubbas. Både över- och underskott av resurser för att hantera belastningar kan leda till negativ stress som i sin tur vid långvarighet kan leda till allvarliga stressrelaterade sjukdomar (Perski, 2002; Levi, 2001). Stress kan ge symtom som trötthet, sömnstörningar, magproblem, labilitet, depression och ångest. Personer som är stressade kan även uppvisa kognitiva svårigheter bl.a. minnes- och koncentrationsproblem (Grossi, 2001). Det finns olika förklaringar till vad som orsakar stress men en gemensam nämnare är avsaknaden av inflytande över vad som händer oss i livet. Negativ stress kan uppkomma vid en avsaknad av beslutsutrymme, egen kontroll och egenmakt (Levi, 2001).

5 Stress, hälsa och välbefinnande ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv Enligt Bonder (1997) fokuserar arbetsterapi på aktivitet, som är nödvändig för en människas livskvalitet. Människans val av aktiviteter och upplevelsen av dessa aktiviteter är baserad på psykologiska faktorer. Därför kan allt utförande av aktivitet ses genom ett psykologiskt och emotionellt perspektiv. När det uppstår hinder så som stress, och individen inte kan utföra önskade eller nödvändiga aktiviteter, är de psykologiska faktorerna centrala för hur personen klarar av situationen. Dessa psykologiska faktorer delas in i kategorierna: inre faktorer, yttre faktorer och resultatet av interaktionen mellan dessa. De inre faktorerna speglar hur personen uppfattar sig själv, personens självförtroende och hans/hennes inre känslomässiga erfarenheter. De yttre faktorerna handlar om miljöns påverkan på personen. Kulturella och sociala normer och värderingar ingår men även hur personen hanterar sina känslor av kontroll. När de inre faktorerna är välfungerande för personen, ger det upplevelsen av att kunna kontrollera yttre påfrestningar och händelser bra. När detta inte fungerar väl blir upplevelsen istället att det är den yttre miljön som har kontroll över personens liv. De inre och yttre faktorernas interaktion med varandra påverkar personens aktivitetsutförande, hälsa och känsla av välbefinnande. När de yttre och inre faktorerna inte är välfungerande kommer dessa att påverka personens aktiviteter negativt, och detta kommer ha till följd att personen får ett försämrat aktivitetsutförande och välbefinnande (Bonder, 1997). Stress kan också uppstå mellan förväntningar och upplevd verklighet. Människan har många roller och mellan dessa sker lätt konflikter. Dessa rollkonflikter är ytterliggare en anledning till stress (Kielhofner, 2002; Levi, 2001). Hälsa uppnås genom att individen har ett välfungerande hälsomönster som innehåller aktivitet, roller, relationer, vila återhämtning, självuppfattning och strategier för stress. En individ uppnår ett psykiskt välbefinnande genom att han/hon har välfungerande och anpassningsbara förmågor, som både är av intellektuell, emotionell och spirituell art. Dessa förmågor tillsammans bidrar bl.a. till att individen kan finna mening i livet, interagera med andra, lösa problem och kunna vara anpassningsbar inför förändringar i livet som innebär nya krav för att kunna hantera stress (Wilcock, 2006).

6 Aktivitetsbalans och stress Många författare menar att aktivitet är ett grundläggande behov för välbefinnandet. Detta välbefinnande uppnås genom engagemang i kreativa, produktiva och lekfulla sysselsättningar. Människan anses av naturen vara aktiv (Kielhofner, 2002). Om en person hindras att vara aktiv p.g.a. fysiska och psykiska besvär kan detta leda till svårigheter i aktivitetsutförandet och därmed bidra till ohälsa (Kielhofner, 2002; Kielhofner, 2004; Cristiansen & Baum, 1997; Wilcock, 2006). En hälsosam livsstil innebär att ha balans mellan arbete, lek/fritid, egenvård och aktiviteter som innebär vila och återhämtning (Crist, Davis & Coffin, 2000; Wilcock et al., 1997). En studie har visat att god hälsa uppnås vid en bra balans mellan aktiviteter. En obalans mellan aktiviteter kan vara en av orsakerna till att stresshormoner produceras, vilket kan leda till skada på kärl, kolesterol beläggningar, hjärtsjukdomar och utbrändhet (Wilcock et al., 1997). AKTIVITET OCH AKTIVITETSGAP Det som inom arbetsterapeutisk litteratur benämns occupations kan definieras som vanliga och kända aktiviteter som en person utför dagligen med betoning på engagemang och meningsfullhet. Aktivitet innefattar beteenden där människor, kollektivt och individuellt, tar plats i den fysiska, tidsmässiga och sociala världen. Inom arbetsterapin brukar dessa beteenden delas upp i lek, vardagliga aktiviteter och arbete. Leken består av upplevelser och erfarenheter man får genom bl.a. sport, hobbyaktiviteter och kreativa aktiviteter. Vardagliga aktiviteter innefattar egenvård och att sköta sin dagliga tillvaro som t.ex. städa, betala räkningar och göra inköp. Arbete anses vara en produktiv aktivitet, som bl.a. bidrar till produkter och tjänster till andra. Hit hör även aktiviteter som syftar till att förbättra förmågan att producera som t.ex. att studera, praktisera och lära. Alla dessa beteenden har ett dynamiskt förhållningssätt till varandra genom hela livet (Kielhofner, 2004). Om det uppstår en omställning i livet såsom en sjukdom, kan det för en person innebära svårigheter att anpassa sig till omgivningen. Detta kan leda till att personen får svårighet att utföra livets dagliga aktiviteter. Om ett aktivitetsgap uppstår mellan vad en person vill och behöver göra och vad hon/han faktiskt gör, i livets dagliga aktiviteter, uppstår ett aktivitetsgap. Om en person gör en aktivitet och inte vill utföra den aktiviteten uppstår ett aktivitetsgap, liksom om personen vill göra aktiviteten men inte utför den. T.ex. kan detta innebära att en

7 person utför aktiviteten städning, fast han/hon inte vill utföra den aktiviteten. Eller så vill personen utföra aktiviteten städning men gör det inte. I båda fallen innebär det att det uppstår ett aktivitetsgap (Eriksson, 2006). UNGDOMAR OCH STRESS Ungdom definieras som individer i åldern 13-25 år (Olsson, 1998). Studier har visat olika orsaker till stress hos ungdomar. En studie visade att en kombination av stressfulla händelser i ungdomen, brist på socialt stöd och coping strategier kan leda till ohälsa senare i vuxenlivet (Tyerman & Humphrey, 1983). I en enkätstudie utförd på 2435 svenska ungdomar i åldrarna 15-16 år, framkom det att ekonomisk stress påverkar ungdomars hälsa negativt. Studien berörde bl.a. frågor angående ungdomarnas fritid i relation till aktiviteter de ville göra men inte gjorde på grund av att de inte hade råd. Frågorna handlade bl.a. om att gå på bio, sport- evenemang, konsert eller diskotek. Familjens dåliga ekonomi medförde att ungdomarna inte utförde det de ville, vilket orsakade stress (Hagquist, 1998). I en studie som gjorts av Statens Offentliga Utredningar (2006) deltog 700 ungdomar från grundskolan, gymnasieskolan och universitetet. De gav sin syn på vad stress är och vad den beror på. Det framkom att ungdomarna skiljde på stress och press. Press var något som var motiverande och nödvändigt medan stress var något ensidigt negativt. De allra flesta ansåg att stressen var självförvållad eftersom ungdomarna valde att göra det som ansågs roligt och sköt upp det som var tråkigt till framtiden. Denna prioritering skapade en tidsbrist och ledde till stress. Ungdomarna uppgav att dagens prestationssamhälle ledde till stress och att stressen ansågs ingå i livet. En annan källa till stress ansågs vara den stora valfriheten som fanns i samhället. Ungdomarna angav media och reklam som en orsak till stress, framförallt kvinnor påverkades av skönhetsideal. Strävan efter höga betyg angavs också som en stressfaktor bland ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Den främsta stressframkallande faktorn bland ungdomarna var skolan. Skolstressen berodde bl.a. på att eleverna hade mycket hemarbete att göra efter skolan som medförde att de var tvungna att prioritera bort aktiviteter på fritiden, som att träffa vänner, vila och hjälpa till hemma. Studien visade att ungdomar i tätorten var mer stressade än de som bodde i mellanstora och små orter. Den visade även att äldre ungdomar

8 som gick i gymnasiet var mer stressade än yngre högstadieelever. Det gick i studien att påvisa att kvinnorna oftare hade stressrelaterade symtom i jämförelse med männen. Man diskuterade i studien att anledningarna till detta kunde bero på att det fanns en skillnad i männens och kvinnornas roller och levnadsvillkor. En annan anledning kunde vara att kvinnorna var mer benägna att rapportera symtom. Det kunde även finnas en biologisk förklaring då könsskillnaderna uppträder först i samband med puberteten (SOU, 2006). En studie gjord på 346 barn och ungdomar i högstadiet och gymnasiet visade inom vilka områden ungdomarna uppgav stress. Åttio procent angav skolan som en stressfaktor. Tjugo procent svarade att det var i hemmet de kände stress. Fritid, vänner och idrottsaktiviteter uppgav mellan 11-16% som källor till stress. Ungdomarna uppgav att stress i skolan främst berodde på för mycket hemuppgifter och att de ställde höga krav på sig själva. När hemmiljön upplevdes som stressande uppgav ungdomarna att detta berodde på för lite sömn, för stort ansvar hemma och att föräldrarna ställde för höga krav på dem. När ungdomarna upplevde stress på sin fritid angav ungdomarna att det berodde på en tidsbrist då skolan tog upp mycket av deras tid, och att de hade för många aktiviteter. Ungdomarna uppgav vidare att stress som uppstod i vänskapsrelationer berodde på att ungdomarnas vänner själva var stressade, och att det skedde mycket konflikter inom relationen. Att leva upp till olika ideal i samhället, som t.ex. skönhetsideal, uppgav ungdomarna i studien som en annan källa till stress (Nyberg, 2004). Det har i flera studier framkommit att det finns könsskillnader gällande upplevelse av stress i relationer med familj och vänner. Kvinnor upplevde stress i relationer i större grad än vad män gjorde under ungdomen. Kvinnor uppfattade även negativa händelser i relationer som mer stressfulla än vad männen gjorde. Orsaken till könsskillnaderna kunde vara att kvinnorna upplevde relationer med vänner som självavslöjande, intima och som ett emotionellt stöd. menade att männen i sin tur baserade vänskapen på partnerskap och gemensamma intressen. Konsekvenserna av kvinnors stress kunde leda till oro, depression och somatiska symtom (Rudolph, 2002; Traci et al., 2002).

9 SYFTE Syftet med studien är att undersöka förekomsten av upplevd stress och aktivitetsgap i det dagliga livet hos unga kvinnor och män på gymnasiet, samt undersöka om det finns samband mellan stress och aktivitetsgap. Frågeställningar: 1. Hur stor andel av gymnasieeleverna upplever stress, hur många av dessa befinner sig i riskzonen för utveckla stressrelaterade sjukdomar, finns det könsskillnader? 2. Hur stor andel av gymnasieeleverna har aktivitetsgap, inom vilka aktivitetsområden finns det aktivitetsgap och finns det könsskillnader? 3. Undersöka om det finns samband mellan medelvärden från Shirom- Melamed Qustionnaire och antalet aktivitetsgap från Occupational Gap Questionnaire. METOD Studien utfördes med en kvantitativ metod. Data samlades in genom ett självskattningsinstrument med avseende att mäta stress; Shirom- Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ- instrumentet) (Melamed, Kushnir & Shirom, 1992) och ett arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) (Eriksson, 2006) för att kartlägga aktivitetsgap (Eriksson, 2006). OCCUPATIONAL GAPS QUESTIONNAIRE (OGQ) Instrumentet Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) (Eriksson, 2006) se bilaga 1, innefattar 29 frågor som mäter om personen utför och vill utföra aktiviteter som rör boende, fritid, arbete och socialt liv. Vid varje aktivitet ställs två frågor. Vill du utföra aktiviteten?, och utför du aktiviteten? Dessa frågor berör om personen utför och vill utföra aktiviteten i den vardagssituation som han/hon befinner sig i just nu. Ett aktivitetsgap uppstår om en person svarar att de vill utföra en aktivitet men inte gör det eller att de utför aktiviteten utan att vilja göra det. Fråga 29 är en öppen fråga där undersökningspersonerna får fylla i med egna ord hur deras aktiviteter ser ut och beskriva vad eventuella aktivitetsgap beror på.

10 OGQ- instrumentet har använts i forskning för personer med hjärnskada (Eriksson, 2006). Instrumentet har inte tidigare använts på friska ungdomar, och därmed inte genomgått en validitetsprövning för denna grupp. SHIROM-MELAMED BURNOUT QUESTIONNAIRE (SMBQ) Instrumentet Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) (Melamed, Kushnir & Shirom, 1992) mäter fyra dimensioner av symtom på utmattningssyndrom. Dessa är känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet och mental trötthet. SMBQ- instrumentet är ett självskattningsinstrument som innehåller 22 frågor graderade från 1 till 7, där siffran 1 står för nästan aldrig och siffran 7 står för nästan alltid. Ett antal frågor i instrumentet är omvänt ställda och måste vid sammanställningen av resultaten vändas t.ex en sjua räknas då som en etta. Det medelvärde som räknas ut för personen visar om denne ligger inom en riskzon för att utveckla skadlig stress. Det finns ingen enighet bland forskare om var denna gräns bör gå, men den vanligaste förekommande gränsen är satt till > 3,75 (Grossi et al., 2003). I andra studier har gränsen satts vid 3,96 +/- 0,94 (Grossi et al., 2005). Ett medelvärde på > 4,5 anses vara ett högt värde, och för personen betyder detta tydliga tecken på utmattningssyndrom (Ekstedt et al., 2006). Till denna studie har ett medelvärde på 3,75 satts som gräns för att en person skall befinna sig i riskzonen för skadlig stress. Ett medelvärde på > 4,5 är satt som gräns för om personerna i studien ska klassas som svårt stressade. Eftersom Grossi et al. (2005) har satt gränsen lägre än 3,75 har författarna bestämt att det även i denna studie ska finnas ett värde på > 3,5 som gräns, för att visa de personer som befinner sig nära riskzonen för skadlig stress. Det saknas riktlinjer för normalvärden men exempel från studier där instrumentet har använts är bl.a. en normalpopulation i arbetsför ålder. Totalt deltog 2779 personer varav 1098 var kvinnor och 1680 män. Resultatet visade ett medelvärde på 2,25 för hela gruppen. Kvinnorna, i studien hade ett medelvärde på 2,43 och männen 2,13 (Shirom, 2007). I en annan studie framkom det att en frisk kontrollgrupp i arbetsförålder hade ett medelvärde på 1,8 för hela gruppen, totalt 12 personer (Ekstedt et al., 2006). Instrumentet valdes för denna studie då studierna nämnda ovan visat att instrumentet har validitet för att användas på friska personer.

11 Enligt Ejlertsson (2005) innebär hög validitet i en enkätundersökning att frågorna mäter de som de avser att mäta. URVAL Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Urvalsmetoden bygger på att man undersöker de personer som finns tillgängliga (Trost, 2001). Undersökningspersonerna var gymnasieelever i myndig ålder d.v.s. att de hade fyllt 18 år. Anledningen till detta urval var att underlätta processen, då skriftligt godkännande skulle krävas av föräldrarna om personerna var omyndiga. En annan anledning till urvalet var att det på en gymnasieskola var lätt att komma i kontakt med rätt antal deltagare för undersökningsgruppen. Ett brev angående förfrågan om deltagande i en enkätstudie skickades ut via e-post till 28 rektorer på skolor i stockholmsområdet. 15 rektorer svarade nej till studien p.g.a. att de fått ett stort antal liknande förfrågningar och därför inte hade möjlighet till ytterliggare en enkätundersökning. De övriga (13) svarade inte. Eftersom det fanns viss tidspress beslutade författarna att personligen kontakta en tidigare gymnasielärare till en av författarna på en gymnasieskola i norrförort. Läraren godkände studien en vecka innan den utfördes. Deltagarna i studien valdes tillsammans med lärare till elever i årskurs 3. Två lärare på skolan ordnade tillfällen för datainsamlingen. Lärarna ansvarade för de olika klassernas idrottslektioner och kunde därför skapa tid för undersökningen under lektionstid. Därför blev urvalet elever ur dessa lärares klasser. De kontaktade även andra lärare på skolan, för att möjliggöra att fler elever kunde delta i studien. En språklärare godkände att studien utfördes under hans lektion. Ungdomarna deltog frivilligt i studien, efter förfrågan från lärarna och författarna. Totalt deltog 55 gymnasieelever i enkätstudien.

12 Tabell 1: Fördelningen av undersökningsgruppen (n=55) Program Totalt antal elever Kvinna (n=27) Man (n=27) Oklart kön (n=1) NV 13 7 6 NV+SP 15 6 8 1 SP 20 14 6 SP-ID 7 0 7 NV- Naturvetenskapligt program, NV+SP- Naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program, SP- Samhällsvetenskapligt program, SP-ID - Samhällsvetenskapligt program med idrott som inriktning. DATAINSAMLING Enkätundersökningar kan göras på ett förhållandevis stort urval i relation till begränsad tid (Ejlertsson, 2005), därför valdes en kvantitativ design för denna studie. 55 kopior av de båda enkäterna, SMBQ- instrumentet och OGQ- instrumentet markerades med siffrorna 1-55. Detta för att behålla elevernas anonymitet samt undvika att enkäterna blandades ihop inför sammanställningen. En informationsfråga lades till där man fick kryssa i kön, för att kunna jämföra resultat mellan kvinnor och män. Ett OGQ- och SMBQ- instrument lades sedan i 55 kuvert med Karolinska Institutets logotyp, för att öka trovärdighet, pålitlighet och anonymitet. Kuverten delades ut till eleverna vid fem olika tillfällen och miljöer som beskrivs nedan. Vid samtliga tillfällen för datainsamlingen hade ansvarig lärare informerat eleverna att författarna skulle komma. Författarna presenterade sig och syftet med studien och förklarade enkäternas innehåll och syfte. Eleverna uppmanades att vid oklarheter kring frågornas betydelse fråga författarna. Datainsamlingen utfördes i olika miljöer men vid samtliga tillfällen uppmanades deltagarna att sprida ut sig p.g.a. anonymiteten. Kuvert och pennor delades sedan ut till varje elev. Enkäterna tog ca 10 minuter att fylla i och lades sedan tillbaka i kuverten och samtliga kuvert lämnades därefter tillbaka till författarna. Tillfälle 1, gymnastiksalen Vid första studietillfället satt eleverna utspridda på golvet i en gymnastiksal, innan deras lektion började, och fyllde i enkäterna. Antalet elever var 9.

13 Tillfälle 2, gymnastiksal Vid andra studietillfället satt eleverna utspridda på bänkar i en gymnastiksal innan deras lektion började, och fyllde i enkäterna. Antalet elever var 11. Tillfälle 3, lärarrum Vid tillfälle tre utfördes datainsamlingen i ett lärarrum. Eleverna satt i utspridda i en stor soffa. Tre personer fyllde i enkäterna, när de var klara kom ytterliggare fyra elever och fyllde i enkäterna. Antal elever var 7. Tillfälle 4, klassrum Vid tillfälle fyra hade ansvarig lärare givit sitt godkännande för enkätstudien. Eleverna satt vid tillfället väl utspridda vid sina bänkar. Antalet elever var 15. Tillfälle 5, gymnastiksal Vid tillfälle fem satt eleverna utspridda på läktaren i en gymnastiksal efter deras lektion, och fyllde i enkäterna. Antalet elever var 13. DATABEARBETNING En datamatris skapades där alla variabler för varje individ skrevs in under olika rubriker. OGQ- instrument rubriken innefattade antal aktivitetsgap för varje individ. Vid beräkningen av antalet aktivitetsgap kontrollerade båda författarna dessa, för att säkerställa antalet och undvika eventuella felkällor. Under rubriken fråga 29 antecknades ja/nej om undersökningspersonerna hade fyllt i denna fråga. Eftersom denna fråga var av kvalitativ metod och inte innehöll mätbara värden, fylldes endast ja/nej i för att senare kunna underlätta att gå tillbaka till enkäterna för att hantera dessa svar. SMBQ- instrumentet bearbetades på en separat datamatris. En av författarna läste upp siffrorna medan den andra författaren förde in dessa i kalkylbladet. Siffrorna kontrollerades ännu en gång av båda författarna för att undvika felkällor. De positivt ställda frågorna i SMBQ- instrumentet omvändes t.ex. en sjua räknades om till en etta osv. En granskning av data kan höja undersökningens kvalitet (Körner & Wahlgren, 2002). Frågor i en enkätstudie som har hög validitet ska ha ett litet eller inget systematiskt fel (Ejlertsson, 2005). Summa och medelvärde av SMBQ- instrumentet räknades ut för varje individ med hjälp av Excels uträkningsfunktioner, värdena fördes sedan in i

14 original datamatrisen. Summan fördes in under rubriken SMBQ- instrumentet och medelvärdet fördes in under rubriken SMBQ- instrumentet medelvärde. Under rubriken SMBQ- instrumentet riskzon fylldes ja/nej i för att få en översikt och senare kunna användas i tabeller och diagram. Klass/datum, tid och miljö utgjorde egna rubriker i syfte att skilja studiedeltagarna åt och underlätta senare analys av om dessa faktorer påverkat deltagarnas svar. Behandling av bortfall SMBQ- instrumentet Ett bortfall förekom, vilket berodde på att personen inte fyllde i stora delar (2/3) av enkäten. För en annan person saknades uppgifter om kön, då den frågan inte var ifylld. Personen räknades med i statistiken över hela gruppen men uteslöts i statistiken över könsskillnader. Behandling av bortfall av OGQ- instrumentet Bortfall av enstaka frågor hanterades som internt bortfall vilket enligt Ejlertsson (2005) betyder att enstaka frågor inte är besvarade, men att enkäten i stort är ifylld. Ett internt bortfall förekom, då enstaka frågor inte besvarats. Det förekom även två bortfall som berodde på att personerna inte fyllde i stora delar (2/3) av enkäten. I tre enkäter var en fråga på varje enkät otydligt ifylld. Det gick inte att tyda om personen t.ex. hade fyra eller fem aktivitetsgap, därför valdes den lägre siffran för att resultatet inte skulle bli övertolkat. Dessa eventuella aktivitetsgap räknades alltså bort. För en person saknades uppgifter om kön, då den frågan inte var ifylld. Personen räknades med i statistiken över hela gruppen men uteslöts i statistiken över könsskillnader. Innehållsanalys Fråga 29 i OGQ- instrumentet är av öppen karaktär och bearbetades genom en innehållsanalys enligt (Carlsson, 1997). Ett dokument skapades där svaren från fråga 29 skrevs in. Frågan löd, Berätta gärna lite mer om de eventuella gap du har vad gäller någon aktivitet, och vad du upplever som det svåraste om du har flera gap (Eriksson, 2006). Totalt var det 23/ 55 personer som svarat på frågan. Efter att svaren skrivits in i dokumentet analyserades varje svar för sig på så sätt att det som var karakteristiskt i texten identifierades och kodades. De koder som hade gemensamt innehåll fördes samman och beskrivande kategorier bilades för varje grupp som hade gemensamma koder. Totalt blev det tre kategorier som skapades: Tidsbrist begränsar och skapar en obalans i utförandet av aktiviteter, Vardagsaktiviteterna upplevs som meningsfulla och Oförmåga bidrar till minskat aktivitetsutförande.

15 Korrelationsanalys I syfte att undersöka eventuella samband mellan medelvärdet av SMBQ- instrumentet och antalet aktivitetsgap i OGQ- instrumentet utfördes en korrelationsanalys. Antalet aktivitetsgap från OGQ- instrumentet korrelerades med medelvärdet från SMBQ- instrumentet för varje individ. Värdena räknades ut i SPSS programmet version 15.0 för Windows där signifikansen undersöktes d.v.s. om det fanns något samband mellan variablerna, hur det såg ut, och hur starkt sambandet var. Spearman s korrelationskoefficient (rho) valdes då data är på ordinalskalenivå (Ejlertsson, 2003; Brace et al., 2006). SPSS programmet valdes då det också redogjorde för graden av signifikansnivån. Tabeller kan enligt Trost (2001) och Ejlertsson (2005) användas för att ge en tydlig bild av resultatet, då läsarens vanor och förståelse är olika. Därför valdes en tabell för att illustrera resultatet. ETISKA ASPEKTER Enligt etisk kod (2005) är man som arbetsterapeut skyldig att följa lagen om forskningsetisk prövning samt följa etiska riktlinjer som gäller för medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige (FSA, 2005). I enighet med Ejlertsson (2005) och Carlssons (1997) etiska aspekter gavs all information till ansvariga lärare för ett godkännande av studien och dess innehåll. Deltagandet i studien var frivilligt och personerna fick tydlig information om deras rättigheter att när som helst avsluta sin medverkan. Ejlertsson (2005) beskriver även att vissa typer av känsliga frågor lättare kan besvaras via en enkät, då man slipper uttala sig till en främmande person. Studenter kan vara en sårbar grupp att undersöka, och kan även stå i en beroendeställning till läraren. Beroendeställningen kan inte alltid elimineras och i vissa fall måste samtycke om att delta i studier särskilt uppmärksammas (Medicinska forskningsrådet, 2000). För att säkerställa samtycke om medverkan i studien var författarna extra tydliga med att informera om att studien var frivillig innan enkäterna delades ut. Då studien kunde innebära obehag eller väcka starka känslor lade de författarna stor vikt vid att uppmärksamma eventuella tecken på negativ påverkan hos deltagarna i studien. Innan studien sökte författarna upp telefonnummer till studenthälsan på skolan ifall detta skulle bli

16 nödvändigt för eventuella uppföljningssamtal. Författarna uppmärksammade inga tecken på att eleverna påverkades negativt av studien. Författarna följde Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 2005) under hela studien när det gällde att ge ett värdigt bemötande, respektera studenternas privatliv samt att endast inhämta information gällande enkätstudien Vikt lades vid att studiedeltagarna skulle uppleva deltagandet som värdefullt och inte som ett tvång. Författarna var därför noga med att framhålla elevernas betydelse för studien. Även anonymitet och skyddande av deltagarnas uppgifter respekterades och pågick under hela studien. Materialet avidentifierades och inga personliga uppgifter användes. Materialet kommer att förstöras efter det att studien är avslutad (Ejlertsson, 2005; Carlsson, 1997). I enighet med Carlsson (1997) tilldelades varje person ett kodnummer under datainsamlingen och bearbetningen istället för namn för att anonymiteten skulle skyddas. Vid resultatredovisningen redovisades endast gruppmedelvärden så att enskilda värden inte kunde urskiljas. RESULTAT UPPLEVD STRESS HOS UNGDOMARNA SMBQ- instrumentet besvarades av totalt 54 personer med 51 % män och 49% kvinnor. Hela gruppens medelvärde låg på 3,52 vilket visar att gruppen ligger nära riskzonen för skadlig stress. Resultatet visade att 37 % av de 54 deltagarna i studien låg i riskzonen för skadlig stress. Fyra personer hade ett totalt medelvärde på över 5,00. Vilket enligt kriterierna innebär att man har utmattningssyndrom. Tio personer hade ett totalt medelvärde över 4,20. Totalt var det 20 personer (37 %) som låg i riskzonen för skadlig stress. Sammanräknat kan det konstateras att 14 personer (70 %) av dessa 20 personer hade ett medelvärde över 4,20. Detta värde indikerar en hög nivå av skadlig stress. Majoriteten av personerna i riskzonen var kvinnor (60 %). Enligt kriterierna från SMBQ- instrumentet ligger 13 personer nära riskzonen för skadlig stress. Av dessa var majoriteten män (57 %). Hälften av undersökningsgruppen låg utanför riskzonen för skadlig stress.

17 Tabell 2: (n=54) Resultat av SMBQ- instrumentet visar medelvärde, spridningsmått (SD), range, riskzon, nära riskzon samt ej i riskzon för hela gruppen och könsfördelningen. Hela gruppen Riskzon 3,75 Nära riskzon 3,50 Ej i riskzon 3,50 Riskzon 3,75 Nära riskzon 3,50 Medelvärde SD Range Hela gruppen Hela gruppen Hela gruppen Man Kvinna Man Kvinna 3,52 0,89 1,64-5,55 37% 13% 50% 40% 60% 57% 43% UPPLEVDA AKTIVITETSGAP OGQ- instrumentet besvarades av 55 personer, hälften män och hälften kvinnor, med ett bortfall av två personer. Resultatet visade att hela gruppen hade nära 5 aktivitetsgap/person (4,81) i medelvärde. Kvinnorna hade ett högre medelvärde än männen vilket innebär att de i högre utsträckning uppgav fler aktivitetsgap än männen. Tabell 3: (n=53) Resultat över OGQ- instrumentet visar medelvärde, spridningsmått (SD), utbredning för hela gruppen och könsfördelningen. OGQ-instrumentet för hela gruppen OGQ-instumentet: Man OGQ-instrumentet: Kvinna Medelvärde SD Range Medelvärde SD Range Medelvärde SD Range 4,81 2,92 0-11 4,23 2,33 1-9 5,2 3,25 0-11 Alla deltagare i studien med undantag från en person hade aktivitetsgap. Resultatet visade att aktivitets aktivitetsgap förekom i alla vardagsaktiviteter, med undantag från tre aktiviteter tv/video/radio/stereo, dator och delta i religiös verksamhet. Vid en djupare analys av svaren framkom det att ungdomarna ville och utförde aktiviteterna tv/video/radio/stereo, dator och därför innehöll dessa aktiviteter inga aktivitetsgap. Ungdomarna ville inte och utförde inte aktiviteten att delta i religiös verksamhet, därför innehöll denna aktivitet inga aktivitetsgap.

18 Drygt hälften av personerna hade aktivitetsgap i aktiviteten städning. Nästan hälften av personerna hade aktivitetsgap gällande yrkesarbete. Lite mer än 1/3 av gruppen hade aktivitetsgap i aktiviteten matlagning. Hobbyaktiviteter och umgås med partner/barn hade många aktivitetsgap liksom att sköta och uppfostra barn. Tabell 4: Resultat över antalet personer med aktivitetsgap i vardagsaktiviteter (n=53) Antal OGQ- instrumentet (vardagsaktiviteter) personer Städning 28 Yrkesarbete 25 Matlagning 19 Sköta enklare underhåll av bostad, trädgård, bil 15 Hobbyaktiviteter 14 Tvätt och klädvård 12 Umgås med partner/barn 12 Resa 12 Friluftsliv 11 Frivilligt arbete 11 Sköta hemmets ekonomi 10 Sköta och uppfostra barn 10 Studier 9 Sköta mer omfattande underhåll av bostad, trädgård, bil 8 Idrott/motion 8 Läsa (tidsskrift, litteratur) 8 Transporter 7 Skriva 7 Delta i föreningsverksamhet 6 Läsa (dagstidning) 5 Inköp 4 Kulturella aktiviteter 3 Spel 3 Umgås med släkt, vänner, grannar 2 Besöka restaurant, café, pub, danslokal 2 Tv/video/radio/stereo 0 Dator 0 Delta i religiös verksamhet 0

19 INNEHÅLLSANALYS AV FRÅGA 29 (OGQ- INSTRUMENTET) Analysen av fråga 29 resulterade i tre kategorier som beskriver hur ungdomarna upplever sina aktiviteter. Totalt svarade 23 personer på denna fråga. Tidsbrist skapar obalans mellan aktiviteter Det framkom att ungdomarna upplevde att aktiviteterna idrott och skola upptog en stor del av deras tid. Det finns inte mycket utrymme för andra aktiviteter än dessa. De flesta anser dock att de själva har valt dessa aktiviteter och upplever dem som meningsfulla och roliga. Många ungdomar har uppgett att deras aktiviteter kräver mycket av dem, och att det finns områden de inte hinner med t.ex. fritid. Det finns en vilja att utföra fler aktiviteter än vad de hinner just nu. Många uttrycker att de kommer att få mer tid när de slutar skolan. Ganska stressigt när man idrottar på elitnivå och pluggar hårt samtidigt. Jag vill göra mycket, men har inte mycket tid till annat än att plugga. Vardagsaktiviteterna upplevs som meningsfulla Ungdomarna ansåg att deras vardagsaktiviteter var tillfredställande och roliga. En del ungdomar ansåg att deras vardagsaktiviteter var roliga för att de var självvalda och att de styrde över dem och dess innehåll. De uppgav att de bara utförde de aktiviteter som de ville göra och som var nödvändiga. Jag upplever mina vardagsaktiviteter som helt perfekta. Bra, kul. Trivs med allt. Oförmåga bidrar till minskat aktivitetsutförande Ungdomarna uppgav att de inte klarade av vissa aktiviteter som de skulle vilja utföra, och därför avstod de från dessa. En del uppgav att det skulle vilja göra mer men p.g.a. olika inre och yttre faktorer hindrades i sitt aktivitetsutförande. Även ork angavs som en källa till brist i aktivitetsutförande. Det finns vissa saker som jag vill göra, men som jag är mindre bra på och då blir det att jag låter bli att göra det.

20 Det finns mycket jag vill göra som jag inte kan, och mycket jag måste göra men orkar inte eller inte behöver. KORRELATIONSANALYS En korrelationsanalys mellan SMBQ- instrumentets medelvärde och antalet aktivitetsgap i OGQ- instrumentet visade att värdena korrelerade (Spearman s rho = 0, 44, p>0,01). Resultatet visar ett måttligt starkt positivt samband på 0,01. Ett positivt samband för denna studie innebär att en del personer med högt medelvärde från SMBQ- instrumentet även har ett stort antal aktivitetsgap i OGQ. Men eftersom sambandet är måttligt gäller detta inte för alla personer. Vid en djupare analys av värdena framkom att det bland de personer som hade ett medelvärde på SMBQ- instrumentet som översteg 4,20 inte alltid hade många aktivitetsgap. En mindre del av dessa personer med mycket höga värden på SMBQ- instrumentet hade endast ett fåtal aktivitetsgap. I övrigt följde i stort höga SMBQ- instrument medelvärdena med ett stort antal aktivitetsgap. KONKLUSION Hela gruppens medelvärde (54 deltagare) låg på 3,52 vilket visar att värdet ligger nära riskzonen för skadlig stress. Resultatet indikerar att 37 % av dessa ligger i riskzonen för skadlig stress. Totalt var det 20 personer (37 %) som låg i riskzonen för skadlig stress, och av dessa var det 14 personer med ett medelvärde över 4,20. Majoriteten av personerna i riskzonen var kvinnor (60 %). Enligt kriterierna från SMBQ- instrumentet ligger 13 personer nära riskzonen för skadlig stress av dessa var majoriteten män (57 %). Enligt resultatet av OGQ- instrumentet hade gruppen som helhet nära 5 aktivitetsgap/person (4,81), kvinnorna hade generellt fler aktivitetsgap än männen. Aktivitetsgap förekom i alla vardagsaktiviteter, med undantag från tre aktiviteter tv/video/radio/stereo, dator och delta i religiös verksamhet, där det inte förekom några aktivitetsgap alls. Drygt hälften av personerna hade aktivitetsgap i aktiviteten städning. Nästan hälften av personerna hade aktivitetsgap gällande yrkesarbete. Lite mer än 1/3 av gruppen hade aktivitetsgap i aktiviteten matlagning. Hobbyaktiviteter och umgås med

21 partner/barn liksom att sköta och uppfostra barn var aktiviteter där deltagarna hade många aktivitetsgap. Resultatet av fråga 29 visade att en stor del av ungdomarna uppgav att de har ett minskat aktivitetsutförande, som antingen beror på tidsbrist eller oförmåga. En annan del av gruppen menade att deras vardagsaktiviteter upplevs som meningsfulla. En korrelationsanalys mellan stress och förekomst av aktivitetsgap visade att värdena hade en måttligt stark positiv signifikansnivå på 0,01, vilket innebär att det finns samvariation mellan höga medelvärden på SMBQ- instrumentet och ett stort antal aktivitetsgap i OGQinstrumentet. DISKUSSION METODDISKUSSION OGQ- instrumentet användes som mätinstrument för att kartlägga eventuella aktivitetsgap. Instrumentet är under utveckling och har börjat användas kliniskt i liten skala. OGQinstrumentet är utformat för att användas i intervjuer (Eriksson, 2006). Instrumentet har inte tidigare testats på en normalpopulation, utan endast på personer med hjärnskada. Därmed var det oklart huruvida testet skulle fungera för gruppen i denna studie, dvs. kunna påvisa aktivitetsgap. Resultatet av denna första pilotstudie visade dock att instrumentet fungerar för denna urvalsgrupp eftersom det gick att påvisa aktivitetsgap. Även om instrumentet verkar fungera för att fånga aktivitetsgap inom undersökningsgruppen så fanns det i vissa frågor en viss oklarhet över hur ungdomarna uppfattade frågorna, t.ex. svarade tio ungdomar att de hade ett aktivitetsgap på frågan om de ville sköta och uppfostra barn. Eftersom deltagarna i studien var mycket unga skulle det kunna betyda att de missuppfattade frågan och svarade att de ville ha barn i framtiden, eller så visade resultatet att de faktiskt ville ha barn i nuläget. Då deltagarna var unga går det att anta att de flesta av deltagarna i studien bodde hemma hos sina föräldrar. Deltagarnas eventuella aktivitetsgap kan ha blivit påverkade av att föräldrarna utförde en del av aktiviteterna, t.ex. att ungdomarna ville utföra aktiviteten matlagning men inte gjorde detta. Eftersom instrumentet inte är anpassat efter ungdomar kan det innebära att

22 föräldrarna skapar aktivitetsgap hos ungdomarna. För att utveckla instrumentet och göra det mer anpassat för ungdomar bör frågorna om aktiviteterna ha mindre fokus på hushållssysslor som t.ex. hemmets ekonomi, och mer frågor kring skolan, där ungdomarna tillbringar större delen av sin vardag. Fråga 29 i OGQ- instrumentet var av kvalitativ metod och innebar att ungdomarna med egna ord skulle beskriva sina aktivitetsgap. Detta kan ha inneburit en större ansträngning än de övriga frågorna. Detta kan ha bidragit till att det bara var 23 personer som fyllde i frågan. Tydligare information från författarna borde ha givits deltagarna om vikten av att denna fråga skulle fyllas i. Detta hade eventuellt ökat antalet svar på frågan. SMBQ- instrumentet användes för att mäta skadlig stress. Instrumentet är avsett att användas kliniskt och i forskning om utmattningssyndrom. Eftersom denna studie inte utförts på personer med utmattningssyndrom, utan på friska ungdomar kan det finnas anledning att fundera kring instrumentets validitet och resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Det finns dock forskning som är gjord på grupper utan utmattningssyndrom, där man använt SMBQ- instrumentet. I den studien har man med goda resultat kunnat påvisa ett samband mellan sömnproblem och ökad risk för skadlig stress och utmattningssyndrom (Ekstedt et.al, 2006). Instrumentet har även testats på normalpopulation, där enkäten avsedde att mäta stressnivån (Shirom, 2007). Detta kan tala för att denna pilotstudie utförd på ungdomar med en riskbedömning för skadlig stress, kan anses vara valid, dvs. mäter det som är avsett att mäta, trots att instrumentet ursprungliga användningsområde är att mäta utmattningssyndrom. Eftersom det inte fanns någon enighet bland forskare om var gränsen för skadlig stress borde sättas, valdes det mest förekommande gränsvärdet 3,75. Detta bör inte ses som en definitiv gräns och eftersom andra forskare kommit fram till lägre gränsvärden bestämdes ytterliggare ett gränsvärde på 3,50 som i studien kallades nära riskzonen. Eftersom dessa värden är bestämda för just denna studie kan reliabiliteten diskuteras, då denna kräver en enighet när det gäller gränssättning för att studierna ska kunna replikeras. För båda instrumenten går det att föra ett resonemang kring hur de yttre faktorerna som miljö och tid kan ha påverkat resultatet. Eftersom studien utfördes under olika tider och dagar kan det ha påverkat resultatet. Deltagarna kan t.ex. ha haft en dålig dag, upplevt en tillfällig extra press om de hade prov den veckan då studien utfördes osv. Även faktorer som dessa kan

23 påverka reliabiliteten i studien (Eliasson, 2006). Vidare kan det diskuteras om resultatet hade blivit annorlunda om studien utförts på olika skolor. Det är svårt att generalisera resultatet till ungdomar som grupp, då det är allt för osäkert om dessa resultat hade skiljt sig vid en större undersökning på flera olika skolor. Eftersom studien hade ett litet bortfall kan detta tolkas som att instrumenten var tydliga och förståeliga. Det kan också tyda på att deltagarna upplevde frågorna som relevanta för dem. Detta ökar trovärdigheten för denna studie då det mesta av materialet kunde användas. Urvalsmetoden blev ett bekvämlighetsurval, då alla skolor utom en tackade nej. De elever som var med i undersökningen var de elever som fanns tillgängliga. Hade det funnits en möjlighet att undersöka fler skolor skulle detta självklart ha föredragits. Då hade resultatet blivit mer representativt för ungdomar som grupp. Databearbetningen utfördes i Excel där alla värden räknades ut, detta för att minimera felberäkningar som kan uppstå vid uträkning för hand. Värdena kontrollerades även två gånger av båda författarna för att säkerställa att värdena stämde och därmed undvika felkällor. Eftersom ungdomar är en känslig grupp att göra undersökningar på valdes av etiska skäl en enkätundersökning framför intervju. Då frågorna kunde vara känsliga att besvara var anonymiteten viktig för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Det kan upplevas lättare att svara ärligt i en enkätundersökning, än att få direkta frågor under en intervju där personen behöver besvara privata frågor inför okända personer (Ejlertsson, 2005). Eftersom studien genomfördes på en skola under lärarledda lektioner, kan deltagarna ha befunnit sig i en beroende ställning till lärarna och upplevt att de var tvungna att delta. Detta var svårt att helt eliminera, men stor vikt lades vid att betona att studien var helt frivillig. För att frågorna skulle besvaras seriöst av deltagarna var det viktigt att medverkandet var helt frivilligt och att de hade förståelse för att studien var beroende av deras ärliga och seriösa svar. Detta hanterades genom att studenterna fick ett värdigt bemötande av författarna som framhöll hur viktig deras insats var för forskningen. Kontakt med Studenthälsan blev aldrig aktuell då ingen av eleverna uppvisade något behov av uppföljande samtal, men av etiska skäl var det nödvändigt att ha den säkerhetsåtgärden.

24 RESULTATDISKUSSION Resultatet från studien går inte att generalisera på ungdomar som grupp eftersom olika faktorer kan ha påverkat resultatet. En faktor kan ha varit tidpunkten då studien utfördes, samt att antalet studiedeltagare var för litet för att generalisera resultatet. Eftersom studien utfördes sista terminen för gymnasieungdomarna kan det innebära en ökad påfrestning ur olika aspekter som t.ex. slutförandet av många viktiga slutprov (Eliasson, 2006). Resultatet av medelvärdet i SMBQ- instrumentet visade ett förvånande högt värde, 3,52. I jämförelse med tidigare studier på normalpopulation ligger detta värde betydligt högre. I en studie (Shirom, 2007) hade deltagarna totalt 2,25 i medelvärde. I jämförelse med studien på ungdomarna ligger medelvärdet 36 % högre än i den tidigare studien. I en annan studie gjord av Ekstedt et al. (2006) fick man fram ett totalt medelvärde på 1,8 hos deltagarna. Vid en jämförelse med denna studie är medelvärdet hos ungdomarna 49 % högre. Resultatet i denna pilotstudie indikerar att dessa ungdomar förefaller vara mer stressade än normalpopulationen i de tidigare studierna. Det kan finnas en rad olika förklaringar till detta. Tidigare forskning gjord på ungdomar har visat att stress kan bero på att ungdomar ställer höga krav på sig själva när det gäller skola och höga betyg. Samhället och föräldrar uppfattas även ställa höga krav som kan leda till stress (SOU, 2006). Skönhetsideal som framställs i media, konflikter i nära relationer (Nyberg, 2004:03) och dålig ekonomi (Hagquist, 1998) är även bidragande faktorer till stress hos ungdomar. I resultatet framkom att 20 av de 54 ungdomarna (37 %), nära 4 av 10, befann sig i riskzonen för skadlig stress. Av dessa 20 personer hade 70 % ett medelvärde över 4,20, vilket är ett högt värde, då gränsen för utmattningssyndrom ligger på 4,5. Arbetsterapeutisk forskning förklarar uppkomsten av stress som en obalans mellan aktiviteter, vilket kan leda till skada på kärl, kolesterolbeläggningar, hjärtsjukdom och utbrändhet (Wilcock et al., 1997). Om stress hindrar ungdomarna. i sitt aktivitetsutförande bidrar detta till ohälsa (Kielhofner, 2002; Kielhofner, 2004). I en studie gjord av Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer & Theorell (2005) framkom att ohälsa i ungdomen var relaterad till en ökad sannolikhet att bli sjukskriven eller förtidspensionerad vid 50 års ålder. Eftersom resultatet i pilotstudien visade mycket höga siffror för skadlig stress kan det antas finnas en risk att ungdomarna kan utveckla sjukdomar som senare i livet skulle kunna leda till förtidspension.