Gymmedlemmars motivation till gruppträning

Gymmedlemmars motivation till gruppträning En kvantitativ studie om psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning Gym member s motivation to participate in group training. A quantitative study about mental, physical and social factors influence to motivation of group training. Caroline Skantz Fakulteten för Hälsa, Natur och teknikvetenskaper Hälsa & Wellness B-nivå/ 7,5 hp Lisa Hellström Syed Moniruzzaman 2013-06-03

Sammanfattning Motivationen till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga. Det finns olika motivationsfaktorer som påverkar människor till att delta i gruppträning och syftet med studien är därför att undersöka vad det är som motiverar gymmedlemmar på en specifik träningsanläggning till att träna i grupp. Jag valde att göra en kvantitativ enkätundersökning på ett träningscenter vars medlemmar fick fylla i en enkät med bakgrundsfrågor, olika motivationsfrågor samt på vilket sätt gruppträningen är betydelsefull för dem. Ämnet ses som relevant i tiden inom träningsbranschen och jag vill därmed öka förståelsen för vad det är som motiverar människor till att gruppträna. Resultaten visar att det inte finns några samband mellan de faktorer som undersökts men att det kan finnas gemensamma motivationsfaktorer som leder till deltagande i gruppträning. Studiens population var ofta enig om vad det är som motiverar till gruppträna. Resultaten har delats upp i sociala motivationsfaktorer, psykiska motivationsfaktorer och fysiska motivationsfaktorer. Den här studien visar att det som ger mest motivation ur ett psykiskt perspektiv är ökad livslust och livskvalitet. Att vara välmående är en styrande faktor ur ett fysiskt synsätt och ur ett socialt perspektiv visar resultaten att instruktören är den största motivationskällan. Nyckelord: motivationsfaktorer, sociala faktorer, psykiska faktorer, fysiska faktorer, gruppträning, gymmedlemmar

Förord Den här studien har utförts av en student som skrivit en B-uppsats inom Hälsa & Wellness programmet på Karlstad Universitet. Att genomföra den här studien och skriva ett examensarbete har varit väldigt intressant och lärorikt. Ämnet är av stort personligt intresse och det har varit väldigt givande att få göra den här undersökningen. Den är baserad på gymmedlemmars motivation till gruppträning på en träningsanläggning i Karlstad. Genom att titta på undersökningens resultat kan man se vilka faktorer som motiverar gymmedlemmar till att gruppträna. Studien har krävt mycket mer tid än planerat då de praktiska bitarna i undersökningen tagit lång tid. Under studiens gång har jag som författare lärt mig att planering är av väldigt stor vikt vid genomförande av en studie. Jag vill tacka min handledare Lisa Hellström för all hjälp jag fått genom uppsatsens gång. Jag vill även tacka träningsanläggningen jag utförde min studie på för ett enormt stöd samt ett stort tack till alla som har medverkat i min undersökning.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Sociala faktorer som motivation till fysisk aktivitet...2 1.3 Fysiska faktorer som motivation till fysisk aktivitet...3 1.4 Psykiska faktorer som motivation till fysisk aktivitet...4 1.5 Problemområde...5 2. Syfte...5 2.1 Frågeställning...5 3. Metod... 6 3.1 Design... 6 3.2 Urval...6 3.3 Datainsamlingsmetoder... 7 3.4 Databearbetning... 8 3.5 Bortfall...9 3.6 Etiska förhållningssätt...10 4. Resultat...10 4.1 Sociala motivationsfaktorers betydelse till gruppträning...12 4.2 Fysiska motivationsfaktorers betydelse till gruppträning...13 4.3 Psykiska motivationsfaktorers betydelse till gruppträning...14 4.4 Sambandet mellan träningsintensitet och motivation från omgivningen...15 4.5 Sambandet mellan ålder och motivation från omgivningen 16 4.6 Sambandet mellan träningsintensitet och motivation för skador/sjukdomar..17 4.7 Sambandet mellan ålder och motivation för skade-sjukdomsförebyggande...18 5. Diskussion...18 5.1 Metoddiskussion...21 6. Slutsats...23 7. Referenslista...24 Bilaga 1, följebrev........26 Bilaga 2, enkät...27

1 Inledning 1.1 Bakgrund I dagens läge är det känt att fysisk aktivitet är viktigt för människor. Många forskare menar att det är livsviktigt att regelbundet motionera för att upprätthålla en hälsosam status. Fysisk aktivitet är ett samlingsbegrepp för allt kroppsarbete som kräver energi från en individ. Fysisk aktivitet kan vara allt ifrån att resa sig ur en soffa till att springa milen ute i skogen. Motion ses som en strukturerad och planerad fysisk aktivitet där pulsen ska öka och man ska uppnå en viss andfåddhet. Promenader i högre tempo, löpning och annan aktivitet som är krävande ses som motion. Idag pratar vi även om vardagsmotion som innefattar att välja hälsosamma beslut genom att ta trappan istället för hissen, ta en promenad om det är möjligt till jobbet istället för att ta bilen, cykla till skolan etc. Det gäller att utnyttja tillfällen i vardagen till att röra på sig lite extra (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Det finns idag många studier som visar varför vi bör röra på oss. Kroppen mår bra av regelbunden motion både fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet har inverkan på hjärtat och hjärt-kärlsystemet. Hjärtat blir starkare och pumpar ut mer blod och mängden röda blodkroppar ökar som transporterar syre ut i kroppen. Lungorna påverkas då lungkapaciteten ökar och mer syre kan tas in. Nervsystemet påverkas genom att koordination, balans och reaktionsförmåga förbättras som leder till en ökad funktionsförmåga som i sin tur kan leda till ett ökat välbefinnande (Statens folkhälsoinstitut, 2003). Under den senaste tiden har de positiva effekterna av fysisk aktivitet framhävts och fått en stor betydande roll i relation till olika hälsosammanhang. Varför fysisk aktivitet har framhävts så mycket i dagens läge är att en allt större mängd av den svenska befolkningen är fysiskt inaktiva (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Fysisk inaktivitet kan leda till ohälsa genom att riskerna för hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes m.m. ökar. Då kan man fråga sig varför människor inte rör på sig tillräckligt när forskare över hela världen säkerställt de positiva effekterna som fysisk aktivitet ger. För att en människa ska vara regelbundet fysiskt aktiv räcker det inte med yttre påtryckningar utan det krävs motivation. Motivation beskrivs som drivkraften till att utföra en handling. För att kunna göra en beteendeförändring och se till att förändringen blir bestående är motivation en viktig förutsättning (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Vad som motiverar är olika från person till person men också över olika tidpunkter i livet. Motivation finns alltid hos en person men graden av motivationen kan variera. Det kan innebära att motivationen endast räcker till de grundläggande behoven som behövs tillfredställas hos en människa. 1

Motivation delas in i inre motivation och yttre motivation enligt Deci & Ryan (2000). Den inre motivationen är grundformen för självbestämmande aktiviteter som vi människor utför naturligt genom att följa sitt inre jag. Människan har ett inre behov av att kunna bestämma själv och när människan själv bestämmer kommer motivationen inifrån och börjar engagera sig i det som den ser som viktigt. Människor som är inre motiverade vill ta reda på saker själva som hör till deras intresse. Självbestämmande blir ett starkt behov. Det som människan finner intressant genom självbestämmande kan leda till att man främjar den personliga utvecklingen (Deci & Ryan, 2000). Den yttre motivationen är grundformen för icke självbestämmande aktiviteter. Yttre motivation inträffar när en människas beteende styrs av yttre händelser och av andra människors bestämmelser. Beteendet ligger som grund för att erhålla en belöning eller undvika straff. Yttre motivation hänger samman med att känna sig motiverad på grund av ständiga krav eller hot (Deci & Ryan, 2000). Motivation är det centrala när det gäller att förstå och kunna sätta sig in i ett mänskligt beteende (Imsen, 1992). Motivation till fysisk aktivitet kan vara svårt att finna. Olika motivationsfaktorer så som sociala, fysiska och psykiska krävs för att påverka så regelbunden motion blir till en rutin hos en människa (FYSS, 2008). Regelbunden motion för många människor är antingen styrketräning eller ren konditionsträning. Styrketräning i kombination med konditionsträning rekommenderas ofta som en hälsosam motionsform om det blir till en rutin under veckodagarna (Caspersen, m.fl, 1985). Styrketräning har alltid varit en populär träningsform men något som blivit en ökande trend på senare tid är konditionsträning i form av gruppträning. Gruppträningsklasser främjar för många människor fysisk aktivitet och god hälsa både socialt, fysiskt och psykiskt. Vad det är som motiverar till att träna i grupp är en individuellt. Allt fler ansluter sig till gruppträning och blir en del av en sammansvetsad grupp. Att delta i gruppträning kräver någon form av motivation och nedan tas de sociala, fysiska och psykiska motivationsfaktorerna till gruppträning upp. 1.2 Sociala faktorer som motivation till fysisk aktivitet Motivation till att delta i gruppträning skiljer sig från individ till individ. Vissa uppskattar träning bäst genom att få utföra den själv medan andra klarar av träningen bättre i sällskap med andra. Människan ses som ett flockdjur och tycker om att ha andra människor runt omkring sig. Gruppträning bjuder in människor till ett socialt nätverk där nya kontakter skapas samt att det ger oss ett gemensamt intresse. Samtidigt förbättras den fysiska hälsan 2

genom gruppträningen. Den sociala faktorn kan i många fall vara den motivationsfaktor som får individer att gå till ett gym eller en träningsanläggning då de blir socialt delaktiga i någonting. Det kan också vara så att upplevelsen av att tillhöra en grupp kan leda till att en bekräftelse sker mellan individer vilket i sin tur leder till känslor av att människor tillhör någonting. Bekräftelsen leder i sin tur till att gruppdeltagarna känner mer hopp och livsglädje. Att få bli involverad med andra deltagare som har samma intresse kan vara avgörande för vissa individer för att kunna utveckla en ny hälsoplan och en förbättrad fysisk aktivitet (FYSS, 2008). Andra människor i en människas närhet kan ofta ha stor påverkan och därmed också bli ett steg i rätt riktning för att bli fysiskt aktiv (FYSS, 2008). Instruktören kan vara en betydande del till att människor deltar i gruppträning. En del människor kan ha svårt att motivera sig själva utan vänder sig till instruktören i hopp om att bli inspirerad och få igång motivation till träningen. I det stora hela kan de vara så att instruktören blir en inspirationskälla. För att väcka motivation bland gruppdeltagarna kan instruktören visa äkta entusiasm, engagemang och ge gruppen ett mål att sträva efter samt våga överraska deltagarna (Steinberg, 1990). 1.3 Fysiska faktorer som motivation till fysisk aktivitet En effekt som är känd i samband med gruppträning och fysisk aktivitet står i relation med cirkulationssystemet. Hjärtats slagvolym ökar och de organ som ser till att kroppens muskler får syre arbetar bättre och effektivare. Detta är även vad förbättrad kondition kallas. Kondition är en färskvara som inte går att lagra även om en del av konditionens grunder finns kvar i kroppen. Människors cirkulationssystem svarar mycket snabbt på ökad fysisk aktivitet. I samband med fysisk aktivitet stärks även immunförsvaret och åldrandeprocessen bromsar. Det som får många i dagens läge att bli motiverade är att ökad fysisk aktivitet leder till viktminskning i samband med rätta kostvanor. Med rätta kostvanor menas långsamma kolhydrater i form av fullkornsprodukter, proteinrik mat och mycket grönt på tallriken. I samband med de kostvanorna är vatten viktigt att dricka och socker bör undvikas (Folkhälsan, 2012). Regelbunden motion ger oss även en reservkapacitet till att utfärda ännu bättre prestationer i skola/arbete. Hjärnan påverkas av fysisk aktivitet. Signalsubstanser som exempelvis dopamin motverkar depression och smärta frigörs. Vår inlärningsförmåga samt koncentrationsförmåga förbättras genom nybildning av celler vilket gör att minnet förbättras i hippocampus som är en del av det limbiska systemet i hjärnan (Hassmén & Hassmén, 2005). Regelbunden motion med fysisk aktivitet har en positiv effekt vid sjukdomstillstånd och 3

skador. Att fysisk aktivitet är skade-sjukdomsförebyggande kan för många vara en stor motivationskälla till att hålla igång och vara frisk. Fysisk aktivitet är hälsofrämjande och ses som ett komplement till läkemedel (FYSS, 2008). Det finns tydliga samband att risken för sjukdom och dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar minskar vid fysisk aktivitet. Det kardiovaskulära systemet ökar hjärtfrekvensen tack vare att det parasympatiska nervsystemets aktivitet minskar. När slagvolymen ökar så förbättras samtidigt hjärt-minutvolymen. I samband med fysisk aktivitet ökar den maximala syreupptagningsförmågan och vilopulsen sjunker automatiskt (Raustorp, 2002). Regelbunden rörelse i form av fysisk aktivitet sätter igång dessa hälsosamma förändringar i kroppen som i vissa fall kan ersätta läkemedel då aktiviteten blir det bästa läkemedlet. Positiva effekter av regelbunden motion får man oavsett ålder och träningsvana och den som är otränad kommer snabbt att bli fysiskt starkare. 1.4. Psykiska faktorer som motivation till fysisk aktivitet Bland de akuta psykologiska effekterna som oftast nämns i samband med fysisk aktivitet är att ängslan, ilska och aggression minskar och likaså upplevd stress. Efter ett träningspass känner en individ sig oftast mer lugn och avslappnad än innan passet. Det är vetenskapligt studerat gällandes både styrketräning och konditionsträning. Den främsta drivkraften som individer upplever efter avklarade gruppträningsspass är känslan av välbefinnande och välmående som kan leda till positivitet och lycka (Hassmén & Hassmén, 2005). Hälsosam motion, d.v.s. regelbunden fysisk aktivitet kan lindra depression och nedstämdhet då individer ofta upplever att fysisk aktivitet ger positiva förändringar på självkänsla och självuppfattning. Både självkänsla och självuppfattning står positivt kopplade till individens grad av psykologiskt välbefinnande. Fysisk aktivitet i form av gruppträning kan därmed antas påverka depression och nedstämdhet genom en förbättrad självkänsla och självuppfattning vilket i sin tur då ökar välbefinnandet som i sin tur minskar depressioner och nedstämdhet (Hassmén & Hassmén, 2005). Med ett ökat välbefinnande förbättras också sömnen för en del människor. Med hjälp av regelbunden motion påverkas både sömnkvantiteten och sömnkvaliteten positivt. I sin tur kan det leda till en ökad livslust. För att fysisk aktivitet ska ge ytterligare livslust bör träningen vara rolig och underhållande. Att kunna planera och göra sin egen träning rolig kan för många öka motivationen till att vara regelbundet aktiv. Stress och utbrändhet är idag ett problem befolkningen i Sverige pratar om. Det finns ett samband mellan stressbelastning och psykisk ohälsa, speciellt gällande depression. 4

Tillsammans med ångest och utmattning utgör de delar av de mentala konsekvenserna av långvarig psykosocial stressbelastning (Hassmén & Hassmén, 2005). Om man är fysiskt aktiv regelbundet stärker man kroppen och klarar då av kroppsliga påfrestningar i vardagen bättre. Fysisk aktivitet stärker dessutom det egna stressförsvaret genom att en tränad kropp klarar av en stressreaktion i form av t.ex. hjärtklappning och blodtrycksstegring mycket bättre än en otränad kropp. Det beror på att kroppen är van vid det systemet" t.ex. under en joggingrunda eller under ett spinning pass (Vårdguiden, 2011). Den individ som har god kondition blir därför oftast mindre känslig för stress. Den fysiska aktiviteten blir en del av stressrehabiliteringen och rutiner kan då vara till hjälp. Träningsrutiner kan vara till stor hjälp genom att avsätta tid för träningen varje dag och sätta mål för att uppnå inre belöning som i sin tur kan leda till ökad motivation. 1.5 Problemområde Att träna och vara hälsosam fortsätter att vara en ökande trend. Allt fler träningsanläggningar satsar på gruppträning vid sidan om styrketräning med maskiner. Utbudet på olika gruppträningsformer och klasser fortsätter att öka och allt fler ansluter sig till den nya trenden. Att låta en gruppträningsinstruktör hjälpa till och inspirera till att fortsätta träna har blivit en ny sorts trygghet som kan delas mellan alla medverkande. Vad det är som motiverar till att lämna den individuella träningen och istället träna i grupp är en fråga som den här undersökningens syfte ska besvara. 2. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka gym medlemmars motivation till gruppträning och betydelsen av olika faktorer för medlemmars motivation till att delta i en gruppträning..2.1 Frågeställningar Påverkar träningsmängden den psykiska, fysiska och sociala motivationen till gruppträning? Påverkar åldern den psykiska, fysiska och social motivationen till gruppträning? 5

3. Metod Då syftet med den här studien var att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning och vilka faktorer som motiverar till att delta i en gruppträning valdes en kvantitativ ansats. En enkätundersökning ansågs vara en bra metod för att nå ut till en större population (Ejlertsson, 2012). Studien riktar in sig på betydelsen av sociala, fysiska och psykiska motivationsfaktorer. Med enkäter som undersökning får respondenterna chans att svara i lugn och ro vilket blir till en fördel för dem. Undersökningen blir även till en fördel för den träningsanläggning som studien är utförd på, då anläggningen kan i fortsättningen ta del av hur statistiken ser ut kring motivationen till gruppträning. 3.1 Design Den metod som används i studien är en kvantitativ metod och med hjälp av den metoden så kan en tvärsnittsstudie göras. I en tvärsnittsstudie mäts olika variablers utfall vid ett tillfälle och utifrån det fås olika resultat som påvisar om det finns något signifikant samband till det. Genom så kallade chi2-test kan man testa olika variabler mot varandra för att se om det finns några samband. Fördelen med denna metod är att man kan testa sig fram genom att blanda olika variabler och komma fram till olika samband. Nackdelen med tvärsnittstudien är att resultat endast kan ses för beskrivande data och inte de eventuella orsakssamband som finns (Andersson, 2006). Det går bara att urskilja samband med statistiskt säkerställd säkerhet men det går inte att få fram statistik på vad orsakerna till resultatet är. 3.2 Urval Studiens urval består av gymmedlemmar på en specifik träningsanläggning i Karlstad som utför någon slags form av gruppträning. Urvalet har praktiskt taget valts i samband med min praktikplats. Vid en kvantitativ studie ska man förhålla sig till cirka 100 stycken enkäter. Av dessa 100 enkäter fick undersökningen in 75 svar. Träningsanläggningen har mellan 1000-1700 deltagare som deltar i gruppträning per vecka. Det gör då att 75 stycken svarande blir en väldigt liten studiegrupp. Som jag trodde innan enkätundersökningen startade så blev största majoriteten kvinnor vilket gjorde att mitt syfte inte kunde bli att titta på hur det såg ut mellan könen. Istället riktar studien delvis in sig på hur motivationen till att delta i gruppträning skiljer sig åt i ålder. Tack vare att träningsanläggningen har så många olika gruppträningspass för alla åldrar så skiljer sig åldern väldigt mycket på de som deltar i gruppträning. 6

3.3 Datainsamlingsmetod All data har samlats in genom en enkätundersökning. En enkät har gjorts tillsammans med ett följebrev som talar om vad enkäten innehåller, vilket syfte enkätundersökning har och att all insamlad data endast är till för den här studien. I följebrevet tas det upp att all data kommer förstöras när all bearbetning är klar. I följebrevet tas det även upp att deltagandet i undersökning är frivilligt och att all information kommer behandlas anonymt. Individsskyddkravet består av informationskravet där jag som forskare har en plikt att berätta deltagarens uppgift i projektet och att deltagandet är frivilligt (Ejlertsson, 2005). Mitt namn, telefonnummer och mailadress är angivet i följebrevet utifall att de har frågor om undersökningen (Se bilaga 1). Enkäten består av 11 stycken frågor där syftet ligger på att kunna ta reda på vad det är som motiverar medlemmarna till att utöva någon form av gruppträning. Inledningsvis ställs två bakgrundsfrågor vilket kön och ålder deltagarna har. För att kunna se hur deras vanor ser ut i både nutid och dåtid så handlar fråga 1-4 i enkäten om deras grund till gruppträning. Frågorna tar upp om deltagarna varit aktiva i gruppträning tidigare i livet och om de är aktiva i gruppträning nu. För att veta hur fysiskt aktiva de är så tar fråga 2 reda på hur ofta i veckan deltagarna deltar i gruppträning. För många kan det också vara så att de är fysiskt aktiva vid sidan om gruppträning och därför tar fråga 4 upp vilka fysiska aktiviteter de utövar vid sidan om. Fråga 5-7 tar reda på hur betydelsefull gruppträning är för medlemmarna och på vilket sätt. Resten av enkätens frågor är så kallade graderingsfrågor för att kunna gradera motivationen till gruppträning utifrån sociala, psykiska och fysiska faktorer. Med de frågorna kan man urskilja hur olika motivationsfaktorer skiljer sig åt mellan olika grupper. All data har samlats in genom att jag tog kontakt med träningsanläggningen redan sent på vinterhalvåret 2012 för att fråga om det kunde erbjudas en praktikplats på centret. När ett erbjudande om praktikplatsen blev aktuellt berättade jag att i samband med praktiken skrivs ett examensarbete med en undersökande studie som grund. I början av praktiken lades förslaget fram om att göra en undersökning till vad det är som motiverar gymmedlemmarna till gruppträning. Träningsanläggningen såg det som en utmärkt idé för att undersökningens resultat gynnar träningsanläggningen och deras gruppträning. För de kan det vara bra att veta hur deras medlemmar ser på gruppträningen som sker innanför centrets dörrar. All data som behövdes för studien samlades in genom att lägga fram pappersenkäter utanför varsin 7

gruppträningssal på väl synliga bord. Fördelen med denna insamling är att de flesta deltagare sitter och väntar på att få gå in och träna i träningssalarna och i väntans tider så fyller de i enkät. Bredvid högen med enkäterna ställdes två stycken svarslådor ut som medlemmarna fick lämna sina svar i när de kände sig redo och klara. Jag var även inne 3 gånger under en vecka i gruppträningssalarna efter avslutade pass och gav gymmedlemmarna information om min enkätundersökning. 3.4 Databearbetning För att kunna mata in och göra analyser av resultaten har SPSS använts som program. För att beskriva och summera den data som blivit insamlad har deskriptiv statistisk använts på alla variabler. Därefter görs det analytisk statistik på det som bör undersökas för att se eventuella samband och skillnader. Undersökningens frågeställningar har testats genom chi2-test. När ett chi2-test genomförs testar man analytiskt studiens frågeställningar för att se ett samband eller en skillnad mellan två faktorer. Man testar om frekvenserna av faktorerna liknar sina frågeställningar om en speciell sannolikhetsfördelning. P-värdet betyder probability, som visar att det finns chans till ett samband mellan två variabler. Ett p-värde vid hypotesprövning kan hjälpa mig att ta ett beslut om nollhypotesen ska förkastas eller inte efter utförandet av det statistiska testet. Hypotesen i den här studien är att det inte finns några samband mellan träningsintensitet och motivation till gruppträning samt mellan ålder och motivation till gruppträning. Ett signifikant P-värde på 0,05 eller under det värdet (d.v.s. under den 5 % signifikansnivån som har valts) så betyder det att det finns ett signifikant samband mellan variablerna jag undersökt. Visar P- värdet över 0,05 betyder det att det inte finns ett signifikant samband mellan variablerna (Ejlertsson, 2012). Det har gjorts ett chi2-test som utgått från att undersöka om det finns några samband mellan motivation man får från människor i sin närhet och träningsintensitet, d.v.s. hur många gånger i veckan man deltar i gruppträning. Exakt samma test har utförts bara att träningsintensitet har bytts ut mot ålder för att se om det fanns något samband mellan de variablerna. De andra två chi2-testerna har testat sambandet mellan träningsintensitet och motivation till skadesjukdomsförebyggande gruppträning samt ålder och motivation till skadesjukdomsförebyggande gruppträning. 8

Fråga nummer 2 (Se bilaga 2) om hur många gånger respondenterna utövade gruppträning i veckan blev omkodade till tre nya variabler. 1-2 gånger i veckan kodades om till lågintensiv träning, 3 gånger i veckan kodades om till mellanintensiv träning samt 4-5 gånger i veckan kodades om till högintensiv träning. Frågan om vilken grad andra människor i respondentens omgivning motiverar till gruppträning kodades om till två kategorier. De som svarat 0-5 i motivationsgrad hamnade i kategorin låg motivation medan de som svarat 6-10 i motivationsgrad hamnade i kategorin hög motivation. Åldern fördelade sig brett mellan 17-70 år så åldrarna 18-30 blev kodade till kategorin yngre medan respondenterna i åldrarna 31-70 kodades om till kategorin äldre. För att få jämnast fördelning mellan grupperna så kodades åldern om på detta sätt. De andra Chi2-testerna där motivation från andra i omgivningen byttes ut till skadesjukdomsförebyggande motivation till gruppträning blev också omkodade. Träningsintensiteten och ålder blev kodade på samma sätt som ovan medan fråga 11C som frågar om skade-sjukdomsförebyggande gruppträning är en motivationsfaktor kodades om. De som svarat 0-5 blev kodade till kategorin låg motivation och de som svarat 6-10 kodades om till hög motivation. Dessa grupper har kodats om på detta vis för att få så likartade grupper som möjligt för att kunna få bästa möjliga resultat. Många av motivationsfrågorna gick det inte att utföra några statisiska test på. De blev svårt att jämföra olika variabler på grund av en sådan stor snedfördelning mellan grupperna. De flesta av respondenterna hamnade i den övre delen av motivationsskalan vilket gör att fördelningen inte lämpar sig att utföra statistik på. De motivationsfrågor som inte haft en sådan stor snedfördelning är de som är redovisade i resultatdelen. 3.5 Bortfall Det externa bortfallet i den här undersökningen är de medlemmar som är med och deltar i gruppträning men som av någon anledning valt att inte svara på enkäten. Det externa bortfallet går det inte att få fram några siffror på hur många som valt att inte svara på enkäten men ändå utför någon form av gruppträning. Av de som är aktiva medlemmar är det svårt att urskilja hur många som deltar i gruppträning i veckan. Det beror på årstid, väder, högtider, röda dagar etc. men runt 1000-1700 räknade deltagare per vecka. Dock är det värt att tänka på att många av dem är med på fler pass i veckan då de statiskt räknar ut hur många deltagare 9

som var med på varje pass under hela veckans gång. Hänsyn tas till de medlemmar som svarat på enkäten men som valt att inte svara på alla frågor. Detta blir ett så kallat internt bortfall (Ejlertsson, 2012). För att undvika så många bortfall som möjligt informerade gruppträningsinstruktörerna medlemmarna efter deras avslutade träningspass om min undersökning. Ett exempel på ett internt bortfall har skett på motivationsfråga 11C där det är ett bortfall på 9 %. Fråga 11H har ett internt bortfall på 4 %. 3.6 Etiska förhållningssätt Medlemmarna har blivit informerade både muntligt och skriftligt vad undersökningen handlar om och dess syfte. Den muntliga delen har framförts efter avslutade gruppträningspass och den skriftliga delen finns klart och tydligt med i följebrevet. Följebrevet innehåller den information respondenten behöver veta för sitt deltagande och därmed uppfylls informationskravet. Följebrevet tar upp att deltagandet är frivilligt vilket gör att samtyckeskravet också uppfylls eftersom medlemmarna får välja om de vill svara på enkäten eller inte. Genom att informera medlemmarna att undersökningen är frivillig och att all information från enkäterna kommer behandlas anonymt uppfylls därmed kraven enligt konfidentialitetskravet. I följebrevet redogörs det att allt material kommer förstöras så fort bearbetningen av data är klar. De insamlade uppgifterna får endast användas för uppgett forskningsändamål som går under nyttjandekravet och får inte användas för kommersiellt bruk (Ejlertsson, 2012). 4. Resultat I den här studien deltog 75 stycken gymmedlemmar i åldrarna 17 till 70 år. Medelåldern på respondenterna i undersökningen blev 32 år. Det som testats i den här studien är de fysiska, psykiska och sociala motivationsfaktorerna till gruppträning och om dessa skiljer sig åt beroende på träningsintensitet och ålder. Som det troddes innan studiens start så är majoriteten av svarande kvinnor och därför är inte syftet att titta på könsfördelningen i de olika motivationsfaktorerna. För att få en uppfattning om deltagarnas bakgrund och träningsintensitet så visar tabell 1 nedan hur statistiken ser ut både i frekvenser och i procentantal. 10

Tabell 1. Bakgrundsfaktorer, träningsintensitet och betydelse av gruppträning Kön n (%) Man 12 (16 %) Kvinna 62 (82,7%) Ålder n (%) Yngre (17-30 år) 43 (57,3 %) Äldre (31-70 år) 31 (41,3 %) Hur betydelsefull är gruppträning? n (%) Mycket betydelsefull 44 (58,7%) Betydelsefull 19 (25,3%) Ganska betydelsefull 7 (9,3 %) Mindre betydelsefull 4 (5,3 %) Inte alls betydelsefull 1 (1,3 %) Fysisk aktivitet utöver gruppträning n (%) Styrketräning 30 (40 %) Annan gymträning 19 (25,3%) Promenader 62 (82,7 %) Idrottsförening/lagsport 3 (4 %) Hushållsarbete/trädgårdsarbete 16 (21,3 %) Cykling till/från arbete 38 (50,7 %) Nej, enbart aktiv i gruppträning 3 (4 %) Annat 10 (13,3 %) Gruppträningstillfällen per vecka n (%) 1 gång/veckan 10 (13,3 %) 2 gånger/veckan 18 (24 %) 3 gånger/veckan 24 (32 %) 4 gånger/vecka 13 (17,3 %) 5 gånger eller mer/veckan 8 (10,7%) 11

Nästan 83 % av alla deltagande i undersökningen är kvinnor och 16 % av de svarande är män. Som tabell 1 visar så är gruppträning väldigt betydelsefullt för deltagarna. Mer än hälften av alla svarande upplever att gruppträning är väldigt betydelsefullt för dem medan cirka 5 % inte tycker att gruppträning har en så stor betydande roll. Resultaten visar att många av de svarande även utför fysisk aktivitet utanför gruppträningssalens dörrar. 40 % kombinerar gruppträningen med styrketräning och nästan 83 % av deltagarna tycker om att promenera. Hälften av deltagarna föredrar även att cykla till och från arbete. Hushållsarbete, idrottsföreningar/lagsporter och annan gymträning är också fysiska aktiviteter som sker utöver gruppträningen. 4 % uppger att de enbart är fysiskt aktiva i gruppträning. Vidare visar tabell 1 hur deltagarnas träningsintensitet ser ut när det gäller gruppträning. Nästan en fjärdedel av alla svarande deltar i gruppträning 2 gånger i veckan medan 32 % tränar 3 gånger i veckan. Endast 10,7 % deltar i gruppträning 5 gånger eller mer per vecka. Resultaten visar att de flesta deltagarna ligger på en träningsintensitet runt 2-3 gånger per vecka. 4.1 Sociala motivationsfaktorers betydelse till gruppträning Av de svarande i enkäten så visar diagram 2 vilka sociala motivationsfaktorer som motiverar dem bäst. 100% 80% 97% Sociala motivationsfaktorer 87% 60% 40% 59% 39% 52% 52% 45% 44% 20% 0% 3% 11% Instruktören Andra deltagare Jag själv Övriga Socialt umgänge Hög motivation Låg motivation 12

Diagram 2. Sociala motivationsfaktorer till gruppträning Resultatet visar att gruppträningsinstruktören motiverar deltagarna bäst. Med hela 97 % visar resultatet att instruktören har en stor betydande roll vid gruppträning. Den andra motiveringsfaktorn som starkt motiverar är individerna själva. 86 % tycker att ens egen motivering är viktig för att utföra någon form av gruppträning. Socialt umgänge som en motivationsfaktor är respondenterna oeniga om då 52 % tycker att det ger social gemenskap och umgänge medan 44 % av respondenterna inte tycker att det motiverar till något större socialt umgänge. Med andra ord tycker cirka hälften av de svarande att gruppträning ger sociala umgängen. Likadant är det med övriga, det vill säga familj, vänner, läkare, rådgivare, sambo, etc. Cirka 52 % tycker att övriga människor i deras närhet har inverkan på deras motivation till gruppträning medan resterande 45 % inte tycker det. Ett annat resultat som diagram 2 visar är att nästan 60 % av de svarande tycker att de andra deltagarna på samma gruppträningspass är en motivationsfaktor. 4.2 Fysiska motivationsfaktorers betydelse till gruppträning Utav alla respondenters svar i undersökningen visar diagram 3 vilka fysiska faktorer som motiverar respondenterna till gruppträning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fysiska motivationsfaktorer 92% 64% 27% 4% Skada/sjukdom Fysiskt starkare Hög motivation Låg motivation Diagram 3. Fysiska motivationsfaktorer till gruppträning 13

Diagram 3 visar att respondenterna rapporterar fysiska faktorer som starka motivationsfaktorer till gruppträning då 92 % uppger att de känner sig fysiskt starkare genom gruppträning. Resultatet visar däremot att respondenterna inte är lika motiverade att träna i grupp med ett syfte att träningen förebygger skador och sjukdomar som vad resultaten för fysiskt starkare och ökat välmående gör. 64 % tycker att förebygga skador och sjukdomar är en viktig motivationsfaktor. 4.3 Psykiska motivationsfaktorers betydelse till gruppträning Av alla svarande i den här studien visar diagram 4 vilka psykiska faktorer som motiverar deltagarna till gruppträning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Psykiska motivationsfaktorer 92% 91% 89% 87% 93% 4% 5% 7% 9% 3% Hög motivation Låg motivation Diagram 4. Psykiska motivationsfaktorer till gruppträning. Resultatet visar att faktorer ur ett psykiskt perspektiv motiverar de svarande väldigt mycket till att delta i gruppträning. Diagram 4 visar att mer än 85 % av respondenterna uppger att olika psykiska faktorer motiverar dem till gruppträning. 89 % av de svarande menar att gruppträning motiverar till träningsrutiner i vardagen. 92 % är högt motiverad till gruppträning tack vare att det ger dem en ökad livslust både under och efter passens gång. Endast 4 % av de svarande tycker inte att ökad livslust är någon bidragande motivationsfaktor. Att gruppträning är hälsosamt håller 91 % av den totala svarspopulationen 14

med om. 93 % upplever att de känner ett ökat välmående i samband med gruppträning som fysisk aktivitet. Den kategori som fått sämst resultat i den här undersökningen när man ser till de psykiska motivationsfaktorerna är att gruppträning är roligt och underhållande. Även om 85 % av de svarande tycker att gruppträning är en rolig och underhållande träning vilket är bra resultat så är det ändå den faktorn som påvisat lägst motivation till att delta i gruppträning. 4.4 Sambandet mellan träningsintensitet och motivation från omgivningen En av svarsfrågorna i enkäten var hur ofta respondenterna deltar i gruppträning per vecka. Dessa svar delades in i låg intensitet, mellan intensitet och hög träningsintensitet. I tabellen nedan redovisas resultaten från en analys som testar om det finns något samband mellan träningsintensiteten och motivationen deltagarna får från människor i deras omgivning. Det kan t.ex. vara vänner, pojkvän, läkare, rådgivare etc. Tabell 1. Grad av motivation från omgivningen i förhållande till deltagarnas träningsintensitet. Tabell 1 Motivation från omgivningen Låg/mellan motivation Träningsintensitet Låg intensiv n (%) Mellan n (%) Hög intensiv n (%) Chi2* 12 (42,9 %) 12 (54,5 %) 8 (38,1 %) 0,808 Hög motivation 16 (57,1 %) 10 (45,5 %) 13 (61,9 %) *(p-värde < 0,05 är signifikant ) Resultatet visar att de som tränar gruppträning med låg intensitet (1-2 gånger i veckan) gruppträning inte skiljer sig så mycket med motivationen från andra i deras omgivning. 57 % upplever att någon människa i deras omgivning ger högre motivation till att gruppträna medan cirka 43 % upplever att omgivningen inte påverkar deras motivation något större. Likartade mönster kan ses på de respondenter som tränar lågintensivt (1-2 gånger/veckan) och de som tränar högintensivt (4-5 gånger/veckan). Detta test visar att det inte finns något signifikant samband mellan träningsintensiteten och motivationen deltagarna får från sin omgivning. 15

4.5 Sambandet mellan ålder och motivation från omgivningen. En av bakgrundsfrågorna i studien frågade om ålder på deltagarna. Åldern fördelade sig mellan 17 till 70 år och för att kunna analysera om åldern hade samband med motivation delades den variabeln in i en yngre och en äldre kategori. I tabellen nedan har en analys gjorts för att testa om det finns något signifikant samband mellan åldern på deltagarna och motivationen de får från deras omgivning. Tabell 2. Grad av motivation från omgivningen i förhållande till deltagarnas ålder. Tabell 2 Motivation från omgivningen Ålder Yngre (17-30 år) Äldre ( 31-70 år) n ( %) n (%) Chi2* Låg/mellan motivation 16 (38,1 %) 17 (56,7 %) 0,119 Hög motivation 26 (61,9 %) 13 (43,3 %) *(p-värde < 0,05 är signifikant ) Något fler bland de yngre (17-30 år) uppger högre motivation från människor i deras omgivning än de äldre (31-70 år). Nästan 62 % av de yngre visar att de får hög motivation av människor i deras omgivning medan 43 % av de äldre upplever att de blir högt motiverade av någon i deras närhet. I kategorin äldre är det ingen större skillnad på låg och hög motivation från omgivningen då nästan 57 % har svarat att motivation från deras omgivning inte är så betydande för dem. I kategorin yngre skiljer det sig lite mer då 38 % upplever att motivation från omgivningen inte är en hög motivationsfaktor. Även detta test visar att det inte finns något signifikant samband mellan åldern på deltagarna och dess motivation från omgivningen. 16

4.6 Sambandet mellan träningsintensitet och motivation för skadesjukdomsförebyggande gruppträning. Tabellen nedan visar träningsintensiteten i samband med motivation till att gruppträning förebygger skador och sjukdomar. Träningsintensiteten är uppdelad i låg intensiv, mellan och hög intensiv träning. Motivationskategorierna är indelade i låg/mellan motivation samt hög motivation. Tabell 3. Grad av motivation till skade-sjukdomsförebyggande gruppträning i förhållande till träningsintensitet. Tabell 3 Träningsintensitet Motivation till skadesjukdomsförebygga nde Låg intensiv n(%) Mellan n (%) Hög intensiv n (%) Chi2* Låg/mellan motivation 8 (29,6 %) 5 (25,0%) 5 (26,3%) 0,786 Hög motivation 19 (70,4% ) 15 (75,0 %) 14 (73,7%) *(p-värde < 0,05 är signifikant ) Av tabellen att läsa så skiljer det sig inte mycket i motivation för de som tränar låg intensivt. Nästan 30 % upplever att en skade-sjukdomsförebyggande faktor är av låg/mellan motivation medan nästan 70 % upplever att den faktorn ger hög motivation. Likartade mönster ses både för dem som ligger mellan hög och låg träningsintensitet samt gruppen som är högintensiva till gruppträning. Det här testet visar dock att det inte finns några signifikanta samband mellan deltagarnas träningsintensitet och deras motivation till att gruppträning är skadesjukdomsförebyggande. 17

4.7 Sambandet mellan ålder och motivation till skade-sjukdomsförebyggande gruppträning. Den här tabellen visar deltagarnas ålder i samband med motivation till skadesjukdomsförebyggande gruppträning. Även här är åldern indelade i två kategorier, yngre och äldre. 17-30 år tillhör åldersgruppen yngre medan 31-70 år tillhör den äldre gruppen. Motivationskategorierna är indelade i låg/mellan motivation samt hög motivation. Tabell 4. Grad av motivation till skade-sjukdomsförebyggande gruppträning i förhållande till ålder. Tabell 4 Motivation till skadesjukdomsförebyggan de Yngre n (%) Ålder Äldre n (%) Chi2* Låg/mellan motivation 14 (35,9 %) 5 (17,9 %) 0,89 Hög motivation 25 (64,1%) 23 (82,1 %) *(p-värde < 0,05 är signifikant ) Tabell 4 visar att de som är av den yngre åldersgruppen upplever cirka 64 % att gruppträning som skade-sjukdomsförebyggande är en låg motivationsfaktor medan cirka 36 % upplever att förebygga skador och sjukdomar ger hög motivation till gruppträning. I den äldre åldersgruppen tycker nästan 18 % att förebyggning av skador och sjukdomar ger låg motivation medan 82 % har hög motivation till den motivationsfaktorn.. Av resultatet att tyda så finns det inget signifikant samband mellan ålder och motivation till att gruppträning förebygger skador och sjukdomar. 5. Diskussion Motivationsfaktorernas betydelse till gruppträning I den här studien är 63 stycken kvinnor och 12 stycken är män. Resultaten visar att studiepopulationen är fysiskt aktiva och har regelbunden motion som en rutin i vardagen. De 18

flesta av deltagarna är med på gruppträningspass 2-3 gånger i veckan då resultatet visar att en fjärdedel av alla respondenter utför gruppträning 2 gånger i veckan och 32 % av deltagarna tränar 3 gånger i veckan. Studien visar även att deltagarna är fysiskt aktiva utanför gruppträningssalarna. Den största aktiviteten vid sidan om gruppträningen är styrketräning och promenader. Nästan 2/3 av alla deltagande anser att gruppträning är väldigt betydelsefullt för dem och tack vare att de har fått svara på vilket sätt gruppträningen är betydelsefull för dem så kan resultat handplockas direkt ur enkäterna. Nästan alla upplever gruppträning som bra träning då det ger extra motivation tack vare att en instruktör motiverar deltagaren på ett positivare sätt än vad deltagaren själv gör. Det är svårare att slappa under ett gruppträningspass än när deltagaren tränar själv i gymmet och tar sig friheten att vila mellan maskinövningarna. Nästan alla svarande i studien upplever gruppträning som inspirerande, motiverande och rolig träning. Gruppträning kan för många vara ett socialt nöje som kombineras med nytta i form av fysisk aktivitet. För andra människor kan det vara en sorts tävling mot deltagaren själv genom att se de andra deltagarna inte ge upp och då vill individen uppnå en slags yttre belöning genom att inte vara sämre. Att samtidigt ha en ledare som instruerar under hela passets gång kan vara en stor motivationskälla för många. Instruktören kan vara det motiverande svaret till varför många tycker att träning är roligt medan andra får njuta av ett träningstillfälle tillsammans med ett gäng kompisar. Enligt deltagarnas egna ord ses gruppträning som ett komplement till vanlig träning inne i gymmet. Något som största majoriteten av deltagarna gav informerade om var att träningen ger dem ett ökat välmående och välbefinnande vilket då gör att den här studien styrker tidigare forskning om att fysisk aktivitet ger ett ökat välbefinnande både fysiskt och psykiskt (Hassmén & Hassmén, 2005). De sociala motivationsfaktorernas resultat visar att instruktören samt deltagaren själv är de två största motivationskällorna. Detta styrker tidigare forskning som påvisat hur viktigt det är att motivationen underlättar lärandeprocessen och därför är något som instruktörer borde fortsätta arbeta med (Steinberg, 1990). Vad det är som gör att instruktören blir motiverande är olika från individ till individ. Det kan vara så att instruktören sprider en enorm glädje och energi vilket kan räcka som motivation för en deltagare medan en annan deltagare behöver någon som stöttar och motiverar hela vägen in i mål. Det kan också vara så att gruppträningsinstruktören blir en trygghet samt en förebild människor ser upp till. Deltagarna ser sig själva som motivationskällor vilket visar tecken på inre motivation, att man vill uppnå inre belöning eller en personlig utveckling (Hassmén & Hassmén, 2005). Inre motivation hänvisar till högt autonoma beteenden som ger känslor i form av nöje, glädje och 19

tillfredsställelse till att delta i en aktivitet. I resultatet märktes det även av att de som är runt 17-30 års ålder inte hade någon större positiv inställning till gemenskapen de får från gruppen utan att de mest gör det för sin egen skull. Däremot i åldrarna 31-70 års ålder så är det påvisat från resultaten att gemenskapen är viktigare för dem än vad de är för de som är yngre. De här resultaten gick inte att analysera och visa i undersökningen på grund av den stora snedfördelningen i den motivationsfaktorn. Från tidigare forskning är det bevisat att äldre människor upplever gruppträning som en social gemenskap där nya kontakter kan knytas (Hildebrandt & Neufeldt 2009). Som svar på frågeställningen angående sociala faktorers betydelse så är gemenskapen och ha roligt tillsammans i grupp viktigt men att det främst är instruktören som är den största sociala motivationen. De psykiska motivationsfaktorerna visar de största skillnaderna i resultatdelen mellan hög och låg motivation till gruppträning. Den psykiska motivation är väldigt viktig för deltagarna i den här studien då resultaten visar att nästan 90 % av alla psykiska faktorer i resultatdelen uppnår väldigt hög motivation till gruppträning. Att det visar så höga resultat tror jag är en så enkel förklaring som att alla individer vill göra det som får en att må bra i sig själv. Människor söker efter saker och ting som ger ökad livslust och som får dem att bli psykiskt starkare. Att människor trivs med rutiner visar också att träningen för deltagarna blir en slags vardagsrutin som leder till trygghet. Rutiner rutar in livet och minskar kaos (Hjälpmedelsinstitutet, 2008). Att träningen blivit en rutin för deltagarna kan vara för att de har roligt under passen vilket resultatet visar att deltagarna tycker. När deltagarna upplever träningen som rolig och underhållande ökar samtidigt deras välmående vilket då stämmer överens med tidigare forskning om att fysisk aktivitet ger effekter av ett ökat välbefinnande och välmående (FYSS, 2008). En ytterligare sak att notera i den här studien är att deltagarna i undersökningen har svarat att de upplever positiva effekter på psykologiska problem som t.ex. stress, aggressioner eller dålig sömn efter avklarade gruppträningspass. Studiens frågeställningar söker svar ifall träningsintensiteten och åldern påverkar de sociala, fysiska och psykiska motivationsfaktorerna. I samtliga analyser och chi2-test har resultaten visat att p-värdet var över 0,05 (dvs. över den 5 % signifikants nivå som valdes) Det p-värdet visar att det inte finns några signifikanta samband mellan träningsintensitet och motivationsfaktorerna samt mellan ålder och motivationsfaktorerna. 20

Motivation från människor i omgivningen och motivation till skade-sjukdomsförebyggande träning var de två faktorer som var mest jämnfördelade i resultatanalysen. De andra sociala, fysiska och psykiska variablerna har det gjorts statistik på men inte varit någon idé att redovisa pga. snedfördelning. De flesta svaren hamnade i den övre delen av motivationsskalan vilket gjorde det svårt att dela upp dem i låg samt hög motivation. Analyserna visar att äldre tenderar att ha högre motivation till att delta i gruppträning för att det är skadesjukdomsförebyggande. För att förhindra både sjukdomar och för tidig död av alla anledningar är regelbunden fysisk aktivitet väldigt viktigt bland äldre. Risken blir större ju äldre en människa blir till att drabbas av olika besvär och sjukdomstillstånd. Under de senaste hundra åren har äldre personer blivit mycket friskare. Människor som är runt 70 år idag är friskare än 70- åringar som levde för några årtionden sedan (Thille & Hamerslag, 2003). Med den forskningen kan slutsatsen dra att respondenterna i den här undersökningen är måna om sig själva och sitt hälsotillstånd och där med utövar gruppträning för att minska riskerna för skador och sjukdomar. Även om fler äldre angav sjukdomsförebyggande som motivation så var skillnaderna till yngre inte signifikanta. Undersökningen fick inte heller några statisiska skillnader på de som är lågintensiva respektive högintensiva i sin träning. Ett antagande till varför resultaten inte var statistiskt signifikanta gällandes träningsintensitet kan vara att respondenterna inte ser till hur mycket de tränar i veckan utan ser det som en regelbundenhet både som yngre och äldre. Resultatet visar att respondenterna upplever hög motivation till gruppträning vare sig de tränar lågintensivt eller högintensivt. De som svarat att de tränar låg intensivt i gruppträning kan vara väldigt aktiva i andra fysiska aktiviteter vid sidan om och ser gruppträning som ett komplement för träningens skull medan de som är högintensiva kanske endast tycker om att träna i form av gruppträning. För många kan det vara så att de tränar när de känner för det och när de har motivation till det. Det kan även vara så att de flesta respondenterna drivs av inre motivation men tycker att övriga motivationsfaktorer kan ge påverkan. Motivation måste komma inifrån men andra faktorer som kan öka motivationen är alltid en viktig bidragande faktor (Hassmén & Hassmén, 2005). 5.1 Metoddiskussion Kvantitativ metod som ligger som grund för den här studien har varit en bra grund för att få fram så många resultat som möjligt på kort tid. Att använda sig utav enkäter som metod för att samla in data är ett smart drag för att få fram det som är mest relevant till studiens syfte. Det upptäcktes dock några svagheter i enkäten som kan ha påverkat resultatet. Det blev några 21

bortfall i den här studien på grund av att fråga 11C som hamnade längst ner på sida 3 (Se Bilaga 2) delade upp sig i två olika sidor. En del av respondenterna uppfattade det som att det blivit ett fel i enkäten och att frågan inte hade något svarsalternativ. Frågan som lydde om deltagarna blev motiverade till att gruppträna för att det är skade-sjukdomsförebyggande fick därmed nästan 10 % bortfall. Ett annat internt bortfall som bör noteras var att i ett par enkäter var sista sidan i enkätstudien helt tom utan några som helst svar. Eftersom enkäterna lades ut utanför gruppträningssalarna vid borden där deltagarna sitter och väntar på att gå in och träna så är det möjligt att de inte har hunnit svara på alla frågor innan passet ska börja. Istället för att ta med sig den inte helt ifyllda enkäten så har respondenterna lagt ner enkäten i svarslådan och därmed har det blivit ett bortfall på dem frågorna på cirka 4 %. Jag tror dock inte att det bortfallet påverkade resultatet allt för mycket. De uteblivna frågorna har redan i resultatet väldigt höga procentantal. Över 90 % upplever att de bortfallsfrågorna ger hög motivation till gruppträning. Så även om 4 % till av deltagarna hade svarat så hade faktorerna ändå uppvisat hög motivation. Utöver de bortfallen har de svarande valt att svara på de resterande enkätfrågorna. En annan sak att reflektera över är fråga 1 i enkäten, där frågan lyder om deltagaren är fysiskt aktiv i gruppträning just nu. 94 % svarade att de är fysiskt aktiva medan nästan 6 % svarade att de inte är aktiva. Frågan är då här om den frågan har blivit missförstådd eftersom det klart och tydligt nämns i följebrevet att undersökningen endast är till för de som tränar gruppträning. Majoriteten av frågorna på enkäten är så kallade graderingsfrågor där det ska ringas in ett svarsalternativ mellan 0-10 där 0 är ytterst lite motivation och 10 är väldigt mycket motivation. Vid resultatanalysen i SPSS kodades alla svarsalternativ om till två grupper vilket eventuellt kan ha snedvridit resultatet. Grupperna blev omkodade till 0-5 samt 6-10 i motivation. Många av respondenterna har i vissa frågor ringat in och svarat en 5 på frågan. För dem blir 5:an ett svar mitt i mellan låg och hög motivation men i resultatanalyserna efter att de blivit omkodade tillhörde 5:an gruppen som står för låg motivation. Detta skulle då kunna innebära att i några resultat är procentandelen missvisande i antingen gruppen hög motivation eller i gruppen låg motivation, även om det är en ytterst liten förändring. I vissa frågor kanske det inte blir någon påverkan alls på resultatet. Eftersom det bara kunde göras analyser på de resultat som är redovisade i studien på grund av den stora snedfördelningen bland respondenternas svar så kan variablerna sett annorlunda ut 22