AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 3 MARS 2005

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 3 MARS 2005 EIO-Q Ledningssystem nu ISOanpassat Elbranschens skräddarsydda ledningssystem EIO-Q hjälper elföretagen att ta ett samlat grepp om kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet. Ständiga förbättringar görs och nu senast har ledningssystemet anpassats till både ISO 9001:2000 och ISO 14001:2004. Läs mer på sid 6 Hans Enström 60 år med stor tvekan Foto: Fredrik Funck/Pressens Bild Foto: Lena Nordlund Positiv konjunktur men varning för ökad konkurrens Fler jobb på gång 2005! Orderstocken hos de elteknikföretag som deltog i konjunkturenkäten var första kvartalet i år ca 7 procent större än sista kvartalet 2004, vilket tyder på fortsatt ökad efterfrågan. Framför allt är det två områden, där företagen väntar sig nya affärsmöjligheter industriinstallationer och larm/säkerhet. Det finns även positiva förväntningar på kommunerna och privatmarknaden och ambitioner att fördjupa samarbetsformerna med befintliga beställare och att höja eller bredda kompetensen. Läs mer på sid 4 I slutet av februari var det dags för EIO:s vd Hans Enström att fylla 60 år. Även om han gjorde ett försök att undkomma uppvaktningarna genom att resa till Sydafrika för ett par veckor, så blev han genom påtryckningar från familj och anställda tvungen att arrangera en eftermiddag med firande. Och tur var väl det, för festlokalen blev tämligen full av potentater som Elsäkerhetsverkets generaldirektör Gunnel Färm, Energiföretagens Arbetsgivareförenings vd Björn Tibell, Målaremästarnas vd Arne Jacobsson, Elektrikerförbundets förhandlingschef Ronny Wenngren och många andra som bjöds på ett dignande plockbord med italienska delikatesser. Även presentbordet dignade och både Hans och gästerna verkade trivas. Grattis, Hans! Boka 25 29 april! EIO på Elfack

INLEDAREN Janne står inför en enorm pedagogisk uppgift EIO:s medlemsföretag omsätter 23 miljarder kronor per år. Marknadsvolymen för hela elteknikbranschen beräknas till cirka 38 miljarder kronor. Med en sådan marknad är det rimligt att våra medlemsföretag kan ta nya marknadsandelar, kanske upp till ett par miljarder kronor ytterligare. Men för att uppnå detta krävs en genomtänkt affärsidé, strategisk planering och kompetensutveckling. Eller som Jan Siezing, vd i Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter (EUU), säger: Man kan fakturera kompetens. Jannes uppgift är att få elbranschen att inse att kompetensutveckling lönar sig. En enorm pedagogisk uppgift. De senaste åren har dessvärre intresset för kompetensutveckling minskat inom elteknikbranschen. Trots att tekniken hela tiden utvecklas är det allt färre som går EUU:s teknikutbildningar. Det är en varningssignal att kompetensutvecklingen minskar, menar Janne. Snart återstår endast priset att konkurrera med, och då är branschen illa ute. Analysföretaget Industrifakta i Helsingborg meddelar att marknadsvolymen förväntas öka med 3 % i år och 4 % 2006. Främst är det industriinstallationer som skapar tillväxt. Även ett ökat byggande och en svag uppgång på svagströmsmarknaden bidrar till ökningen. Rapporten grundas på bland annat cirka 200 intervjuer med svenska installationsföretag samt löpande bevakning av bygg- och installationsmarknaden. Eller som Bo Gösta Rönnberg, Tite AB i Solna uttrycker det: De första månaderna i år har visat på ökad orderingång. Vi märker att det finns fler projekt att arbeta med och hugga på. Industrifakta har även gjort en marknadsstudie där det konstateras att närmare tre fjärdedelar av de större byggherrarna kan tänka sig att köpa in byggnads- och underhållsarbeten från utländska entreprenörer. Upp emot 40 procent har samtidigt planer på att själva direktimportera installationsmateriel, sanitetsporslin och en rad andra byggprodukter. Ökad utländsk konkurrens kräver nya strategier för svenska elinstallatörer. Peter Olofsson informationschef peter.olofsson@eio.se telefon 08-762 75 71 Enligt lagen om offentlig upphandling ska en upphandling göras affärsmässigt. Det innebär bland annat att upphandlingen ska genomföras på ett förutsägbart och öppet sätt, där exempelvis förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt så att det framgår vad den offentlige beställaren vill ha utfört, vilka krav som ställs på anbudsgivaren och hur beställaren tänker utvärdera anbuden. Ett av EIO:s medlemsföretag lämnade nyligen anbud i en offentlig upphandling rörande ett årsavtal för reparation och underhållsarbeten. Beställaren meddelade att de hade för avsikt att teckna avtal med en annan anbudsgivare. Företaget ansåg emellertid att förfrågningsunderlaget var otydligt och att beställaren frångått det när de hade utvärderat anbuden. Anbudsgivare som anser att en offentlig upphandlare bryter mot lagen kan vända sig till länsrätten senast 10 dagar efter det att anbudsgivaren fått vetskap om att upphandlaren har för avsikt att teckna avtal med någon annan och begära att länsrätten antingen förordnar att upphandlingen ska göras om eller att anbudsutvärderingen ska rättas. Företaget begärde i detta fall hjälp av EIO att länsrätten skulle förordna att upphandlingen skulle göras om. Det var främst tre skäl som gjorde att upphandlingen borde göras om enligt EIO: 1. Den offentlige beställaren hade ej klargjort huruvida den tänkte anta den anbudsgivare som avgett det lägsta priset eller den som med hänsyn även till andra omständigheter avgett det mest förmånliga anbudet. 2. Beställaren hade i förfrågnings- Dom angående offentlig upphandling: Gör om upphandlingen underlaget ställt krav på anbudsgivande företag avseende bland annat finansiell och ekonomisk styrka, teknisk kompetens etc utan att ange vilken vikt som fästes vid dessa kriterier och inte heller hur dessa skulle utvärderas. 3. Beställaren hade i förfrågningsunderlaget begärt in prisuppgift dels på timkostnaden för arbete, dels för materialkostnad. Vid utvärderingen av anbuden fäste beställaren dock bara vikt vid timkostnaden. Den offentlige beställaren själv menade dock att upphandlingen gjorts på ett korrekt sätt och bestred yrkandet om att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten gav dock företaget och EIO rätt på alla tre punkterna. En offentlig upphandlare måste i förfrågningsunderlaget klargöra om det är enbart priset eller även andra omständigheter som avgör vem som ska tilldelas arbetet. Vidare måste det av förfrågningsunderlaget framgå vilken vikt upphandlaren ställer på exempelvis krav om finansiell och ekonomisk styrka. Och har man i förfrågningsunderlaget uttalat att såväl pris per timme som materialkostnad är av vikt så kan man inte frångå detta när anbuden utvärderas. Länsrätten konstaterade sammanfattningsvis att upphandlaren brutit mot bland annat kravet på förutsägbarhet i en upphandling på samtliga dessa tre punkter. I och med att upphandlingen således inte gjorts på ett affärsmässigt sätt så förordnade länsrätten att upphandlingen skulle göras om. Välkommen till EIO! Nya medlemmar i februari 2005 För ytterligare information Ulf Nordström, 08-762 75 57 ulf.nordstrom@eio.se EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Lena Nordlund, 08-762 75 58, lena.nordlund@eio.se Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se Redaktionsråd: Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Henrik Junzell, 021-12 29 00, henrik.junzell@eio.se Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #3044, 08-445 87 80. Tryck: Norrmalmstryckeriet Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se EIO Stockholm Chrilles Elhjälp, Stenhamra Mira Konsult HB, Huddinge DM Kontakt El Installation AB, Enskede Nya Roslagstulls Elbyrå AB, Bromma Klingsta El, Danderyd EIO Östgöta-Sörmland Electrotec i Östergötland AB, Finspång EIO Sydöstra Sverige Ronnys El och Hushållsservice, Mörrum EIO Örebro-Värmland Elfirman Zetterlund o Dahlöv HB, Filipstad EIO Uppsala-Västerås El & Industrimontage Syd AB, filial, Västerås EIO Övre Norrland Gustavssons Elektriska i Smedsbyn, Luleå 2 EIO-AKTUELLT nr 3 2005

Jan Siezing, vd på Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, EUU: Kompetensutveckla innan det är för sent Man kan fakturera kompetens, säger Jan Siezing, vd på Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, EUU, som står inför en enorm pedagogisk uppgift: att få elbranschen att inse att kompetensutveckling lönar sig innan det är för sent. De senaste åren har intresset för kompetensutveckling minskat inom elbranschen. Trots att tekniken hela tiden utvecklas är det allt färre som går EUU:s teknikutbildningar. De obligatoriska utbildningarna rullar på som vanligt. Det är en varningssignal att kompetensutvecklingen minskar, säger Jan Siezing. Snart återstår endast priset att konkurrera med, och då är branschen illa ute. Varför det ser ut så här har flera orsaker, menar Jan Siezing. Elbranschen är av tradition inte särskilt strategisk utan bygger snarare på snabba puckar. Dagens lönesystem gynnar inte kompetens utan baseras endast på volym och tid. Kunden betalar oftast lika mycket för enklare kabeldragning som för avancerad programmering. Synen på kunden styrs fortfarande av den egna verksamheten och lönesystemet. Företagen måste lära sig att se sin verksamhet med kundens ögon. En vanlig företagare är ofta en elektriker som startat eget. Många lyckas, några slås ut. Men fler skulle lyckas bättre med en genomtänkt kompetensutveckling. Elföretagen har ett eget ansvar att höja nivån. KONKURRENS FRÅN EU Blockaden av bygget i Vaxholm har satt fokus på ännu en faktor. Konkurrensen ökar från andra EUländer. I längden kan konkurrensen inte lösas med blockader. Marknaden brukar vinna i sådana här fall, säger Jan Siezing. Svenska företag kan inte konkurrera med priset utan måste komma med något mer som högre kompetens. Vi måste också få kunden att förstå vad den får för pengarna. Och vi måste lära oss ta betalt för kompetens. I framtiden behöver branschen kanske fler yrkesgrupper. Enklare uppgifter sköts av bemanningsföretag och mer avancerade moment av specialister med hög kompetens. Branschen blir allt mer nischad och nya marknader tillkommer. Det gäller att välja vad man ska arbeta med. Förutom de obligatoriska kunskaperna krävs teknikkompetens inom respektive område. Därtill kommer produktkunskaper som produktleverantören brukar tillhandahålla. BRANSCHEN ÄR SVAJIG I dag ser vi inga kanonresultat. Branschen är svajig. Företagen planerar inte för framtiden, säger Jan Siezing. Det är dags att sätta sig ner och fundera på sin verksamhet. Små som stora måste lägga upp en strategi för att kunna utvecklas. De måste välja vad de ska satsa på, skaffa sig kunskaper och sedan genomföra sina planerade satsningar. Kompetens ger konkurrensfördelar och det går att ta betalt för den, hävdar Jan Siezing. EUU kan hjälpa företagen Branschen är svajig och små som stora företag måste lägga upp en strategi för att kunna utvecklas, säger Jan Siezing. att utvecklas. Därför bearbetar vi företagen med kontinuerlig information. Börjar några ta tag i sin kompetensutveckling brukar det smitta av sig. Med en satsning på affärsmannaskap, teknik och service blir svenska företag oslagbara, säger Jan Siezing övertygande. Jag håller fullständigt med Jan Siezing, säger Ulf Pettersson, chef för EIO Kompetens inom EIO (se vidare Krönikan på sid 8). Alltför många företag ser kompetensutveckling och utbildning som en kostnad i stället för en möjlighet. De budgeterar överhuvudtaget inte för den. De tvingande utbildningarna är de som används. Företagen är alldeles för kortsiktiga och inser inte värdet av den kompetensutveckling som finns tillgänglig hos EUU, anser Ulf Pettersson. Så länge verksamheten rullar på är det ingen som bryr sig. Och när den inte längre gör det, kan det vara för sent. Det man behöver göra nu är att ta nya tag och försöka kika runt hörnet och se vad som händer. Företagen måste rusta sig för framtiden, slutar Ulf Pettersson. För ytterligare information Jan Siezing 0155-29 29 05 jan@euu.se FAKTA OM EUU Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter (EUU) ägs av elteknikbranschen. EUU erbjuder elteknikbranschen utbildnings- och utvecklingsmöjligheter som ska lyfta branschens position som helhet och stärka och bredda varje enskild individs och företags konkurrenskraft. Kurser finns geografiskt spridda över hela landet och utbildarna är alltid yrkesverksamma inom ämnet. EUU anpassar och skräddarsyr utbildningar för elbranschen och för alla som arbetar inom installation, fastigheter och industri. Konsumentinstruktion för jordfelsbrytare EIO har tagit fram en ny utgåva av klisterlappen Jordfelsbrytare är installerad i denna anläggning. Art nr är 05 2583. Pris: (50 ex/sats) 70: för medlemmar som beställer via webbshopen. 105: för medlemmar som beställer via telefon, fax, brev eller e-post. 140:- för övriga. Alla priser är exkl. moms och frakt som tillkommer. EIO-medlemmar som loggar in på www.eio.se beställer enklast via webbshopen eller e-post till order@eio.se eller fax 026-24 90 10 eller brev EIO:s förslagsservice, 811 88 Sandviken, 026-24 90 28. EIO-AKTUELLT nr 3 2005 3

Utvecklingen för elteknikbranschen 2005 2006: Marknaden ger signaler om ökad tillväxt Volymutvecklingen för elteknikmarknaden 2004 var totalt nära nolltillväxt. Marknadsvolymen förväntas dock öka med 3 procent i år och 4 procent 2006 och främst är det industriinstallationer som skapar tillväxt. Även ett ökat byggande och en svag uppgång på svagströmsmarknaden bidrar till ökningen. Nära nolltillväxt meddelar analysföretaget Industrifakta i Helsingborg i sin senaste genomgång av elteknikbranschen. Rapporten grundas bland annat på cirka 200 intervjuer med svenska installationsföretag samt löpande bevakning av bygg- och installationsmarknaden. Trots positiv utveckling inom ett flertal sektorer på elteknikmarknaden hamnade volymutvecklingen 2004 totalt nära nolltillväxt. Förklaringen finns i den offentliga sektorns byggande och på svagströmsmarknaden, som minskade med ca 17 respektive ca 2 procent. En kraftig ökning av påbörjat bostadsbyggande med 13 procent och tillväxt för byggandet av privata lokaler räckte inte till som kompensation. Även industriinstallationer återhämtade sig med ca 2 procent efter de senaste årens nedgång och här finns nu signaler om ökad tillväxt med omkring 5 procent per år 2005 och 2006. Med över 90 procents kapacitetsutnyttjande och omfattande investeringsplaner inom industrin kan ökningen bli ännu större, om inte exporten försvagas eller räntorna stiger snabbare än väntat. mkr 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 4 0 Totalt marknaden Bostäder SVAGT PÅ SVAGSTRÖM På svagströmsmarknaden verkar återhämtningen bli svagare med någon procents årlig tillväxt, vilket påverkas av en fortsatt trög marknad inom data- och teleinstallationer. Inom larm/säkerhet och styr-/reglerinstallationer förutses en något högre tillväxt, men inom det senare området finns det tecken på att närliggande branscher tar marknadsandelar. På byggmarknaden väntas bostadsbyggandet fortsätta växa med ca 5 procent per år 2005 2006, men stigande räntor och valet 2006 kan förändra bilden. En viss återhämtning på kontorsmarknaden börjar märkas, men denna kan balanseras ut av en väntad nedtrappning av detaljhandelns byggande. Den stora osäkerheten gäller dock hur kommuner och landsting kommer att prioritera sina investeringar de närmaste åren. MARKNADSMÖJLIGHETER Orderstocken hos elteknikföretagen i enkäten var första kvartalet i år ca 7 procent större än ett kvartal tidigare, vilket tyder på fortsatt ökad efterfrågan. Framför allt är det två områden, där företagen väntar sig nya affärsmöjligheter Industri - lager Kontor - handel 2002 2003 2004 2005 prognos Offentlig sektor Ett viktigt tillväxtområde är upprustningen av bostäder och lokaler från 1960- och 1970-talen. Läs hela konjunkturrapporten på www.eio.se. industriinstallationer och larm/ säkerhet. Det finns även positiva förväntningar på kommunerna och privatmarknaden. Dessutom finns det ambitioner att fördjupa samarbetsformerna med befintliga beställare och att höja eller bredda kompetensen. Bland svagströmsföretagen är förväntningarna störst på de offentliga beställarna och ett flertal företag ser larm/säkerhet som ett tillväxtområde. Bedömningarna visar en del tydliga skillnader mellan elteknikföretagen och närliggande branscher. Inom flera av de senare har man en tydligare inriktning ELINSTALLATIONER, HELA SVERIGE, 2004 ÅRS PRISER 2006 prognos Byggnadsunderhåll Industriinstallaitoner Svagström mot byggrelaterade installationer och starka förväntningar på kommande effektivisering av energianvändning. INDUSTRIPROCESSER OCH LARM/SÄKERHET Inom elteknikbranschen är man mer fokuserad mot industriprocesser och larm/säkerhet, som idag tillsammans svarar för nästan halva branschvolymen. Förväntningarna på data- och teleinstallationer verkar ha dämpats avsevärt efter de senaste årens nedgång. En annan förklaring till det minskade intresset kan vara den hårda konkurrensen med ett stort antal mindre företag och allt mer kostnadsmedvetna beställare. Ett viktigt tillväxtområde, som endast nämns av ett fåtal företag, men ändå kan väntas generera stora installationsvolymer, är upprustningen av bostäder och lokaler från 1960- och 1970-talen. Nästan hälften av företagen i enkäten har märkt ökad efterfrågan från kommersiella fastighetsbolag det senaste halvåret. HOT OCH RISKER Bland hotbilderna på marknaden dominerar låg prisnivå och en pågående skärpning av konkurrenssituationen. Bakom dessa finns en EIO-AKTUELLT nr 3 2005

Ökad utländsk konkurrens kräver nya strategier Närmare tre fjärdedelar av de större byggherrarna kan tänka sig att köpa in byggnads- och underhållsarbeten från utländska entreprenörer. Upp emot 40 procent har samtidigt planer på att själva direktimportera installationsmateriel, sanitetsporslin och en rad andra byggprodukter. kombination av nya utländska aktörer, billig utländsk arbetskraft och ökade direktinköp av elmateriel, som även kan omfatta direktimport. Oron bekräftas delvis av en färsk studie, som visar omfattande planer på direktimport och stort intresse för att köpa entreprenader från utländska lågprisaktörer hos de större byggherrarna. KONKURRENS FRÅN LÅG- PRISLÄNDER Samtidigt är det mindre än 15 procent av företagen i enkäten, som hittills har påverkats av utländsk lågpriskonkurrens. Med behörighetskrav, komplex teknik och stor andel krävande industrikunder är det dessutom inte troligt att IKT-sektorn tillhör de mest intressanta områdena för vare sig nya lågprisaktörer eller direktimport. Direkt inköp och pressade materielpriser kan däremot väntas öka i betydelse och leda till nya krav på kalkylering, anbudsgivning och arbetssätt. Andra riskfaktorer är troligen krympande resurser hos offentliga beställare. En annan hotbild kan utgöras av utflyttning av industriföretag till låglöneländer, men denna bör väl balanseras ut av ökad automationsgrad hos de företag som stannar kvar. Det framgår av en ny marknadsstudie från Industrifakta i Helsingborg och tyder på att konkurrensvillkoren på den svenska bygg- och underhållsmarknaden snabbt håller på att förändras. Detta bekräftas av en annan studie från 2004, där omkring en tredjedel av företagen i vissa hantverksbranscher uppger att man redan utsattes för ökad konkurrens från bland annat de nytillkomna EU-länderna. Svenska entreprenörer, installatörer och materialleverantörer måste nu hitta nya strategier för att möta en allt hårdare priskonkurrens från olika utländska aktörer. Att helt enkelt sänka priserna på arbete och material är en möjlighet, som knappast är särskilt tilltalande i branscher som redan idag ofta har små ekonomiska marginaler. En annan strategi är att själv utnyttja utländska underentreprenörer eller att samarbeta med dessa, vilket redan sker hos byggentreprenörerna. Detta är något som företag inom flera andra branscher tror kommer att öka. En tredje möjlighet är att anställa utländsk arbetskraft. Aven det kan väntas bli vanligare, trots att det kan innebära komplikationer med kollektivavtal med mera. AKTUELLA FRÅ GAN Märker du att vi är på väg mot bättre tider? En annan väg att sänka sina kostnader kan vara egen direktimport av bygg- och installationsvaror. Detta ställer dock krav på volymer, kontinuitet och en hel del kompetens inom juridik, språk och logistik. För installationsföretagen är det dessutom fråga om ett mycket stort sortiment, där det knappast är möjligt att hantera import mer än av vissa standardiserade basprodukter. SKÄRPTA BESTÄLLARKRAV ÖPPNAR MÖJLIGHETER Ett annat sätt att möta den växande konkurrensen från utländska aktörer kan vara att utgå från de krav beställarna har på sina entreprenörer. Flera aktuella undersökningar som Industrifakta har gjort visar att det här håller på att ske en skärpning, och detta kan visa sig vara en möjlighet för installatörer och hantverksföretag. En stor majoritet av de större privata och offentliga beställarna uppger att man ökar sina krav på bland annat samarbetsförmåga, flexibilitet, rådgivning, referenser, garantier och inte minst dokumentering av kompetens i olika former. Andra exempel är krav på anbudsgivning, kostnadsredovisning, Ja, det märker jag. Vi startade vår fusion och gick in på börsen under lågkonjunkturen och tänkte: Klarar vi det här, så klarar vi högkonjunkturen också. Vi märker att det finns fler projekt att arbeta med och hugga på. De första månaderna i år har visat på ökad orderingång, men vi kan ju inte titta tillbaka på gammal historik, så det är mer en allmän känsla. Dessutom har vi förvärvat ett annat bolag under den här tiden och är nu 55 stycken i koncernen. Vi jobbar inte som en vanlig elfirma, utan vi arbetar med nyckelfärdiga lösningar, både el, kyla, larm, fläktsystem för data/ serverhallar och kontor samt även datanätverk upp till en viss nivå, främst i Malmöområdet. De flesta av våra kunder är krävande data- och telecomföretag. Vi har också en stor serviceavdelning, som tar hand om alla installationer. Bo Gösta Rönnberg, TITE AB, Stockholm projektledning och på att man tillhör en branschorganisation. För många svenska företag kan högre krav från de större beställarna öppna möjligheter att bemöta utländsk lågpriskonkurrens. Detta kräver dock troligen ett förändrat synsätt när det gäller samarbetsformer och inte minst marknadsföring. Fördjupade och mer långsiktiga samarbetsformer är ett exempel, som dessutom ligger väl i linje med beställarnas ambitioner att utveckla mer kostnadseffektiv upphandling av byggnads- och underhållsarbeten. En annan väg bör vara totalåtaganden vid exempelvis ombyggnadsprojekt, där det också finns intresse hos beställarna, men där det till stor del saknas kompetens och traditioner inom teknik- och hantverksbranscherna. Oavsett vilka strategier som väljs börjar det bli ont om tid. Många utländska aktörer är redan aktiva på den svenska marknaden och beställarnas syn på upphandling har förändrats avsevärt enbart under det senaste året. För ytterligare information: Rolf Persson, Industrifakta, 042-38 04 50 info@industrifakta.se Kom ihåg att boka EIO:s årsmöte den 28 april kl 13! Faxa din anmälan till Lars G Andersson på 08-668 86 17. EIO-AKTUELLT nr 3 2005 5

Foto: Lena Nordlund EIO-Q Ledningssystem: Nu anpassat till ISO-krav EIO-Q ledningssystem är ett hjälpmedel för branschen att ta ett samlat grepp om kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet. Innehållet i EIO-Q Ledningssystem är alltid föremål för ständiga förbättringar. I den senaste utgåvan har en omfattande omarbetning gjorts av innehållet, främst för att motsvara kraven i ISO 9001:2000 och ISO 14001:2004. Hittills har EIO-Q Ledningssystem utgått från Installatörernas krav på ledningssystem, men eftersom dessa krav inte längre underhålls, föll det sig naturligt att fullt ut anpassa EIO-Q Ledningssystem till ISO-kraven, förklarar EIO:s kvalitetschef Pär Lanner. De flesta stora och ledande företagen i branschen har redan valt att certifiera sitt ledningssystem enligt ISO. Anpassningen till ISO märks främst i Företagshandbokens kapitel 8 12 som nu beskriver innebörden av ISO-kraven samt en branschanpassad vägledning och frågor att beakta för respektive krav. Nytt är också att mallen för kvalitets- och miljöplan nu helt fokuserar på projektet, nämner Pär Lanner vidare. Kraven på kvalitets- och miljöplan är till nytta för alla aktörer. Det kräver att man noggrant planerar projekten, vilket säkerställer ekonomi och effektivitet i projektarbetet. Revideringarna av EIO-Q 6 Gå på kurs och säkerställ ekonomi och effektivitet i projektarbetet! uppmanar Pär Lanner som nu kan presentera en ny utgåva av EIO-Q Ledningssystem. Ledningssystem finns som vanligt tillgängligt för abonnenter på www.eio-q.com. Dessutom erbjuder vi abonnenterna, vid denna omfattande uppdatering, att köpa helt nya, reviderade, Företags- och Projekthandböcker till ett bra kampanjpris, i stället för att ladda ner allt via internet. Logga in på www.eio-q.com för att beställa. För dem som inte har EIO-Q Ledningssystem sedan tidigare, rekommenderas EIO-Q-paketet, art.nr. 05 2330, som går att beställa via webbshopen på www.eio.se. Avslutningsvis uppmanar han både dem som har EIO-Q Ledningssystem sedan tidigare, och dem som står i begrepp köpa det nu, att även gå kursen EIO-Q Företagsutveckling, som behandlar hälsa, säkerhet, miljö samt kvalitets- och miljöplaner. Det kan behövas lite hjälp på traven för att komma igång! För ytterligare information: Pär Lanner 08-762 74 93, par.lanner@eio.se INFORMATION FRÅN DISTRIKTEN ÖSTGÖTA-SÖRMLANDS DISTRIKTSFÖRENING Branschmöten våren 2005, start 18.00 med mat Datum Plats 31 mars Ulfhälls herrgård Strängnäs 4 april Hotell Smeden Eskilstuna 13 april Stadshotellet Katrineholm 19 april EUU Nyköping 20 april Scandic nord Norrköping 10 maj Hotell De Geer Finspång 12 maj Granskogens hotell Söderköping 17 maj EIO:s lokalkontor Linköping 24 maj Kisa värdshus Kisa 31 maj Stadshotellet Motala Lars G. Andersson från EIO deltar vid mötet i Strängnäs, Finspång och Motala och informerar om ekonomiska frågor och vilka hjälpmedel som EIO tillhandahåller medlemmarna. Tord Martinsen från EIO informerar om Elsäkerhetsfrågor m m vid mötet i Katrineholm. Lennart Månsson från EIO talar om arbetsmiljöoch sjukfrågor, rehabilitering med mera vid mötet i Norrköping och Linköping. För övrigt, och på övriga orter, informerar Hans Tedesjö kort om AB 04, EIO Kompetensutbildning, vad som pågår inom EIO, nyheter med mera. Anmälan görs till fax: 013 25 30 45 alt e-post: hans.tedesjo@eio.se EIO Östgöta-Sörmland, Box 388, 581 04 Linköping Separat inbjudan har sänts till distriktsföreningens medlemmar på sedvanligt sätt. SYDÖSTRA SVERIGES DISTRIKTSFÖRENING Inbjudan till information om EIO:s Mål 3-projekt EIO har nu skickat in projektansökan till ESF-rådet i Stockholm. Ansökan omfattar 456 EIO-företag med drygt 7 700 anställda. Tidigast i slutet av mars får vi besked från ESF-rådet om vi får projektet godkänt. Men för att inte tappa tempo bjuder vi redan nu in till en informationsträff. I varje företag måste det finnas en person som ska ansvara för det interna analysarbetet i företaget. Det är denna person som vi härmed bjuder in till informationsträffen. Den interna analysen som alla anställda ska vara delaktiga i kan inte genomföras med mindre än att företaget deltar vid någon av träffarna. Analysen måste vara färdig i månadsskiftet maj/juni. Träffarna genomförs klockan 13 17 på följande platser: Datum Plats 18 april Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4 Jönköping 19 april Svenskt Näringsliv, Kungsgatan 1B Växjö 20 april Cajam, Gullberna Park Karlskrona 21 april Scandic Väst, Dragonvägen 7 Kalmar Anmälan görs senast den 31 mars på telefon 0470-74 84 00, fax 0470-74 84 99. Separat inbjudan har sänts till distriktsföreningens medlemmar på sedvanligt sätt. Tryckt Tjänstemannaavtal klart Tjänstemannaavtalet för perioden 1 maj 2004 till och med 30 april 2007 är nu tryckt. Avtalet har sänts i ett exemplar till medlemsföretagen. EIO:s medlemmar kan beställa ytterligare exemplar på www.eio.se, webbshopen, eller från EIO:s förlagsservice, 811 88 Sandviken, fax nr 026-24 90 10. Artikelnumret är 05 2099. EIO-AKTUELLT nr 3 2005

KOM IHÅG 2005 12 För datum för skattedeklarationer och inbetalning av skatter och moms hänvisar vi till Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se Klicka på Sökord A Ö och därefter S Skattekalender allmänna datum. FRÅGOR MED MERVÄRDE Parkering vid jobbet förmånsskatt eller inte? Fri parkering vid jobbet är en het skattefråga. Skatteverket kan förmånsbeskatta de anställdas privata bilar som står uppställda vid kontoret. Kontrollera om ni har ett marknadsvärde eller ej. Om företaget hyr platser är detta ett marknadsvärde. Arrende av marken är också en form av marknadsvärde. Kontrollera i närområdet hur prisbilden ser ut för parkering per dag, månad eller år. Gå in på www.eio.se, sidan för medlemmar. Klicka på EKONOMI, därefter mallar. Här finns ett hjälpmedel för hantering av parkeringsplatserna. Det ingår tre flikar i Exceldokumentet. 1 Parkering vid jobbet 2 Reseräkning 3 Avgifter per månad. Vågar du ge kredit? Var försiktig vid kreditgivning. Under 2004 gick ca 7 000 företag i konkurs. Aktuellt skuldsaldo den 30 september 2004 hos Kronofogdemyndigheten är: 50 153 675 000 kronor (OBS! 50 miljarder kronor) 6 165 000 ärenden (8 100 kronor/ärende) 372 000 personer (135 000 kronor/person). Kontrollera noggrant möjligheten att få betalt för din fordran innan det är för sent. Kronofogdemyndigheten, UC, EIO eller annat bolag kan hjälpa till. Näringsidkare och arbetsresor Vilka regler gäller för enskild näringsidkares resor mellan bostaden och arbetsplatsen? För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller samma regler som för löntagare. 17 kronor per mil för egen bil 6 kronor per mil för dieseldriven förmånsbil 9 kronor per mil för annat drivmedel till förmånsbil. Avdrag medges för kostnader som överstiger 7 000 kr per år. Byta gratisarbete mot bistånd? Kan anställda i ett företag arbeta gratis utan att beskattas samtidigt som företaget ger bidrag som motsvarar den uteblivna lönen till offer för exempelvis flodvågen i Sydostasien? Förmodligen inte. Det finns liknande ärenden som varit föremål för beskattning (RÅ 1962 ref 46). Om sådant arbete är aktuellt i det egna företaget rekommenderas kontakt med Skatteverket. Tjänstebil kontra privat bil En anställds tjänstebil är på verkstad. Han lånar grannens bil i samband med en tjänsteresa. Kan arbetsgivaren betala ut skattefri ersättning med 17 kronor per mil för resan? Ja! AKTUELLA SIFFROR Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se PRISBASBELOPP ÅR 2005 (används för att beräkna taket för sjukpenning, delpension och bilförmån) FÖRHÖJT PRISBASBELOPP 2005 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) HELT DYGNSTRAKTAMENTE ÅR 2005 HALVT DYGNSTRAKTAMENTE ÅR 2005 (höjning från 2003: 10 kr resp. 5 kr) 2 1 4 6 3 7 5 39 400 kr 40 300 kr 200 kr 100 kr REFERENSRÄNTA 1 JANUARI 30 JUNI 2005 2 % Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta enligt räntelagen (om avtal saknas 10 %) STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2004 3,95 % STATSLÅNERÄNTA 3 MARS 2005 3,67 % KONSUMENTPRISINDEX FEBRUARI 2005 279,2 % KONSUMENTPRISINDEX FEBRUARI 2004 277,3 % FÖRÄNDRING KPI (FEB 2004 FEB 2005) +0,7 % ARBETSGIVARAVGIFTER 2005 32,46 % EGENFÖRETAGARAVGIFTER 2005 30,89 % (0 karensdag) AFA-AVGIFTER ARBETARE 2005 5,91 % (inkl pensionsavgift 3,75 %) SÄRSKILT EL-TILLÄGG exkl. moms 2005 0,63 % SÄRSKILD LÖNESKATT på pensionskostnader 24,26 % (Anställd född 1938 eller 1939 betalar 26,37 %) Minnesgåva skattefri inte kontanter Gåvans värde får inte överstiga 10 000 kronor inkl moms. Momsen är avdragsgill. Skattefri gåva kan lämnas vid: Anställds 50-årsdag 25 års tjänst eller mer Upphörande av anställning. som varat sammanhängande minst 6 år. Om beloppet överstiger 10 000 kronor inkl. moms beskattas hela beloppet. Konferens: skattefri/ skattepliktig? För skattefrihet krävs att resan är av nytta för verksamheten. Ett program ska finnas. Normalt krävs 6 timmars arbete per dag och 30 timmar jämnt fördelat per vecka. Inslaget av nöjen och rekreation får inte vara för omfattande. Den som arbetat sammanhängande i minst 6 år, kan få en skattefri gåva av sin arbetsgivare om anställningen upphör. Skattepliktig konferens innebär att företaget har avdragsrätt samt att sociala avgifter utgår. Förmånen läggs till som lön varför även preliminär skatt ska betalas för deltagaren vid konferensen. För ytterligare information Lars G Andersson 08-762 75 69 lars.g.andersson@eio.se EIO-AKTUELLT nr 3 2005 7

B-POST PORTO BETALT RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM Minimikrav på elmateriel Minimikrav på elmateriel i olika slags utrymmen enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00. Sedan början av 1970-talet har EIO givit ut Minimikrav på elmateriel i samband med att nya eller ändrade starkströmsföreskrifter kommit från elmyndigheten. Till skillnad mot tidigare utgåvor är denna utgåva baserad på den svenska standarden SS 436 40 00, Elinstallationer i byggnader Utförande av elinstallationer för lågspänning Elinstallationsreglerna. Elinstallationsreglerna är avsedda att tillämpas tillsammans med Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2004:1. Denna bok kan inte ersätta Elinstallationsreglerna eller Elinstallationsguiden. Dess syfte är i första hand att vara till hjälp för yrkesmannen ute på fältet när det gäller att välja rätt kapslingsklass för elmateriel och för val av kablar i olika miljöer. Varje uppslag i boken avser en viss typ av utrymme. Ordningsföljden följer nu Elinstallationsreglernas numrering. Titel: Minimikrav på elmateriel Art nr: 05 1940. Sidor: 60. Storlek: G5 Pris: 50 kr/st för EIO-medlemmar som loggar in på www.eio.se och beställer via webbshopen. 70 kr/st för EIO-medlemmar som beställer via telefon 026-24 90 28, telefax 026-24 90 10 eller per post till EIO:s förlagsservice, 811 88 Sandviken eller e-post: order@eio.se Pris: 100 kr/st för övriga. Alla priser är exkl. moms och frakt som tillkommer. För ytterligare information: Tord Martinsen, 08-762 74 71 tord.martinsen@eio.se EIO på Elfack 25 29 april EIO finns i monter C 01:02 på årets Elfackmässa i Göteborg! EIO:s monter har en öppen planlösning där vi ska marknadsföra ett antal produkter och nya trycksaker, bland andra: Idéboken för fastighetsägare, med många tips på komfort, säkerhet med mera Mätteknik, del 2, en helt ny film Mimimikrav på elmateriel 2005, ny utgåva Elsäkerhetsdokumentation, ny utgåva Montörshandbok, ny utgåva Medlemmar och kunder bjuds på kaffe och ett eget exemplar av Idéboken samt tidningen Elinstallatören. Dessutom kan alla som vill delta i EIO:s tävling med möjlighet att vinna en digitalkamera. Varmt välkomna! KRÖNIKAN Kompetensförsörjning i framtiden I år, 2005, är ungdomskullarna i gymnasieskolan på sitt maximum. Elprogrammet lockar cirka 5 000 elever per år och elteknikbranschen nyanställer i storleksordningen 700-800 lärlingar. Men vad händer om några år? Ungdomskullarna minskar med 25 procent, det vet vi med säkerhet. Intresset för Elprogrammet kommer att minska om vi i branschen enbart ska hålla på att spika kabel. En sådan framtid lockar inte ungdomarna. Vi ska inte underskatta ungdomarna. De ser, och följer, den tekniska utvecklingen i samhället, inte minst via media. Tekniskt avancerade lösningar dyker upp på de mest oväntade ställen, men de dyker inte upp där man skulle kunna förvänta sig i installationsföretagens vardag. Vad håller vi på med i branschen? Ska vi låta andra branscher ta över tekniskt avancerade installationer och därmed också de teknikhungriga medarbetarna? Företagen måste tänka igenom sin situation och på ett strukturerat sätt satsa på kompetensutveckling av de anställda. Men det handlar också långsiktigt om att se över sin kompetensförsörjning. Den tiden är förbi, då man kunde ta ett jobb och lära upp sig på jobbet. Beställare kommer att kräva av en anbudsgivare att han kan styrka kompetensen hos sina anställda, innan han får jobbet. Det kommer alltså att bli nödvändigt att validera* och dokumentera den befintliga personalens kompetens. Vid nyrekrytering gäller också att anställa medarbetare med för företaget rätt kompetens. Hur hittar man dem i en hårt konkurrensutsatt arbetsmarknad? Ett relativt enkelt sätt, som leder till målet, är engagemang. Visa upp företaget genom att ta emot praoelever från grundskolan och erbjud APU-platser till gymnasieeleverna. Medverka i programråden i gymnasieskolan, KYutbildningar och i högskolan. Det gäl- Ulf Pettersson ler att visa upp elteknikbranschen som den teknikbransch den verkligen är. Vi har en dold arbetskraftreserv i våra nya svenskar som med relativt små insatser kan valideras* och snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Att mot ersättning delta i valideringen är ett utmärkt sätt att utvärdera individens kompetens och på så sätt kunna få rätt medarbetare i företaget. De företag som har visat intresse att delta i elteknikbranschens Mål 3-projekt har ett unikt tillfälle att höja kompetensen i företaget under 2005 2006. Genom olika utbildningsinsatser i ny teknik, ledar- och affärsmannaskap, språk, data och IT skapas nya förutsättningar. En del ser till att det händer något. En del är med när det händer något. En del undrar om det har hänt något. Den senare kategorin är med största säkerhet inte kvar på marknaden om fem år. *Med validering avses: En strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som uppnåtts både i och utanför det formella utbildningsväsendet. Ulf Pettersson Utbildningschef EIO ulf.pettersson@eio.se 8 EIO-AKTUELLT nr 3 2005