Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Of the European for study of Diabetes (EASD) Nutri Metab Cardiovasc Dis (2004) 14:373-394 Rekommendationer (DNSG) Vid övervikt och fetma; minskat energiintag och ökade energiutgifter (Grad A) Förebygga övervikt och fetma; förebygga viktökning efter viktminskning (Grad A) Grad A-Högsta evidens
All behandling som ger en negativ energibalans, dvs att förbrukningen av energi (kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor som intaget förblir kroppsvikten konstant. Detta är absolut naturvetenskapligt grundade sanningar som inte behöver bevisas ytterliggare Ur fetma- problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens beredning för medecinsk utvärdering 2002 sid. 144 Trender i livsmedelskonsumtionen 1960-2006 Grädde har ökat från 6-7 liter per person och år till 10-11 liter per person och år. Ost har mer än fördubblats, från 7 kilo till nästan 18 kilo per år. Kakao, choklad- och konfektyrvaror har ökat från 7 kilo till 17 kilo person och år. Läsk har ökat från 22 liter per person och år till 90 liter per person och år. Energitillförseln har ökat med drygt 7.5 procent per person och dag. Det kan låta lite men motsvarar en viktuppgång på 7.5 kilo per år, om man samtidigt inte är mer fysikt aktiv. Andelen energi som kommer från kolhydrater ligger på samma nivå som år 1960. Viktökning 100 kcal extra per dag under ett år blir teoretiskt 5 kilos viktökning på ett år!
Vilken kostsammansättning är optimal vid diabetes? Blodsocker Vikt Hjärta Rekommendationer (DNSG) Mängd kolhydrater Metabol kontroll avgör vilket intag som är lämpligt, 45-60E% (Grad A) Otillräckligt underlag för att rekommendera en kost med mycket lågt kolhydratinnehåll (Grad B) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B Måttlig evidensstyrka GI- listor kan användas, men viktigare fokusera på hälsosamma livsmedel med långsamma kolhydrater. (Grad A )
Faktorer som avgör hur kolhydraterna höjer blodsockret Magsäckstömningen Matens konsistens Magsäckstömningen hämmas av Protein och fett Organiska syror: ättika, vinäger, surdeg Olika livsmedel höjer olika snabbt Druvsocker, Cornflakes, Havrefras, Riskakor, Smörgåsrån, potatismos Fullkornsbröd, knäckebröd, Gröt, musli Socker, vitt bröd, Potatis Fullkornsbröd med surdeg Ris klibbigt Pumpernickelbröd Ris, klibbfritt Pasta Bröd med hela korn och frön Kikärtor, Ärtor, Bönor, Linser 500 (gärna 800) gram grönsaker och frukt per dag, varav en del bönor och linser (gärna > 4 ggr/v) (Grad A)
http://www.zeta.nu http://www.gogreen.se Fullkornsprodukter dagligen, gärna produkter med hela korn (begränsa vitt bröd eventuellt mängden bröd) (Grad A) Fiberinnehåll i livsmedel 2 dl kokt ris 1,2 g 2,5 dl kokt pasta 1,5 g 1 skiva franskbröd 1,0 g 1 dl cornflakes (25g) 0,6 g 3 salladsblad 0,2 g 1 tomat 1,0 g 1 fullkornsskorpa 1,3 g 2 dl kokt fullkornsris 4,4 g 2,5dl fullkornspasta 3.0 g 1 skiva fullkornsbröd 2,5 g 1 dl müsli (35g) 2,5 g 1 dl gröna ärter 3,0 g 1 morot 2,0 g 1 kiwi 2,5 g summa fiber: 6.8 g summa fiber: 19,9 g
Rekommendationer (DNSG) fettkvalité Mättat (+trans) under 10 E%. Ett lägre intag kan vara fördelaktigt vid förhöjda nivåer utav LDLkolesterol. (Grad A) Enkelomättade 10-20E% (Grad B) Fleromättade inte mer än 10 E % (Grad C) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B - Måttlig evidensstyrka Grad C- Lägre evidensstyrka Fisk 3-6 gånger per vecka Använd olja, flytande margarin. Nötter som snacks. Mindre godis (inkl naturgodis ), chips, friterade produkter, kakor/kex, bakverk Mindre feta charkprodukter Matintaget bör fördelas så jämt över dagen som möjligt och helst inte variera allt för mycket från dag till dag, för att tillåta en samstämmighet med insulin eller orala antidiabetika För insulinbehandlade patienter är relationen mellan matintag och insulindoser särskilt viktig för att undvika både hypoglykemi och allt för höga postpramdiella blodglukosnivåer. socialstyrelsen
Patientcitat Nej godis äter jag inte. Bara choklad. Jag dricker ingen söt dryck. Medicinen sväljer jag ned med Proviva Men juice är väl nyttigt Matbudskapet måste anpassas till individens förutsättningar, möjligheter och preferenser Fetma kirurgi Diabetesvården bör erbjuda fetmakirurgi till patienter med typ 2 diabetes med svår fetma (BMI>40 kg/m) (prio4). Under särskilda omständigheter som svårigheter att uppnå glukos och riskfaktorkontroll kan diabetesvården överväga kirurgi även i BMIintervall 35-40 (prio 7). Prio 4 kan göra Prio 7 överväga att göra
Avancerad kolhydraträkning Utbildning i avancerad kolhydraträkning tycks medföra en sänkning i Hba1c, hos vuxna med mycket otillfredsställande glukoskontroll (prio 5) Prio 5 kan göra Kolhydratkvot/500 regeln Bengt Basaldos: 27 E/ dygn Måltidsdos 22 E/ dygn Totalt: 49 E/ dygn 500/49 E = 10.2 Varje enhet tar hand om 10 gram kolhydrater. Bengt 55 g kolhydrater 1 E tar hand om 10 gram kolhydrat (kolhydratskvoten) Erik tar 5.5 E till denna måltid.
Individuell kolhydratkvot Blodsocker +/-2 mmol/l g kh i måltid/ antal E insulin SBU utredning Mat vid Diabetes Systematisk insamling av de studier som genomförts på diabetiker, med en uppföljningstid om minst 6 månader för RCT och 1 år för cohortstudier. Utvärderingen kommer endast att beakta faktiska koster. I läroböcker och på utbildningar råder i stort sätt samsyn kring grundkomponenterna i diabeteskosten. Trots detta ifrågasätts ofta den konventionella diabeteskosten Genomgående i diskussionerna har också varit att det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna- när det gäller såväl den konventionella diabeteskosten som alternativa koster- ansetts vara bräckligt
Syftet med projektet är att försöka svara på frågan om vilket vetenskapligt underlag som finns för effekterna av kostintervention på mortalitet, livskvalitet och komplikationer hos patienter med diabetes, och på utvecklingen av diabetes hos pat. Med prediabetes. Risker med de olika kosterna är viktiga att fånga upp Fakta om Atkins 1. Alla uteslutningsdieter leder till viktreduktion. Den viktigaste faktorn för viktreduktion är inte vilken diet man föjer utan att man följer den. 2. Vi känner inte till de långsiktiga effekterna utav lågkolhydratsdieter Vad visar långtidsstudier? Vissa studier visar att låg-kolhydratskost ger större viktförlust än konventionell kost 3-6 månader efter kostomläggningen, men andra ser ingen skillnad. De studier som studerat effekten 1 år ser ingen skillnad i vikt mellan låg-kolhydratskost och konventionell kost, med eventuellt ett undantag (Shai et al. NEJM 2008). Sacks et al. New Engl J Med 2009: 360:869-73
Lågkolhydratskost Socialstyrelsen konstaterade att det fanns sparsamt vetenskaplig dokumentation jämfört med den vanligen rekommenderade kosten, med att behandling med kolhydratsnål kost idag trots detta inte kunde sägas strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes under begränsad tid. Men med bakgrund att det saknas resultat från längre tids behandling med denna kost betonar Socialstyrelsen vikten av att längre tids uppföljningar/studier genomförs innan långtidsbehandling med lågkolhydratskost inleds Viktigt att även betona att ovanstående handlar om lågkolhydratskost och ej ett ökat intag utav mättat fett. Torsten Mossberg, Socialstyrelsen 2009-05-28 Tack för uppmärksamheten!