PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING

Transkript

1 , rev Akademin för hälsa, vård och välfärd PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Att vårda och lära utifrån patienten Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: Org.nr:

2 INLEDNING Inom verksamhetsförlagd utbildning vid Mälardalens högskola vårdar och lär sjuksköterskestudenter med stöd av patientfokuserad handledning. Denna handledning, som växt fram sedan 2001, har sin grund i sjuksköterskeutbildningens akademisering såväl nationellt som internationellt. Akademiseringen innebar att stärka den vetenskapliga förankringen i huvudområdet vårdvetenskap och studenters lärande under verksamhetsförlagd utbildning genom att följa högskoleverkets krav på högskolemässighet 1. Högskolemässiga lärandemiljöer under verksamhetsförlagd utbildning ger således studenter förutsättningar att utveckla kunskaper och erfarenheter i vårdandet av patienter för att möta framtida behov av vård och omsorg. Framväxten av patientfokuserad handledning har inspirerats av Carmnes rapport (2000) som visar att studenter förordar en modell där lärandet fokuseras på patienten. Vidare framhålls handledarens roll som stödjande reflektionspart i relation till studentens mål och lärutveckling som viktiga delar i handledningsprocessen. Utvecklingen av patientfokuserad handledning framskred med stöd av Ekeberghs forskning (2001, 2009), där centrala frågor handlade om hur reflektionen kan stödja studentens lärande. Dock behövs ytterligare medvetna val av didaktiska strategier för att underlätta studentens integrering av teori och praxis (Rydlo, 2010) och därmed säkerställa högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning. Dessa strategier innefattar en organisation bestående av student, patient, medstudenter, handledare, huvudhandledare och klinisk adjunkt/lektor. Vidare inbegriper dessa strategier lärandestöd som patientfokuserad handledning, planeringssamtal, reflektionsträffar, seminarier och bedömningssamtal, vilka tillsammans bildar en helhet där varje moment utgör ett viktigt stöd i lärandet. Figur 1 Handledningens organisation och didaktiska strategier för lärandestöd 1 Styrdokument avseende högskolemässighet är Högskolelagen (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (SFS1993:100, ändr. 2006:1053). 2(5)

3 PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Handledning med patienten i fokus går ut på att studenten ska fördjupa sig i den enskilde patientens livsvärld och att söka och förstå dennes vårdbehov utifrån ett helhetsperspektiv. Lärandet inriktas på att vårda ett begränsat antal patienter för att underlätta etablerande av vårdrelationer mellan studenter och patienter. Det betyder att uppmärksamheten mot mängden av uppgifter, rutiner och annat som förekommer i vårdverksamheterna avgränsas till patienten/patienterna som studenterna är knutna till. Patienters livsvärld, berättelser samt uppgifter, rutiner gällande vårdandet kring sina patienter, blir centralt i studentens lärande genom patientfokus. Innebörder i vårdvetenskapens didaktik utgår från aspekterna helhet, förståelse och mening Matilainen (2004), vilket handlar om att kunna se det unika och samtidigt förstå i ett meningssammanhang. Vårdrelationen mellan student och patient främjar såväl självkänslan och självförtroendet som den professionella växten hos studenterna. Vårdrelationen innebär positiva känslor av framgång samt utveckling i kunskaper och färdigheter, vilket skapar tillit till egna förmågor samt förstärkt motivation och förståelse för sjuksköterskerollen (Suikkala och Leino-Kilpi, 2005; Suikkala, Leino-Kilpi och Katajisto, 2008). Handledningen innebär vidare att handledaren finns till hands och ger stöd och vägledning i varierande grad, beroende av det individuella behovet. Det är med andra ord den enskilde studentens förutsättningar och nivå i utbildningen som är utgångspunkten i handledningen och handledaren stödjer och reflekterar tillsammans med studenten om de tankar, känslor och handlingar som framkommer i vårdandet och vårdarbetet. Studenter förväntas vara så självständiga och aktiva som möjligt i att söka och utveckla kunskaper samt lösa problem samtidigt som de inte har personliga handledare. Därför placeras studenter med fördel vid samma studieplats och eventuellt i par, vilket ger förutsättningar att stödja varandra i lärprocessen genom att kritiskt granska och reflektera över erfarenheter i vårdandet. Medstudenternas erfarenheter och syn är en god hjälp i att nå förståelse i vårdandet och dessutom skapar gemenskapen en ökad självkänsla och känsla av tillhörighet. Handledningens organisation består av en eller två huvudhandledare inom varje enskild verksamhet och handledare samt klinisk adjunkt/lektor från lärosätet. Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för studenternas kontinuitet på utbildningsplatsen. Studenten får handledning av den handledare som är ansvarig för omvårdnaden av den eller de patienter som studenten är knuten till. Klinisk adjunkt/lektor stödjer kontinuerligt studenter och huvudhandledare. GENOMFÖRANDE 3(5) Verksamhetsförlagd utbildning inleds med en introduktionsdag på utbildningsplatsen. Denna dag följs av en introduktionstid för att lära känna verksamheten. Introduktionstidens längd varierar beroende på studentens nivå i utbildningen samt personliga kunskaper och erfarenheter. Huvudhandledaren har avsatt tid för uppdraget och har ett övergripande ansvar för kontinuitet och kvalitet i handledningen av studenterna i den egna verksamheten. Huvudhandledaren tar emot och introducerar studenterna den första introduktionsdagen, bland annat planeras schema i samråd med studenterna, information ges om reflektionsträffar och tidpunkt för halvtidsoch slutbedömning.

4 Studenten gör en skriftlig formulering i studentportfolio av sina personliga strategier med utgångspunkt i de lärandemål som finns i kursplan och studiehandledning. Mål med planeringssamtal under studentens första vecka tillsammans med huvudhandledare och klinisk adjunkt/lektor, är att studenten formulerar konkreta strategier för att uppnå lärandemålen. Genomgång och samtal om studentens tidigare erfarenheter, förväntningar och eventuella farhågor samt de lärandemål som är aktuella, ger underlag för dessa strategier. Efter introduktionstiden börjar studenten/studentparet att vårda ett begränsat antal patienter. Utifrån förmåga och nivå i utbildningen tar studenten egna initiativ och utför vårdande och vårdarbete så självständigt som möjligt. Syftet är att lära utifrån ett helhetsperspektiv och att förstå mening och sammanhang i vårdandet av patienten. Studenterna kan stödja varandra i vårdandet och vara varandras kritiska vänner, vilket går ut på att i reflektioner över de gemensamma aktiviteterna kritisk granska och sätta perspektiv på vård och vårdande som stöd i utvecklingen. Genom att placera studenterna vid samma studieplats och eventuellt i par, skapas naturliga möjligheter för detta. Handledningen pendlar mellan aktiv närvaro i konkreta handledningssituationer och reflekterande samtal. Kärnan i handledningen är vägledande samtal och reflektion om vårdandet och vårdarbetet som sker under dagen samt av uppföljande återkoppling och reflektion av enskilda vårdsituationer. De vägledande samtalen syftar till att hjälpa studenter att hantera olika situationer, vilket såväl innebär att stödja studenter i att finna möjligheter som att bearbeta svårigheter. Planerade reflektionssamtal i grupp med verksamhetens studenter sker tillsammans med huvudhandledare en gång i veckan, samt med klinisk adjunkt/lektor vid en till tre tillfällen under verksamhetsförlagd utbildning. Seminarier finns integrerat i varje verksamhetsförlagd utbildningsperiod, vilka är en förberedelse och grund för examination. Seminarierna utgörs av grupper om åtta studenter och klinisk adjunkt/lektor är seminarieledare. Seminarierna förläggs med fördel i verksamheterna så att huvudhandledare och handledare kan delta. Bedömning sker utifrån bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen med tillhörande bedömningsformulär och bedömningskriterier. Dessa bedömningskriterier utgör en konkretisering av lärandemål i respektive kurs inom verksamhetsförlagd utbildning. Bedömningssamtalen genomförs vid en halvtids- och en slutbedömning. Studenten förbereder sig genom att reflektera över sin lärutveckling samt att fylla i bedömningskriterier som utgör underlag för samtalet. På motsvarande sätt förbereder huvudhandledaren sig genom att samla in underlag för bedömning från handledare, samt göra en skattning och bedöma studentens lärutveckling utifrån bedömningskriterierna. 4(5)

5 REFERENSER Carmnes, U-B. (2000:1 AR) Klinisk/tillämpad utbildning ur studenters och handledare perspektiv: om mästergesällärande och högskolemässighet i vård- och sociala omsorgsutbildningar. Stockholm : Högskoleverket. Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för lärandet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Åbo: Åbo Akademis förlag. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda - med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur. Matilainen, D. (2004). Caritativ didaktik - en bildning i vårdandets tjänst. I: D. Matilainen & K. Eriksson (red.): Vårdvetenskapens didaktik. Caritativ didaktik i vårdandets tjänst. (s ). Vasa: Åbo Akademi. Rydlo, C. (2010). Fighting for the otherness. Student nurses lived experiences of growing in caring. Örebro: Örebro universitet. (Akademisk avhandling) SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Universitet och Högskolor. SFS 1993:100 (ändr. 2006:1053). Högskoleförordningen. Stockholm: Universitet och Högskolor. Suikkala, A., & Leino-Kilpi, H. (2005). Nursing student-patient relationship: Experiences of students and patients. Nurse Education Today, 25, Suikkala, A., Leino-Kilpi, H. & Katajisto, J. (2008). Factors related to the nursing student-patient relationship: The students perspective. Nurse Education Today, 28, (5)