STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för delkurs inom Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT: Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU14 Undervisning fredag förmiddag, 9-12 Placering i utbildningen Psykoterapeutiska teorier och metoder inom PDT styrs av en kursplan som är fastställd av styrelsen för Psykologiska institutionen och är giltig från och med höstterminen 2015 (se institutionens hemsida). Hela kursen består av Psykodynamisk diagnostik, Utvecklingspsykologi, Behandlingsmetod och teknik, Metoder och tillämpningar med specifika pdt-format samt Teorier och metoder vid komplexa fall. Behandlingsmetod och teknik är en kurs som sträcker sig över termin 1, 2, 3 och 5. Innehåll Kursen innehåller genomgående en fördjupning av förväntade förkunskaper från grundläggande psykoterapiutbildning. Delkursen påbörjas under termin ett med ett fördjupat lärande i behandlingsmetod och teknik. Innehållet är bland annat den inre och yttre ramen och lyssnandeprocessen i psykoterapi. Under termin två fördjupar vi oss bland annat inom psykoterapeutisk allians, den psykoterapeutiska hållningen, teorier om det omedvetna och fördjupar vårt arbete med överföring och motöverföring. Vi arbetar även med sexualitet i psykoterapi. Under den tredje terminen går vi igenom betydelsen av mentalisering i psykoterapi och hur mentaliseringsbaserade tekniker kan användas användas för att främja klientens utveckling i terapin. Vi kommer även att få ta del av en internationell forskares kunskaper från att arbeta med OPD-2. Den här terminen examineras även allt vi gått igenom inom behandlingsmetod och teknik under de tre första terminerna. Slutligen återkommer delkursen med två halvdagar under slutet av utbildningen, termin fem, då avslutningsarbete i psykoterapi behandlas. Kursen innebär en fördjupning av studenternas kunskaper i behandlingsteori och metod och ges i nära samarbete med den handledda psykoterapin. Undervisningen sker i form av föreläsningar som varvas med diskussioner och rollspel. Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten ha uppnått: Fördjupad kunskap om psykodynamisk psykoterapi som behandlingsmetod. Fördjupad kunskap om psykodynamisk teknik i terapeutiskt arbete med intrapsykiska processer och överföring/motöverföring. Kunna påvisa både en teoretisk och praktisk förståelse för mentaliseringsbaserade interventioner i psykoterapi. Fördjupad förmåga att diskutera och problematisera psykodynamiska metoder och tekniker på ett nyanserat sätt. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, rollspel och litteraturseminarier.
Delkursansvariga Anna Sylvén Björnör, vik. universitetsadjunkt, leg. psykolog, lic. klinisk psykologi, leg. psykoterapeut. Herman Daniels, vik. universitetsadjunkt, leg. psykolog, leg. psykoterapeut. Läsanvisningar till respektive tillfälle 4/9 Mentaliseringsbaserad psykoterapeutisk teknik Allen et al. (2008). kap. 1 och 2. 11/9 Mentaliseringsbaserad psykoterapeutisk teknik Allen et al. (2008). kap. 3 och 6. + Fonagy & Allison (2014) 18/9 Mentaliseringsbaserad psykoterapeutisk teknik Allen et al. (2008). kap. 7. Morken et al. (2013) 25/9 Mentaliseringsbaserad psykoterapeutisk teknik Allen et al. (2008). kap. 9. Bevington et al. (2013). 2/10 Etnicitet. Gemensam storföreläsning. Eventuell litteratur meddelas senare. 9/10 Att tänka tillsammans; förändring av ett narrativ Stern, D. (2010). kap 1, 2,3 och 4. 16/10 Dissociation och förmågan att reflektera Stern, D. (2010). kap 5, 6 och 7. 23/10 Dissociation, icensättning och förståelse Stern, D. (2010). kap 8 och 9. 30/10 Metod och teknik inom pdt Safran i praktiken Hemtentamen i metod och teknik delas ut. 6/11 Forskning om pdt 13/11 Falldragning och kbt för pdt-studenter Falldragningarna är gemensamma med kbt-studenterna. Ni är indelade i två halvgrupper med blandade inriktningar. I varje handledningsgrupp utses ett fall som presenteras så avidentifierat som möjligt, omfattningen ska vara max två sidor. Sedan får en pdt-handledningsgrupp reflektera kring ett kbt-fall, vad kan en pdt-inriktad terapeut tillföra? Och vice versa får en kbt-handledningsgrupp ett pdt-fall att fundera kring. Närmare anvisningar när det närmar sig! 20/11 OPD-2 Inlämning av hemtentamen 27/11 Winnicott Psykodynamisk teknik o hållande. Förmågan att vara ensam. Det sanna och falska självet. Teorin om relationen mellan föräldrar aoch barn. Psykiatriska störningar.
4/12 Winnicott Att kommunicera. Syftet med den psykoanalytiska behandlingen. 11/12 Examination behandlingsteori 18/12 Ingen undervisning 15/1 2016 Evaluering och sammanfattning av terminen Examination Kursen examineras i slutet av termin tre genom en hemtentamen som delas ut tre veckor före inlämningsdatum. Vid examinationstillfället opponerar studenterna på varandras hemtenta-mina i mindre grupper (3-4). För godkänt ska både opponering på annans arbete samt försvarande av ett godkänt arbete göras. För studerande som inte blivit godkänd eller fått restuppgift vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare prov i nära anslutning till det förra. Studerande som underkänts två gånger på delkurs har rätt att begära att annan examinator betygsätter kursen. Framställan härom kan göras till institutionsstyrelsen eller den tjänsteman styrelsen utser. Lärare GBe Gunnar Berggren leg. psykolog, leg. psykoterapeut, universitetsadjunkt GBo Gunnar Bohman leg. psykolog, leg. psykoterapeut, med. dr GJ Gunnel Jacobsson leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr AS Anna Sylvén Björnör leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. lic. SH Stephan Hau leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr IW Indira Windh TA Therese Anderbro med. dr, leg. psykoterapeut AL Aina Lindgren leg. psykoterapeut GB Gunilla Berglund leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent Kurskrav och examination Som allmänt kurskrav gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande i undervisningen. Student som ej uppfyller närvarokravet på kurs, eller del av kurs, ges tillfälle att ta igen momentet vid nästkommande kurstillfälle. Examination sker i form av skriftlig hemtentamen i slutet av termin två med efterföljande muntlig del i grupp. Hemtentamen delas ut under termin 2 under vecka 19 och lämnas in vecka 22, därefter är det opponering i grupp vecka 24. Betyg sätts på både det skriftliga och det muntliga tentamina. För studerande som inte blivit godkänd vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare prov första veckan på nästkommande termin. Studerande som underkänts två gånger i prov på delkurs har rätt att begära att annan examinator skall utses för att bestämma betyg på delkursen. Framställan härom kan göras till institutionsstyrelsen eller den tjänsteman styrelsen utser.
Betyg Ett slutligt betyg på kursen Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT sker genom sammanvägning av samtliga delkursers betyg i slutet av utbildningen. Ett slutbetyg förutsätter godkänt i alla delkurser. För att bli godkänd på denna specifika delkurs krävs uppfyllda kurskrav (se anvisningarna ovan). Examinationsuppgiften för denna delkurs bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan nedan: A Utmärkt Samliga uppgifter är besvarade på ett koncentrerat, synnerligen välskrivet sätt med klargörande och nyanserade teoretiska, kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är väl genomförda och uttömmande teoretiskt förankrade. Ställningstaganden är mycket väl motiverade. Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. B Mycket bra Samliga uppgifter är välskrivna med klargörande, nyanserade teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är väl genomförda och teoretiskt förankrade. Ställningstaganden är väl motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. C Bra Samliga uppgifter är välskrivet med klargörande, nyanserade teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade är något begränsat. Ställningstaganden är väl motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. D Tillfredsställande Samliga uppgifter är välskrivet med teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är begränsat. Ställningstaganden är motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften motiveras. E Tillräckligt I uppgifterna berörs teoretiska och kliniska aspekter, men kortfattade och outvecklade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är otillräckliga. Ställningstaganden är motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan hemuppgiften motiveras. Fx Otillräckligt Hemtentamensuppgifterna är delvis bristfälligt besvarade, tyder på vissa missförstånd, eller är outvecklade. Ställningstaganden är inte motiverade. (Åtgärd: restuppgift.) F Helt otillräckligt Hela, eller väsentliga delar, av hemtentamensuppgifterna är ostrukturerat och bristfälligt besvarade, tyder på missförstånd, eller är outvecklade. Ställningstaganden är inte motiverade. (Åtgärd: Omtentamen.) Allmän info om plagiat, fusk och otillåtet samarbete Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka
meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete. Obligatorisk litteratur Allen, J.G., Fonagy, P., & Bateman, A.W. (2008). Mentalizing in clinical practice. APA: Washington. Fördjupad läsning i kombination med artiklar till de olika delarna. Bevington, D., Fuggle, P., Fonagy, P., Target, M., & Asen, E. (2013). Innovations in Practice: Adolescent Mentalization-Based Integrative Therapy (AMBIT) - a new integrated approach to working with the most hard to reach adolescents with severe complex mental health needs. Child and Adolescent Mental Health, 18(1), 46-51. Bromberg, P.M. (2003). Something Wicked This Way Comes: Trauma, Dissociation, and Conflict: The Space Where Psychoanalysis, Cognitive Science, and Neuroscience Overlap. Psychoanalytic Psychology, 20, 558-574. Fonagy, P., & Allison, E. (2014). The role of mentalizing and epistemic trust in the therapeutic relationship. Psychotherapy finns på nätet: 10.1037/a0036505. Killingmo, B., & Gullestad, S. (2011). Undertexten. Psykoanalytisk terapi i praktiken. Stockholm: Liber. Fördjupad läsning i kombination med artiklar till de olika delarna. Morken, K., Karterud, S., & Arefjord, N. (2013). Transforming Disorganized Attachment Through Mentalization-Based Treatment. Journal of Contemporary Psychotherapy, 44, 117-126. Rotschild, D. (2009). On becoming One-Self. Reflectios on the Concept of Integration as Seen Through a Case of Dissociative Identity Disorder. Psychoanalytic Dialogues, 19, 175-187. Safran, J. D. (2012). Psychoanalysis and psychoanalytic therapies. Washington: APA. Winnicott, D.W. (1993). Den skapande impulsen. Stockholm: Natur & Kultur. Välkomna! Anna Sylvén Björnör Anna.sylven.bjornor@psychology.su.se & Herman Daniels Herman.daniels@psychology.su.se