Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1-2 0 0 2 VMF SYD

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 1-2 0 0 2 VMF SYD ek för

Innehåll VDs kommentar 3 Förvaltningsberättelse 4 Förslag till vinstdisposition 5 Resultaträkning 6 Balansräkning 7-8 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 8 Kassaflödesanalys 9 Noter 10-13 Revisionsberättelse 14 Styrelse 15 Verksamheten under året 17-18 VMF Syds bidrag till Nationell VägDataBas 20 Kompetensutveckling för virkesmätare 21 Kontrollverksamheten 22-23 Förteckning över tabeller och diagram 23 Tabeller och diagram 24-28 Medlemsförteckning 29-30 Adressförteckning 31 Distriktsindelning med karta VMF Syd den opartiska virkesmätningsföreningen i södra Sverige VMF Syd är ett tjänsteföretag inom skogsnäringen, med huvuduppgift att utföra opartisk, likformig och rationell mätning av rundvirke, massaflis och biobränslen. Föreningen drivs utan egna vinstintressen. Den ägs av köpare och säljare av virkesråvara och har ca 180 medlemsföretag. VMF Syd är auktoriserad av VMR (Rådet för virkesmätning och redovisning) och samarbetar med landets övriga två virkesmätningsföreningar. Mätresultaten bearbetas och redovisas genom SDC skogsnäringens IT-företag i Sundsvall.

VDs kommentar Verksamhetsåret 2001/02 var lite speciellt. Dels ändrade föreningen namn (firma) till den kortare formen VMF Syd ek för, dels förberedde vi övergången till att ha kalenderår som räkenskapsår från och med år 2003. Totalt mättes 28,0 milj m 3 f ub på 16 månader, eller 21,0 milj m 3 omräknat till en tolvmånadersperiod, någon procent mer än under 2000/01 och i nivå med rekordvolymen 1999/2000. Produktivitetsutvecklingen i sågtimmermätningen har varit fortsatt positiv, vilket gör att den genomsnittliga kostnaden för denna mätning (i allt väsentligt stockmätning) fortfarande ligger under 5 kr/m 3 f ub. Man får gå tillbaka till 1988/89 för att hitta en lägre kostnad per m 3. Produktivitetsökningen i mätningen vid massa- och pappersbruken har däremot planat ut. Kostnaden per m 3 för denna mätning har därför ökat, vilket delvis beror på ökad servicegrad i form av längre öppethållande och mera arbete under nätter och helger. I vårt förbättringsarbete under år 2003 prioriteras mätningen vid bruken i ett första skede. Året präglades i hög grad av breddad samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och SDC, vilket delvis är en följd av utredningen MoR 2000. Under hösten 2001 och vintern 2001/02 inventerade VD-gruppen möjligheterna till ökad samverkan och harmonisering mellan de fyra företagen, vad gäller såväl administrativa frågor och IT-området som frågor som rör mätning och virkesredovisning. Ett antal utredningar och projekt har genomförts, påbörjats eller planeras. Ett viktigt resultat hittills är att en för alla VMF:arna och SDC gemensam IT-plattform byggts upp, med bl a gemensamt e-postsystem. Vidare har förutsättningarna för att utnyttja ett gemensamt system för tidrapportering och löneadministration utretts; VMF Syd är beredd att samverka också på detta område. Det ökade erfarenhetsutbytet mellan tjänstemän på olika nivåer inom de fyra företagen är lärorikt i sig och bidrar till att mätning och virkesredovisning kan utvecklas tillsammans på ett för våra intressenter gynnsamt sätt. Samverkan på IT-området medför ökade kostnader för VMF Syd på kort sikt, men vi räknar med att stordriftsfördelarna på några års sikt ger lägre kostnader, mindre personberoende och ännu bättre förutsättningar för effektiv kommunikation mellan de fyra företagen och med våra intressenter. Bland VMF Syds intressenter, liksom på andra håll i landet, har under år 2002 startats en förutsättningslös diskussion om hur den framtida mätningen av barrsågtimmer skall utformas. VMR:s projekt Effektivare sågtimmermätning avrapporteras under våren 2003. Automatisk mätning av stockdiameter under bark tycks vara på väg mot ett kommersiellt genombrott. Jag förutser en intensiv diskussion om timmermätningen på riksplanet under det kommande året, med VMR som samlande kraft. Mycket talar för att tiden är mogen för en förändring. Inriktningen bör vara bl a ökad automatisering genom ny teknik, med bibehållen hög trovärdighet och stabilitet i mätningen, och samtidigt med tillräcklig flexibilitet för att möta varierande framtida krav från olika intressenter. En spännande utmaning! Göte Bengtsson, VD Ordinarie föreningsstämma hålls i Möckelsnäs, Älmhult den 8 maj 2003. 3

Styrelsen och verkställande direktören för VMF Syd ek för, organisationsnummer 726000-5751, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 september 2001-31 december 2002. Förvaltningsberättelse Verksamhet har bedrivits inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Utlandsverksamheten har varit obetydlig. Föreningen svarar för nästan all vederlagsmätning av sågbara sortiment, massaved och sågverksflis inom verksamhetsområdet. Biobränslen mäts vid några värmeverk genom egen eller bemyndigad personal. Föreningen har under 2001/02 utfört mätningsuppdrag åt 138 medlemmar och ytterligare några uppdragsgivare. Vidare utför föreningen omfattande andra tjänster, bl a sortering av sågtimmer vid sågverken och inventering av virkeslager. Medlemmar Strukturomvandlingen inom skogsnäringen har lett till fortsatt minskning av antalet medlemmar, till 184 vid verksamhetsårets utgång. Under året har 23 medlemmar beviljats utträde och sex nya medlemmar beviljats inträde. Stadgeändring Nya stadgar antogs vid ordinarie föreningsstämma 2001-12-11 och extra föreningsstämma 2002-03-20. De viktigaste ändringarna är att räkenskapsåret skall vara kalenderår och att föreningens namn (firma) ändrats till VMF Syd ek för. Verksamhetsåret 2001/02 har därmed förlängts och omfattar 16 månader. Varierande virkesflöde Under hösten 2001 och vintern 2001/02 var den inmätta volymen lägre än under motsvarande period året innan, delvis till följd av dålig bärighet på vägarna under den milda och regniga vintern. Från och med april låg volymerna däremot klart över fjolårssiffrorna. Vårruschen 2002 var den mest intensiva på många år med omfattande övertid för mätarna som följd, särskilt vid sågverken. Eftersom verksamhetsåret förlängts kan direkta jämförelser mellan åren inte göras. Dock kan konstateras att den totalt inmätta volymen under tolvmånadersperioden sept 2001 - aug 2002 var obetydligt större än under verksamhetsåret 2000/01. Arbetad tid och produktivitet Om man beaktar att det gångna verksamhetsåret förlängts är såväl den totala arbetade tiden som den fakturerade tiden för mätarnas arbete ungefär som under året innan. Mätarnas beläggningsgrad (andel fakturerad tid av total arbetstid) var 92,5% mot 92,7% året innan. Tiden för utbildning var extra omfattande genom att den årliga fortbildningen i mätning och nybörjarutbildningen under såväl hösten 2001 som hösten 2002 fallit på samma verksamhetsår. Den redovisade genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet var oförändrad jämfört med 2000/01: 70,7 m 3 fub per timma. Justerat för sänkta omräkningstal från m 3 to till m 3 f ub har produktiviteten i realiteten ökat med cirka en procent. Kostnader och ekonomiskt resultat Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 124,7 milj kr. Inriktningen har varit att i enlighet med praxis sikta till noll-resultat. Innestående återbäringsmedel hos Alecta har som tidigare utnyttjats till att betala 80% av de löpande ITP-avgifterna. Utveckling och förbättringsarbete Föreningen har genomfört eller medverkat i projekt och aktiviteter för att utveckla metoder och rutiner för mätning, dataregistrering och virkesredovisning. Detta sker dels i egen regi, dels i samverkan med övriga VMF, SDC/VMR, medlemsföretagen och andra aktörer. Punktinsatser har gjorts för att förbättra/effektivisera verksamheten på enskilda mätplatser. På några mätstationer har införts nya rutiner för snabbare insändning av mätdata, för att möta ökade krav från intressenterna. Rutinerna för rättning och korrigering av mätresultat har effektiviserats, bl a genom att delar av rättnings- och korrigeringsarbetet lagts ut på några av de större mätplatserna. Detta bidrar till kortare ledtider i virkesredovisningen. Förberedelser har genomförts för att under våren 2003 påbörja ett mera systematiskt förbättringsarbete på enskilda mätplatser, varvid de fem stora bruken prioriteras i ett första skede. Arbetet med NVDB (den nationella vägdatabasen) har intensifierats. En diskussion om behovet av att förändra sågtimmermätningen har förts i styrelsen. I styrelsen, i skogsdatagruppen och från olika medlemsföretag har betonats nödvändigheten av en snar förnyelse av SDC:s mätplatssystem för RTV-mätning (all annan mätning än stockmätning), med delvis ny funktionalitet för att möta nya krav och för att bädda för ett rationellt mätningsarbete. Organisation och kompetensutveckling De tidigare distrikten 5 och 7 (Halland resp Södra Älvsborg) har lagts samman i ett nytt distrikt med en mätningsinspektor och en förman i ledningen, som har ett gemensamt kontor i Borås. Befattningen som mätningschefsassistent har inte återbesatts efter pensionsavgång i januari 2002. Utbildningen av virkesmätarna har under året varit mera omfattande än tidigare, bl a med inriktning mot data och VIOL-redovisning. 4

Samverkan VMF - SDC/VMR Samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och mellan VMF:arna och SDC/VMR har breddats och fördjupats under 2001/02, utifrån det uppdrag som branschorganisationerna på riksplanet gav med anledning av utredningen MoR 2000. Ett av de mera konkreta resultaten hittills är uppbyggnaden av en gemensam IT-plattform. Däremot har styrelsen avböjt ett erbjudande om att VMF Syd skulle gå in som delägare i VMF Qberas baltiska mätningsbolag. Styrelsen konstaterar att det nya VMR-rådet har kommit i gång på ett bra sätt. Under år 2002 har ett stort antal frågor, främst av policykaraktär, behandlats i rådet, som också har fastställt en översiktlig treårsplan för VMR-avdelningens verksamhet. Utveckling under den närmaste framtiden För år 2003 har budgeterats en total inmätt volym som är drygt 0,5 milj m 3 f ub större än volymen under tolvmånadersperioden sept 2001 - aug 2002. Ökningen utgörs till större delen av massaved vid Södra Cell Värö, som ökat sin produktion. Trots osäkerheten om den allmänna konjunkturutvecklingen tyder uttalanden av branschföreträdare i början av år 2003 om virkesbehovet på att denna volymprognos kan vara rimlig. Inmätningen under jan-febr 2003 ligger några procent över volymerna under motsvarande tid år 2002. Verksamheten inom föreningen kan alltså bedömas bli relativt stabil under året. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, dvs de balanserade vinstmedlen 2.483.072 kr balanseras i ny räkning. Vad beträffar föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter och kommentarer. Michael Esse mäter vid Mörrums Bruk 5

Resultaträkning 2001-09-01-2000-09-01- Belopp i kkr Not 2002-12-31 2001-08-31 Nettoomsättning 123 264 87 316 123 264 87 316 Rörelsens kostnader Handelsvaror -50-51 Övriga externa kostnader 2, 3-9 545-7 010 Personalkostnader 1-115 005-80 746 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4-147 -127 Rörelseresultat -1 483-618 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 4 998 2 959 Räntekostnader och liknande resultatposter 6-3 470-2 026 Resultat efter finansiella poster 45 315 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga 7 0-95 Resultat före skatt 45 220 Skatt på årets resultat -45-78 Årets resultat 0 142 6

Balansräkning Belopp i kkr Not 2002-12-31 2001-08-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 8 308 298 308 298 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 1 800 2 400 Andra långfristiga fordringar 10 1 893 2 398 3 693 4 798 Summa anläggningstillgångar 4 001 5 096 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 173 219 173 219 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 544 1 676 Övriga fordringar 594 600 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 802 925 3 940 3 201 Kortfristiga placeringar 11 15 600 13 000 Kassa och bank 8 073 7 929 Summa omsättningstillgångar 27 613 24 349 SUMMA TILLGÅNGAR 31 787 29 445 7

Balansräkning Belopp i kkr Not 2002-12-31 2001-08-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Insatser 27 24 Reservfond 279 268 306 292 Fritt eget kapital Balanserad vinst 2 483 2 349 Årets resultat 142 2 483 2 491 2 789 2 783 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 13 45 45 Periodiseringsfonder 14 977 977 1 022 1 022 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 1 583 2 036 1 583 2 036 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 1 871 1 883 Leverantörsskulder 308 192 Skatteskulder 75 78 Övriga skulder 3 388 3 893 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 20 751 17 558 26 393 23 604 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 31 787 29 445 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kkr 2002-12-31 2001-08-31 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Bankräkningar 1 800 2 400 Summa ställda säkerheter 1 800 2 400 Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI 32 42 32 42 8

Kassaflödesanalys 2001-09-01-2000-09-01- Belopp i kkr 2002-12-31 2001-08-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 45 315 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m -711-162 -666 153 Betald skatt -48-992 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -714-839 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 46 37 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -739 308 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 2 792-1 395 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 385-1 889 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -154-96 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 3 Minskning av finansiella tillgångar 1 498 538 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 353 445 Finansieringsverksamheten Insatskapital från nya medlemmar 6 3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 3 Årets kassaflöde 2 744-1 441 Likvida medel vid årets början 20 929 22 370 Likvida medel vid årets slut 23 673 20 929 9

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing - leasetagare Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Likvida placeringar Likvida placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Not 1 Anställda och personalkostnader 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Medelantalet anställda (årsarbetare) Sverige 241 241 Varav män 96% 97% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD 937 662 (varav tantiem) ( ) ( ) Övriga anställda 76 528 53 324 (varav vinstandelar) ( ) ( ) Summa 77 465 53 986 Sociala kostnader 30 753 21 433 (varav pensionskostnader) (4 430) (3 417) Av föreningens pensionskostnader avser 360 (f å 232) gruppen styrelse och VD. Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Håkan Lindström och Sven-Åke Svensson, KPMG Bohlins AB Revisionsuppdrag 100 85 Andra uppdrag 70 109 10

Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror 1 883 1 482 Not 4 Avskrivn av materiella anläggningstillgångar 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Inventarier, verktyg och installationer -147-127 -147-127 Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Ränteintäkter, bank 1 429 1 099 Ränteintäkter, uppdragsgivare 3 176 1 679 Ränteintäkter, nuvärdesberäknade återbäringsmedel Alecta 393 181 4 998 2 959 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Räntekostnader, uppdragsgivare -3 353-1 948 Räntekostnader, övriga -117-78 -3 470-2 026 Not 7 Bokslutsdispositioner, övriga 2001-09-01-2000-09-01- 2002-12-31 2001-08-31 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan - Inventarier, verktyg och installationer 0-4 Periodiseringsfond, årets avsättning 0-91 0-95 Not 8 Inventarier, verktyg och installationer 2002-12-31 2001-08-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 509 1 545 Nyanskaffningar 154 96 Avyttringar och utrangeringar -244-132 1 419 1 509 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -1 211-1 213 Avyttringar och utrangeringar 247 129 Årets avskrivning enligt plan -147-127 -1 111-1 211 Redovisat restvärde vid årets slut 308 298 11

Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2002-12-31 2001-08-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 2 400 2 400 Avgående tillgångar -600 Redovisat värde vid årets slut 1 800 2 400 Not 10 Andra långfristiga fordringar 2002-12-31 2001-08-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 398 2 755 Tillkommande fordringar Reglerade fordringar -505-357 Redovisat värde vid årets slut 1 893 2 398 Kvarstående allokerade företagsanknutna medel från Alecta har nuvärdesberäknats och beräknas kunna utnyttjas de kommande fem åren. Nominell fordran 2 763 3 610 Nuvärdesberäknad fordran 2 485 2 949 Varav redovisat under övriga kortfristiga fordringar 592 551 Not 11 Kortfristiga placeringar 2002-12-31 2001-08-31 Specialinlåning bank 15 600 13 000 15 600 13 000 Not 12 Eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Vid årets början 24 268 2 491 Inbetalda insatser 6 Från insatskapital -3 3 Disposition enl föreningsstämmobeslut Avsättning till reservfond 8-8 Årets resultat 0 Vid årets slut 27 279 2 483 Till reservfonden överfört från insatskapital avser utträden av medlemmar. Not 13 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 2002-12-31 2001-08-31 Maskiner och inventarier 45 45 45 45 Not 14 Periodiseringsfonder 2002-12-31 2001-08-31 Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2001 886 886 Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2002 91 91 977 977 12

Not 15 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2002-12-31 2001-08-31 PRI 1 583 2 036 1 583 2 036 Ansvarighet till FPG/PRI 32 42 Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser Bankinlåning 1 800 2 400 Not 16 Uppl kostnader och förutbetalda intäkter 2002-12-31 2001-08-31 Personalrelaterade skulder 19 953 16 794 Övriga poster 798 764 20 751 17 558 Jönköping den 27 mars 2003 Johan Stenberg Thomas Agrell Tommy Knutsson Yngve Karlsson Ordförande Peter Strömberg Nicklas Gerhardsson Claes Svensson Anders Wadell Jan Gustavsson Bernt Bengtson Sten Frohm Göte Bengtsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2003-04-01 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor VMF Syds styrelse 2001/02, från vänster Peter Strömberg, Tommy Knutsson, Bernt Bengtson, Yngve Karlsson, Nicklas Gerhardsson, Sven-Jörgen Lennartsson, Mats Lundeholm (vice ordf), Göte Bengtsson (VD), Claes Svensson, Anders Wadell, Jan Gustavsson, Hilkka Eskelinen (sekr), Göran Dahlberg, Robert Andersson, Anders Svensson (suppleant). Andersson, Dahlberg och Lennartsson är adjungerade personalrepresentanter. Ordinarie ledamöterna Johan Stenberg (ordförande), Thomas Agrell och Sten Frohm saknas på bilden. 13

Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Syd ek för Org nr 726000-5751 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Syd ek för för räkenskapsåret 2001-09-01-2002-12-31. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 1 april 2003 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 14

Styrelse Ordförande Ordinarie: Johan Stenberg Suppleant: Mats Lundeholm Köparsidans representanter Ordinarie: Thomas Agrell, Sydved AB Yngve Karlsson, Sydved AB Nicklas Gerhardsson, Ingarps Trävaror AB Anders Wadell, Västskog Sågråvaru AB Bernt Bengtson, Sågverksföreningen Såg i Syd Suppleanter: Olle Ankarling, Sydved AB Anders Folkesson, Sydved Energileveranser AB Carl-Gustaf Andersson, J G Anderssons Söner AB Per Svensson, Boxholm Timber AB Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Säljarsidans representanter Ordinarie: Tommy Knutsson, Sveaskog AB Peter Strömberg, Skogssällskapets Förvaltning AB Claes Svensson, Södra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skogsägarna Sten Frohm, Södra Skogsägarna Suppleanter: Bengt Börjesson, Sveaskog AB Mats Hansson, Skogssällskapets Förvaltning AB Pär Grahnström, Södra Skogsägarna Jonas Larsson, Södra Skogsägarna Anders Svensson, Södra Skogsägarna Adjungerade personalrepresentanter Ordinarie: Robert Andersson Sven-Jörgen Lennartsson Göran Dahlberg Suppleanter: Hans Hansson Ingemar Andersson Rolf Dahlström Revisorer Ordinarie: Aukt revisorn Håkan Lindström Aukt revisorn Sven-Åke Svensson Suppleanter: Aukt revisorn Michael Johansson Aukt revisorn Raine Svensson VMR-rådet Av föreningen utsedda representanter i Rådet för virkesmätning och redovisning har varit för skogsindustrin: Thomas Agrell med Yngve Karlsson som suppleant för skogsägarna: Claes Svensson med Jan Gustavsson som suppleant för sågverken: Bernt Bengtson med Henrik Asplund som suppleant 15

Dan Sävenryd kontrollmäter massaved vid Mönsterås Bruk Timmerkurs i Asa hösten 2002 16

Verksamheten under året Kvantiteter VMF Syd har under året utfört mätning vid 141 fasta mätplatser (f å 152), varav 125 sågverk (f å 134). Mätningen vid bilväg har fortsatt att minska i omfattning, till endast 25.000 m 3 f ub, mindre än en promille av den totalt inmätta volymen. Den totala volymen inkl bemyndigad mätning, med fördelning på mätmetoder var följande. Observera att åren inte är direkt jämförbara, eftersom 2001/02 omfattar 16 månader. Mätmetod och enhet 2001/02 2000/01 (16 mån) (12 mån) Stockmätning, 1.000 m 3 to 10.730 7.627 Travmätning, mätning i stjälpt mått och vägning, 1.000 m 3 f ub 14.957 11.186 Stickprovsmätning RS/TS, 1.000 m 3 f ub 63 31 Summa 1.000 m 3 f ub 27.874 20.521 Ommätning av massaved, 1.000 m 3 f ub 148 166 per timma. Vid sågverken var det en mindre ökning, vid övriga mätplatser en mindre minskning. Även denna jämförelse störs av de ändrade omräkningstalen. (Tabell 4, nedre delen) Andra uppdrag än mätning, separata uppdrag, inbringade ca 12,9 milj kr (tabell 3). Merparten härav utgörs av timmersortering och andra uppdrag vid sågverk. De s k separata uppdragen utförs sålunda i huvudsak av virkesmätarna, men även av fälttjänstemän och av personal på huvudkontoret (bl a virkesredovisning samt installation och service av SDC:s mätplatssystem). Nettokostnaderna för godkännande och klassning av bilvägar samt arbetet med den nationella vägdatabasen (NVDB) uppgick till 411.000 kr (f å 60.000 kr). Denna verksamhet betraktas också som ett separat uppdrag, vars kostnader särredovisas och fördelas på sågverk och massa-/pappersbruk enligt en av styrelsen fastställd fördelningsnyckel. Dessa kostnader ingår därför inte i de mätningskostnader som redovisas i årsredovisningen. Totalt, 1.000 m 3 f ub 28.022 20.687 Anm: Omräkningstal för beräkning av volym i fast mått (m 3 f ub): Inmätt i m 3 s 0,37, ton råvikt 1,07. För omräkning av volymen stockmätt barrsågtimmer från m 3 to till m 3 f ub används fr o m 2001/02 en ny toppformtalsmatris som tagits fram av f d Virkesmätningsrådet på basis av ett omfattande kontrollstocksmaterial från södra Sverige. Det genomsnittliga omräkningstalet för allt stockmätt sågtimmer år 2001/02 blev 1,198. Under de närmast föregående åren har tillämpats det schablonmässiga talet 1,22. De nya omräkningstalen ger sålunda en närmare 2% lägre sågtimmervolym i m 3 f ub vilket bör beaktas vid jämförelser med uppgifter från tidigare år. I övrigt hänvisas till tabellerna 2B, 4 och 7. Bemyndigad mätning Bemyndigad mätning har utförts vid sammanlagt 11 olika industrier, värmeverk och terminaler av totalt 26 personer. Den totala volymen mätt av bemyndigade mätare var 564.000 m 3 f ub. (Tabell 2B) Kostnader, intäkter och produktivitet Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 124,7 milj kr och de totala kostnaderna efter finansnetto och skatt till 123,3 milj kr (tabell 1). Den totala kostnaden för mätning utförd av VMFanställd personal uppgick till 111,9 milj kr (tabell 2A). Den genomsnittliga mätningskostnaden för all sådan mätning ökade från 3,81 till 4,03 kr/m 3 f ub (tabell 4). Detta beror delvis på högre servicegrad i form av bl a ökad mätning nattetid. Ca 3 öre/m 3 f ub är en skenbar ökning till följd av de nya lägre omräkningstalen för barrsågtimmer. Den genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet var oförändrad jämfört med året innan, 70,7 m 3 f ub Debiteringsgrunder och kommentarer till kostnadsredovisningen Principerna för debiteringen är oförändrade, med ett kostnadspåslag om 30% för icke medlem. Insatsen för nya medlemmar har varit 1.000 kr, den årliga serviceavgiften 600 kr per medlem (för 12 månader) och internräntan 4%. För bemyndigad mätning har debiterats dels en fast avgift om 5.250 kr för en bemyndigad resp 2.625 kr för varje ev ytterligare bemyndigad mätare (för 12 månader), dels en kvantitetsberoende rörlig avgift för olika mätmetoder. I mätningskostnaderna ingår inte kostnader för mätningsanläggningar och datorsystem med programvara för dataregistreringen på mätplatserna, inte heller kostnader för virkesredovisningen utöver uppläggning av kollektivbeskrivningar, rättning och korrigering samt distribution av mätorder till mätplatser som saknar mätorderstöd i registreringsutrustningen. Å andra sidan utför mätarna i många fall övervaknings- och servicearbeten som inte särredovisas utan inkluderas i mätningskostnaderna. Detta gäller särskilt vid sågverken, där dessutom vederlagsmätningen i flertalet fall är integrerad med en samtidig dimensionssortering av timret. 17

Personal Antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten (1.600 tim/år) 2002-12-31 2001-08-31 2001/02 1) 2000/01 Virkesmätare 249 251 218 216 varav män 243 245 214 214 Övriga 26 27 23 25 varav män 19 21 17 20 Totalt 275 278 241 241 varav män 262 266 231 234 1) Antal årsarbeten under 2001/02 omräknat till att avse 12 månader. Fördelning av virkesmätarnas arbetstid Antal timmar Procent Virkesmätning 386.964 284.336 Andra fakturerade uppdrag 42.932 34.888 2001/02 2000/01 2001/02 2000/01 Summa fakturerade uppdrag 429.896 319.224 92,5 92,7 Utbildning 20.044 14.750 Betald restid 4.307 3.210 Övrig intern tid 10.495 7.368 Summa ej fakturerad tid 34.846 25.328 7,5 7,3 Totalt arbetad tid 464.742 344.552 100,0 100,0 varav övertid 26.131 5,6 Mätning av övriga anställda 905 648 I december 2002 var antalet mätare med fast placering vid samma arbetsställe året om 176 (aug f å 168), varav vid sågverk 109 (aug f å 108). Personalens åldersfördelning per den 31 december 2002 framgår nedan. Åldersgrupp Virkesmätare Övriga -19 2 20-24 9 25-29 13 30-34 20 3 35-39 33 2 40-44 29 2 45-49 27 7 50-54 33 4 55-59 54 4 60+ 37 4 Antal 70 60 50 40 30 20 10 VIRKESMÄTARE ÖVRIGA Totalt 257 26 Under 2001/02 har fyra mätare och fyra tjänstemän gått i pension. -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60+ Ålder Sjukfrånvaron bland virkesmätarna utgjorde 3,4% av den totala arbetstiden under kalenderåret 2002. Korttidssjukfrånvaron (upp till 14 dagar) var 1,2%. Bland tjänstemännen var den totala sjukfrånvaron 4,7%, varav korttidsfrånvaron 0,6%. 0 18

Huvudkontorets kvinnliga administratörer. Övre raden från vänster: Ann-Sofie Johansson, Birgitta Hultén, Hilkka Eskelinen, Kristina Andén och Gunilla Tallberg (Linda Hyltse saknas). Ingemar Göransson mäter timmer vid Fegens Sågverk 19

VMF Syd bidrar med vägdata till NVDB NVDB är en databas med data om alla Sveriges vägar, där vägdata ska följa en svensk standard. Vägverket är huvudman för NVDB-projektet som pågått sedan 1996, med Lantmäteriverket, Kommunförbundet och skogsnäringen som samarbetspartners. Skogsnäringen är den största leverantören av data om det enskilda vägnätet. Datainsamlingen är uppdelad på tre regioner: SVDB Syd, Mitt respektive Nord där SVDB står för Skogens VägDataBas. Motivet till tre regioner är bl a att användningen av väginformation skiljer sig åt geografiskt. VMF Syd har av skogsnäringen i södra Sverige fått uppdraget att ansvara för SVDB Syd och alltså vara leverantör av skogsbilvägsdata från vår landsända till den nationella vägdatabasen. Vårt arbete med att lägga in vägdata i NVDB gick under år 2002 in i en operativ fas. I början av året anordnade Vägverket kurser för berörd VMF-personal om dataförsörjningen och de GIS-baserade programverktyg som skall användas för datainläggningen. Inom SVDB Syd är målsättningen i initialskedet att överföra vår befintliga information om körbarhetsklassningen, gröna vägar från blå kartan till NVDB, dvs de uppgifter som VMF Syd samlat in och àjourhållit sedan början av 1990-talet. En PC-baserad arbetsstation för att utföra registreringen av vägdata installerades redan i början av året. Vissa förseningar hos Vägverket fördröjde i början vårt arbete, men sedan har det flutit på bra så att merparten av överläggningen av de gröna NVDB står för Nationell VägDataBas vägarna var genomförd före årsskiftet 2002/03. Sören Pettersson, tidigare transportchef på Sydved, har projektanställts för att hjälpa till med arbetet inom SVDB Syd. Också vår egen Per Axelsson medverkar. Ett formellt avtal mellan VMF Syd och Vägverket som reglerar villkoren för datainsamlingen undertecknades i oktober 2002. Vidare har upprättats processbeskrivningar för SVDB Syd för att kvalitetssäkra datahanteringen. - Vägdatabasen kommer framåt sett att kunna utnyttjas för bl a transportplanering, avståndsberäkning och navigering i bilar säger VMF Syds utvecklingschef Johan Adolfsson, som leder arbetet inom SVDB Syd. Kravet på korrekta och mer detaljerade data kommer därför säkerligen att öka. Detta medför i framtiden att åtskilliga vägar i södra Sverige behöver inventeras i fält för att uppdatera informationen. - Detta är ett spännande och framtidsinriktat projekt, kommenterar VD Göte Bengtsson. Att VMF Syd fått förtroendet att ansvara för SVDB Syd ser jag som ett erkännande av den kompetens kring vägfrågor som byggts upp hos vår personal under lång tid och av att VMF Syd som organisation är väl lämpad för att hantera dessa frågor. Genom NVDB kommer vår tidigare insamlade väginformation till än större nytta för medlemsföretagen. Det var en sådan vision våra intressenter och vår styrelse hade när man för mer än tio år sedan tog beslutet om den systematiska vägklassningen i VMF Syds regi. Sören Pettersson, Johan Adolfsson och Per Axelsson lägger in vägdata i NVDB 20

Ökad satsning på kompetensutveckling för virkesmätarna I enlighet med VMF Syds handlingsplan har den sammanlagda tiden för virkesmätarnas fortbildning/kompetensutveckling utökats sedan ett par år tillbaka. Under år 2002 utformades i samråd med representanter för mätarkåren en plan för kompetensutvecklingen under de närmaste åren. Målet är att stärka mätarnas möjligheter att med ökad kunskap och service bättre tillgodose uppdragsgivarnas krav och framtida nya behov. Samtidigt ska kompetensutvecklingen bidra till medarbetarnas motivation och arbetsglädje och därmed öka delaktigheten och engagemanget för att utveckla mätningsuppdragen. Vid fortbildningskursen för timmermätarna i Asa hösten 2002 ägnades avverkningsskador i sågbara sortiment särskild uppmärksamhet. Under kursen besöktes även försöksparken i Asa. Huvudtemat vid fortbildningen för travmätarna i Trollebo var vrakuttag. Ett annat inslag var att professor Thomas Thörnqvist från Växjö Universitet föreläste i ämnet vedlära. Under hösten 2002 har alla mätare också genomgått en dags utbildning på VIOL-systemet. Kursen som hölls av SDC syftade till att ge en översiktlig bild av SDCs verksamhet, virkesredovisningens principer och några av de viktigaste delsystemen i VIOL, såsom virkesorder, kvantitetssystemet, prisräkning och uthandlingar. Utbildningen skall också ses som ett led i att utveckla samarbetet mellan VMF Syd och SDC. I samband med att den gemensamma IT-plattformen för VMF/SDC driftsätts också på mätplatserna kom- mer alla mätare att få en personlig e-postadress. Tidigare utbildning kommer att kompletteras med riktade utbildningsinsatser på e-posthantering och informationshämtning på VMF Syds Intranet. Vid kommande fortbildning ska fördjupning av virkesmätningsteorin ingå genom inläsning av VMR-pärmen och efterföljande kunskapsprov uppdelat i flera block. Ett mera systematiskt förbättringsarbete påbörjas under 2003 där den lokala dialogen mellan VMF och uppdragsgivare om hur processen fungerar och vad som kan förbättras kommer i fokus. I denna satsning ingår viss utbildning och det handlar också om att lära i arbetet genom utbyte mellan mätplatser. En ökad kundorientering och bättre kunskaper om den virkesförädlande industrin och dess marknader ska mätaren få genom studiebesök hos någon industri. Mätramen är ett viktigt arbetsverktyg för en timmermätare. Distriktsvisa endags fördjupningskurser kring mätramarnas funktion och användningsmöjligheter planeras för berörda mätare. Övning i mätning av massaved i Trollebo 21

Kontrollverksamheten Den interna kontrollen av mätningsarbetet har utförts i enlighet med VMR:s normer, dels som funktionskontroller, dels som kompetenskontroller. Verksamheten har letts av en centralt placerad kontrollchef som till sin hjälp haft sex kontrollmätare. Dessutom har en förman på deltid medverkat i kontrollverksamheten. Funktionskontrollerna syftar till att ge en samlad bild av noggrannheten i mätningen. Urvalet av kontrollobjekt görs därför så långt möjligt genom ett slumpmässigt urval av enskilda stockar (stockvis kontroll) och hela virkespartier eller enskilda travar/skäppor (partivis kontroll). De redovisade avvikelserna avser differensen mellan den ordinarie mätningen och kontrollmätningen uttryckt i procent av kontrollmätningen; + innebär alltså att den ordinarie mätningen gett högre värde än kontrollen. Alla volymjämförelser avser bruttovolym. Värdeberäkningen görs såväl vid partivis kontroll av sågtimmermätningen som vid stockvis kontroll på basis av en av VMR rekommenderad relativprislista. Ett kontrollparti vid mätning av travsortiment vid industri utgörs av endast en biltrave, i de fall då stockmätning använts som kontrollmetod. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av resultaten från funktionskontrollerna. M% = genomsnittlig avvikelse i % från kontrollmätningsresultatet, s % = standardavvikelse ( kvotspridning ) i %. Grupp Antal Volym Värde Träffkontroller M% s% M% s% procent Stockmätning barrsågtimmer Partivis kontroll 19 partier - 0,4 1,2 + 1,3 3,2 Stockvis kontroll 1) (75 mätplatser) 73.085 stockar - 0,2 7,2 + 1,3 19,9 75 Travmätning med fastvolymbedömning Kontroll genom stockmätning 2) 1.391 travar + 0,3 5,9 + 2,6 8,1 Kontroll genom travmätning 1 trave - 1,3 + 5,8 Skäppmätning, bränsle/spån 219 skäppor + 0,2 2,2 1) Standardavvikelsen beräknas på stocknivå 2)Mätning på fordon vid industri Den genomsnittliga avvikelsen mellan ordinarie mätning och kontroll för några massavedssortiment som mätts vid industri är följande. Beteckningarna är desamma som i föregående tablå. Sortiment Antal Volym Värde kontroller M% s% M% s% Barrmassaved, 3 m 1) 468-0,5 6,3 + 2,0 7,8 Granmassaved, 3 m 2) 292-0,1 5,1 + 2,3 6,2 Lövmassaved, svensk och importerad, 3 m 3) 151 + 0,6 6,3 + 3,4 9,7 1) Sortiment 1300 2) Sortiment 1320 3) Sortiment 1330, 1340 och 9340 22

Nedan presenteras genomsnittliga mätplatsvisa avvikelser för mätningen av massaved, med motsvarande skattade medelfel. Tablån avser all massaved vid de sex permanenta mätplatserna vid massa- och pappersbruken där mätningen utförs av VMF-anställd personal. Mätplats Volym Värde Avvikelse, % Medelfel, % Avvikelse, % Medelfel, % A + 0,8 0,5 + 3,1 0,7 B + 0,1 0,4 + 2,3 0,5 C - 0,5 0,4 + 1,7 0,6 D - 0,1 0,4 + 2,4 0,6 E - 0,1 0,4 + 2,8 0,5 F - 0,6 0,5 + 2,7 0,6 Variationsvidd, % 1,4 1,4 Beträffande bruttovolymen är avvikelserna mot kontrollmätningen mycket små. I fråga om virkesvärdet finns en systematisk överskattning, på samma sätt som redovisats ovan totalt för travmätningen och för de olika massavedssortimenten. Spridningen (variationsvidden) mellan mätplatser måste dock betraktas som mycket måttlig. Generellt gäller att de systematiska värdeavvikelserna normalt är tämligen stabila över tiden. Vid tolkningen av kontrollresultaten måste beaktas att de skattade avvikelserna är behäftade med ett visst stickprovsfel ( medelfelet ). Volymavvikelserna är inte signifikant skilda från noll. De systematiska värdeavvikelserna beror huvudsakligen på svårigheten att korrekt bedöma vrakförekomsten vid den ordinarie mätningen som utförs genom travmätning. Nedanstående diagram avser utfallet av stockvis kontroll av barrsågtimmermätningen på mätplatsnivå. Endast mätstationer med automatisk mätning av längd och diameter ingår. Ett specialsågverk har uteslutits, och med tanke på stickprovsfelen likaså mätplatser med mindre än 200 kontrollstockar under den aktuella perioden. Sållningen av cellulosaflis har fortlöpande kontrollerats genom att kontrollmätarna sållat om totalt 62 flisprov. Jämförelserna visar, som under tidigare år, mycket god överensstämmelse i fråga om fraktionsfördelningen och att sållningen och registreringen av resultaten sker med stor omsorg. Begärd kontroll Av part begärd kontrollmätning har utförts vid ett tillfälle och avsåg sågtimmer. Resultatet låg inom intervallet för godkänd avvikelse. 40 30 20 10 0 Stockvis kontroll av sågtimmer Antal mätplatser BRUTTOVOLYM VÄRDE -3-2 -1 0 +1-1 0 +1 +2 +3 +4 +5 Avvikelse i % av kontrollens värde Förteckning över tabeller och diagram Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning med fördelning av distriktskostnader Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Tabell 3 Separata uppdrag Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 23

Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader, kkr 2001/02 (16 mån) 2000/01 Kostnadsställe Kostnadsställe Kostnadsslag Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Löner 4.711 70.058 2.619 77.388 4.938 47.039 1.967 53.944 Lönebikostnader o pensioner 2.002 27.091 1.096 30.189 2.201 18.387 845 21.433 Resekostnader, kost, logi o traktamenten 284 133 59 476 205 101 18 324 Bilersättningar inkl soc kostn 101 4.668 368 5.137 500 3.211 312 4.023 Företagshälsovård, utbildning o övriga personalomkostn 193 1.904 52 2.149 229 1.076 69 1.374 Företagsbil, driftskostnad 19 53 72 32 32 Lokalkostnader 1.011 201 139 1.351 834 96 930 Förbrukningsmateriel, blanketter, mtrl förv ers, m m 431 912 97 1.440 255 598 51 904 Telefon, porto, frakter 484 313 66 863 490 107 47 644 Redovisningsservice 462 227 689 382 286 668 Datorutrustning, hyra o service 1.012 763 108 1.883 817 508 91 1.416 Datorprogram inkl konsulter 376 60 15 451 200 125 325 Avgifter Svenskt Näringsliv, SLA, ARBIO 202 202 156 156 VMR 1.402 1.402 971 971 Styrelse o revision 506 506 179 179 Representation o årsstämma 68 68 46 46 Övriga kostnader 324 324 362 83 445 Avskrivningar fordringar 10 10 Omföringar övrigt - 636 66 570-445 45 400 Ersättning mätningsvägran - 7-7 Avskrivningar inventarier 147 147 127 127 Rörelsens kostnader 13.090 106.188 5.469 124.747 12.447 71.065 4.422 87.934 Ränteintäkter - 4.998-4.998-2.959-2.959 Räntekostnader 3.470 3.470 2.026 2.026 Kostnader efter finansnetto 11.562 106.188 5.469 123.219 11.514 71.065 4.422 87.001 Skatt 45 45 78 78 Summa kostnader netto 11.607 106.188 5.469 123.264 11.592 71.065 4.422 87.079 Anm: I Förvaltning ingår kostnaden för rättning och korrigering på huvudkontoret, liksom kostnaden för virkesredovisning (registrering av mäthandlingar och produktion av manuella mätbesked), som uppgår till 572 kkr (f å 482 kkr). Kostnaden för arbetsledning inom distrikten ingår år 2001/02 i kostnadsstället Distrikt (ca 4.900 kkr) och år 2000/01 i Förvaltning (ca 3.500 kkr). Kostnaden för hem-pc (som debiteras de anställda i form av bruttolöneavdrag) ingår under Datorutrustning med 403 kkr. Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning med fördelning av distriktskostnader Distriktskostnader i 1.000 kr per mätplatstyp Totalt Mätmetod Bilväg Industri Övr mätplatser 1.000 kr % Stockmätning 32 59.507-59.539 53,2 Övriga mätmetoder 243 35.673 322 36.238 32,4 Summa distriktskostnader 275 95.180 322 95.777 85,6 Förvaltningskostnader för mätning, exkl finansiella intäkter och kostnader 10.980 9,8 Kontrollkostnader för mätning 5.170 4,6 Summa mätningskostnader 111.927 100,0 24

Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Mätmetod Virkesvolym i 1.000 m 3 f ub per mätplatstyp Totalt Kod Benämning Bilväg Industri Övr mätplatser 1.000 m 3 f ub % Mätning, VMF-personal Totalmätning 2 Stockmätning 1 12.841-12.842 45,8 3 TBF-mätning 24 10.183 122 10.329 1) 36,9 4 Trav-/skäppmätning - 970-970 3,5 7 Vägning - 3.265-3.265 11,6 Stickprov 42 TS-mätning - 49-49 0,2 2 S-mätning - 3-3 0,0 82 RS-mätning - - - - - 2 S-mätning - 0-0 0,0 Summa 1.000 m 3 f ub 25 27.311 122 27.458 98,0 Bemyndigad mätning Totalmätning 2 Stockmätning - 9-9 0,0 3 TBF-mätning - 261-261 1,0 4 Trav-/skäppmätning - 218 25 243 0,9 7 Vägning - 37-37 0,1 Stickprov 42 TS-mätning - 4-4 0,0 82 RS-mätning - 10-10 0,0 Summa 1.000m 3 f ub - 539 25 564 2,0 Totalsumma 1.000m 3 f ub 25 27.850 122 28.022 100,0 1) Inkl ommätning av tidigare inmätt massaved 147.693 m 3 f ub. Tabell 3 Separata uppdrag Uppdrag 2001/02, kkr 2000/01, kkr Intäkter (och kostnader) Tillsyn av bemyndigad mätning 407 366 Speciella mätningsuppdrag 39 139 Utredningar och kontroller 157 45 Inventering 1.270 877 Information och kursverksamhet 1.295 927 Diverse arbeten vid sågverk och liknande 8.009 6.385 Vägklassning och NVDB 411 60 Virkesredovisning 572 482 Övrigt 699 553 Summa 12.859 9.834 25

Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren 2001/02 2000/01 1999/2000 1998/99 1997/98 Kvantiteter 1) Stockmätning 1.000 st 65.211 46.009 47.868 45.267 44.372 1.000 m 3 to 10.730 7.627 7.852 7.160 6.799 omr 1.000 m 3 f ub 12.854 9.304 9.579 8.734 8.360 Travmätning 1.000 m 3 f ub 10.442 7.556 7.509 6.569 6.684 Skäppmätning/vägning cellulosaflis, spån 1.000 m 3 s 849 696 666 620 778 1.000 ton råvikt 2.663 2.137 2.160 2.162 2.257 omr 1.000 m 3 f ub 3.163 2.544 2.557 2.542 2.703 bränslesortiment 1.000 m3s 3.654 2.934 2.980 3.131 3.202 Stickprovsmätning omr 1.000 m 3 f ub 63 31 25 75 84 Totalt 1.000 m 3 f ub 27.874 20.521 20.773 19.081 19.026 Medelkostnad för mätning utförd av VMF-personal 2) Fasta mätplatser stockmätning, kr/m 3 to 5,84 5,80 5,80 5,98 6,15 trav-/skäppmätning och vägning, kr/m 3 f ub 3,12 2,84 2,76 2,79 2,68 Bilväg och strand stockmätning, kr/m 3 to 32,78 30,04 27,13 40,81 41,08 travmätning, kr/m 3 f ub 5,57 10,07 6,74 8,58 8,92 All mätning kr/m 3 f ub3) 4,03 3,81 3,79 3,89 3,83 Produktivitet, mätning utförd av VMF-personal 3) Sågverk antal stock/tim 262 253 246 237 232 m 3 f ub/tim 56,5 55,6 52,9 49,4 47,5 Vedgård m 3 f ub/tim 99,3 102,5 101,9 93,9 99,7 Alla mätplatser m 3 f ub/tim 70,7 70,7 68,1 63,8 63,7 1) Exkl ommätning av tidigare inmätt massaved och cellulosaflis. 2) Inkl finansiella intäkter och kostnader. 3) Sänkta omräkningstal vid omräkning av volymer i m 3 to till m 3 f ub år 2001/02 påverkar produktiviteten uttryckt i m 3 f ub/tim i negativ riktning, med 1,5 à 2% vid sågverken och knappt 1% för alla mätplatser. Ca 3 öre av ökningen i kr/m 3 f ub för all mätning år 2001/02 förklaras av de ändrade omräkningstalen. 26

Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer 2001/02 2000/01 1999/2000 1998/99 1997/98 Tallsågtimmer 1) 0,178 0,172 0,170 0,168 0,164 Gransågtimmer 1) 0,183 0,183 0,177 0,170 0,166 Samtliga timmersortiment 0,165 0,166 0,164 0,158 0,153 1) Sortiment 01, 02, 03 och 04 Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri (sortiment 01, normalsågtimmer) VMF totalt Tall 1 7,8 3,9 3,4 3,1 5,4 4,6 5,4 2 2,2 0,8 0,1 0,4 1,6 0,4 1,4 3 12,5 10,6 15,4 11,5 14,4 10,7 13,0 4 67,5 75,8 71,1 78,0 70,5 76,1 71,7 5 7,7 6,9 7,5 5,2 6,2 6,3 6,5 Avdrag 1,2 0,9 0,8 0,9 1,0 0,9 1,0 Vrak 1,1 1,1 1,7 0,9 0,9 1,0 1,0 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gran 1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,3 0,1 0,1 2 10,5 10,0 5,0 7,8 11,8 7,4 9,8 3 71,2 70,5 72,2 73,9 71,7 80,0 72,2 4 15,9 17,1 20,8 16,3 14,0 10,8 15,7 Avdrag 0,7 0,7 0,5 0,6 0,9 0,5 0,7 Vrak 1,6 1,6 1,5 1,3 1,3 1,2 1,5 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Anm: Redovisningen avser endast mätning med fullständig kvalitetsbehandling. Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Träd- D i s t r i k t Kval slag 2 3 4 5 6 7 Bruttovolyvolym- Ved- Volymens procentuella fördelning på ved med olika andel röta Sortiment Vrakandel 1.000 % röta procent m 3 % f ub 0 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 16-18 19-29 30-40 Summa Barr1) 4.093 56,2 2,2 32,7 52,5 10,9 2,5 1,0 0,3 0,1 - - 100,0 Gran 2) 1.590 56,0 2,2 99,7 0,3 - - - - - - - 100,0 Löv 3 ) 507 47,3 2,7 91,4 8,4 0,2 - - - - - - 100,0 Bok 4) 116 53,3 2,7 98,2 1,7 0,1 - - - - - - 100,0 1) Sortiment 1300 2) Sortiment 1320 3) Sortiment 1330 och 1340 4) Sortiment 1360 27

Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Avser endast volymer redovisade via VIOL Månad Sågtimmer 1.000 m 3 to Övriga sågbara sortiment 1.000 m 3 f ub Massaved 1.000 m3f ub Cellulosaflis 1.000 ton råvikt Övriga sortiment 1.000 m 3 f ub Totalt 1.000 m 3 f ub Sept 01 593 76 491 182 73 1.558 Okt 705 94 589 217 91 1.848 Nov 708 87 568 207 108 1.832 Dec 513 68 488 147 111 1.439 Jan 02 731 77 584 165 116 1.828 Febr 689 81 514 158 89 1.678 Mars 799 92 560 167 92 1.878 April 865 122 634 200 90 2.095 Maj 792 118 648 189 69 1.986 Juni 717 99 619 159 63 1.809 Juli 261 38 535 61 33 982 Aug 576 66 539 129 48 1.483 Sept 695 91 565 165 70 1.735 Okt 751 104 610 202 98 1.926 Nov 737 103 561 198 104 1.860 Dec 568 77 599 137 119 1.619 Summa 10.700 1.393 9.104 2.683 1.374 27.556 Anm: Totala volymen, inkl volymer ej redovisade via VIOL, är 28.022.000 m 3 f ub. Se tabell 2B. Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1000-tal m 3 f ub Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec -02 Övriga mätmetoder Mätmetod 4-9 Fasta mätplatser Travmätning Mätmetod 3 Fasta mätplatser Stockmätning Mätmetod 2 Fasta mätplatser 28

Förteckning över medlemmar Medlemmar i färg är nya under året (sex st) Ake Timber AB, Holmsjö Alexanderssons Maskinsnickeri, Holmsjö Alvesta Timber AB, Alvesta Ambjörnarps Såg AB, Ambjörnarp Andersson Trävaru AB, Torvald, Blackstad Anderssons Söner AB, J G, Linneryd Andréassons Sågverk, Smålandsstenar Aneby Hus AB, Aneby Annebergssågen AB, Kungsbacka ATA Timber AB, Moheda Ballingslövs Sågverk, Ballingslöv Bankeryds Trä AB, Bankeryd Bennsäters Sågverk AB, Eringsboda Berg & Berg, AB, Kallinge Berg & Co, AB C F, Mörlunda Bitterna Såg & Trävaru AB, Vara Bjärnareds Sågverk KB, Slöinge Björsereds Emballage, Göran Johansson,Vessigebro Bloms Trä Försäljnings AB, Nässjö Bockara Sågverk AB, Fågelfors Bodafors Trä AB, Malmbäck Bollebygds-Hus AB, Bollebygd Borgstena Timber AB, Borgstena Borås Energi AB, Borås Boxholm Timber AB, Boxholm Boxholms Skogar AB, Boxholm Bruza Timber AB, Hjältevad Bråthults Sågverk AB, Älmhult Bäckebo Sågverk, Alsterbro C4 Energi AB, Värme, Kristianstad Cascades Djupafors AB, Ronneby Claro Virke AB, Borås Dacke Timber AB, Långasjö Danske Skoves Handelskontor, Köpenhamn, Danmark Derome Såg AB, Veddige Det Danske Hedeselskab, Handelskontoret, Viborg, Danmark Drareds Sågverk, Oskarström EKA Skog AB, Aneby Ekenäs Trävaru AB, Vetlanda Ekeryds Trävaruaffär AB, Strömsnäsbruk Eksjö Industri AB, Eksjö Eneryda Sågverk AB, Eneryda Erikssons Byggnads AB, Kenneth, Holsbybrunn A B C D E F Fegens Sågverks AB, Smålandsstenar Flyboda Sågverk AB, Lönsboda Fohrmans Trä AB, Ulricehamn Fredriksnäs Säteri AB, Valdemarsvik Frillebo Träemballage, AB, Torup Fritsell, AB Carl, Gränna Frödinge Sågverks AB, Vimmerby Frösekestolpen AB, Fröseke Fågelfors Hyvleri AB, Fågelfors Fårbo Timber AB, Fårbo Färdigh Sågverks AB, Gösta, Kalvsvik Geijer & Söner, AB, Långasjö Glimåkra Trävaruaffär AB, Glimåkra Gransjöverken AB, Eriksmåla Gräsås Trävaru AB, Halmstad Gustafsborgs Säteri AB, Perstorp Gyllsjö Träindustri, AB, Klippan Göteryds Sågverk AB, Älmhult Hallrup AB, Ernst, Moheda Hanåsa Sågverk AB, Högsby Hemmingssons Trävaru AB, Bröd, Vimmerby Hjorths Skogsentreprenad, Sexdrega Holmen Skog AB, Norrköping Hållanders Sågverk AB, Dalstorp Hällerums Trävaru AB, Vimmerby Härryda Trä, Härryda Högesta AB, Ystad Hökönsågen AB, Killeberg Hördegårds Trä AB, Ramkvilla Ingarps Trävaror AB, Eksjö Jabo Träprodukter AB, Tranemo Jarl-Trä AB, Broakulla JK-Trä AB, Lenhovda Johansson Trävaru AB, John, Vimmerby Johanssons Sågverk AB, E, Häradsbäck Johanssons Sågverk AB, Gunnar, Bjärnum Johanssons Trävaru AB, Ture, Skillingaryd Jonsryd Sågverk AB, Alsterbro Karla-Trä, AB, Bottnaryd Carlsson Pallindustri, Allan, Långaryd Karlsson Såg och Byggvaror, AB Henry, Härryda Carlsson Trävaru AB, Lars, Älmeboda Carlström Trävaru AB, Bröd, Bjärnum Kinda Trä AB, Kisa Kinnaredssågen AB, Kinnared Claeson AB, Johan, Stockaryd Klippan AB, Växjö G H I J K Fortsättning på nästa sida 29