Studiehandledning Miljö och prevention, 7,5 hp, O0004H Omvårdnad, vårterminen 2012

Transkript

1 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Miljö och prevention, 7,5 hp, O0004H Omvårdnad, vårterminen 2012 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Miljö och Prevention 7,5 hp, Termin 2 Kursansvarig: Annette Johansson Tel: E-post: Annette.Johansson@ltu.se

2 Förord Välkommen till kursen O0004H Miljö och prevention i primärvården, som är en verksamhetsförlagd utbildning. Denna kurs löper parallellt med kursen A0018H under v Fokus i denna kurs är miljö och prevention, som är centrala begrepp i ämnet omvårdnad. Miljö är ett av de centrala begreppen i omvårdnad. Hälsa kan inte ses som något enskilt utan samspelar och påverkas av villkoren i den miljö vi lever i. Miljöns uttryck, stämning och utformning är faktorer som är av stor betydelse för en positiv eller negativ upplevelse av vården. Miljön omfattar såväl fysiska som psykosociala dimensioner. Det handlar om fysisk utformning som ljud, ljus och möblering men även mellanmänskliga skeenden som bemötande och kommunikation. Det är sedan länge känt att en estetiskt tilltalande miljö stärker människors självkänsla och främjar välbefinnandet. Det är därför viktigt att kunna förstå de olika estetiska formerna och lära sig att använda dem som ett stöd i sitt omvårdnadsarbete (Caspari, Eriksson & Nåden, 2010; Wikström, 1997, s 25). Hur personer blir bemötta påverkar hur miljön upplevs. Sjuksköterskans sätt att vara och förmåga till inlevelse är av avgörande betydelse för om personen upplever att sjuksköterskan bryr sig om honom eller henne. Prevention är en del i omvårdnadsarbetet. Syftet med preventiv omvårdnad är att ge människan god livskvalitet, främja hälsa och att förebygga sjukdom och skador (Medin & Alexandersson, 2000, s. 125). Preventiv omvårdnad innebär att identifiera och påverka faktorer som kan innebära risk för sjukdom. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur miljömässiga faktorer påverkar hälsa och välbefinnande. Enligt Medin och Alexandersson (2000, s ) kan prevention vara inriktat såväl mot befolkning som mot den enskilde personen. Prevention indelas i primär, sekundär och tertiär prevention. 1

3 Kursen utgår från beskrivning av omvårdnad vid institutionen för hälsovetenskap men i en modifierad form utifrån kursens mål: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad inom kursen Miljö och prevention inom primärvården innebär att anpassa miljön utifrån ett helhets perspektiv och med utgångspunkt från den unika människans behov. Vidare innebär omvårdnad i denna kontext att förebygga och stödja människans hälsa ur ett ålders-, köns- och kulturellt perspektiv. Kursansvarig, lärare och föreläsare Kursansvarig Universitetsadjunkt och doktorand Annette Johansson (AnJo). Jag är distriktssköterska och specialistsjuksköterska inom hematologi. Jag kommer att introducera er i denna kurs, delta i föreläsningar, laborationer och examinationer. Lärare i kursen Universitetsadjunkt Sandra Hermansson (SaHe). Sandra är legitimerad sjuksköterska. I denna kurs undervisar och deltar Sandra i laborationer såsom subkutana och intramuskulära injektioner. Universitetsadjunkt och doktorand Silje Gustafsson (SiGu). Silje är distriktssköterska. I denna kurs undervisar och deltar Silje vid laborationer såsom subkutana och intramuskulära injektioner och kompressionslindning. Silje kommer även att leda reflektionsgrupper. Universitetsadjunkt Marie Alm (MaAl). Marie är distriktssköterska. I denna kurs undervisar och deltar Marie vid laborationer såsom subkutana och intramuskulära injektioner. 2

4 Universitetsadjunkt Gunilla Johansson (GuJo). Gunilla är barnmorska. I denna kurs undervisar och deltar Gunilla vid laborationer såsom subkutana och intramuskulära injektioner. Gunilla kommer även att leda reflektionsgrupper. Universitetsadjunkt Carina Lomgren (CaLo). Carina är distriktssköterska. I denna kurs undervisar Carina vid laborationer om kompressionslindning. Universitetslektor Inger Lindberg (InLi). Inger är barnmorska. Ingers föreläsning om observationsmetodik finns tillgänglig på Fronter. Extern föreläsare Yvonne Bergmark Bröske, sjuksköterska och utbildningskonsult. Yvonne föreläser i ämnet motiverande samtal MI. Föreläsningen finns på Fronter under mapp Föreläsningar. Under denna mapp finns även åhörarkopior till MI. Examinator Universitetsadjunkt Carina Nilsson. 3

5 Kursens mål Utifrån ett etiskt förhållningssätt ska du kunna: förklara miljöns betydelse för hälsa för att identifiera resurser och hinder stödja människans hälsa ur ett ålders-, köns- och kulturellt perspektiv planera, genomföra, följa upp och dokumentera omvårdnad med inriktning mot prevention planera och genomföra ett samtal med fokus på prevention planera och genomföra en icke deltagande observation med fokus på miljön i ett väntrum planera och genomföra omvårdnadstekniker utifrån tidigare genomförda laborationer tillämpa lagar och författningar för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården, sekretess och patientdatalagen Kursens innehåll Miljöns betydelse i omvårdnad Preventiv omvårdnad Motiverande samtal Etik med fokus på människans rätt till respekt och integritet Intervju- och observationsmetodik Dokumentation av omvårdnad Omvårdnadstekniker Aktuella lagar och författningar 4

6 Kursöversikt Tidsplan Grupp A Vecka Vecka Aktiviteter Studieuppgifter och examinationer 13 Kursintroduktion Föreläsningar finns på Fronter: Primärvård och prevention Sår och kompressionsbehandling Motiverande samtal. Observationsmetodik. Instruktionsfilmer till laborationer Laborationer inne på Campus: Subkutan injektion Intramuskulär injektion Kompressionslindning Fronter: OBS; Obligatorisk dugga före alla laborationer Verksamhetsförlagd utbildning Egna litteraturstudier Studieuppgifter enligt studiehandledningen Reflektion 17 Inlämning rapport senast sön 29/4 kl i mapp Examination Individuell rapport Grupp A 22 Onlinetentamen via Fronter fredag 1/ Kl

7 Tidsplan Grupp B Vecka Vecka Aktiviteter Studieuppgifter och examinationer 18 Kursintroduktion Föreläsningar finns på Fronter: Primärvård och prevention Sår och kompressionsbehandling Motiverande samtal Observationsmetodik. Instruktionsfilmer till laborationer Laborationer Subkutan injektioner Intramuskulär injektion Kompressionslindning Fronter: OBS: Obligatorisk dugga före alla laborationer Verksamhetsförlagd utbildning Egna litteraturstudier Studieuppgifter enligt studiehandledningen Reflektion 22 Inlämning rapport senast sön 3/6 kl i mapp Examination Individuell rapport Grupp B 22 Onlinetentamen via Fronter fredag 1/ Kl Obligatoriska kursinslag Närvaro är obligatorisk vid laborationer och verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar närvaro i minst 30 tim./vecka. 6

8 Duggor inför laborationer är obligatoriska, om de inte är utförda får man inte delta i laborationen, utan får göra laborationen vid ett annat tillfälle. Schema Finns tillgängligt på webben Resurs tid för handledare Resurstider är bokade till handledarna för möjlighet att ställa frågor till kursansvarig angående kursen. Du som student förmedlar resurstiderna till din handledare. Kursledare med resurs tid är Annette Johansson. Telefon: Mailadress: annette.johansson@ltu.se Följande resurstider är bokade till handledare i respektive VFU period: VFU v Onsdag 4/4 kl Tisdag 10/4 kl Måndag 16/4 kl VFU v Onsdag 9/5 kl Onsdag 16/5 kl Tisdag 22/5 kl Kursens genomförande Vår pedagogiska strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning av kursen i sin helhet. Det betyder att du självständigt men under handledning tillämpar dina kunskaper från tidigare kurser i din utbildning, i att kunna förstå miljöns betydelse för 7

9 upplevelse av hälsa. Ditt lärande stöds av föreläsningar, laborationer, litteraturstudier, studieuppgifter, reflektion och handledning under din verksamhetsförlagda utbildning. Även kursens examination ses som inlärningstillfälle i syfte att stödja dig till ett djup inriktat lärande. Din roll är att ta ansvar för din egen inlärningsprocess genom att du formulerar dina individuella inlärningsbehov och på vilket sätt du har tänkt dig att nå dessa med hjälp av kursens mål. Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i din utveckling till sjuksköterska och i yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge dig feedback och tillfällen till reflektion kring omvårdnadssituationer du aktivt medverkar och ansvarar för. Kursansvarig lärares roll/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål och studieuppgifter, som stimulerar dig att vilja lära. Vidare är att tillsammans med yrkeshandledaren bidra till ett inlärningsklimat som präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas. Föreläsningar ges via Fronter inom områdena primärvård och preventiv omvårdnad, sår och kompressionslindning, motiverande samtal och observationsmetodik. Instruktionsfilmer finns på Fronter om intramuskulära och subkutana injektioner. Laborationer ges inom följande områden: Subkutana och intramuskulära injektioner och kompressionslindning. Inför varje laboration förbereder du dig genom att: Läsa metodartiklar och kurslitteratur, se filmer och ta del av laborationsundervisnings modell avseende injektioner och kompressionslindning. Förberedelsematerialet finns på Fronter. Besvara frågorna på obligatoriska duggor, du ska uppnå minst 80 % godkända svar för att få delta i laborationerna. 8

10 Under VFU tränar du omvårdnadstekniker som du har haft laborationer från tidigare kurser och denna kurs. Du ska utföra minst 5 ven- och 5 kapillär provtagningar, 3 subkutana och 3 intramuskulära injektioner och 3 kompressionslindningar, som signeras av både dig och handledare på signeringsformulär (Bilaga 3 finns på Fronter i Mapp Bilagor). Formuläret skickas eller scannas in till kursansvarig tillsammans med värderingen av yrkeskompetensen efter utförd VFU. Litteratur *Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. *Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Stockholm: Liber. Björkman, E. & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Material, metod, ansvar. Lund: Studentlitteratur. *Björkman, E. & Karlsson, K. (2006). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. *Edberg, A-K. & Wijk, H. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. *Ehrenberg, A. & Wallin, L. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Fossum, B. (Red.). (2007). Kommunikation. Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. *Friberg, F. & Öhlen, J. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. 9

11 Holloway, I. & Wheeler, S. (2010).Qualitative research in nursing and health care (3 rd ed.). Oxford: Blackwell Sciences. *Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Fokusera på kapitel 1-7). *Lindholm, C. (2003). Sår. Lund: Studentlitteratur. (Fokusera på kapitel 3, 10 och 12). *Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande. En litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. (Fokusera på sidorna , ). Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (9 th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Raadu, G. (Red.). (senaste uppl.). Författningshandbok. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. *Sarvimäki, A. & Stenbock, B. (2008). Omvårdnadens etik. Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber. Aktuella lagar och författningar SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Riksdagen. SOSFS 2008:14. Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12. Föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. 10

12 SOSFS 2005:26. Föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2000:1. Föreskrifter om allmänna råd om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2006:24. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (200:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Artiklar Caspari, S., Eriksson, K. & Nåden, D. (2010). The importance of aesthetic surroundings: a study in interviewing experts within different aesthetic fields. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010 Jul 5. [Epub ahead of print] Edvardsson, D. J., Sandman, P-O. & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supporting care settings. Scandinavian Journal of Caring Science, 19, Wiman, E. & Wikblad, K. (2003). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, Övriga dokument Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Referenslitteratur Wikström, B.M. (2003). Estetik och omvårdnad. (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 20. (Fokusera på kapitel 2, 4 & 6). 11

13 Studieuppgifter Studieuppgifternas syfte är att ge stöd till dig att nå kursens mål, dessa är därför obligatoriska Det krävs att du deltar med ljud och bild vid reflektion som sker via Adobe Connect Pro Studieuppgifter Studieuppgift 1: Studieportfölj Studieportföljen består av kursplan, studiehandledning, studieplan och värderingsformulär. I början av din VFU formulerar du dina inlärningsbehov i studieplanen för att identifiera dina inlärningsbehov (Studieplan finns på Fronter). Du presenterar den för yrkeshandledaren. När du formulerar dina inlärningsbehov utgår du från kursens mål och funderar över Vad kan jag? Vad måste jag lära mig? Se Bilaga 1 (finns på Fronter i Mapp Bilagor). Kursplan, studieplan, värderingsformulär och signeringsformulär sparar du i din studieportfölj. Dessa dokument tar du med dig till nästa VFU, så att du själv, yrkeshandledare, och lärare skall kunna följa tidigare kursers värdering och din utveckling i lärandet över tid. Studieuppgift 2: Preventiv omvårdnadsintervention Tillsammans med din yrkeshandledare väljer du en person med sjukdom, som du ber att få samtala med om personens upplevelse av hälsa. Du ska ta reda på vad personen upplever är hälsa och välbefinnande i dagligt liv. 12

14 Beakta ett forskningsetiskt förhållningssätt i planering och genomförande av samtalet (Kvale & Brinkman, 2009; Polit & Beck, 2012). Informera personen att det är en uppgift, som du utför inom ramen för din utbildning. Tänk på sekretess och konfidentialitet! Planera och genomför samtalet. Samtalet skall vara semistrukturerat med öppna frågor utifrån en frågeguide (Kvale & Brinkman, 2009). Samtala om personens egna upplevelser av hinder och resurser i dagligt liv. Lämpliga följdfrågor kan vara: Hur menar du? Kan du förklara lite närmare? Hur skulle du vilja ha det? Du samråder med din handledare din planering av samtalet innan du går ut och samtalar. Planering och genomförande av preventiv omvårdnadsintervention Utifrån samtalet identifierar du tillsamman med din handledare ett preventivt omvårdnadsbehov. Planera en preventiv omvårdnadsintervention som utgår från samtalet. En preventiv omvårdnadsintervention kan vara att samtala, undervisa eller ge råd och kan handla om risker för fallskador, utveckling av sår, dålig nutrition, torr hud eller risk för förstoppning. Utgå från kurslitteratur och sök en vetenskaplig artikel, som stödjer valet av omvårdnadsinterventionen. Genomför omvårdnadsinterventionen med din handledare närvarande. Tänk på att förmedla trygghet och respekt för personen. Du tillämpar inte Motiverande samtalsmetodik (MI) vid ditt genomförande. Gör en uppföljning direkt efter att den preventiva interventionen är utförd för att försäkra dig om att personen har förstått din åtgärd. En uppföljning kan även ske vid ett annat tillfälle såsom ett mottagningsbesök/hembesök eller ett telefonsamtal Reflektera kring den genomförda omvårdnadsinterventionen med anknytning till kurslitteraturen. Hur har interventionen underlättat personens dagliga liv? 13

15 Hade Motiverande samtal kunnat vara användbart vid mötet med personen? Argumentera för ditt svar Dokumentera din planering, genomförande och uppföljning av den preventiva omvårdnadsinterventionen. Reflektera tillsammans med yrkeshandledaren, över etiska överväganden vid omvårdnadsdokumentation. Studieuppgift 3: Mödrahälsovård och barnhälsovård Mödrahälsovården [MHV] och barnhälsovården [BHV] är en del av folkhälsoarbetet som erbjuds i vårt samhälle. Du utför riktade studier både inom MHV och BHV, vardera en halv dag. Under de riktade studierna tar du reda på följande: Vilken målsättning har MHV/BHV? Vilka kontroller utförs inom MVH/BHV? Hur samverkar MVH och BHV? Hur samverkar MHV och BHV med andra ex. socialtjänst, förskola och skolhälsovård? Reflektera tillsammans med din yrkeshandledare över ditt resultat av din riktade studie. Studieuppgift 4: Reflektion Du kommer förberedd till reflektionstillfället där ni tillsammans i grupp ges tillfälle att berätta om era upplevelser av VFU inom primärvården. Syftet med reflektionen är att få tillfälle att reflektera över egna tankar, känslor och handlingar. Gruppens ansvar Inom gruppen ska råda total tystnadsplikt, vilket är en förutsättning för att gruppen ska uppleva trygghet. Reflektionen är en aktiv process där 14

16 Gruppmedlemmarna berättar om sina upplevelser från VFU. Förbered er gärna genom att ta med en situation eller en berättelse från er VFU som ska vara avpersonaliserad, vilket innebär att namn, vårdcentral och orter ska utelämnas. Utifrån detta samtalar vi och reflekterar tillsammans. Stödja den som berättar genom att lyssna aktivt och engagerat och inte avbryta kamraten i sin berättelse. Reflektera över det som lyfts fram. Förberedelser och genomförandet Reflektionen ska ske i en avskild plats. Boka eget rum på Lärcentrum alternativt egen bostad med en välfungerande utrustning (kamera och mikrofon/headset). Reflektionen sker efter avslutad VFU. Gruppindelningen finns i Fronter under Mapp Reflektion. Se vidare schema för respektive grupp. Examination Examination av denna kurs består av följande tre delar: En icke deltagande observation av väntrummet på vårdcentralen examineras i form av en skriftlig rapport. Rapporten kommer att plagiatkontrolleras genom verktyget Ephorus. Onlinetentamen innefattande omvårdnadstekniker Värdering av yrkeskompetens 15

17 1. Icke deltagande observation av vårdmiljön Examinationsuppgiftens syfte är att studera vårdmiljön i väntrummet på vårdcentralen, och dess stärkande och hindrande faktorer för personers välbefinnande. Du ska utföra en icke deltagande observation av miljöns betydelse i väntrummet. Planering inför uppgiften Studera litteraturen Holloway och Wheeler (2010) och ta del av föreläsningen om observationsmetodik som finns i Fronter. Planera observationen med din handledare och välj lämplig tidpunkt för genomförandet. Fundera över följande och integrera planering i rapporten: Vad ska observeras vad är i fokus för er observation? Vilka etiska överväganden gör du innan observationen? Ska observationen vara händelsestyrd eller tidsstyrd? Hur ska observationen registreras? Hur ska observatören förhålla sig vid observationstillfället? Rapportens utformning Gör en kort introduktion om vad rapporten handlar om. Beskriv sammanhanget (kontext). Avsluta introduktionen med syftet (utgå från examinationsuppgiftens syfte). Beskriv metoden ni ska använda er av det vill säga icke deltagande observations metodik utifrån Holloway och Wheeler (2010) och föreläsning i Fronter. Beskriv din planering och ditt genomförande av den icke deltagande observationen med anknytning till relevant kurslitteratur. Beskriv analysen utifrån följande områden och anknyt till kurslitteraturen: Hindrande och stärkande faktorer för personers välbefinnande i den fysiska miljön Hindrande och stärkande faktorer för personers välbefinnande i den estetiska miljön Hur sker samspelet mellan personer i väntrummet? Hur bemöter sjukvårdspersonalen personer i väntrummet? 16

18 Gör en kritisk reflektion med anknytning till kurslitteraturen: Över den genomförda observationen. Hur och vad i väntrummets miljö kan främja personers välbefinnande vid besöket? Etiska överväganden vid genomförandet av icke deltagande observation. Hur värnade du om personers integritet vid din observation? Hur inhämtade du informerat samtycke? Över lagar och författningar som berör området och sätt dessa i ett sammanhang. Avidentifiera data i rapporten så att det inte går att spåra vårdcentralens, patienter och personalens identitet. Använd er gärna av tydliga rubriker när ni beskriver de olika delarna som ska ingå i rapporten för att få ner mer tydlig struktur. Formalia Försättsblad (Finns på Fronter i mapp). Radavstånd 1,5 Times New Roman Teckenstorlek 12 Rak vänster marginal Ett språk som är begripligt, grammatiskt korrekt och följer vedertagna principer för hur korrekt svenska skrivs Sidnumrering i övre höger hörn, försättsblad ska inte numreras Referensteknik enligt Harvardsystemet (Backman, 2008) Vid referens till böcker ska sidhänvisning anges Rapporten ska innehålla 7-10 sidor inkluderat försättsblad och referenslista. Använd er av rubriker som är angivet under rapportens utformning. Indela texten i stycken. 17

19 Individuell skriftlig rapport insändes via Fronter i mappen Individuell rapport senast tidigare angiven tid. Senare inlämnade rapporter deltar inte i examination. Betygskriterier individuell skriftlig rapport För att uppnå betyget godkänd ska följande kriterier uppnås: Att rapporten är utformad enligt angivna direktiv och innehåller alla ovanstående delar Att kurslitteratur och vetenskapliga artiklar är bearbetade. Att referensteknik både i text och i referenslista är korrekt För att uppnå betyget väl godkänd ska förutom ovanstående kriterier för godkänd även nedanstående kriterier uppnås: Att rapporten visar stark förmåga att integrera teoretiska kunskaper i den praktiska situationen, som beskrivs genom att analysera och reflektera över miljöns betydelse. Att kurslitteraturen är utomordentligt bearbetad och integrerad i sammanhanget 2. Onlinetentamen i omvårdnadstekniker Denna tentamen kommer att utgå från aktuella artiklar och kurslitteratur och har följande innehåll: Sår och kompressionslindning Metod vid subkutana och intramuskulära injektioner Aktuella vårdhygieniska aspekter Aktuella författningar Betygskriterier onlinetentamen Krav för G på onlinetentamen: Minst 70 % godkända svar 18

20 3. Värdering av yrkeskompetens Värderingssamtalet sker i tvåpart med dig och yrkeshandledare dels i mitten av din VFU och en värderingsdiskussion i slutet. Under den avslutande värderingsdiskussionen utgår du och handledaren från genomförd preventiv omvårdnadsintervention (studieuppgift 2) men kan även utgå från andra omvårdnads/patientsituationer som du har deltagit i. Studentens förberedelser och ansvar: Du förbereder värderingssamtalet med en självskattning utifrån värderingsformuläret, med utgång från den preventiva omvårdnadsinterventionen (studieuppgift 2). Du redovisar din bedömning, problem/behov, planering, genomförande, resultat och uppföljning (omvårdnadsprocessen) för din handledare. Som stöd har du med dig en skriftlig sammanfattning. Integrera den egna sökta vetenskapliga artikeln i din redovisning. Du kan även redovisa andra omvårdnads/patientsituationer, som du har deltagit i. Under samtalet argumenterar du för dina färdigheter och förmågor. Det skall tydligt framgå hur du integrerar teori i praktiskt handlande. Handledarens förberedelser inför värderingssamtalet: Efter att studenten redogjort och argumenterat för respektive punkt värderar handledaren studentens utveckling mot yrkesprofessionen och utifrån kursens måluppfyllelse, med exempel som stödjer ställningstagandet. Tid för samtalet är 60 minuter. Signerat bedömningsunderlag skickas av yrkeshandledare till kursansvarig lärare tillsammans med signeringsformulär för omvårdnadstekniker. Krav för godkänd kurs Acceptabel måluppfyllelse på samtliga punkter i värderingsformuläret. Att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din skattning och anknyter ditt handlande till kurslitteraturen. Godkänd individuell skriftlig tentamen Medverkat vid laborationer. 19

21 Godkänd online tentamen Krav för väl godkänd kurs Stark måluppfyllelse på punkterna i värderingsformuläret. För starkt utvecklad förmåga krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din bedömning, reflekterar över situationen och kan jämföra och argumentera för val av handlingar med anknytning kurslitteraturen och ett etiskt resonemang som utgår från begreppen respekt och integritet. Väl godkänd individuell skriftlig tentamen Godkänd online tentamen Medverkat vid laborationer Omtentamen Om den individuella skriftliga rapporten eller Online tentamen inte blir godkänd omtenterar studenten vid nästa omtentamenstillfälle. Om studenten blir underkänd i verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomför studenten ny VFU när nästa kurstillfälle ges. Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering. Kursen utvärderas via EvaSys. 20

22 Bilaga 1 Studieplan Inför handledningssamtal i verksamhetsförlagda studier gör du en inventering av de kunskapsområden, frågor och problem som du har behov av att diskutera för att uppnå kursens mål. Inlärning är en kontinuerlig process och måste få ta tid. Planeringen av dina verksamhetsförlagda studier skall därför utgå från inlärningsprincipen: sekvens kontinuitet integrering. Sekvens För att förståelse och insikt skall utvecklas bör inlärningssituationen planeras så att det tidigare inlärda utgör basen för ny inlärning. Utgå ifrån den kunskap och erfarenhet du har idag. Börja med att planera in enkla uppgifter och öka därefter svårighetsgraden successivt. Sträva efter att kunskap och färdigheter byggs upp i en logisk följd. Kontinuitet En längre sammanhängande praktikperiod ger dig möjligheter till att få vara med om liknande situationer vid flera tillfällen. Kontinuitet i inlärningssituationen gör att du har möjlighet att: sätta dig in i den individuella vårdsituationen samla maximalt med information av betydelse för att få en helhetsbild och förståelse av vårdsituationen få ett vidgat perspektiv och erfarenhet av alternativa handlingssätt Integrering För att erfarenhet skall bli praktisk kunskap måste det ske en integrering mellan praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap. Försök att förstå den enskilda vårdsituationen genom att relatera till tidigare erfarenhet och kunskap. Genom handledningssamtal med yrkeshandledare/examinator får du hjälp med denna integrering. I handledningssamtalet reflekterar du över den upplevda situationen och lyfter fram din praktiska erfarenhet genom att återanknyta den till din tidigare teoretiska kunskap och praktiska erfarenhet. 21