Delårsrapport per augusti 2010

Delårsrapport per augusti 2010 Utbildning och flyktingmottagande Lars Tosteberg, Förvaltningsekonom September 2010 Dnr Ubn 2010/97

2010-09-17 1 (58) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. FÖRVALTNINGEN TOTALT...4 1.1. Ansvarsområden...4 1.2. Periodens resultat...4 1.2.1. Kommentar till delårsbokslut per augusti...5 1.2.2. Kommentar till prognos 2010...6 1.3. Investeringsredovisning...7 1.3.1. Kommentar till delårsbokslut per augusti 2010...7 1.3.2. Kommentar till prognos 2010...8 1.4. Personal och hälsa...8 1.4.1. Personalstruktur...8 1.4.2. Sjukfrånvaro...9 1.4.3. Lediga befattningar...9 1.4.4. Arbetsskador...10 1.4.5. Väsentliga personalaktiviteter...10 1.5. Miljöredovisning...11 1.6. Nyckeltal...11 1.6.1. Lärcentrum...11 1.6.2. Flyktingenheten...11 1.6.3. Gymnasieskolorna...12 2. RESULTATENHETERNAS DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI OCH PROGNOS 2010...13 2.1. Administration och stöd...13 2.2. Järfälla lärcentrum...14 2.3. Flyktingenheten...21 2.4. HTS-gymnasiet...26 2.5. SAM-gymnasiet...31 2.6. NT-gymnasiet med gymnasieskolornas servicefunktion...38 2.7. Yrkestekniskt centrum (YTC)...43 2.8. Kvarngymnasiet med vandrarhemmet Majorskan...48 2.9. KomTek...53

2010-09-17 2 (58) SAMMANFATTNING Denna delårsrapport omfattar utbildningsnämndens uppdrag som anordnare av verksamheter i egen regi inom programområdena gymnasieskola, vuxenutbildning och flyktingmottagande. Vuxenutbildning och flyktingmottagande Viktiga händelser under perioden Sfx-samordnaruppdraget till Järfälla kommun har förnyats. (Sfx = sfi i kombination med yrkesutbildning) Köksutbildning för nyanlända, i samverkan med HTS-gymnasiet, har avslutats med gott resultat och medfört arbete för flera deltagare. EU-medel har beviljats för ämnes- och arbetsmarknadsintegrering i sfi. Arbetslivskurs har startat för studerande som har kommunala praktikplatser. Rektor för Lärcentrum har utsetts till ny utbildningsdirektör i Järfälla. Utvecklingstendenser Lärcentrum En viss tendens finns till att flera studerande får arbete. Personer med kort tidigare utbildning på sfi ökar och flera deltagare än tidigare behöver längre studietid för att nå målen. Metodutveckling sker genom att undervisning med modersmålsstöd och yrkesutbildning kopplad till sfi-studier blir allt vanligare. Det är också viktigt att utveckla de kommunala praktikplatserna för språkpraktik, arbetsplatslärande och yrkesintroduktion. Flyktingenheten Arbetsmarknaden verkar vara på väg mot en återhämtning, vilket ökar flyktingarnas möjligheter till egen försörjning. En viss oro finns för att det uppstår bostadsproblem senare i höst, då stora familjer väntas komma till kommunen. Enheten står inför en stor förändringsperiod i och med den nya lagstiftningen om ändrat ansvar för nyanlända. En övergångsorganisation bildas inledningsvis, som följs och utvärderats, både beträffande innehåll och ekonomi. Kerstin Ekenberg Utbildnings-, kultur- och fritidsdirektör Gymnasieskolan, egen regi Viktiga händelser under perioden Förberedelser inför införandet av den nya gymnasieskolan GY 11 har pågått sedan årsskiftet. Två studiebesök och ett inspirationsseminarium har genomförts. Planering och analyser för framtida programutbud har tagits fram för varje skolenhet och kommer att presenteras nämnden i ett särskilt ärende den 5 oktober.

2010-09-17 3 (58) Gymnasierektorerna och skolchefen har deltagit i kompetensutveckling tillsammans med cheferna inom förskola-grundskola. Ett besök gjordes i april på Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg och i maj resp. september genomfördes forbildningsdagar i PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens). Kommunledningen har under våren beslutat om en organisationsförändring när nuvarande utbildningsdirektör går i pension. Den nuvarande Utbildnings-, fritid- och kulturförvaltningen delas upp i två separata förvaltningar med varsin förvaltningschef. Rekrytering av ny förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen är slutförd och ny chef tillträder den 4 oktober. I hennes uppdrag innefattas även driftchefsansvar för egen-regins gymnasieskolor. Nuvarande skolchef, som är gemensam för förskolagrundskola och gymnasieskola, kommer i och med detta datum att lämna över. Nya samarbetsformer kommer att tas fram för att säkra samarbete och kontinuitet mellan skolformerna. Utvecklingstendenser Med anledning av den kommande gymnasiereformen pågår arbetet ute på skolorna med att se över programstrukturer och anpassa innehåll och struktur utifrån de nya riktlinjerna inför läsåret 2011/2012. Skolverket kommer att fastställa ämnesplanerna i oktober. Under kommande läsår genomförs utbildningarna i Järfällas gymnasieskolor enligt den programstruktur som finns idag. Arbete pågår även med att förbättra den pedagogiska verksamheten för de s.k. IVIKeleverna, ett uppdrag som gavs av Utbildningsnämnden i början av året och som kommer att rapporteras i samband med nämndens sammanträde den 5 oktober. Av de fem gymnasieskolorna redovisar fyra skolor ett negativt resultat för perioden. Anledningen hänförs huvudsakligen till lägre söksiffror än prognostiserat och effekter av anpassningar i organisationen når inte full effekt under pågående budgetår. De skolor, som har negativa kapital att betala tillbaka, kommer därför sannolikt inte att kunna hålla sina återbetalningsplaner. Margareta Forsslund Skolchef Kommunövergripande förändringar och ekonomiska konsekvenser Flera större centraliseringsprojekt som syftar till bättre service för medborgarna, genomförs för närvarande i kommunen. Det kan initialt få ekonomiska konsekvenser för enheterna, eftersom det ställer krav på utökad kompetens och därmed ökade kostnader. Exempel på sådan höjd ambitionsnivå i kommunen är införande av kundtjänst, ny miljöplan, fortsatt utveckling av e-tjänster, ökade krav på arkivering och diarium, ny kommunikationsstrategi och ökad kvalitet på fastighetsservice. Det är viktigt att följa och bevaka den utvecklingen så att det fortsättningsvis finns möjlighet att budgetera för dessa förändringar. Kerstin Ekenberg Utbildnings-, kultur- och fritidsdirektör

2010-09-17 4 (58) 1. FÖRVALTNINGEN TOTALT Utbildningsnämnden Ordförande: Cecilia Löfgreen Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg Antal anställda: 404 (392,4 årsarbetare) 1.1. Ansvarsområden Utbildning och flyktingmottagande ansvarar för kommunens verksamheter i egen regi inom gymnasial utbildning, vuxenutbildning och flyktingmottagande. 1.2. Periodens resultat Utbildning och flyktingmottagande (tkr) Budget 2010 10-08-31 09-08-31 Prognos 10-12-31 2009 Intäkter Externa intäkter 25 380 25 253 25065 33 102 37 599 Interna intäkter 271 805 175 679 179394 261 313 268 970 Summa intäkter 297 185 198 365 204459 294 415 306 569 Kostnader 296 621 198 710 204817 294 215 306 082 -varav kapitalkostnader 3 853 2 567 2023 3 962 3 017 Resultat 564-345 -358 200 486 Eget kapital 10-01-01 13 432 Tkr Budget 2010 10-08-31 09-08-31 Prognos 10-12-31 Utfall 2009 Administration och stöd 0 222 454 0 197 Lärcentrum 0 1 605 688 200 776 Flyktingenheten 0-381 24-500 -231 HTS-gymnasiet 0-1 356-687 -600 404 SAM-gymnasiet 500-936 -900-700 886 NT-gymnasiet 0-879 -1 302-100 -873 Gymnasieskolornas 0 451 918 0 0 servicefunktion YTC 64 2 667 2 823 2 900 3 561 AV-centralen* - - -42-51 Kvarngymnasiet 0-1 766-2 567-800 -4 259 Majorskan 0-97 23-300 -114 KomTek 0 127 211 100 88 Totalt: 564-345 -358 200 486 *AV-centralen ingår i Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde fr.o.m. 2010.

2010-09-17 5 (58) 1.2.1. Kommentar till delårsbokslut per augusti Utbildning och flyktingmottagande redovisar ett underskott om 345 tkr. Tre resultatenheter har positivt ekonomiskt resultat för perioden januari-augusti 2010 och fem resultatenheter har negativt resultat. Lärcentrum och YTC står för den största delen av överskottet medan SAM-, NT- och Kvarngymnasiet har störst negativt resultat. Lärcentrum redovisar ett positivt resultat på 1 605 tkr för perioden. Lärcentrum har idag fler studerande i verksamheten på sfi och grundläggande än enheten budgeterat för. Flyktingenheten redovisar ett underskott för perioden på 381 tkr. Intäkterna fortsätter minska under 2010. Samtidigt minskar kostnaderna, om än inte tillräckligt för att täcka ett ökat underskott. Denna utveckling kommer att fortsätta. En orsak är att fler flyktingar, som deltar i kommunens introduktionsprogram, redan deltagit i andra kommuners program och schablonersättningen är därför lägre eller saknas helt. En annan är att färre flyktingar än tidigare har löneinkomster. I augusti har flyktingenheten tagit i anspråk 1 mnkr av de sparade medlen. HTS-gymnasiet gör ett negativt resultat per augusti på 1 356 tkr. Anledningen är minskat elevantal och oförutsedda utgifter i samband verksamhetsanpassningen i det nyrenoverade H-huset. SAM-gymnasiets har ett negativt resultat per augusti på 936 tkr. Detta beror på att färre elever än beräknat har sökt till skolans program. NT-gymnasiet redovisar ett negativt resultat per augusti på 879 tkr. Skolan har vidtagit åtgärder inför höstterminen för att minska enhetens kostnader. Dessutom har skolan en positiv elevutveckling vilket ger en högre elevpeng under höstterminen jämfört med vårterminen YTC redovisar ett positivt resultat för perioden på 2 667 tkr. YTC har en fortsatt stabil ekonomi. Skolan har ett stabilt elevantal som tillsammans med Vux-eleverna bidrar till att skolan har en ekonomi i balans. Kvarngymnasiet gör ett negativ resultat per augusti på 1 766 tkr. Kvarngymnasiet är beroende av externa intäkter. De interkommunala eleverna har minskat kraftigt de senaste åren. Det senast årets minskning av personal får fullt genomslag först hösten 2010. KomTek redovisar ett överskott på 127 tkr för perioden. Kostnaderna per augusti är något lägre än beräknat, delvis beroende på att kostnader för material uppkommer senare under hösten. För alla skolorna utom Kvarngymnasiet gäller att elevbidraget normalt är större per månad på höstterminen än vårterminen eftersom elevantalet normalt är högre på hösten än på våren. Kvarngymnasiets elevantal ökar vartefter läsåret pågår och elever avbryter sin utbildning vid andra skolor.

2010-09-17 6 (58) 1.2.2. Kommentar till prognos 2010 Helårsprognosen för utbildning och flyktingmottagande är ett positivt resultat på 200 tkr. I april pekade prognosen på ett överskott på 1 200 tkr. Förändringen beror på att den slutliga intagningen till gymnasieskolan nu är klar vilket innebar färre elever än i aprilprognosen. Utbildning och flyktingmottagande har ett positivt eget kapital på 13 432 tkr. Kvarn- och SAM- gymnasiet har båda negativa kapital som de, enligt en plan antagen av nämnden, ska betala tillbaka på. Båda skolorna har gjort en åtgärdsplan för hur de ska kunna nå den av nämnden antagna planen för återbetalning av sitt egna negativa kapital. Ingen av skolorna ser i dag ut att kunna betala tillbaka på sitt negativa kapital 2010.. Lärcentrum beräknas göra ett positivt resultat på 200 tkr 2010. En osäkerhetsfaktor är att det är svårt att bedöma hur elevantalet kommer att se ut under hösten då Lärcentrum har flera intag av studerande under hösten och man vet idag inte hur många som kommer att börja. När det gäller ersättningen från Flyktingenheten finns också ovisshet. Det är idag svårt att bedöma intäkternas storlek, eftersom skolan får ersättning efter satta betyg. Lärcentrum kommer också att ha mer intäkter för Sfinxen (svenska för ingenjörer) än budgeterat vilket också bidragit till enhetens positiva utfall. Flyktingenheten beräknas göra ett underskott 2010 på 500 tkr. Intäkterna från staten kommer med största sannolikhet inte att täcka kostnaderna år 2010. Enheten kommer, som planerat att täcka underskottet med de för ändamålet sparade medlen. HTS-gymnasiet, som uppvisar ett negativt resultat i delårsbokslutet, beräknas nå ett bättre resultat i årsbokslutet under förutsättning att det inte blir några större elevavhopp. Skolan har sedan tidigare fått godkänt av nämnden att använda 400 tkr av sitt egna kapital för omställnings- och utvecklingskostnader i samband med flytten till det nyrenoverade H-huset. SAM-gymnasiets prognos för 2010 pekar mot ett underskott på 700 tkr. Normalt sett gäller att elevbidraget är större per månad på höstterminen än vårterminen eftersom elevantalet normalt är högre på hösten än på våren. Men för ht 2010 har skolan lika många elever som vid slutet av vt 2010. Detta innebär att betydligt färre elever har sökt sig till SAM-gymnasiet än man räknat med i budgeten för 2010 och i delårsrapporten per april 2010. NT-gymnasiets beräknas göra ett mindre underskott på 100 tkr för 2010. Skolan har slagit ihop fyra fysikgrupper till tre och minska tre grupper i årskurs tre för att minska kostnaderna under hösten och därmed minimera underskottet. YTC beräknas göra ett överskott på 2 900 tkr för 2010. Skolan har fortsatt stabilt elevunderlag. Kvarngymnasiet som är beroende av externa intäkter beräknas göra ett underskott på 800 tkr 2010. De interkommunala eleverna har minskat kraftigt de senaste åren. Skolan har fortsatt den omställning av organisationen som har gjorts under läsåret 2009/10 med anledning av det underskott som har uppkommit under föregående år. Den beräknade nedskärningen får full effekt först efter sommaren 2010. Skolan har

2010-09-17 7 (58) dock inte lyckas bygga upp en buffert under tidigare år för att kunna möta dessa omställningar. Även vandrarhemmet Majorskans resultat för 2010 pekar mot ett underskott. I vandrarhemmets fall kan underskottet bli 300 tkr vilket beror på höga personalkostnader samt att produktionsbidraget från socialförvaltningen halverats de senaste åren. KomTek räknar med ett överskott om ca 100 tkr för 2010 beroende på att personalkostnaderna är lägre än budgeterat och att en planerad fortbildning eventuellt blir senarelagd till vt 2011. Den slutliga intagningen till gymnasieskolorna blev klar i juli men fortfarande rör sig elever mellan skolorna. Elevantalet är grunden för skolornas ekonomi. 1.3. Investeringsredovisning PROJEKT tkr Budget 2010 Utfall 2010-08-31 Prognos 2010 Prognostiserad avvikelse 94072 Förvaltningsgrupp 75 0 0 75 94010 Järfälla lärcentrum 300 0 0 300 94313 Flyktingenheten 100 0 0 100 94006 Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden 909 687 909 0 94007 HTS-gymnasiet 600 602 602-2 94008 SAM-gymnasiet 700 259 700 0 94009 NT-gymnasiet 600 203 300 300 94306 YTC 1 500 0 0 1500 94006 Gymnasieskolornas servicefunktion 100 0 100 0 94086 Kvarngymnasiet 500 136 300 200 94011 KomTek 50 0 0 50 Summa utgifter 5434 1887 3235 2523 1.3.1. Kommentar till delårsbokslut per augusti 2010 Av årets investeringsbudget på 5 435 tkr har 1 887 tkr förbrukats. Av de förbrukade investeringsmedlen står Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden för 687 tkr och HTSgymnasiet för 602 tkr. De största investeringarna under perioden januari-augusti har gjorts i samband med ombyggnaden av Järfälla gymnasieskolor. Årets investeringar gäller möbler och övriga inventarier i det nyrenoverade H-huset. HTS-gymnasiet har främst investerat i nya datorer till det nyrenoverade H-huset.

2010-09-17 8 (58) SAM-gymnasiet har främst investerat i ny teknisk utrustning till de nyrenoverade K (V-huset) och H-huset. NT-gymnasiets investeringsmedel har till största del gått till ett kylaggregat som behövs till robotutbildningen. Kvarngymnasiets investeringsmedel har till gått till möbler och datorer. 1.3.2. Kommentar till prognos 2010 Helårsprognosen för investeringarna är 3 235 tkr. Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden kommer under hösten att fortsätta investera i H-huset. Höstens investeringar kommer att gälla de lokaler som SAM-gymnasiet förfogar över. SAM-gymnasiet kommer att fortsätta att göra investeringar i hus K. NT-gymnasiet kommer att investera i möbler och datorutrustning under hösten. YTC:s investeringsmedel är avsedda för en ny Måleriinriktning på Byggprogrammet. Eftersom inriktningen inte kommer igång förrän till ht 2011, mot ursprunglig plan ht 2010, så kommer investeringsmedlen på 1 500 tkr att begäras att bli flyttade till 2011. Kvarngymnasiet kommer att göra investeringar i möbler och datorer under hösten. 1.4. Personal och hälsa 1.4.1. Personalstruktur aug-08 aug-08 aug-09 aug-09 aug-10 aug-10 % antal % antal % antal Anställda personer 404 400 404 Omräknat årsarbetare 396,4 387,7 392,4 Kvinnor 60,4 244 60,7 243 61,6 249 Män 39,6 160 39,3 157 38,4 155 Tillsvidareanställda Kvinnor 64,0 200 64,0 201 Män 36,1 113 36,0 113 Heltidsanställda 85,6 340 84,0 336 83,7 338 Kvinnor 48,1 191 47,3 189 49,0 198 Män 37,5 149 36,7 147 34,7 140 Medelålder 47,8 48,0 48,3

2010-09-17 9 (58) 1.4.2. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 % % % aug och 1 jan tom 30 april respektive år aug-08 aug-09 aug-10 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 5,4 4,9 3,9 Kvinnor 7,5 6,4 4,9 Män 2,5 2,3 2,3 Åldersgruppen till och med 29 år 2,4 3,8 3,6 Åldersgruppen 30-49 år 6,4 5,0 3,8 Åldersgruppen 50 år och äldre 5,0 4,9 4,0 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 73,0 Andel utan sjukfrånvaro 55,6 56,0 55,4 Män 66,5 68,3 67,6 Kvinnor 48,1 48,3 47,7 Uppgifter om sjukfrånvaro som omfattar 60 dagar eller mer finns inte tillgängliga. Sjukfrånvaron har minskar med 1,0 % i jämförelse med år 2009. Det kommunala externa måttet sjukfrånvaro i procent av arbetad tid är den offentliga statistiken som redovisar all sjukfrånvaro, även tidsbegränsad sjukersättning. Alla enheter arbetar aktivt för att minska medarbetarnas sjukfrånvaro. I sitt arbete har chefen stöd av kommunens rehabiliteringsguide, sjukfrånvarostatistik, företagshälsovård, försäkringskassan och personalkonsult. Fr.o.m. våren 2009 arbetar cheferna med ett nätbaserat rehabiliteringssystem Adato som är ett redskap för att minska sjukfrånvaron i organisationen. Arbetsgivaren anser att det är betydelsefullt med regelbunden friskvård för att skapa den hälsosamma arbetsplatsen. Valet av aktiviteter lämnas till respektive enhetschef att besluta om tillsammans med medarbetarna. 1.4.3. Lediga befattningar Under perioden januari-augusti har 30 befattningar, varav 22 lärartjänster varit utannonserade. Cheferna arbetar med ett nätbaserat stöd vid rekrytering av nya medarbetare Offentliga jobb. Systemet ger möjlighet att söka ex vis önskade kompetenser och underlättar administrationen. Förvaltningen konstaterar att det är svårt att rekrytera behöriga lärare i svenska som andra språk och lärare i yrkesämnen.

2010-09-17 10 (58) 1.4.4. Arbetsskador Under perioden januari-augusti har 13 anmälningar gjorts, varav två elevskador. Från 1 januari 2010 har Järfälla kommun ett stödsystem, Lisa, för att systematiskt arbeta med arbetsskador och tillbud. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i systemet, kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar. Även skador och tillbud gällande elever anmäls i Lisa. 1.4.5. Väsentliga personalaktiviteter Ledarskapsakademin 2009-2010 Ledarskapsakademin är en ledarförberedande utbildning som genomförs i samarbete mellan fem kommuner. Utbildningen pågår i tre terminer och innehåller dels gemensamma inslag, dels aktiviteter i respektive kommun. Från gymnasieskolorna deltar en lärare från HTS-gymnasiet och en från SAMgymnasiet. Medarbetarakademin 2009-2010 Akademin avslutades i maj månad med medverkan av deltagarna, diplomutdelning och lunch. Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen. Utbildningen genomförs i samarbete med Nacka och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällen genomförs som samarrangemang. Från Samgymnasiet deltog en medarbetare. Personalenkäten 2010/Arbetsmiljökompassen Planeringen att förnya personalenkäten hösten 2010 har pågått under året. Den nuvarande enkäten har använts sedan 1996. Av det personalpolitiska handlingsprogrammet för 2008-2011 framgår att personalenkäten ska förnyas. Arbetsmiljökompassen, som den nya enkäten heter, är webbaserad och kommer att fokusera på arbetsmiljön. Arbetsmiljökompassen är en metod som med ett begränsat antal strategiskt valda frågor ringar in de tre viktigaste dimensionerna av arbetsmiljön, inklusive ledarskapets betydelse på en arbetsplats. Frågor som kommunen vill följa över tid kommer att ingå i den nya enkäten. Lönesamtalsutbildningar Personalavdelningen har under våren genomfört utbildning för chefer. Utbildningens mål är att få kunskap, praktiska verktyg och träning för olika typer av lönesamtalssituationer. Från gymnasieskolorna deltog två rektorer och en biträdande rektor. Kommungemensam Kundtjänst Den kommungemensamma kundtjänsten är en del av Järfälla kommuns e-strategi. Det övergripande syftet är att genom samordning av kommunens kommunikationsre-

2010-09-17 11 (58) surser göra det lättare för medborgare att komma i kontakt med kommunen. Under våren har Utbildningsförvaltningens verksamheter anslutits till Kundtjänsten. Arbetsvärdering Under våren har de flesta yrkeskategorierna arbetsvärderats. Enligt DO är den svenska arbetsmarknaden extremt könsuppdelad och nära 90 % av arbetskraften finns i yrken som domineras av ena könet. DO menar att detta leder till att många yrken har blivit "könsmärkta". Omedvetna eller ibland medvetna värderingar gör att kvinnodominerade arbeten ofta har lägre status och betalas sämre än mansdominerade arbeten. Arbetsvärdering är ett sätt att göra detta synligt. I arbetsvärderingen bedömer man kraven inom olika arbeten. Yrken vars krav bedöms som lika höga efter en sammantagen bedömning ska betraktas som likvärdiga. 1.5. Miljöredovisning Förvaltningens enheter arbetar alla med miljödiplomeringen. YTC har nått guldnivå, HTS-gymnasiet har nått silvernivå, SAM- och NT-gymnasiet har nått bronsnivå och övriga enheter arbetar för att nå bronsnivån. 1.6. Nyckeltal 1.6.1. Lärcentrum Järfälla Lärcentrum 2010 2009 2008 Antal heltidsstudieplatser Prognos 210 191 188 grundläggande Antal heltidsstudieplatser Prognos 80 78 72 gymnasienivå Antal heltidsstudieplatser Prognos 380 382 340 sfi Antal studerande på Särvux 55 55 55 1.6.2. Flyktingenheten Flyktingenheten 20100831 20091231 20101231 Antal nymottagna flyktingar 135 208 203 Antal hushåll i handläggning 185 214 229 Antal personer i handläggning 330 471 628 Antal erbjudanden om anställning 34 57 76 Antal praktiktillfällen 56 146 139 Antal arbetsmarknadsaktiviteter/arbetsmarknadsutbildningar 23 21 22

2010-09-17 12 (58) 1.6.2. Gymnasieskolorna Antal elever* (augusti) 2010 2009 2008 2007 HTS-gymnasiet** 262 278 277 264 SAM-gymnasiet 763 778 738 759 NT-gymnasiet 470 457 481 483 YTC 458 472 481 460 Kvarngymnasiet 297 285 338 358 varav interkommunala 67 73 90 115 varav särskolan 10 18 14 12 * Höstterminen 2009 fick HTS-, SAM-, NT-gymnasiet och YTC tillskott av elever som behövde läsa ett fjärde år för att bli klara med sin utbildning. ** Hantverksprogrammet med inriktning frisör startade ht 2007.

2010-09-17 13 (58) 2. RESULTATENHETERNAS DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI OCH PROGNOS 2010 2.1. Administration och stöd Ansvar: 660001 Administration och stöd (tkr) Budget 2010 10-08-31 09-08-31 Prognos 10-12-31 2009 Intäkter Externa intäkter 0 0 256 0 256 Interna intäkter 2 577 1 718 1 720 2 577 2180 Summa intäkter 2 577 1 718 1 976 2 577 2 436 Kostnader 2 577 1 496 1 521 2 577 2 239 -varav kapitalkostnader 14 6 9 9 13 Resultat 0 222 454 0 197 Eget kapital 10-01-01 1 626 Kommentarer till ekonomiskt utfall per augusti och prognos 2010 Administration och stöds resultat per augusti visar på ett positivt resultat på 222 tkr. Prognosen för 2010 pekar mot ett nollresultat. Osäkerhetsfaktorer är kostnader för kommunövergripande verksamheter såsom Kundtjänst och IT-stöd. Måluppfyllelse Administration och stöd har uppfyllt sitt mål som stöd- och ledningsfunktion till enheterna. Väsentliga personalförhållanden Administration och stöd har bestått av personalkonsult, förvaltningsekonom och förvaltningschef. Investeringsredovisning Inga investeringar har gjorts. Kerstin Ekenberg Förvaltningschef

2010-09-17 14 (58) 2.2. Järfälla lärcentrum Ansvar: 664101 Järfälla lärcentrum (tkr) Budget 2010 10-08-31 09-08-31 Prognos 10-12-31 2009 Intäkter Externa intäkter 1 093 2 387 2 826 3 667 4 134 Interna intäkter 21 010 16 264 13 097 22 304 21 117 Summa intäkter 22 103 18 651 15 923 25 971 25 251 Kostnader 22 103 17 047 15 235 25 771 24 475 -varav kapitalkostnader 38 25 26 37 39 Resultat 0 1 605 688 200 776 Eget kapital 10-01-01 4 341 Kommentarer till delårsrapport per augusti och prognos 2010 Delårsbokslut för augusti 2010 visar ett positivt resultat på 1 605 tkr. Lärcentrum har idag fler studerande i verksamheten på sfi och grundläggande än vad vi budgeterat för. Det är dock svårt att bedöma hur resten av året kommer att se ut då vi har flera intag av studerande under hösten och i dagsläget inte vet hur många som kommer. När det gäller ersättningen från Flyktingenheten är det också en oviss faktor. Det är idag svårt att bedöma intäkternas storlek eftersom skolan får ersättning efter satta betyg. Lärcentrum kommer också att ha mer intäkter för Sfinxen (svenska för ingenjörer) än vi vågat budgeterat för, vilket också bidragit till vårt positiva utfall. Skolan kommer dock att ha ökade personalkostnader under året pga av vår överproduktion. Vi har också tvingats hyra fler lokaler för att klara av elevtillströmningen. Vi bedömer trots detta att vi kommer att ha ett positivt utfall i vårt bokslut för 2010 på ca 200 tkr. Måluppfyllelse Inriktningsmål Vuxna med kort tidigare utbildning, tydliga behov och stark personligt engagemang är prioriterade till kommunens vuxenutbildning. Effektmål Mål 1 Andelen elever som två år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka Järfälla Lärcentum har idag ingen uppföljning av hur det går för våra studerande efter avslutad kurs. Vår enhet har idag studerande på sfi, grundläggande och gymnasiala kurser på gymnasienivå vilket gör att många som lämnar oss fortsätter sin utbildning och slutför den hos andra anordnare. Det vi dock kan se är att flertalet studerande fortsätter hos oss på grundläggande och gymnasienivå efter sina sfi-studier.

2010-09-17 15 (58) Mål 2 Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska Vi har idag ingen uppföljning av vilka skäl våra studerande avbryter kurs. Det vi vet är att det är många som pga av arbete får avbryta sina heltidsstudier på sfi, men vi har också många som fortsätter på kvällskurs. Inriktningsmål Vuxenutbildningen ska genom fritt val kunna svara mot skilda behov av utbildningar, tillgodose olika lärstilar och vara flexibla när det gäller tid och plats för utbildningarna. Effektmål Mål 1 Andelen studerande som är nöjda med kvalitén på sin utbildning ska öka Vi har på enheten arbetat fram en övergripande gemensam enkät för hela enheten som vi genomför varje halvår. Områden som vi valt att prioritera är frågor kring bl.a. undervisning, lärarna, stöd, förståelse för mål, möjligheter till påverkan, trivsel och bemötande. Jag har som tidigare valt att redovisa delar av enkäten som jag tycker ger en bild och svarar mot målen. Procenten är den samlade procentandelen för mycket bra och bra. Jag har också valt att presentera med ökning eller minskning för mycket bra i det fall det förekommer. Områden 2010 2009 2008 Undervisningen 93,3 % andelen mycket bra minskat med 1,5 %.. 94,4 % andelen mycket bra ökat med 8,9 % 87,7 % Lärarna Stöd och hjälp i undervisningen Bemötande Trivs på Järfälla Lärcentrum Förstår mål och delmål Möjlighet att påverka 95,3 % andelen mycket bra minskat med 6,5 % 91,4% andelen mycket bra har minskat med 5,9 % 96,4 % andelen mycket bra minskat med3,2 95,7 % andelen mycket bra minskat med 4 % 89,9 % andelen mycket bra har minskat med 3,2 % 79,7 % andelen mycket bra har minskat med 6,2 % 96,8 % andelen mycket bra ökat med 11,6 91,2 % andelen mycket bra ökat med 14,2% 96,5 % andelen mycket bra ökat med 9 % 94,7 % andelen mycket bra ökat med 4,6 % 87,7 % andelen mycket bra ökat med 9 % 83,3 % andelen mycket bra har ökat med 9 % 93 % 87 % 95,8 % 94,7 % 83,3 % 72,2 %

2010-09-17 16 (58) Även om minskningen är marginell inom vissa områden är det alltid tråkigt att inte andelen nöjda studerande ökat och att andel studerande som svarat mycket bra minskat inom områdena. Det är dock glädjande att de studerandes förståelse för mål och delmål ökat, vilket har varit ett viktigt utvecklingsområde i vår verksamhetsplan. Vi har under de senaste åren också haft studerandeinflytande som ett utvecklingsområde i vår verksamhetsplan och det var roligt att konstatera att vi ökat inom detta område. Vi har dock tappat en del sedan föregående mätning vilket gör att vi behöver arbeta med detta ytterligare. Mål 2 Andelen studerande som anser att kursen utvecklar dem ska öka Vi har inte haft någon uppföljning av detta ännu i vår verksamhet. Tyvärr är det ingen fråga i vår enkät som utvärderar den studerandes egen uppfattning om hur kursen utvecklar dem. Vi kommer att fortsätta med vår enkät med de frågeområden vi har idag för att kunna fortsätta vårt systematiska utvecklingsarbete men också ta med frågor som berör detta område. Vi kommer också att samarbeta med beställaren kring uppföljningsarbetet genom att genomföra vår enkät under våren och använda Centrum för vuxenutbildningens enkät under hösten. Vi får tillsammans diskutera hur vi följer upp detta område. Mål 3 Andelen elever med godkänt i sfi ska ligga över länssnittet Vi kommer att redovisa detta vid årsbokslutet då vi gör sammanställning av godkända betyg för hela året och kan då jämföra med länssnittet. Mål 4 Andelen elever som går sfx-kurser ska öka Vi kan tyvärr inte styra detta som utförare annat än att hänvisa och informera de studerande som går hos oss och där vi bedömer att sfx-kurs skulle vara en bra väg för individen. Eftersom vi själva bedriver ett sfx, Sfinxen, hoppas vi att vi bidrar till att öka Järfällabors deltagande i sfx. I våra två senaste Sfinxgrupper har vi fyra studerande från Järfälla i respektive grupp. Detta är en ökning från våra tidigare Sfinxklasser. Hur har enheten arbetat under 2010 för att nå målen Vi har under de senaste åren i vår verksamhetsplan valt ut som prioriterade områden Betyg och bedömning, Uppföljning och utvärdering, Studerande i behov av särskilt stöd, Studerandeinflytande och Pedagogik och tekning. Kring dessa områden har hela enheten arbetat i utvecklingsgrupper kopplat till varje utvecklingsområde. Grupperna har haft till uppgift att driva områden framåt tillsammans med skolledning och vi har gemensamt kopplat kompetensutvecklingsdagar och planering till dessa områden. En stor del av vårt arbete har varit konkretisering av kursmål, innehåll och betygskriterier för att göra det mer tydligt för våra studerande. Ett stort arbete har också lagts

2010-09-17 17 (58) ner på systematiskt uppföljningsarbete genom att fortsätta vårt arbete med att utarbeta enkät på kursnivå som är kopplad till vår övergripande enkät. Vi har även som en del av vårt systematiska uppföljningsarbete och studerandeinflytande arbetat med utvecklingssamtal, bl.a. genom en gemensam studiedag, diskussion kring samsyn för hur studerandesamtal kan genomföras samt utarbetande av gemensamt underlag för samtal. Vi har tyvärr inte utvecklat verktyg för hur vi ska följa upp i vilken omfattning våra studerande har arbete eller går till andra studier efter avslutad kurs hos oss. Som jag tidigare redovisat ser jag detta som ett utvecklingsarbete tillsammans med beställaren genom gemensamt uppföljningsverktyg. Analys och reflektion Vi tycker att vi har en god måluppfyllelse när det gäller våra studerandes nöjdhet med kvalitén av undervisningen. Vi har minskat lite inom områdena när det gäller andel elever som svarat mycket bra men min bedömning är att vi kommer att pendla lite upp och ner kring dessa procentsatser. Vi ser dock att vi har lyfts oss de senaste åren. Vi har också följt upp betygstatistik även om detta inte redovisas under något mål och konstaterat att vi håller oss till tidigare resultat, vilket känns bra. En del mål är svåra för oss som utförare att följa upp då det idag känns oklart vad som ska följas upp av oss som utförare och vad som ligger på beställaren att utvärdera. Detta kommer vi att fortsätta att arbeta med. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta vårt utvecklingsarbete kring kursmål och betygskriterier och en samsyn kring bedömningar av språklig färdighet. Vi kommer också att fortsätta vårt arbete med studerandeinflytande och att göra våra studerande mer aktiva i sin egen studieplan och sitt lärande. I verksamheten pågår ett arbete kring individuella studieplaner och arbete med portfolie som ska följa våra studerande genom sfi och övergången till svenska som andra språk på grundläggande nivå och på gymnasienivå. I vår verksamhetsplan för kommande år har vi ett nytt utvecklingsområde som ska bidra till att utveckla ämnes- och arbetsmarknadsintegrering i våra kurser och utbildningar. Vi tror att det kommer att ge en bättre helhetssyn på utbildning och vad den syftar till. Kvalitetsarbetet Vi har som tidigare beskrivits arbetat fram gemensam övergripande enkät för hela enheten som vi kommer att genomföra en gång per år. Vi det andra tillfället under året kommer vi att använda Centrum för vuxenutbildnings enkät, som används av hela vuxenutbildningen, som ett underlag för att följa upp vår kvalitet. Vi har idag också kursutvärdering i varje kurs två gånger per år för att följa upp hur det går i respektive kurs. Utvärderingarna är även ett underlag vid medarbetarsamtal. Under hösten kommer vi också att utarbeta ett gemensamt underlag för utvecklingssamtal med våra studerande.

2010-09-17 18 (58) Väsentliga personalförhållanden Antal tjänster omräknat till heltidstjänster, antal lärare samt andel behöriga i procent År Antal heltidstjänster varav lärare antal varav andel behöriga lärare 2010 33 25 25 2009 32,5 25 25 2008 30 21,5 19 Källa: enhetens egen statistk Tabellen redovisas i heltidstjänster och inte i antal personer för de som är fastanställda på Järfälla Lärcentrum. Förutom dessa fastanställda tjänster har vi under året haft ca 8 lärare förordnade på heltid för att klara undervisning för våra studerande. Vår verksamhet växte mycket under verksamhetsåret 2009 och har under detta år bibehållet samma antal studerande. Som jag tidigare beskrivit är det svårt att fastanställa lärare då vi vet att vår verksamhet kan förändras snabbt och är beroende på antal nyanlända som kommer till vår kommun och hur arbetsmarknadsläget är. 2010 2009 2008 Sjukfrånvaro jan-aug 4,0 5,1 3,9 Miljöredovisning Järfälla Lärcentrum blev under våren 2010 miljödiplomerade med brons. Vi har under året deltagit i studiebesök på reningsverk och besökt Forsmarks kärnkraftverk enligt vår miljöplan. Under hösten kommer hela personalen att delta i en hel studiedag i miljöutbildning. Vårt mål är att hela personalen ska ha genomgått den miljöutbildning som krävs för att vi ska kunna nå målet att ta ett silver. Viktiga händelser under perioden Järfälla Lärcentrum har under våren fortsatt och avslutat vår sfx-samordnarprojekt med medel från Migrationsverket och som drivs i samarbete med andra kommuner i länet som har sfx-utbildningar (svenska för yrkesutbildade). Vi fick också medel från Migrationsverket att utveckla en hemsida för dessa utbildningar. Det ser också ut som Migrationsverket kommer att bevilja ytterligare medel för fortsatt sfxsamordning riktat mot arbetslivet och arbetsförmedling. Järfälla kommun är åter igen projektägare i samarbete med övriga kommuner i länet som har sfx-utbildning. Slutgiltigt beslut kommer snart att meddelas. Vi har också under 2010 startat vår fjärde och femte grupp Sfinx (svenska för ingenjörer) och som båda har haft fler Järfällabor som deltagare. Under våren avslutades vår köksutbildning som vi bedriver i samarbete med HTS och arbetslivet. Det är

2010-09-17 19 (58) glädjande att se att en del av dessa studerande har fått arbete och att deltagarna utvecklat sina språkliga färdigheter. Vi har också fått medel från EU kring arbete med ämnes- och arbetsmarknadsintergrering i undervisningen som är ett av Järfälla Lärcentrum utvecklingsområden. Projektet syftar till erfarenhetsutbyte kring vad som görs i respektive verksamhet kring dessa områden men också ge möjlighet till lärar- och studerandeutbyte. Samarbetspartners är Danmark, Litauen och Italien. Arbete med språkpraktik på kommunala praktikplatser har också utvecklats under året med fler platser i vår databas. Vi har också startat en arbetslivskurs inom sfi för de studerande som deltar i språkpraktik. Tyvärr har vi idag ingen riktig finansiering för detta arbete utan kan endast bedriva detta i mindre skala trots att behovet är stort. Övergången till IT-servicekontoret har också varit en viktig händelse under året. Vi har idag svårt att överblicka vilka konsekvenser detta får för verksamheten men viss oro finns för kostnader som vi idag inte styr över på samma sätt som vi gjorde tidigare. Järfälla Lärcentrum kommer under hösten att byta rektor då undertecknad lämnar tjänsten. Vi har påbörjat rekryteringsarbetet men vi vet att detta inte kommer bli klart under hösten. Under de närmaste månaderna kommer vi ha en tf rektor och jag kommer att bistå enheten med en del arbete för att vi gemensamt ska hålla ställningarna till ny rektor är på plats. Vi har också under våren haft mätning av luften i våra lokaler. Det visade på en kraftig försämring av luften sedan tidigare mätning. Personalen upplever trötthet, huvudvärk och ögonirritationer vilket är mycket oroande. Vi har påtalat detta för fastighetsavdelningen och fastighetsägaren vilket vi gjort i flera år utan resultat. Ventilationen i vår verksamhet är ett stort arbetsmiljöproblem för oss idag. Investeringsredovisning Inga investeringar är gjorda under perioden Nyckeltal Järfälla Lärcentrum 2010 2009 2008 Antal heltidsstudieplatser 210* 191 188 grundläggande Antal heltidsstudieplatser 80* 78 72 gymnasienivå Antal heltidsstudieplatser 380* 382 340 sfi Antal studerande på 55 55 55 Särvux * Prognos

2010-09-17 20 (58) För 2010 väljer vi att redovisa en prognos då vi har intag vid flera tillfällen under hösten vilket medför att vi idag inte kan ge en exakt siffra för hela året 2010. Vid årsbokslutet kommer vi att redovisa exakta volymer för verksamhetsåret 2010. Utvecklingstendenser Vi tycker att det märks en viss tendens att fler av våra studerande får arbete vilket är glädjande men ställer högre krav på oss att anordna kvällsundervisning. Andelen studerande med kort tidigare utbildning på sfi ökar och studieväg 1 och 2 har idag många fler deltagare än tidigare som behöver längre tid för att nå målen på sfi. Det ställer andra krav på oss och vi kommer att fortsätta utveckla studieformer för dessa målgrupper, bla med modersmålsstöd och yrkesutbildning kopplat till sfi-studier. Under nästa år kommer vi att - förutom köksutbildning - starta en vårdutbildning med samma koncept där arbetslivet är ett viktigt inslag i utbildningen. Vi ser också vikten av att utveckla de kommunala praktikplatserna för språkpraktik, arbetsplatslärande och yrkesintroduktion mm. Vår förhoppning är att vi ska kunna få medel för en tjänst som samordnare som kan arbeta med dem som önskar språkpraktik. Detta ska göras som tidigare i samarbete med Flyktingenheten och Jobbcenter vilket har varit ett lyckat arbete trots att det bedrivits i liten skala. Behovet för vår gemensamma målgrupp är stort och vi vill utveckla den här verksamheten för att fler ska få ta del av språkpraktik. För oss är det också viktigt att värna om de kommunala platser vi fått till vår databas och de fantastiska handledare som idag finns i kommunen och är villiga att ta emot och gör ett fantastiskt arbete. Det som oroar mest idag är lokalfrågan. Vi måste få ordning på vår ventilation om vi ska kunna vara kvar i Utbildningscentrum. Idag hyr vi tillfälligt ytterligare lokaler på plan 7 för att klara av elevtillströmningen men vi känner stor osäkerhet för att hyra fler lokaler på längre sikt i det här huset. Utvecklingen kring IT är också en osäkerhetsfaktor idag. Ekonomin kring dessa tjänster och investeringar är idag oklart upplever jag vilket gör det svårt att planera för framtiden. En annan osäkerhet för Järfälla Lärcentrum är priset för de gymnasiala platserna för nästa år. Det pris som blev, i och med upphandlingen, är så lågt att vi bedömer att vi inte kommer att klara att bedriva undervisningen på dessa kurser för målgruppen. Lärcentrum kommer att ha en diskussion med beställaren under hösten kring detta och om vi kan anta uppdraget. Annika Ramsell Enhetschef

2010-09-17 21 (58) 2.3. Flyktingenheten Ansvar: 665002 Flyktingenheten (tkr) Budget 2010 10-08-31 09-08-31 Prognos 10-12-31 2009 Intäkter Externa intäkter 0 1 813 2932 880 4 369 Interna intäkter 38070 19 249 23 293 31 126 33 845 Summa intäkter 38070 21 062 26 225 32 006 38 214 Kostnader 38 070 21 444 26 201 32 506 38 445 -varav kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Resultat 0-381 24-500 -231 Eget kapital 10-01-01 2 456 Kommentarer till delårsrapport per augusti och prognos 2010 Flyktingenheten redovisar ett underskott för perioden på 381 tkr. Intäkterna fortsätter minska under 2010. Samtidigt minskar kostnaderna, om än inte tillräckligt för att täcka ett ökat underskott. Denna utveckling kommer att fortsätta. En orsak är att fler flyktingar, som deltar i kommunens introduktionsprogram, redan deltagit i andra kommuners program och schablonersättningen är därför lägre eller saknas helt. En annan orsak är att färre flyktingar än tidigare har löneinkomster. En mer ingående redovisning sker i årets verksamhetsberättelse. I augusti har flyktingenheten tagit i anspråk 1 mnkr av de sparade medlen. Prognosen för 2010 pekar mot ett underskott på 500 tkr. Måluppfyllelse Förutom kommunens inriktnings- och effektmål, måste flyktingenheten leva upp till Migrationsverkets krav, annars utgår ingen schablonersättning till kommunen. Schablonersättningen är den inkomsten verksamheten grundar sin budget på. År 2009 kontrollerade Migrationsverket om Järfälla kommun upprättat en individuell introduktionsplan på 24 slumpvis valda barn och vuxna. Flyktingenheten uppfyllde Migrationsverkets krav och har därför under 2010 inte behövt betala tillbaka schablonersättning, vilket annars hade kunnat vara fallet. Verksamhetsmålet/inriktningsmålet är att flyktingar ska bli självförsörjande och delaktiga i samhällslivet. Effektmålet uttrycker att antalet självförsörjande ska öka varje år. I Järfälla kommun erbjuds flyktingen tre års introduktion efter första folkbokföringsmånaden i Sverige. Introduktionen sker i samverkan med arbetsförmedlingen, skola och andra berörda samverkans partner beroende på ålder och behov. Effektmålet mäter inte kvalitén i flyktingenhetens arbete, då målet är kopplat till en arbetsmarknad, som behöver arbetskraft och dessutom initialt har låga krav på kunskaper i svenska. Flyktinggruppens anställningsbarhet utifrån deras bakgrund är en annan faktor, som inte är påverkbar. Effektmålet bör därför ändras och kopplas direkt till flyktingenhetens arbetsinsats

2010-09-17 22 (58) Effektmål 2010-08-31 2009-12-31 2008-12-31 Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån) ska öka. 34 % Målet ej uppnått 36 % Målet ej uppnått 59 % Målet ej uppnått Hur har enheten arbetat under 2010 för att nå målen Flyktingenheten arbetar med målgruppen både individuellt och strukturellt. Det strukturella arbetet omfattar för närvarande samhällsorientering i: att söka bostad (workshop) ekonomi och socialförsäkringssystemet hälsa föräldragrupper (dialog med föräldrar om hur migrationsprocessen påverkar föräldrarollen) arbetsmarknadsfrågor Det individuella samtalet med flyktingen innehåller moment som: rådgivning/stöd samtal utifrån flyktingens behov och mandat vägledning i kontakt med andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare myndighetsutövning Socionomernas och administratörernas arbete möjliggör flyktingens inträde på arbetsmarknaden och delaktighet i samhället. Arbetsmarknadskonsulenternas kontakt nät med arbetsgivare är avgörande för de personer, som erbjuds möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden i slutet av introduktionstiden. Analys och reflektion Flyktingenhetens samtliga insatser påverkar möjligheten att uppnå inriktnings- och effektmålen, men är inte grundförutsättningen. Effektmålet har inte och kommer inte att uppfyllas. Flyktingenheten ser inte resultatet som ett kvalitetsmått på sitt arbete. Snarare visar resultatet att det finns möjlighet att få arbete, trots att förutsättningarna är dåliga. Har en person/familj en osäker och/eller olämpliga boendeförhållanden, lider man av ohälsa, vet man inte var resten av familjen finns, så tar språkutvecklingen och därmed inträdet på arbetsmarknaden längre tid, oavsett vilken utbildningsbakgrund man har. Enheten arbetar hårt med att till exempel påverka läkare att inte slentrianmässigt sjukskriva och medicinera människor med koncentrations- och sömnsvårigheter och liknande symtom. Vi vet att sjukskrivning är passiviserande för människor med diagnosen PTSD, som inte är en sjukdom, utan en reaktion på krigsupplevelser och andra trauman. Varje person, som får arbete är ett stort framsteg. Alla familjemedlemmar och släktingar påverkas. Hopp väcks och inte minst barnen får den förebild som de behöver. Det senaste året och framöver är det människor från Somalia, som utgör majoriteten av de nyanlända. Nära 50 % av alla nya hushåll, som kom 2009 och 2010, är mellan 18-30. Inom ett till två år, så kommer kostnaderna initialt att öka. Orsaken är att det tar längre tid för den somaliska gruppen att nå den nivån i svenska språket, som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningar och för att konkurrera på arbetsmarknaden, då de saknar grundutbildning. Många ungdomar är analfabeter. Tidigare erfarenheter av analfabeter (läs: huvudsakligen medelålders kvinnor från landsbygd) går inte att överföra till denna grupp. Dessa män och kvinnor är unga och socialt

2010-09-17 23 (58) fungerande människor. De har en stark motivation och längtan att skaffa sig den utbildning, som det egna landet förvägrat dom under två decenniers inbördeskrig. Ungdomars drömmar att skapa sig en bra tillvaro i Sverige ska vi ta till vara. Gruppen är en stor resurs. Deras barn ska få växa upp med föräldrar som har de kunskaper som krävs för att bli självförsörjande och delaktiga i samhället. Inriktningsmålet handlar inte bara om självförsörjning, utan också om att bli delaktig i samhällslivet. Den delen av måluppfyllelsen är inte mätbar på enhetens nivå. Åtgärder för utveckling Flyktingenheten fortsätter att värna om det positiva arbete som pågår. Att bibehålla och förfina den kvalité, som finns i verksamheten är en åtgärd för utveckling. Vi syftar på metodiken i vår pågående samhällsorientering, metodiken i det individuella samtalet, metodiken i matchning till arbete, metodiken i bemötande i receptionen. En annan åtgärd är att fortsätta motivera flyktinggruppen att ta del av internet och den omfattande samhällsorientering, som är direkt riktad till dem. Den finns nu på arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, engelska och svenska på www.nyistockholm.se. Ännu en åtgärd för utveckling skulle kunna vara att påverka flyktingens möjlighet att fritt välja sfi inom länet utifrån sin yrkesinriktning. Även kunskapsutveckling inom personalgruppen är en åtgärd. Den sker kontinuerligt och anpassas till den föränderliga målgruppen. Under 2010 är temat den somaliska flyktinggruppen. Väsentliga personalförhållanden Antal tjänster omräknade till heltid i procent År Antal heltidstjänster varav arbetsmarknadskonsulent/socionom varav ledning/adm. 2010 14,9 2,0/7,7 2,0/3,2 2009 16,1 2,0/8,6 2,0/3,5 2008 16,25 2,0/8,75 2,0/3,5 Kommentar Statistiken visar antalet anställda, inte aktivt arbetande på enheten. 2009 inkluderar en anställd, som inte arbetade på enheten, utan arbetsprövade inom annan enhet. Personen har nu avslutat sin anställning vid flyktingenheten. En personal har varit sjukskriven sedan i mars, utan att vikarie har behövts rekryteras. Antalet flyktingar har minskat något och enhetens strukturella arbete har inneburit att det individuella samtalet tar något mindre tid i anspråk. 2010 2009 2008 Sjukfrånvaro jan-aug (%) 7,2 2,9 8,7 Ökningen beror på att en personal har en pågående sjukskrivning sedan i april 2010.

2010-09-17 24 (58) Miljöredovisning Skyddsrond genomfördes i april 2010. Den innehöll både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, som gjordes i form av enkät. Arbetsmiljöarbete pågår och kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Arbetet med miljödiplomeringen skall återupptas. Investeringsredovisning Inga planerade investeringar under 2010. Verksamhetsvolymer/Nyckeltal Flyktingenheten 2010-08-31 2009-12-31 2010-12-31 Antal nymottagna flyktingar 135 208 203 Antal hushåll i handläggning 185 214 229 Antal personer i handläggning 330 471 628 Antal erbjudanden om anställning 34 57 76 Antal praktiktillfällen 56 146 139 Antal arbetsmarknadsaktiviteter/arbetsmarknadsutbildningar 23 21 22 Antal nymottagna personer och antal personer i introduktionsprogrammet är 31 augusti i nivå med motsvarande period 2009. Antalet flyktingar, som flyttat till Järfälla från andra kommuner under sin introduktionstid ( sekundärer ), har minskat jämfört med de två senaste åren. Gruppen påverkar ändå enhetens budget avsevärt. Hälften har ingen schablonersättning med sig. De är omkring en tredjedel (44 i antal). Fler hushåll räknas som ensamstående, men många väntar på sina anhöriga. År 2010 domineras flyktmottagandet av människor från Somalia, därefter följer Irak och Eritrea. Utvecklingstendenser/framtid Under de närmaste tre åren, kommer flyktingmottagandet att fortsätta i samma omfattning som de senaste åren enligt Migrationsverkets prognoser. Prognoserna revideras några gånger per år. Mottagandet är i storleksordningen 22 000-25 000 till och med 2013 med en topp under nästa år. Antalet asylsökande från Serbien och Kosovo har ökat. Migrationsverkets handläggningstider i asylärendena är nu rekordlåga tre månader. Den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller från och med den 1 december 2010 och innebär förändrade eller nya ansvarsområden för arbetsförmedlingen, kommunerna, länsstyrelserna, försäkringskassan samt Migrationsverket. Samtidigt införs en ny aktör etableringslotsen. Kommunernas ansvar och uppgifter blir mottagande och bostadsförsörjning att vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning undervisning i sfi och annan vuxenutbildning