HELÅRSRAPPORT 2011. Produktion under tidsintervallet 110101-111231. Kristin Eidhagen 2012-01-31

Relevanta dokument
HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Bättre vård mindre tvång

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Sömnproblematik, stress och behandling

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Sjukgymnastens nya roll och funktion

Vårdcentralen Ankaret

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Välkommen till våra äldreboenden. Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Från läkarsekreterare till vårdadministratör

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Kvalitetsbokslut 2013

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL

Har du funderat något på ditt möte...

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna % 51 Man % 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Har du svårt att sova?

Välfärd på 1990-talet

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg PaN V Katarina Eveland

Alla tjänar på ett starkt team!

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Välkommen till Lärandeseminarium 1

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Foto: Privat bild, vy över Leksand våren Brukarrevision Öppenvårdspsykiatrin i Leksand

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Att leva med Parkinsons sjukdom

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Mäta effekten av genomförandeplanen

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Utbildningen Service inom äldreomsorg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Standard, handläggare

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Samhälle, samverkan & övergång

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Västerås Idrottsgymnasium

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Konsten att hitta balans i tillvaron

Transkript:

HELÅRSRAPPORT 2011 Produktion under tidsintervallet 110101-111231 Kristin Eidhagen 2012-01-31 Helårsrapportering innehållande verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter till Landstinget Gävleborg. Rapporten innehåller utrednings- och behandlingsproduktion samt avslutade patienter under 2011.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Helårsrapport 3 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter 3 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 4 Aktuella utredningar 4 Produktion, utredning 5 Medelvärden vid utredningen 5 Diagnoser/problembild hos målgruppen 7 Stöd och behandling 7 Avslutade patienter 9 Personalen 10 Kompetensutveckling 11 Säker hälso- och sjukvård 12 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 13 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Jämlik hälso- och sjukvård 15 Hälso- och sjukvård i rimlig tid tillgänglighet 15 Miljökraven 16

3 HELÅRSRAPPORT 2011 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter Vårt viktigaste mål under 2011 har varit att vara en bra länk och förlängd arm åt Smärtcentrum när det gäller komplex smärtproblematik. Vi vill att smärtpatienterna ska uppleva en bra vårdkedja när det gäller utrednings- och behandlingsvården vid smärta i kroppen. Att patienterna får en upplevelse av god vård, med tryggt och bra bemötande när de vistas i våra lokaler. För att nå de målen har våra aktiviteter bestått i att fortbilda oss regelbundet, haft planeringsdagar där vi arbetat aktivt med personalens värderingar utifrån god vård och bemötande gentemot patienter. Vi har även gjort en liten broschyr till patienterna som beskriver hur vår smärtbehandling ser ut innehållande teoretiska modeller och verktyg. Vi har lagt stor vikt vid att öka samarbetet med SmärtCentrum, Gävle sjukhus genom regelbundna möten ca var 6:e vecka. Där diskuterar vi aktuella patienter. Vi har också haft för avsikt att öka samarbetet med primärvården och patienternas familjeläkare. Detta har vi bland annat gjort genom att bjuda in till informationsluncher under 2011. Även samverkansmöte med privatpraktiserande sjukgymnaster vid Gävle Rehab har förekommit, då vi använder oss av dem i behandlingsbiten när det gäller fysisk sjukgymnastik, träning och behandling. Vi har deltagit i två möten tillsammans med Smärtcentrums överläkare och inköpsavdelningen vid Landstinget Gävleborg. I juni diskuterade vi vårt avtal och vad som skall åtgärdas och utvecklas framöver. På mötet i juni ombads vi att komma igång med kassamodulen i Journal III och elektronisk fakturering. Det har vi haft för avsikt att göra. Efter semestermånaderna ändrade vi vår administration och utökade tjänsten till en heltid och i samband med det uppdaterade vi vår datapark och nät i lokalerna. Det medförde i sig att våra datorer blev för nya i jämförelse med Landstingets dataprogram Plexus. Det behöver i sin tur uppdateras för att kunna synkas med oss. Vi inväntar fortfarande på klartecken från IT-support om att det skall bli möjligt att komma igång. Vi har i slutet av 2011 skickat in den nya prislistan till Profdoc som administrerar Journal III. Vi räknar med att starta med kassamodulen under den närmaste månaden under 2012. På mötet i juni med inköpsavdelningen diskuterades även behovet av OMT-sjukgymnaster och olika lösningar på det i framtiden. Det framkom även att det finns ett behov vid Smärtcentrum i Söderhamn att få hjälp med psykologbedömningar. Vår psykolog Irene Bergman har därför under hösten 2011 åkt till Söderhamn och gjort 3 psykologbedömningar. I december månad hade vi ett ytterligare samverkansmöte med inköpsavdelningen, med vår kontaktperson Susanne Westin och Dr. Leif Molinder från Smärtcentrum. Mötet ägde rum i våra lokaler där Susanne gick igenom viktiga frågor utifrån hennes uppdrag, ett exempel är huruvida våra lokaler är handikappanpassade. Mötet kom även att handla om bakgrunden till dagens samverkansavtal. Vi pratade om remisshanteringen från primärvården till Smärtcentrum och hur man skall informera berörda läkare i länet om remissförfarandet, så att

4 det blir lika vård för alla. Vi fick tillåtelse att lägga ut informationen på vår hemsida för att underlätta för patienten i vårdkedjan. Det berättades också att det har förekommit informationsmöten för primärvårdens läkare från landstingets sida. Det finns en uppfattning inom primärvården att det kostar pengar för hälsocentralerna att remittera patienterna vidare och att de skulle förlora i s.k. täckningsgrad. Detta kan avhjälpas med bättre information till primärvården och att det är patienten i fokus. Vi har upptäckt att vi inte finns med på landstingets hemsida när man söker på privata vårdgivare. Vi tror att det skulle underlätta för patienterna i vårdflödet om korrekt information ligger ute och kanske med en länk till vår hemsida för ytterligare information. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Inhämtning av evidensbaserad kunskap fås regelbundet genom litteratur, nätsökning, kursverksamhet, samråd med andra yrkesgrupper och kollegor. Vi har fortsatt med våra smärtkartläggningar utifrån medicinsk anamnes, fysiskt konditionstest och hälsosamtal kring livsstilen, psykologiska skattningar och muskel- och funktionstest. Detta har lett till förslag på specifika rehabiliterande insatser. Våra remissvar skickas till remittent på Smärtcentrum och till patientens ordinarie familjeläkare inom primärvården. Aktuella utredningar Utredningarna har för avsikt att bedöma vilken typ av rehabilitering patienten vill och kan tillgodogöra sig. Vi har tittat på deras mående utifrån psykologisk, fysisk, medicinsk och funktionell aspekt. Vi har lagt märke till att det är svårt att se vilken patientgrupp (A, B eller C) som patienten tillhör redan i utredningen, för att veta hur långt smärtprogram som patienten kommer att behöva. Det är först en bit in i behandlingen när patienten fått tillit och vågar vara med på förändringsresan som man kan utläsa hur stort behovet verkligen är. Under 2011 har vi fått in 37 nyremisser varav 34 patienter blev färdigutredda.

5 Produktion, utredning (n 37) Remissfördelningen per månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 7 3 2 2 2 2 1 6 4 3 4 1 Fördelat geografiskt i länet Gävle Sandviken Ockelbo Valbo Bollnäs Årsunda Torsåker Järbo Norrala Söderhamn Alfta 24 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Fördelat över ålder Ålder 0-14 år 15-24 år 25-44år 45-64 år 65-74 år 75 - år Kvinnor 0 2 10 12 0 0 Män 0 1 2 9 1 0 Medelvärden vid utredningen (n 34): Psykiatrisk Egenbedömningsformulär ( CPRS-S-A) CPRS-S-A är en självskattningsskala för ångest- och depressionssymptom, som har utvecklats vid psykiatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Ansvarig för utvecklingen av skalan är Per Svanborg, överläkare och Marie Åsberg, professor och överläkare. Personal på mottagningen har använt sig av detta formulär sedan 1990-talet och är väl bekant med instrumentet som är mer eller mindre heltäckande med avseende på all tänkbar psykopatologi. I utredningen som är gjord på 34 personer ligger medelvärdet vid depression på 11,29 poäng och ångest 11.46 poäng. När skattningen har högre poäng än 6 kräver det behandling. Nedan kan man utläsa hur många personer som ligger över 6 poäng samt hur höga värden var och en av dem har vid utredningstillfället.

Antal poäng på skalan för ångest Antal poäng på skalan för depression 6 Figur 1 Visar hur många patienter vid utredningen som ligger över 6 poäng, som kräver behandling för depression. Medelvärdet är 11,29 poäng. (n34) Depression vid utredningen 25 20 15 10 Depressionssymptom 5 0 0 10 20 30 40 Antal patienter Figur 2 Visar hur många patienter vid utredningen som ligger över 6 poäng, som kräver behandling för ångest. Medelvärdet är 11.46 poäng. (n34) Ångest vid utredningen 25 20 15 10 Ångestsymptom 5 0 0 10 20 30 40 Antal personer

7 Diagnoser / problembild hos målgruppen Följande diagnoser är 10 i topp: Diagnos: R529 Smärtsyndrom F32- Depression F419 Ångest M790 Fibromyalgi M259 Ledsjukdom M545 Lumbago G442 Spänningshuvudvärk F454 Somatoformt Smärttillstånd F431 Posttraumatiskt stressyndrom F439 Stressreaktion Stöd och behandling Totalt sett har 46 personer blivit behandlade i mottagningens verksamhet under 2011. Av dessa var 22 personer i behandling från föregående år, 2010. Av dessa 46 individer är 25 personer avslutade under 2011 och resterande 21 personer går i fortsatt behandling under 2012. Figur nr 3 och 4 nedan visar på före- och eftermätningar på de som vi har avslutat och skickat epikris på. Det är 9 individer som vi inte har eftermätningar på, av olika anledningar, s.k. bortfall. Aktuella smärtprogram A: Patienten är lätt att motivera till förändring, ca 5 besök i smärtprogrammet. B: Patienten är svårare att motivera till förändring, behöver mer stöd, ca 12 besök smärtprogrammet. C: Patienten är omotiverad eller svårt sjuk, ca 20 besök i smärtprogrammet.

8 Fördelat geografiskt i länet Gäv -le Ockel -bo Alfta Sandviken Valbo Bollnäs Årsunda Torsåker Järbo Stråtjära Söderhamn Bodås Skutskär 30 1 3 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 Fördelat över ålder Ålder 0-14 år 15-24 år 25-44år 45-64 år 65-74 år 75 - år Kvinnor 0 1 14 14 2 0 Män 0 0 2 12 1 0 Antal behandlingar hos olika yrkesgrupper under 2011 (n 46): Yrkesgrupp: Psykolog: Fys.coach Psykoterapeut: Läkare: Karriärcoach: Totalt antal behandlingar: Antal behandlingar: 163 261 139 80 21 664 Medelvärdet ligger på 14,4 behandlingar per patient under 2011. Figur 3 Visar hur många besök som varje yrkesgrupp tagit emot i behandlingsdelen (n 664). Besök hos respektive vårdgivare 3% 12% 39% 46% Psykolog/psykoterapeut Fys. Coach Läkare Karriärcoach

Antal poäng på skalan för ångest Antal poäng på skalan för depression 9 Avslutade patienter under 2011 (n25) Vi har avslutat 25 patienter. Bortfall 9 patienter och 16 patienter med fullständiga data. Figur 4 Visar förbättringen vid depression av avslutade patienter (n16). 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Depressionssymptom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Antal patienter som avslutats under 2011 Före behandling Efter behandling Figur 5 Visar förbättring vid ångest av avslutade patienter (n16). 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Ångestsymptom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Antal personer Före behandling Efter Behandling

10 Antal personer som behandlats i respektive smärtprogram av de som avslutats 2011 (n 16): Figur 6 Visar förbättring vid ångest av avslutade patienter (n16). Andel patienter i olika smärtprogram 6% 61% 33% Pat A, ca 5 ggr Pat B, ca 12 ggr Pat C, 20 ggr Personalen Bemanning: Kristin Eidhagen: VD, kontaktperson för avtalet, Hälso- och idrottspedagog/fys.coach Irene Bergman: Styrelsleledamot, kliniker Leg. psykolog Annika Näslund: Redovisningskontorist och Adm. assistent Inger Holm, Läkarsekreterare och Adm. assistent. Underleverantörer som bemannar mottagningen Irene Bergman, Leg. psykolog Jeff Elliott, Specialistläkare i allmänmedicin Katarina Törnell Rönnlund, Leg. Sjukgymnast/ergonom Christina Ivarsson, Leg. psykolog/leg. psykoterapeut, handledare Cecilia Lind, Studie- och yrkesvägledare/karriärcoach

11 Kompetensutveckling under 2010: Administratörer Regelbundna samverkansmöten med olika utbildningsinslag av god vård, bemötande, respekt gentemot vårdtagare i vårdkedjan. Hälso och idrottspedagog / Fys. coach - Nov, 2 dgr. Mat, Motion och Medicin, Hjärt- och kärl kongress, Grythyttan genom Astra Zenica. - Sept, 2 dgr. Kris- och barndomstrauma, effekter på framtida hälsa, Kris och Traumacenter i Stockholm. - Aug, 1 em. Utbildningsdag Somatoformt smärtsyndrom, Pia Östryd, Rehabmedicin Linköping. - April, 2 dgr, Beteendevetenskap och Algologi med fokus på multimodal rehabilitering vid smärta. - Jan, 2 dgr. ACT - Acceptance and Commitment Therapy, Psykologpartners I Stockholm - Feb, maj, sept, nov 4 dgr. Kvinnor leder vården, Dagens Medicin; konferens med olika teman för kvinnor. - Handledning 1 tim/vecka (läkare) - Handledning 2 tim/vecka (psykolog och psykoterapeut) - Handledning 1 tim/vecka (sjukgymnast) Psykolog - Sept, 2 dgr. Kris- och barndomstrauma, effekter på framtida hälsa, Kris och Traumacenter i Stockholm. - Aug, 1 em. Utbildningsdag Somatoformt smärtsyndrom, Pia Östryd, Rehabmedicin Linköping. - April, 2 dgr, Beteendevetenskap och Algologi med fokus på multimodal rehabilitering vid smärta. - Mai, 3 dagar Världskongress i Meta-Kognetiv terapi, Manchester England. - Jan, 2 dgr. ACT - Acceptance and Commitment Therapy, Psykologpartners i Stockholm. - Handledning 1 tim/vecka (läkare) - Handledning 1 tim/varannan vecka (sjukgymnast) - Handledning 1 tim/ varannan vecka (psykolog/psykoterapeut) Läkare - Nov, 2 dgr. Mat, Motion och Medicin, Hjärt- och kärl kongress, Grythyttan genom Astra Zenica. - Sept, 2 dgr. Kris- och barndomstrauma, effekter på framtida hälsa, Kris och Traumacenter i Stockholm. - Aug, 1 em. Utbildningsdag Somatoformt smärtsyndrom, Pia Östryd, Rehabmedicin Linköping. - April, 2 dgr, Beteendevetenskap och Algologi med fokus på multimodal rehabilitering vid smärta. - Jan, 2 dgr. ACT - Acceptance and Commitment Therapy, Psykologpartners I Stockholm. - Handledning 1 tim/vecka (sjukgymnast) - Handledning 1 tim/varannan vecka (psykolog)

12 Sjukgymnast Psykoterapeut Studie- och Yrkesvägledare - April 2011 2 dgr Beteendevetenskap och Algologi med fokus på multimodal rehabilitering vid smärta. - Handledning 1 tim/vecka (läkare) - Handledning 1 tim/varannan vecka (psykolog) - Sept, 2 dgr. Kris- och barndomstrauma, effekter på framtida hälsa, Kris och Traumacenter i Stockholm. - Aug, 1 em. Utbildningsdag Somatoformt smärtsyndrom, Pia Östryd, Rehabmedicin Linköping. - April, 2 dgr, Beteendevetenskap och Algologi med fokus på multimodal rehabilitering vid smärta. - Handledning 1tim/varannan vecka (läkare) - Handledning 1tim/varannan vecka (psykolog) - Regelbundna samverkansmöten med olika utbildningsinslag av god vård, bemötande, respekt gentemot vårdtagare i vårdkedjan. - April 2 dgr, Att arbeta med flyktingar, Länsstyrelse Gävleborg. - Maj 2 dgr, Konferens för att främja kvinnors företagande. Affärsutveckling för att utveckla idéer och företag, Tillväxtverket - Sept. 1 dag, Nationell konferens för att främja kvinnors företagande, Tillväxtverket. - Okt 1 dag, Aktuellt om reformer inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nya kursplaner, behörighet för vidare studier mm, Skolverket. - Handledning 1 ggr/ månad (läkare) - Handledning 1 ggr/månad (psykolog /psykoterapeut) Säker hälso- och sjukvård Då vi är ett litet företag med ett team diskuteras avvikelser och patientsäkerhet ögonblickligen när något avvikande uppstår. Utredningsgruppen har team-möten varje vecka där vi diskuterar aktuella patienter. Vi har även regelbundna sammankomster med hela personalstyrkan. Telefonkontakt med remitterande läkare alternativt familjeläkare förekommer vid behov. Vi har även deltagit på Rehabmöte tillsammans med andra vårdgivare som varit inblandade i patientens sjukdomsbild. Angående läkemedel har respektive patients familjeläkare det yttersta ansvaret för den samlade bilden av läkemedel. Om vår doktor sätter in nya mediciner tar han ansvar för det och bokar in uppföljning med patienten.

13 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi inhämtar information om patientupplevelser efter avslutad smärtutredning genom en enkät. Resultatet från dessa mätningar är positiva. Se figur 7, 8 och 9. Figur 7 Enkät / utvärdering angående bemötande, lokaler mm, efter 2 veckors utredning av Rehabteam. (n10) Känner du att du blivit bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Ja, helt och hållet Delvis Nej 100% Figur 8 Enkät / utvärdering angående upplevelsen av sin delaktighet under utredningsperioden av Rehabteam. (n10) Känner du dig delaktig i planeringen av din utredning och i utformningen av din rehabiliterinsplan så mycket som du önskat? 20% 80% Ja, helt. Kommentar: Delvis Nej. Kommentar:

14 Figur 9 Enkät / utvärdering angående förändringen i smärtupplevelse och hanteringen av livssituationen efter att patienten har avslutat behandling. Har din rehabiliteringsperiod förändrat din förmåga att hantera livssituationen i stort? 13% 75% 12% I hög grad förbättrats I viss mån förbättrats Ingen förändring I viss mån försämrats I hög grad försämrats Kommentarer / Övrigt i enkäten : "Ett kanonteam! Vilka positiva människor :-)" "Ni som hjälper mig med både psykist o hälsoproblem är UNDERBARA! PUSS o KRAM" "En trygg grupp av personal" "Äntligen någon som lyssnar av och hjälper till" "Psykologen går lugnt och tryggt till väga" "Hälsopedagogen lyssnar av och visar när, var och hur jag ska göra" "Sjukgymnasten förklarar vad som behöver göras och lyssnar av" "Läkaren lyssnar och är samlad, förklarar vad han menar" "Administratörerna är alltid glada och hjälpsamma" Effektiv hälso- sjukvård Vi har regelbundna möten med Smärtcentrum och deras personal ungefär var 6e vecka. Vi alternerar mötesplatserna där vi åker till sjukhuset och de kommer till oss, beroende på hur det passar. På mötena har vi tagit upp aktuella patienter, hur behandlingen fortlöper och vad respektive vårdgivare tänker kring patientens bästa utifrån god vård. Något som vi tror är viktigt för effektiviteten av hälso- och sjukvården är att patienterna känner sig trygga och ett led i det är att patienterna får träffa alla vårdgivare i samma lokal. Jämlik hälso- och sjukvård Oavsett patienternas kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk/religiös tillhörighet eller sexuell läggning behandlas alla på lika villkor. Vårt bemötande till varje enskild patient, oavsett deras respektive bakgrund grundar sig i våra gemensamma värderingar som bygger på

15 respekt gentemot den unika individen. Vi bokar in besök vartefter remisserna ankommer mottagningen. Våra lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom att man kan ta sig in i byggnaden via en ramp på baksidan av fastigheten och sedan färdas upp till vår våning genom hiss. Vi har tagit emot personer i permobil, bår och körande själv i egen rullstol under 2011. Vid önskemål har det förekommit att vi gjort hembesök. Kommunikation Under 2011 har vi inte varit tvungna att använda varken språk- eller teckentolk för att kunna kommunicera med patienterna. Om det behovet uppstår i framtiden är vår policy att kontakta tolkservice och i första hand använda telefontolk genom landstingets tolkavtal. Vid frågeformulär i undersökningssituationer har vi som policy att alltid läsa högt samtidigt som patienten har ett eget exemplar av dokumentet. Detta gör vi oavsett social position, etnisk bakgrund eller om det föreligger läs- eller skrivsvårigheter eller inte. Det är inte bara viktigt ur aspekten jämlik hälso- och sjukvård utan också för vår egen kvalitetssäkring, att vi verkligen mäter det vi vill mäta. Utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (2 kap 5 SOSFS 2008:14) har det från och med den 1 september 2011 blivit möjligt att använda sms och e-post vid kallelser och påminnelser till patienter. Efter påskrift scannas den in i respektive patients journal Vi har utformat en policy kring det. Det finns en blankett i väntrummet där patienterna fyller i/ger sitt medgivande om att de vill ha sms-påminnelse dagen innan bokat besök. Därefter skickar administratören sms till patienten dagen innan besöket. Hälso- och sjukvård i rimlig tid tillgänglighet Telefonkontakt Personlig bemanning minst kl 8 12 varje vardag, därefter telefonsvarare som avlyssnas regelbundet kommande vardag. Uppföljning av telefonsamtalen görs alltid personligt. Det första besöket erbjuds inom 14 dagar. Innan det första besöket får patienten hem en kallelse med information om tider samt vägbeskrivning med en karta, till vår mottagning.

16 Besök I vår verksamhet i våra lokaler träffar patienterna våra underleverantörer. Dessa är: Specialistläkare i allmänmedicin Jeff Elliott, leg. Psykolog Irene Bergman, leg. Sjukgymnast/Ergonom Katarina Thörnell Rönnlund, leg. Psykolog/leg. Psykoterapeut Christina Ivarsson och Studie- och yrkesvägledare / karriärcoach Cecilia Lind. Vi försöker hålla väntrummet ljust och välkomnande med kaffe, te och något tilltugg, samt värmeljus för att skapa lugnare stämning innan besöket hos vårdgivaren. Miljökraven Vi har som mål att lokalmässigt sträva efter en trivsam fysisk miljö med lokaler som är ändamålsenliga för personal och patienter. Viktigt för oss är även att vi respekterar varandras yrkeskompetenser, samt vet våra egna begränsningar och styrkor. Under 2011 har vi förbättrat lokalen där vi gjort en receptionslucka i väntrummet för att underlätta närhet och enkelhet till att boka nya tider. Det har gjort att väntrummet blivit ljusare och känns därmed mer välkomnande. Gävle 2012-01-31.. Kristin Eidhagen. Irene Bergman