PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008

INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan 5 OMVÄRLDANALYS sidan 6 VÄRDEGRUND sidan 7 EN FÖRSKOLA FÖR DEMOKRATI sidan 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE sidan 9 TEORETISK GRUND sidan 10 BARNSYN OCH KUNSKAPSSYN sidan 11 OMSORG OCH LÄRANDE sidan 12 EN MILJÖ FÖR LÄRANDE sidan 13 PEDAGOGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN sidan 14-15 HOPP OCH FRAMTIDSTRO sidan 16 INLEDNING Hösten 2006 startade arbetet med att se över Treklöverns värdegrund och gemensamma arbetssätt. Arbetsplanen, som kom till i samband med att enheten bildades och förskolan fick sin läroplan, behövde revideras. I detta arbete har alla medarbetare varit delaktiga genom diskussioner i olika former. Till viss del har också barnens föräldrar varit involverade i arbetet genom diskussioner på föräldramöten och i föräldrarådet. En viktig inspirationskälla för oss har varit Leif Strandbergs tolkning av Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet från arbetet är denna pedagogiska plattform. Plattformen ska i första hand ses som enhetens interna styrdokument och är grunden för arbetslagens arbetsplaner. I dessa arbetsplaner har de förhållningssätt och arbetssätt som tagits upp i plattformen brutits ned ytterligare. Plattformens innehåll är också en grund för andra dokument som föräldrabroschyrer, verksamhetsplaner, kvalitetsgarantier, kvalitetsredovisningar och för enhetens hemsida. 2

PRESENTATION AV ENHETEN Treklöverns förskoleenhet ligger i stadsdelen Rinkeby i nordvästra Stockholm. Enheten bildades 1997 i samband med att förskoleverksamheten i Rinkeby omorganiserades. Den består av förskolorna Knutbygården, Norrgården och Sagogården med vardera fyra avdelningar. Sammanlagt tar Treklövern emot 170-180 barn. Personalstyrkan består av ca 50 personer. Knutbygården byggdes samtidigt som det moderna Rinkeby växte upp i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Förskolan ligger mitt i byn, nära torget, tunnelbanan och skolor men också nära naturen. 2002 genomgick förskolan en omfattande renovering och ombyggnad för att få en pedagogisk miljö som motsvarar dagens krav. Norrgården och Sagogården kom till något senare när efterfrågan på förskoleplatser ökade. Förskolorna ligger på Norravägen som är gränsen mot stadsdelen Bromsten. De flesta av barnen kommer från Rinkeby, men vi har också en viss efterfrågan från föräldrar i Bromsten, trots att stadsdelen tillhör ett annat upptagningsområde. 2004 2005 renoverades båda förskolorna och då gjordes även vissa förändringar på Sagogården för att få en pedagogisk miljö som är anpassad till det Reggio Emilia inspirerade arbetssätt, som håller på att byggas upp i denna förskola. En bekräftelse på Treklöverns gemensamma utvecklingsarbete fick vi 2003, när vi erhöll Stockholms stads kvalitetsutmärkelse. 3

UPPDRAG Så här beskriver förskolans läroplan vårt uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och för vår gemensamma miljö. (sidan 3) Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. (sidan 4) Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (sidan 5) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. (sidan 5) Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. (sidan 5) Läroplan för förskolan Lpfö 98 4

VERKSAMHETSIDÉ Vårt uppdrag är att organisera, planera och genomföra en verksamhet med hög kvalitet för de barn som går i våra förskolor. Barn skapar sin egen kunskap genom samspel med andra barn och vuxna och med den miljö som de befinner sig i. Detta samspel ska vara jämlikt men också asymmetriskt. Med detta menas att pedagogerna ger barnen utmaningar som drar upp deras lärande till en högre nivå. En sådan utmaning är en fostran utifrån de demokratiska och etiska värden som finns uttryckta i läroplanen och som vi själva tror på. En annan utmaning är språket, exempelvis att få utveckla sin förmåga att samtala, berätta och använda tecken och symboler. Förskolan ska vara ett komplement till barnens andra lärandemiljöer. Komplementet kan vara att lära sig ytterligare ett språk, alltså det svenska språket, nya sätt att använda språket, fler möjligheter till sampel, nya verktyg och sätt att använda dessa, nya erfarenheter och idéer för fantasin och kreativiteten. Vi ser förskolan som en mötesplats, där barnen får möta andra barn, stimulerande miljöer och engagerade pedagoger. Förskolan är också en mötesplats för barnens föräldrar, där de får möjlighet att dela ansvaret för barnen med andra vuxna och träffa andra föräldrar. 5

OMVÄRLDSANALYS Barnen i vår förskoleenhet växer upp i Rinkeby och till viss del i angränsande stadsdelar. Under de snart 40 år som det moderna Rinkeby har funnits, har stadsdelen präglats av en stor omflyttning. Under denna tid har också andelen invånare med utländsk bakgrund ökat. Till skillnad från liknande stadsdelar, finns det i Rinkeby ingen klart dominerande språkgrupp eller etnisk grupp, utan en stor blandning av människor som har sitt ursprung i världens alla hörn och som talar en mängd olika språk. Vi ser denna mångfald som en stor tillgång. Språkforskningen är i stort sett enig om att det är bra att vara flerspråkig, inte minst för den kognitiva utvecklingen. Att se på flerspråkighet som en tillgång, betyder inte att det är problemfritt att växa upp med flera språk, då språk är nära knutet till kultur- och grupptillhörighet. Det speciella med att växa upp i områden som Rinkeby är att det gemensamma majoritetsspråket är ett andraspråk för en stor del av invånarna. Detta gör att många föräldrar är mer angelägna om att barnen ska få lära sig svenska än modersmålet i förskolan. Givetvis finns det också många föräldrar som önskar att förskolan ska stödja barnens modersmål. Många familjer har valt att leva i Rinkeby och vill bo kvar. Det ger stor trygghet att leva nära släkt och vänner och det ger möjlighet att bevara språk, kultur och religion. Andra ser Rinkeby som ett tillfälligt boende i väntan på att flytta tillbaka till ett land som man tidigare bott i, att byta till en annan form av boende eller till ett mer integrerat område. Rinkeby lyfts ofta upp av politiker och av massmedia i samband med frågor som rör invandring. Ofta är den bild som man får negativ och det gäller också barnen som beskrivs som barn med brister i sitt språk, i sina erfarenheter av samhället och i sin fostran. Denna bild stämmer inte med den bild av det kompetenta barnet som vi tror på. Vi är medvetna om att det är oerhört svårt att generalisera när det gäller för- och nackdelar med att växa upp i Rinkeby. Varje familj är unik och har sin historia. Våra förskolebarn lever inte bara i Rinkeby utan också i Stockholm, i Sverige och i världen. Många av barnen lever i familjer där familjemedlemmar, släktingar och vänner har upplevelser från krig, våld och förtryck. Dagens barn lever i sammanhang som vuxna inte alltid vet så mycket om och som vuxna ofta förfasar sig över, men ändå till viss del tillåter. Barn har blivit en viktig målgrupp för den populärkultur som erbjuds via TV, musik, datorer, spel, leksaker, kläder med mera. Det är en kultur som betyder mycket för många barn och som vi därför måste använda oss av i det pedagogiska arbetet. Men det är också en kultur som inte alltid stämmer med de värderingar som finns uttryckta i läroplanen och skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling. 6

VÄRDEGRUND Så här beskriver förskolans läroplan de grundläggande värden som ska genomsyra verksamheten Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas upp och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet. (sidan 3) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Ett annat styrdokument som berör värdefrågor är skolverkets allmänna råd för arbetet med att befrämja likabehandling. Enligt dessa allmänna råd ska alla som arbetar i förskolan och skolan aktivt motarbeta alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av enskilda eller grupper. Utifrån de allmänna råden har vi inom enheten tagit fram en likabehandlingsplan för hur vi ska motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling utifrån de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. 7

EN FÖRSKOLA FÖR DEMOKRATI Riksdagen beskriver demokrati så här: Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter. I en demokrati får alla vara med och bestämma. Att få vara med och bestämma och känna sig delaktig är grunden i vårt förhållningssätt mot varandra, mot barnen och deras föräldrar. Som pedagoger och vuxna har vi mycket makt. Det är viktigt att vara medveten om denna makt, så att man kan dela med sig av den till barnen. Det är viktigt att vi som arbetar på Treklövern har kunskap om och är medvetna om den värld som barnen växer upp i. Hur man fostrar barn till demokrati och medmänsklighet i en orolig värld är någonting vi diskuterar i arbetslagen och tillsammans med barnens föräldrar. DETTA ÄR VIKTIGA VÄRDEN FÖR OSS människovärde mänskliga rättigheter rättvisa jämlikhet medbestämmande delaktighet inflytande frihet människors lika värde olikhet som en tillgång solidaritet tolerans ansvar självkänsla identitet medmänsklighet vänskap 8

UTVECKLING OCH LÄRANDE Så här beskriver förskolans läroplan hur vi ska arbeta med utveckling och lärande i barngrupperna Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (sidan 8) Läroplan för förskolan Lpfö 98 9

TEORETISK GRUND Vårt pedagogiska arbete grundar sig till stor del på en sociokulturell syn på lärande. Grunden för detta synsätt formulerades i Ryssland av Lev Vygotskij på 1920- och 30-talet och har sedan vidareutvecklats av flera av de forskare som för närvarande har stor betydelse för förskolans och skolans utveckling. Grunden i det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling är det ömsesidiga förhållandet mellan människa och kultur. Det är människan som skapar kulturen, samtidigt som hon blir till genom att ingå i en kulturell gemenskap. Det är i denna gemenskap som barnet tillägnar sig de färdigheter, kunskaper, värderingar med mera som det behöver för att kunna fungera i samhället. De sammanhang barnet möter blir med detta synsätt mycket betydelsefulla för dess utveckling och lärande. Tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, kamrater med flera kan barn göra saker innan de egentligen vet hur man gör. De lånar helt enkelt andras erfarenhet och kompetens. När barnet lånar gör det samtidigt en egen tolkning. Kunskap uppstår alltså först i samspelet mellan människor. Den blir sedan en del av det enskilda barnets kompetens och kommer därefter tillbaka i nya samspel. En mycket viktig del i det sociokulturella synsättet är människans sätt att använda verktyg (eller redskap) i sitt förhållande till omgivningen. Istället för att ta det vi ska äta direkt från jorden med hjälp av händer och mun, använder vi en rad redskap för att odla, jaga, transportera, förvara, tillaga, äta, diska med mera. Utan verktyg skulle vi inte kunna bo där vi gör och färdas som vi gör. Vi använder också verktyg som hjälp att observera, lösa problem, minnas, tänka och så vidare. Exempel på sådana verktyg är kikare, papper och penna, miniräknare, böcker och i vår tid inte minst datorer och andra elektroniska verktyg. De språkliga verktygen har en särställning för oss människor. Med hjälp av dem kan vi dela erfarenhet med andra och skapa mening, alltså tänka om världen. När barnet börjar använda språket, är det till en början för att kommunicera med andra. Barnet liksom lånar språket från sin omgivning för att sortera sina intryck och upplevelser. Varje gång som ett språkligt uttryck används, används det i en ny situation, vilket gör att det förändras och blir till barnets eget verktyg för tänkande. Språket fungerar alltså som ett redskap för att länka ihop den yttre kommunikationen med ett inre tänkande. Och det utvecklas just genom att användas. 10

BARNSYN OCH KUNSKAPSSYN Vi tror på det kompetenta barnet. Med detta menar vi barnet som med sina sinnen och de verktyg det har tillgång till, har förmåga att undersöka sin omvärld och få otaliga erfarenheter, och på så sätt mer och mer kan föreställa sig hur saker och ting fungerar, hur det skulle kunna vara och hur andra tänker och känner. Vi tror på att barn lär sig genom att vara aktiva. Genom att vara aktiv och samspela med sin omgivning, vuxna och andra barn skapar de förståelse om sig själv och om sin omvärld. De skapar sin egen kunskap och är också medskapare av den utveckling som ständigt sker i omvärlden. Vi tror på att lärandet i dagens kunskapsintensiva samhälle till stor del handlar om att kunna välja i det stora utbud av information och kunskap som finns. Lärandet handlar också om att få tillgång till många olika verktyg och att möjlighet att utveckla dessa. Detta gäller inte minst språken. 11

OMSORG OCH LÄRANDE Förskolan är framförallt en plats för barnen, en plats där de lever en del av sitt vardagsliv. I vårt pedagogiska ansvar ligger att organisera denna plats så att den rymmer både omsorg och lärande. På ett sätt är lärandet överordnat omsorgen. Vi har valt att se på lärande från ett sociokulturellt perspektiv, vilket betyder att barn lär sig ständigt och i alla sammanhang. I detta lärande behöver de pedagoger som är nyfikna och har en vilja att utforska världen tillsammans med barnen och som kan ge dem utmaningar för sitt lärande. På ett annat sätt är omsorgen överordnad lärandet, eftersom förskolebarn är beroende av vuxnas omsorg. Barn är beroende av fysisk omvårdnad och att vuxna ser dem, lyssnar på dem, bekräftar dem, värdesätter dem och ger dem emotionellt stöd, alltså det som ingår i goda relationer. Att ge de kompetenta barnen omsorg betyder att det är aktiva barn som tar emot omsorgen, barn som vill vara delaktiga i utformningen av omsorgen och som själva har en empatisk förmåga. Ett accepterande av barns behov av omsorg innebär också att man ser barn som olika. Vissa barn behöver av olika anledningar särskild omsorg och stöd för att må bra och utvecklas. Andra barn behöver extra mycket utmaningar för sitt lärande. 12

EN MILJÖ FÖR LÄRANDE Vårt uppdrag är att organisera, planera och genomföra förskoleverksamhet som stöder det kompetenta barnets fortsatta utveckling och lärande. Detta stöd handlar mycket om att organisera en stimulerande miljö. Med stimulerande miljö menar vi en plats där det är möjligt att vara aktiv, att samspela, att använda olika verktyg och att använda och utveckla sin fantasi och kreativitet. En stimulerande miljö är en plats där barnens olika erfarenheter ses som en tillgång och där det finns utrymme för barnen att med hjälp av varandra och sina pedagoger skapa en förståelse för allt som händer runt omkring dem. Ett sätt för barn att skapa denna förståelse är leken, som vi ser som en mycket viktig del i vår verksamhet. Förskolan ska vara ett komplement till barnens andra lärandemiljöer, och alltså tillföra någonting som barnen inte kommer i kontakt med i sin hemmiljö. För många av barnen i våra förskolor handlar det bland annat om att lära sig ytterligare ett språk, alltså svenska. Komplementet kan också vara nya sätt att använda språket, fler möjligheter till sampel, nya verktyg och sätt att använda dessa, nya erfarenheter och idéer för fantasin och kreativiteten med mera. För att kunna ge barnen sådana utmaningar för sitt lärande, måste vi pedagoger själva vara nyfikna på hur barn tänker och ha ett utforskande förhållningssätt gentemot barngrupperna och mot omvärlden. Ett sådant förhållningssätt innebär att vi, utifrån det som barnen redan kan och det som upptar deras intressen samt utifrån de delmål som finns i läroplanen, försöker hitta det som Vygotskij kallade för zonerna för närmaste utveckling. Det innebär också att vi följer dessa lärandeprocesser både tillsammans med barnen och i arbetslaget och att vi erbjuder barnens föräldrar att vara delaktiga. 13

PEDAGOGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN NORMER OCH VÄRDEN Varje barn är unikt och har sina speciella erfarenheter, intressen och möjligheter. Vi ser denna olikhet mellan barnen som en stor tillgång för verksamheten. Ett etiskt förhållningssätt som grundar sig på värden som frihet, vänskap, lika värde, jämställdhet, solidaritet, ansvar med mera ska genomsyra verksamheten. Detta förhållningssätt innefattar även att värna om vår natur och miljö. Barnens hälsa har stor betydelse för deras utveckling och lärande. Mat och fysisk aktivitet gör att barnen blir pigga och får lättare att leka och lära. Genom bra omsorg ger vi också barnen möjligheter att utveckla goda och nära relationer. BARNS INFLYTANDE Barnens egna erfarenheter av att vara lyssnade på, respekterade, tagna på allvar, delaktiga och medbestämmande är grunden för den demokratiska fostran vi vill medverka till. 14

UTVECKLING OCH LÄRANDE Grunden för allt lärande är samspel med andra människor. Barn skapar sin egen kunskap genom att tillsammans med andra skapa mening och sammanhang. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Miljön inomhus och utomhus ska vara inspirerande, tillåtande och ge barnen utmaningar för sitt lärande. Barn lär sig inte bara i familjen och förskolan utan också genom alla erfarenheter de får i världen runt omkring. Det är viktigt att barnen får ta med sig dessa erfarenheter till förskolan. Barnen i våra förskolor ska få tillgång till många och bra verktyg. Ett av de viktigaste verktygen är leken. I leken få barnen möjlighet att öva sig i roller och regler. Leken fungerar också som en brygga mellan situationer i verkligheten och situationer i tanken och fantasin. Ett mycket viktigt verktyg för oss människor är det verbala språket. Ett sätt att ge barnen språkliga utmaningar är att använda sig av samtal, berättande samt tecken och symboler. Det är viktigt att de barn som har kompetens i ett annat modersmål än svenska får använda och utveckla denna kompetens. Barn behöver också andra verktyg än leken och det verbala språket för att utveckla sin kreativitet. Sådana verktyg är bild, form, musik, rörelse och drama. Pedagogisk dokumentation är ett viktigt redskap för att synliggöra barns lärande både för dem själva, för oss pedagoger, för barnens föräldrar och för andra intresserade. FÖRSKOLA OCH HEM Barnens vårdnadshavare har huvudansvaret för barnens omsorg, fostran och lärande. De har därför rätt att vara delaktiga i det som händer i verksamheten. Förskolans uppdrag är att komplettera det barnen lär sig i familjen och i andra sammanhang. För att kunna planera för detta komplement behövs ett bra samarbete mellan hem och förskola. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDS- HEMMET Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. När barnen ska börja i nästa skolform är det viktigt att göra en sammanfattning av barnens vistelse i förskolan och medverka vid överföringen till förskoleklasserna. 15

HOPP OCH FRAMTIDSTRO Vi ser som vår absolut viktigaste uppgift att ge barnen en god självkänsla vilket inkluderar hopp om en bra framtid. Vi tror att vi kan medverka till detta genom ett förhållningssätt med fokus på respekt och lyssnande och ett arbetssätt där barnen blir delaktiga i meningsfulla sammanhang. Adresser och telefonnummer till Treklövern Huvudkontor Knutbygränd 6, 16373 Spånga 08 508 41 732 Knutbygården Knutbygränd 6, 16373 Spånga 08 508 41 732 Norrgården Norravägen 4, 16341 Spånga 08 508 41 591 Sagogården Norravägen 10, 16341 Spånga 08 508 41 592 enhetschef biträdande enhetschef biträdande enhetschef pedagogista Olle Pettersson olle.pettersson@rinkeby-kista.stockholm.se Elisabeth Adolfsson elisabeth.adolfsson@rinkeby-kista.stockholm.se Kicki Höök kicki.hook@rinkeby-kista.stockholm.se 16