Studiehandledning Miljö och prevention, O0078H Omvårdnad, vårterminen 2013

Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Miljö och prevention, O0078H Omvårdnad, vårterminen 2013 Sjuksköterskeprogrammet Termin 2, reguljärutbildning Kursansvarig: Malin Henriksson Tel: 0920-49 39 34 E-post: malin.henriksson@ltu.se

Förord Välkommen till kursen O0078H, Miljö och prevention. Fokus i denna kurs är miljö och prevention, som är centrala begrepp i ämnet omvårdnad. Miljö är ett av de centrala begreppen i omvårdnad. Hälsa kan inte ses som något enskilt utan samspelar och påverkas av villkoren i den miljö vi lever i. Miljöns uttryck, stämning och utformning är faktorer som är av stor betydelse för en positiv eller negativ upplevelse av vården. Miljön omfattar såväl fysiska som psykosociala dimensioner. Det handlar om fysisk utformning som ljud, ljus och möblering men även mellanmänskliga skeenden som bemötande och kommunikation. Det är sedan länge känt att en estetiskt tilltalande miljö stärker människors självkänsla och främjar välbefinnandet. Det är därför viktigt att kunna förstå de olika estetiska formerna och lära sig att använda dem som ett stöd i omvårdnadsarbetet (Caspari, Eriksson & Nåden, 2010; Wikström, 2003). Prevention är en del i omvårdnadsarbetet. Syftet med preventiv omvårdnad är att ge människan god livskvalitet, främja hälsa och att förebygga sjukdom och skador (Medin & Alexandersson, 2000, s. 125). Preventiv omvårdnad innebär att identifiera och förebygga faktorer som kan innebära risk för sjukdom. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur miljömässiga faktorer påverkar hälsa och välbefinnande. Enligt Medin och Alexandersson (2000, s. 138-139) kan prevention vara inriktat såväl mot befolkning som mot den enskilde personen. Prevention indelas i primär, sekundär och tertiär prevention. Kursen utgår från beskrivning av omvårdnad vid institutionen för hälsovetenskap men i en modifierad form utifrån kursens mål: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad inom kursen Miljö och prevention inom primärvården innebär att anpassa miljön utifrån ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt från den unika människans behov. Vidare innebär omvårdnad i denna kontext att förebygga och stödja människans hälsa ur ett ålders-, genusoch kulturellt perspektiv. 1

Kursansvarig, lärare och föreläsare Kursansvarig Malin Henriksson (MaHe), malin.henriksson@ltu.se, universitetsadjunkt och leg. sjuksköterska. Jag kommer att introducera dig i denna kurs, delta i föreläsningar, laborationer och seminarium. Lärare i kursen Gunhild Glanberg Persson (GuGl), gunhild.glanberg-persson@ltu.se, universitetsadjunkt och leg. distriktsköterska. I denna kurs deltar Gunhild i föreläsningar och laborationer. Silje Gustafsson (SiGu), silje.gustafsson@ltu.se, universitetsadjunkt, doktorand och leg. distriktsköterska. I denna kurs föreläser Silje om sår och kompressionslindning. Gunilla Johansson (GuJo), gunilla.1.johansson@ltu.se, universitetsadjunkt, leg. sjuksköterska och barnmorska. I denna kurs deltar Gunilla i laborationer och reflektion. Carina Karlsson (CaKa), carina.1.karlsson@ltu.se, universitetsadjunkt och leg. arbetsterapeut. I denna kurs föreläser Carina om motiverande samtal. Carina Lomgren (CaLo), carina.lomgren@ltu.se, universitetsadjunkt och leg. distriktsköterska. I denna kurs deltar Carina i laborationer och reflektion. Examinator Carina Nilsson, carina.i.nilsson@ltu.se, universitetslektor, fil dr i omvårdnad och distriktsköterska. 2

Kursens mål Utifrån ett etiskt förhållningssätt ska du kunna: förklara miljöns betydelse för människors upplevelse av hälsa stödja människans hälsa ur ett ålders-, köns- och kulturella aspekter planera, genomföra, följa upp och dokumentera omvårdnad med inriktning mot prevention planera, genomföra och reflektera över en intervju med fokus på prevention beskriva motiverande samtal och dess betydelse för omvårdnad planera, genomföra och reflektera över en systematisk observation med fokus på miljöns betydelse för hälsa redogöra för och tillämpa lagar och författningar med fokus på att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården, sekretess och patientdatalagen planera, genomföra och utvärdera omvårdnadstekniker utifrån tidigare genomförda laborationer visa självkännedom och empatisk förmåga identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla sin kompetens Kursens innehåll Miljöns betydelse i omvårdnad Preventiv omvårdnad Motiverande samtal Etik med fokus på människans rätt till respekt och integritet Intervju- och observationsmetodik Dokumentation av omvårdnad Omvårdnadstekniker Aktuella lagar och författningar 3

Kursöversikt Tidsplan Grupp 1 Vecka 14-18 Vecka Aktiviteter Studieuppgifter och examinationer 14 Kursintroduktion Föreläsningar på campus: Miljö och hälsa Vårdens organisation och prevention Sår och kompressionsbehandling Material i Fronter: Instruktionsfilmer till laborationer Motiverande samtal Observationsmetodik Obs! Laborationer Duggor i Fronter ska vara godkända Subkutan och intramuskulär inj. senast 7/4 kl 23:59 Kompressionslindning 15-16 VFU: Primärvård Studieuppgift 1 och 2. Examinationsuppgift 1. 17-18 VFU: Hemsjukvård Studieuppgift 1. Examinationsuppgift 2. 19 Inlämning rapport senast måndag 6/5 kl 08.00 4

Tidsplan Grupp 2 Vecka 19-23 Vecka Aktiviteter Studieuppgifter och examinationer 19 Kursintroduktion Föreläsningar på campus: Miljö och hälsa Vårdens organisation och prevention Sår och kompressionsbehandling Material i Fronter: Instruktionsfilmer till laborationer Motiverande samtal Observationsmetodik Obs! Laborationer Duggor i Fronter ska vara godkända senast Subkutan och intramuskulär inj. 12/5 kl 23:59 Kompressionslindning 20-21 VFU: Primärvård Studieuppgift 1och 2. Examinationsuppgift 1. 22-23 VFU: Hemsjukvård Studieuppgift 1. Examinationsuppgift 2. 24 Inlämning rapport senast mån 10/6 kl 08.00 5

Kursens genomförande Vår pedagogiska strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning av kursen i sin helhet. Det betyder att du självständigt men under handledning tillämpar dina kunskaper från tidigare kurser i din utbildning i att kunna förstå miljöns betydelse för upplevelse av hälsa. Ditt lärande stöds av föreläsningar, laborationer, litteraturstudier, studieuppgifter, reflektion och handledning under din verksamhetsförlagda utbildning. Även kursens examination ses som inlärningstillfälle i syfte att stödja dig till ett djupinriktat lärande. Din roll är att ta ansvar för din egen inlärningsprocess genom att du formulerar dina individuella inlärningsbehov och på vilket sätt du har tänkt dig att nå dessa med hjälp av kursens mål. Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i din utveckling till sjuksköterska och i yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge dig feedback och tillfällen till reflektion kring omvårdnadssituationer du aktivt medverkar och ansvarar för. Kursansvarig lärares roll/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål och studieuppgifter, som stimulerar dig att vilja lära. Vidare är att tillsammans med yrkeshandledaren bidra till ett inlärningsklimat som präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas. Introduktion Vid kursintroduktionen presenteras kursens mål samt de olika undervisnings- och examinationsformerna. Föreläsningar Föreläsningar erbjuds på campus under kursstartveckan inom miljö, vårdens organisation och prevention samt sår och kompressionslindning. Det erbjuds även inspelade föreläsningar i Fronter inom motiverande samtal och observationsmetodik. 6

Laborationer I denna kurs kommer laborationer i subkutan och intramuskulär injektion samt kompressionslindning att ges. Laborationerna är obligatorisk undervisning. Kursens laborationer ger dig möjlighet att färdighetsträna de olika praktiska momenten i kursen. Du kommer att under handledning av lärare och tillsammans med studenter i din grupp praktiskt träna omvårdnadstekniker inom sjuksköterskans ansvarsområde. Varje laboration kräver förkunskaper, inte enbart från tidigare kurser utan från ny litteratur, föreläsning och/eller film. Detta innebär att du som student är skyldig att innan respektive laboration förbereda dig genom att ta del av alla dessa laborationsförberedelser: Björkman, E. & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Material, metod, ansvar. Lund: Studentlitteratur. (Injektioner: kap. 3) Björkman, E. & Karlsson, K. (2006). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. (Kompressionslindning: kap. 9) Raadu, G. (Red.). (senaste uppl.). Författningshandbok. För personal inom hälsooch sjukvård. Stockholm: Liber. Finns även fritt tillgänglig på nätet. (Relevanta författningar) Vårdhandboken (se länkar i Fronter) Instruktionsfilmer i Fronter Duggor Två obligatoriska duggor med anknytning till laborationerna finns på Fronter; en i kompressionslindning och en i injektionsteknik. Dessa ska göras med minst 80 % rätta svar för att vara godkända. Duggorna ska vara gjorda innan första kursveckans slut (se under rubriken Kursöversikt). Duggan kan göras ett obegränsat antal gånger och det är endast ditt bästa resultat som räknas. Verksamhetsförlagd utbildning I denna kurs ingår fyra veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som är uppdelad på två veckor i landstingets primärvård och två veckor i kommunens hemsjukvård. Din VFU ska omfatta minst 30 timmar/vecka och dessa timmar ska spridas jämnt över veckorna i största möjliga utsträckning. Tid för litteraturstudier, studieuppgifter och rapportskrivning ligger 7

utanför obligatorisk verksamhetsförlagd tid. Under din VFU kommer din yrkeskompetens att bedömas av dina handledare, se mer om detta under Examinationer. Under VFU kommer du också att examineras av dina handledare i kapillär och venös provtagning, kompressionslindning, subkutana och intramuskulära injektioner. Seminarium I denna kurs ingår två obligatoriska seminarier som är kopplade till studieuppgift 2 och examinationsuppgift 1. Seminarierna ska ses som stöd för att nå kursens mål. God förberedelse och aktivt deltagande är viktigt för seminariernas kvalitet samt för möjlighet till inlärning. Vid seminarium via Adobe Connect krävs deltagande med både ljud och bild. Examination Kursens examinationer är även inlärningstillfällen. Examination i denna kurs innefattar tre delexaminationer; examinationsuppgift med seminarium, observationsstudie med individuell skriftlig rapport och bedömning av yrkeskompetens. Litteratur Kurslitteratur enligt fastställd kursplan. Finns även matris i Fronter där kurslitteraturen redovisas utifrån de olika momenten i kursen. Aktuella lagar och författningar SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. SOSFS 2000:1. Föreskrifter om allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:26. Föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall 8

från hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2006:24. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2008:14. Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Förslag på vetenskapliga artiklar Caspari, S., Eriksson, K. & Nåden, D. (2010). The importance of aesthetic surroundings: a study in interviewing experts within different aesthetic fields. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 134 142. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00803.x Day, K., Carreon, D. & Stump, C. (2000). The therapeutic design of environments for people with dementia: a review of the empirical research. The Gerontologist, 40(4), 397-416. doi: 10.1093/geront/40.4.397 Dijkstra, K., Pieterse, M. & Pruyn, A. (2006). Physical environmental stimuli that turn healthcare facilities into healing environments through psychologically mediated effects: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 56(2), 166-181. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03990.x Edvardsson, D. J., Sandman, P-O. & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supporting care settings. Scandinavian Journal of Caring Science, 19, 344-353. Wiman, E. & Wikblad, K. (2003). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, 422-429. Övriga dokument Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Referenslitteratur Wikström, B.M. (2003). Estetik och omvårdnad. (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 9

Studieuppgifter Studieuppgifternas syfte är att ge stöd till dig att nå kursens mål, de är därför obligatoriska Det krävs att du deltar med ljud och bild vid moment som sker via Adobe Connect Pro Studieuppgift 1: Studieportfölj Studieportföljen består av kursplan, studieplan, och bedömningsformulär. I början av din VFU formulerar du dina inlärningsbehov i studieplanen för att identifiera dina inlärningsmål. Du presenterar den för båda dina yrkeshandledare i början av de två VFU-perioderna. När du formulerar dina inlärningsbehov utgår du från kursens mål och funderar över Vad kan jag? och Vad behöver jag lära mig? för att kunna nå kursens mål. Tänk på att formulera både teoretiska och praktiska mål. Studieplan och instruktioner till den finns på Fronter. Innan bedömningsformulär skickas till kursansvarig tar du kopior på dessa och sparar i din studieportfölj tillsammans med kursplan och studieplan. Dessa dokument tar du med dig till nästa VFU, så att du själv, yrkeshandledare, och lärare skall kunna följa tidigare kursers bedömning och din utveckling i lärandet över tid. 10

Studieuppgift 2: Reflektion Syftet med reflektionen är att få tillfälle att reflektera över egna tankar, känslor och handlingar. Det är obligatorisk närvaro. Studentens ansvar Inom gruppen ska råda total tystnadsplikt, vilket är en förutsättning för att studenterna i gruppen ska uppleva trygghet. Reflektionen är en aktiv process där: Du som student berättar om dina upplevelser från VFU. Förbered dig genom att ta med en situation eller en berättelse från din VFU som ska vara avpersonaliserad vilket innebär att namn och orter ska utelämnas. Du stödjer den som berättar genom att lyssna aktivt och engagerat och inte avbryta kamraten i sin berättelse. Du reflekterar över det som lyfts fram. Förberedelser och genomförande Reflektionen ska ske i en avskild plats. Om reflektion genomförs via Adobe Connect ska eget rum på Lärcentrum bokas alternativt avskildhet i egen bostad med en välfungerande utrustning (kamera och mikrofon/headset). Gruppindelningen för reflektion finns på Fronter. Examination Examination av denna kurs består av följande tre delar: Preventiv omvårdnadsintervention med seminarium Observationsstudie med individuell skriftlig rapport Bedömning av yrkeskompetens 11

Examinationsuppgift 1: Preventiv omvårdnadsintervention Tillsammans med din yrkeshandledare väljer du en person med sjukdom, som du ber att få samtala med om personens upplevelse av hälsa. Du ska ta reda på vad personen upplever är hälsa och välbefinnande i dagligt liv. Beakta ett forskningsetiskt förhållningssätt i planering och genomförande av samtalet (Kvale & Brinkman, 2009; Polit & Beck, 2012). Planera först samtalet för dig själv och samråd sedan med din handledare angående din planering innan du genomför samtalet. Informera personen att detta är en uppgift, som du utför inom ramen för din utbildning. Tänk på sekretess och konfidentialitet! Samtalet skall vara semistrukturerat med öppna frågor utifrån en frågeguide (Kvale & Brinkman, 2009). Lämpliga följdfrågor kan vara: Hur menar du? Kan du förklara lite närmare? Hur skulle du vilja ha det? Samtala om personens egna upplevelser av resurser och hinder i dagligt liv. Planering av preventiv omvårdnadsintervention Utifrån ditt samtal med patienten ska du planera, men inte genomföra, en preventiv omvårdnadsintervention. Utifrån samtalet identifierar du tillsammans med din handledare ett preventivt omvårdnadsbehov. Planera en preventiv omvårdnadsintervention utifrån det identifierade omvårdnadsbehovet. Preventiva omvårdnadsinterventioner kan exempelvis innefatta att samtala, undervisa eller ge råd utifrån ett specifikt område. Utför en databassökning av en vetenskaplig artikel som stödjer valet av omvårdnadsinterventionen. Reflektera kring den planerade omvårdnadsinterventionen med anknytning till kurslitteraturen. Hur kan interventionen underlätta personens dagliga liv? Hade motiverande samtal kunnat vara användbart vid mötet med personen? Argumentera för ditt svar. 12

Reflektera över vilka etiska överväganden du hade gjort om du hade genomfört omvårdnadsinterventionen. Fundera även kring hur du hade följt upp den preventiva omvårdnadsinterventionen om du hade genomfört den. Seminarium Du redovisar för kurskamrater och lärare examinationsuppgift 1 vid ett seminarium. I din redovisning ska följande ingå: - Kort sammanfattning av samtalet som mynnar i vilket preventivt omvårdnadsbehov du har identifierat hos personen. - Presentation av planerad omvårdnadsintervention, styrkt av en vetenskaplig artikel. - Dina reflektioner kring din omvårdnadsintervention, motiverande samtal och etiska överväganden enligt punkterna ovan. - Att du anknyter till kurslitteraturen under din presentation. Du lämnar in en sammanfattning av ovanstående punkter i ett paper på max 1 sida i avsedd mapp i Fronter senast kl 8.00 dagen innan ditt seminarium. Om seminarium sker via Adobe Connect krävs att du har välfungerande utrustning (kamera och mikrofon/headset) och deltar med både ljud och bild. 13

Examinationsuppgift 2: Observationsstudie Examinationsuppgiftens syfte är att studera vårdmiljön i hemsjukvården och dess stärkande och hindrande faktorer för personers välbefinnande. Du ska utföra en deltagande observation av miljöns betydelse i omvårdnaden. Planering inför uppgiften Studera kurslitteraturen och ta del av föreläsningen om observationsmetodik som finns på Fronter. Planera observationen med din handledare och välj lämplig tidpunkt för genomförandet. Fundera över följande: Vad ska observeras vad är i fokus för din observation? Vilka etiska överväganden gör du innan observationen? Ska observationen vara händelsestyrd eller tidsstyrd? Hur ska observationen registreras? Hur ska observatören förhålla sig vid observationstillfället? Rapportens utformning Samtliga nedanstående delar ska ingå i rapporten. Använd dessa rubriker även som rubriker i din rapport. Introduktion Gör en kort introduktion om vad rapporten handlar om. Motivera gärna utifrån litteraturen varför detta ämne är viktigt att studera. Beskriv sammanhanget (kontext). Avsluta introduktionen med syftet (utgå från examinationsuppgiftens syfte). Metod Beskriv utifrån kurslitteraturen metoden du använde dig av, det vill säga deltagande observation. Beskriv din planering utifrån ovanstående punkter under planering inför uppgiften. Beskriv ditt genomförande av observationen med anknytning till relevant kurslitteratur. 14

Resultat Beskriv dina fynd utifrån följande områden och anknyt till kurslitteraturen: Hindrande och stärkande faktorer för personers välbefinnande i den fysiska miljön. Hindrande och stärkande faktorer för personers välbefinnande i den estetiska miljön; såsom färgsättning, hygien, konst, musik, etc. Hur sker samspelet mellan personerna i situationen? Kritisk reflektion Gör en kritisk reflektion med anknytning till kurslitteraturen: Hur såg du i din observation att miljön påverkade omvårdnaden och personers välbefinnande? Reflektera över etiska överväganden vid genomförandet av icke deltagande observation. Hur värnade du om personers integritet vid din observation? Hur har du resonerat kring informerat samtycke? Använd kurslitteraturen som stöd i dina resonemang. Över lagar och författningar som berör området och hur dessa kan appliceras. Över metoden för den genomförda observationen. Exempel på frågor man kan ställa sig i sina metodologiska överväganden: Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Har jag som observatör påverkat mitt resultat? Hade jag kunnat använda någon annan metod? Formalia Försättsblad (finns på Fronter) Radavstånd 1,5 Times New Roman Teckenstorlek 12 Rak vänster marginal Indela texten i stycken Ett språk som är begripligt och grammatiskt korrekt Sidnumrering i övre höger hörn, försättsblad ska inte numreras 15

Använd rubriker som är angivet under rapportens utformning Referensteknik enligt APA (APA-manual finna på Fronter) Vid referens till böcker ska sidhänvisning anges Minst 3 böcker, 2 artiklar samt 2 författningar/lagar ska ingå i rapporten Rapporten ska innehålla minst 4 sidor exklusive försättsblad och referenslista. Tänk på att: - Avidentifiera data i rapporten så att det inte går att spåra patienter eller personalens identitet. - Rapporten kommer att plagiatkontrolleras genom verktyget Ephorus. - Individuell skriftlig rapport insändes via Fronter senast tidigare angiven tid. Rapporter som inkommer efter denna tid bedöms vid nästa omtentamenstillfälle. Betygskriterier individuell skriftlig rapport För att uppnå betyget godkänd ska följande kriterier uppnås: Att rapporten är utformad enligt angivna direktiv och innehåller alla ovanstående delar. Att relevant kurslitteratur, författningar och vetenskapliga artiklar är bearbetade. Att referensteknik både i text och i referenslista är korrekt. Om rapport inte uppnår godkänd nivå vid inlämning ska den kompletteras enligt lärares instruktioner. För att uppnå betyget väl godkänd ska förutom ovanstående kriterier för godkänd även nedanstående kriterier uppnås: Att rapporten har med alla delar och vid första granskningen bedöms som väl godkänd utan revideringar. Att rapporten visar stark förmåga att integrera teoretiska kunskaper i den praktiska situationen, genom att grundligt analysera och reflektera över miljöns betydelse. Att kurslitteraturen och annan litteratur är väl bearbetad och integrerad i sammanhanget enligt de givna anvisningarna. 16

Bedömning av yrkeskompetens Tredje delen av examinationen är bedömning av yrkeskompetens. Bedömning av yrkeskompetens sker genom en halvtidsdiskussion samt ett slutbedömningssamtal där teori skall integreras i en verklighetsanknuten omvårdnadssituation. Både halvtidsdiskussionen och slutbedömningssamtalet utgår ifrån kursens mål och bedömningsformuläret AssCe (finns på Fronter). Halvtidsdiskussionen sker mellan student och yrkeshandledare i primärvården. Slutbedömningssamtalet sker i mellan student och yrkeshandledare i hemsjukvården. Förberedelse av bedömningssamtal (både halvtids- och slutbedömning) Tid för bedömning planeras i förväg. Bestäm gärna en tid för bedömningssamtal redan första dagen på VFUn. Erfarenheten visar att det behövs ca 60 minuter för bedömningssamtalen. Studenten skall förbereda bedömningen genom att göra en självskattning för varje faktor i ett eget formulär. Som förberedelse för samtalen skall studenten skriva ner exempel på situationer som stödjer den egna skattningen. Handledaren skall förbereda samtalen genom att markera för varje faktor i ett eget formulär. I handledarens förberedelse ingår också att samla information och synpunkter från kolleger som handlett, haft kontakt med och sett studenten i olika situationer under den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. Genomförande av bedömningssamtal (både halvtids- och slutbedömning) Under samtalet ska studenten ha och ta en mycket aktiv roll i diskussionen och utgå från erfarenheter i konkreta situationer och från sin självskattning. Studenten har också ansvar för att kunna redogöra för den lästa litteraturen under utbildningsperioden och hur du integrerar din teoretiska kunskap i praktiken. Handledaren skall ge sina synpunkter och anknyta till konkreta vårdsituationer, men först efter att studenten beskrivit sina. Signerat bedömningsformulär skickas av yrkeshandledare till kursansvarig lärare. Formuläret kan skannas in och mailas till kursansvarig lärare (e-postadress på försättsblad) eller skickas med post till: Malin Henriksson Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet 97187 Luleå 17

Betygskriterier Krav för godkänd kurs Medverkan vid laborationer. Deltagande i reflektionsseminarium. God måluppfyllelse på samtliga punkter i bedömningsformuläret, förutom punkterna 3, 5, 13, 15 som inte bedöms relevanta för denna kurs. För god måluppfyllelse krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för sin värdering och kan koppla ditt handlande till litteraturen och ett etiskt resonemang. Godkänd redovisning av examinationsuppgift 1. Godkänd individuell skriftlig rapport. Krav för väl godkänd kurs Medverkan vid laborationer. Deltagande i reflektionsseminarium. I bedömningsformuläret ska punkterna 10, 20, 21 vara av (minst) god måluppfyllelse, resterande punkter ska ha mycket god måluppfyllelse. Punkterna 3, 5, 13, 15 bedöms inte relevanta för denna kurs. För mycket god måluppfyllelse i bedömningsformuläret krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din bedömning, reflekterar över situationen och kan jämföra och argumentera för val av handlingar med koppling till litteraturen och ett etiskt resonemang. Godkänd redovisning av examinationsuppgift 1. Väl godkänd individuell skriftlig rapport. 18

Omtentamen Om den individuella skriftliga rapporten inte blir godkänd omtenterar studenten vid nästa omtentamenstillfälle. Om studenten blir underkänd i verksamhetsförlagd utbildning, genomför studenten ny VFU som tidigast när nästa kurstillfälle ges. Observera dock att endast en omplacering ges för kurs avseende den verksamhetsförlagda utbildningen, se även kursplanen. Om studenten är frånvarande från obligatoriskt seminarium gör studenten en skriftlig komplettering enligt instruktioner från kursansvarig. Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering. Kursen utvärderas via EvaSys. 19