Visual Wattch Elstatus i mobilen Elforsk rapport 08:25 Magnus Bång & Frida Birkelöf, Interactive Institute Mars 2008
Visual Wattch Elstatus i mobilen Elforsk rapport 08:25 Magnus Bång & Frida Birkelöf, Interactive Institute Mars 2008
Förord Stort tack till alla elkunder som deltagit i denna studie vid sammankomster och designworkshops. Vi vill även tacka Christer Bergerland och Pamela Molander (Fortum), Betty Toth (Golden Gekko), Petrus Wrangö (Mobile Interaction), Anders Göransson (Profu) och Alexandra Elfridsson på Alexandra s Affärs & Marknadsutveckling. Tack utdelas även till våra kollegor på Interactive Institute, Smedjebackens Energi samt Energimyndigheten. Vidare vill vi även tacka Mälardalens högskola och de studenter på programmet Rumslig gestaltning åk3. De har inom ramen för kursen Rumslig gestaltning arbetat med att skapa idéer kring hur gestaltningen av en stads totala energiförbrukning skulle kunna visualiseras i konceptet Elkonst.
ELAN är ett forskningsprogram som verkar inom beteenderelaterade energifrågor. Målet är att öka den strategiska kunskapen om samspelet mellan människors beteende/värderingar och energianvändning. Mer information om ELAN finns på www.elanprogram.nu. Programmet finansieras av: Energimyndigheten E.ON Sverige AB Vattenfall AB Fortum Göteborg Energi AB Skellefteå Kraft AB Öresundskraft AB Jämtkraft AB Umeå Energi AB Borlänge Energi AB Varberg Energi AB Alvesta Energi AB Samtliga rapporter som tas fram inom programmet kan kostnadsfritt laddas ned från programmets hemsida www.elanprogram.nu.
Sammanfattning Mobiltelefonen är idag ett viktigt verktyg för många individer i samhället. Utvecklingen av fjärravläsningssystem för elektricitet skapar frågor kring hur man ska presentera förbrukningsinformationen till elkunden. Denna utveckling ger även möjligheter att skapa nya tjänster som baseras på information från fjärravläsningen och som kan bidra till energieffektiviseringen. Det övergripande syftet med Visual Wattch var att analysera möjligheterna att ändra konsumentbeteende - i form av energieffektivisering - genom att använda mobiltelefonen som verktyg. Målet var att utveckla ett antal designkoncept i nära samarbete med ett urval av användare för att finna krav och behov hos elkunden. Konceptförslagen skulle fokusera på att visa och guida konsumentens energianvändning och undersökas med avseende på kundacceptans. I fyra workshops med elkunder har en mängd idéer på framtida energitjänster för mobiltelefon tagits fram. Förslagen vidareutvecklades av en projektgrupp på Interactive Institute och detta arbete resulterade i tre koncept; epulse, echat och P3. Designförslagen utvärderades sedan av 43 personer via en webbenkät med filmer som presenterade koncepten. Studien indikerar att det är enkla mobiltjänster som efterfrågas av elkunderna. De ska gå att förstå och de bör innehålla en visualisering över den personliga energiförbrukningen och ge information vid avbrott och avvikelser. De presenterade koncepten epulse och echat är exempel på sådana tjänster. Lastbalanseringsfunktioner som kräver mycket av elkunden ifrågasätts i enkäten, men visualiseringar kan indikera när det är fördelaktigare för miljön och för kunden att konsumera elektricitet (givet differentierad eltaxa). Mobilanvändarna kan även tänka sig att betala för mobiltjänster om de är lättanvända, förståeliga och ger medvetenhet om avvikelser. Om energitjänster i mobiltelefonen verkligen kan skapa grund för förändrade energibeteenden är en fråga för andra studier. Vår rekommendation för fortsättningsprojekt inom området är att skapa en skarp prototyp med elvisualisering och avbrottsinfo i mobiltelefonen och utvärdera den med ett mindre antal hushåll med en representativ population av elkunder. En sådan mindre studie skulle ge värdefull information om eventuella beteendeförändringar/effektiviseringar kan komma till stånd, ge förståelse för eventuella tekniska problem med infrastruktur/amr och skapa underlag för att rulla ut energirelaterade mobiltjänster i större skala i framtiden.
Summary Mobile technologies such as mobile phones are today important tools for many people. The development of automatic meter reading for electricity (AMR) pose questions on how to present the energy-related information to the consumer. Moreover, the AMR approach makes it possible to develop new services that take advantage of the information from the meters and such methods can also be beneficial if we want to reduce our personal energy consumption. The general purpose of Visual Wattch was to analyze possibilities to change consumption patterns that emerge when one have AMR feedback directly in the mobile phone. The goal was to develop a set of concepts for the future together with actual consumers to gain knowledge on their needs and requirements. Moreover, the concepts were to be evaluated in terms of user acceptance. The project comprised four workshops with energy consumers where we developed a comprehensive set of concepts for the mobile phone. The Interactive Institute developed these ideas further. The results were three final design concepts - epulse, echat and P3 - that were evaluated using a web survey method. The study indicated that users prefer basic energy services and information on the mobile. The services should be easy to understand and provide information on personal energy usage and anomalies like energy shortages in the home. Two of the presented concepts - epulse and echat - are examples of such visualization and services. Load balancing services are viewed as being to cumbersome to use because they require too much of the consumer. One approach, however, would be to provide a basic indication on the mobile when it is more beneficial for the environment and consumer to use electricity. Moreover, users are willing to pay for the services given that they are informative and provide an awareness of energy consumption and electricity outages. Whether energy mobile services can foster any behavioral changes is a question for other studies. Our recommendation for new research projects in the area is to develop a mobile prototype - that show home electricity consumption and provide power outage information - and evaluate this approach with a small amount of households. Such a study will provide important information on behavioral changes and technical limitations in the AMR infrastructure as a basis for decisions on the introduction of this technology on a larger scale.
Innehåll 1 Introduktion 1 2 Metod 2 2.1 Aktiviteter i projektet... 2 2.2 Workshopmetodik... 5 2.2.1 Inledning och inramning... 5 2.2.2 Design och videofilmning... 6 2.2.3 Reflektion och generalisering... 6 2.3 Analys och vidareutveckling... 7 2.4 Webbundersökning... 8 3 Resultat 10 3.1 Tre framtidskoncept... 10 3.1.1 epulse... 10 3.1.2 echat... 12 3.1.3 Personal Power Provider, P3... 13 3.2 Brukarnas koncept... 14 3.2.1 Elscanner... 14 3.2.2 Distortion... 14 3.2.3 Leveling - Lastbalansering... 15 3.2.4 Copy/Paste... 15 3.2.5 Duplex... 15 3.2.6 Klimatkokongen... 15 3.2.7 Moroten... 16 3.2.8 Elkonst... 16 3.2.9 Eljakten... 17 3.2.10 Local mind - samarbete mellan hyresgäster... 17 3.2.11 Direkt feedback... 17 3.3 Webbenkät... 18 3.3.1 epulse... 18 3.3.2 echat... 18 3.3.3 Personal Power Provider, P3... 19 4 Diskussion 20 5 Slutsats 22
1 Introduktion Energiproblemet i samhället är alarmerande och det står klart att vi måste finna nya ansatser för att bli mer resurseffektiva. Traditionellt har energiforskningen varit inriktad mot produktion och energieffektivisering av byggnader. Intresset har på senare tid även inriktats på att finna lösningar för individen som skapar medvetenhet om den egna energiförbrukningen och som underlättar effektivisering i vardagen. Oxforduniversitetet sammanställde 2006 forskningen kring återkoppling och visualisering av energi i hemmet och den samlade erfarenheten visar på en sparpotential på mellan 10-15 procent 1. I Sverige har vi lagstiftat om att elbolagen från och med år 2009 måste göra en månadsvis avläsning av hur mycket el som förbrukas i varje hushåll. Det här innebär att de allra flesta hushåll kommer att ha automatisk fjärravläsning (AMR) vilket innebär att det kommer att finnas en teknisk plattform för att leverera energidata - främst elförbrukning - till elkunder på nya sätt för att förbättra servicen och effektivisera förbrukningen 2. Utvecklingen kring AMR kan även skapa stora möjligheter till nya tjänster där man utnyttjar informationen från mätarna. Hur dessa tjänster ska utformas så att de blir attraktiva för kunderna är fortfarande en fråga för elbolag och forskare. Användarmedverkan vid utformningen av tekniska produkter och tjänster är ett angreppssätt för att identifiera reella behov som kan lösas med ny teknik. Syftet med projektet Visual Wattch har varit att utveckla nya former för visualisering av energi med mobiltelefonen som verktyg i samarbete med användare, tekniker, interaktionsdesigners samt telekom och elbolag. Målet har varit att skapa ett antal koncept på hur eltjänster i mobiltelefonen kan komma att se ut. Under våren och sommaren 2007 hölls fyra heldagsworkshops med elanvändare, representanter från industrin, forskare och tekniker. Målet var att skapa framtidsscenarion och nya eltjänster i mobiltelefonen. Sammankomsterna resulterade i en mängd koncept som utvärderades via en enkät på Internet. Denna rapport beskriver arbetsmetodik, framtidskoncept och resultatet från utvärderingen. Rapporten avslutas med en diskussion och rekommendationer för hur eltjänster för mobiltelefonen bör utformas. 1 Darby, S. (2006). The effectiveness of feedback on energy consumption. A review for DEFRA of the literature on metering, billing and direct displays. www.eci.ox.ac.uk/research/energy/downloads/smart-metering-report.pdf 2 Badano A., Fritz P., Göransson A., Lindén M. Timmätning för alla. Nytta, regelverk och ekonomi. Elforsk. Rapport 07:62, 2007. 1
2 Metod Kapitlet innehåller en detaljerad beskrivning av arbetsprocess och metoder som använts i detta projekt. Syftet med sammankomsterna har varit att ta fram nya idéer och aspekter som baseras på deltagarnas verkliga upplevelser och behov. Resultaten från sammankomsterna kan användas för att fördjupa kunskapen, inom utvecklingsprocessen, om användarnas behov och hur de vill använda en produkt, hjälpmedel eller tjänst. Medverkan av presumtiva användare i delar av produktutvecklingsprocessen ökar chanserna till ett lyckat resultat. Nedan beskrivs sammankomsterna med elanvändarna som utvecklat merparten av koncepten samt de urvalskriterier forskarna använt för att ta fram koncept som vidareutvecklats. 2.1 Aktiviteter i projektet Totalt hölls fyra workshops med efterföljande analys och webbenkät. Figur 1 visar projektets aktiviteter. Den första sammankomsten hölls med representanter från industrin; elbranschen och telekomindustrin med målet att skapa en ram för sammankomsterna med elanvändare i senare skeden. Diskussionen handlade om problem med fjärravläsningen och de möjligheter som skapas med den nya tekniken. Resultatet från denna första sammankomst blev en sammanställning av problem och möjligheter med AMR samt ett antal tjänstekoncept. Gruppen enades också om att det var lämpligt att segmentera kundgruppen och titta på olika typiska energianvändare; studenten som just flyttat till stan, det lite äldre paret som bor i staden med utflugna barn samt barnfamiljen mitt i livet som bor på landet. Den andra sammankomsten gjordes med 13 stycken representativa användare ur de olika valda segmenten (en viss överrepresentation av studenter och familjer på landet förelåg dock). 2
Figur 1. Aktiviteter i Visual Wattch. 3
Inledningsvis presenterades målet med workshopen som var att ta fram två framtidskoncept per grupp (tre grupper) på nya tjänster som var kopplade till mobiltelefoni och AMR. Metodiken som användes beskrivs i detalj i sektion 2.2. I korthet jobbar man med konkreta problem med elanvändningen som deltagarna uppmärksammat, skapar lösningar på problemen och dokumenterar dessa som scenarion med små storyboards som beskriver framtidsscenariot (Critical incidence technique). Viktigt i sammanhanget är att deltagarna får fritt kreativt spelrum och att man ger få tekniska begränsningar på lösningarna. Sedan spelas dessa scenarion in som videofilmer. I slutet av workshopen sätter alla upp sina storyboards och presenterar dem i plenum. Sedan följde en prioritering där alla får bedöma potentialen i de presenterade koncepten. Resultaten från den andra sammankomsten blev således ett antal prioriterade koncept. Den tredje sammankomsten även den med elanvändare gjordes enligt metodiken beskriven ovan. Denna workshop utökades även med en kreativitetsteknik eftersom det var relativt problematiskt vid den andra sammankomsten att få deltagarna att tänka i nya banor när det gällde nya tjänster för elanvändning. Metodiken gick ut på att skapa koncept utifrån termer och begrepp kring energi och mobiltelefoni som finns i dagspressen och i fackpress. Genom att kombinera ord på kreativa sätt kan idéer till nya koncept stimuleras. Resultatet från denna sammankomst blev 11 prioriterade koncept och videofilmer. Den fjärde sammankomsten, gjordes med industrirepresentanter i ett liknande upplägg som vid Sammankomst 1. I denna workshop presenterades resultaten från sammankomsterna med elanvändarna. Som resultat av prioritering och vidareutveckling av koncept i Sammankomst 2 och 3 återstod 11 koncept. Resultatet från workshopen var en prioriteringslista över de mest lovande koncepten av dessa 11. Dessutom har ytterligare representanter från industrin (Smedjebackens Energi, Energimyndigheten och Golden Gekko) fått ta del av och återkopplat kring de 11 koncepten. Resultaten från denna återkoppling har också vägts in i urvalsprocessen. Efter sista sammankomsten och de kompletterande intervjuerna analyserades resultaten från alla workshops. Målet med analysen var att ta fram ett urval av de mest intressanta koncepten för ytterliggare utvärdering. Sammanlagt analyserades alla de 62 koncept som framkommit ur sammankomsterna. Analysen och urvalsprocessen beskrivs i avsnitt 2.3. Fyra koncept valdes av forskargruppen som mest intressanta; epulse, EChat, P3 samt Elkonst 3 (tre av dessa beskrivs i detalj i avsnitt 3.1). De tre koncepten vidareutvecklades och förkroppsligades i form av professionella videofilmer som beskriver hur tjänsterna skulle kunna användas i en vardagssituation år 2009. Läsaren kan själv se på dessa filmer på: www.tii.se/power/visualwattch/ Slutligen lades en webbenkät upp på Internet med tre videoscenarion samt en textuell beskrivning av konceptet för Elkonst där inbjudna fick betygssätta koncepten. Målet var att locka en bred användargrupp att svara på enkäten. 43 personer besvarade enkäten som beskrivs i detalj i 3.3. 3 Vi valde att inte presentera konceptet Elkonst i denna rapport eftersom det ligger utanför uppdraget att jobba med mobiltelefontjänster. 4
2.2 Workshopmetodik I korthet innehåller metodiken några steg som underlättar för deltagarna att visa vilka förändringar och förbättringar de skulle uppskatta när det gäller energianvändning. Detta görs inte i första hand verbalt utan genom att gemensamt spela upp scenarier som är grundade i verkliga händelser. De idéer som skapas baseras på användarnas egen verklighet och gestaltas i videoprototyper. I videoprototyperna filmar deltagarna små berättelser som de själva beskrivit och agerar i. Deltagarna gör korta, enkla, videofilmer som visar på ett tydligt sätt hur de skulle vilja använda idéerna i praktiken. Nedan beskrivs arbetsgången. Figur 1. Under sammankomsterna diskuterar deltagarna vardagsproblem och skapar förslag på lösningar för framtiden. 2.2.1 Inledning och inramning I den inledande fasen redogörs för syftet och avgränsningarna med workshopen. Det är bara deltagarna som har den information som workshopen vill åt, så det är viktigt att de förstår att deras bidrag är värdefullt vilket är motiverade. Inledningen skapar också en förtroendefull atmosfär där alla medverkar, så att deltagarna vågar agera och visa upp sina scenarier. Inga frågor är dumma frågor. Dagens alla aktiviteter redovisas av workshopledaren i korthet (ett schema uppsatt så alla kan se det underlättar) och det är bra att påpeka att generaliseringar och kritik har sin plats i slutet av workshopen. Syftet och 5
användningen av videofilmningen är också viktigt att berätta om och att de som inte vill vara med på filmen slipper. Deltagarna arbetar sedan i mindre grupper. De berättar om egna betydelsefulla erfarenheter inom det område som workshopen behandlar. Konkreta händelser och aspekter dokumenteras så man kan arbeta vidare med dem. Critical incident technique är en stödteknik som är användbar för att hjälpa deltagarna att koncentrera sig på konkreta händelser. Den går i korthet ut på att man ber deltagarna att berätta en händelse som inträffat nyligen. Händelsen ska vara relaterad till workshopens tema. Man kan beskriva något som inte har gått så bra som man förväntade sig eller som har fungerat bättre än förväntat. Detta blir då beskrivningar av situationer och önskemål som endera kan förbättras eller som är värda att bevara. Man kan även skapa en sammansatt och mer komplex berättelse av flera olika delberättelser som berättats i gruppen. 2.2.2 Design och videofilmning I designfasen genererar man idéer till lösningar. De användarscenarier man kommit fram till läses upp och initiala lösningar diskuteras. Ett lösningsförlag (framtidskoncept) förkroppsligas med kartonger, tejp och med det som finns tillhands i workshopen. När man kommit fram till de viktigaste händelseförloppen ritas de ner på en storyboard. Detta är ett enkelt sätt att konkretisera ett händelseförlopp över en problematik samtidigt som det gör att man lätt kommer ihåg sina tankegångar till nästa gång. Storyboarden kan användas som utgångspunkt för arbetet i nästkommande workshop och fungerar som ett underlag för filmning. När händelseförloppet ska filmas är det en fördel att ha tänkt igenom vad som skall hända bild för bild i storyboarden. Viktigt är att allt antecknas och helst även illustreras av workshopledaren. Ett storyboard visar hur handlingen i filmen delas upp i olika tagningar. Det är bra att använda en mall som har färdiga bildrutor med några rader för text under. Scenarier spelas upp med hjälp av prototyper och spelas in på video. 2.2.3 Reflektion och generalisering Under reflektionsfasen i plenum tittar man igenom alla filmer med designscenarier och reflekterar över deras kvalitéter. Här är det lämpligt att se om idéerna går att generalisera. Man kan även diskutera idéernas eventuella problem och brister. Värdering av idéerna kan även göras i denna fas. Aktiviteten går ut på att alla individer som varit med själva betygssätter alla koncept som framkommit under sammankomsten. Grupperna sätter upp sina beskrivningar/scenarion på väggarna och workshopledarna delar ut ett antal gula lappar som man kan sätta på de koncept man tycker bäst om. Det är viktigt att avsätta ordentligt med tid någon dag efter workshopen när de personer som har lett workshopen sätter sig ner och återger de tydligaste tankarna och idéerna som kommit fram. Som ledare har man fått en djupare och mer överskådlig bild av den problematik som workshopen egentligen handlade om. Som utanförstående kan man generalisera de viktigaste slutsatserna som workshopdeltagarna beskrivit i sina levda scenarier. 6
Figur 2. Prioritering av koncept. 2.3 Analys och vidareutveckling Efter sammankomsterna träffades workshopledarna för att sammanställa resultaten och analysera utfallet. Det är ett viktigt moment för att samla ihop både fysiskt material och tankar och reflektioner kring vad som blev de resultaten och hur metodiken fungerade. Total analyserades 62 st koncept alla idéer som kom fram under alla fyra sammankomster samt under telefonintervjuerna. Potentialen i koncepten värderades utifrån följande aspekter: Finns det en marknad - går det att sälja? Går det att bygga tekniskt i närtid? Är det en teknisk nyhet? Utöver dessa aspekter beaktades även el- och mobilbranschens önskemål som framkommit under sammankomster och intervjuer. Många idéer var överlappande och flera integrerades och vidareutvecklades. Resultatet från analysen blev fyra framtidskoncept som ansågs intressanta att testa på en större användargrupp i en webbundersökning; echat, epulse, P3 och Elkonst. 7
2.4 Webbundersökning Projektgruppen utvecklade en webbenkät samt producerade tre professionella videofilmer som beskrev koncepten. Webbenkäter är ett bra sätt att få återkoppling på tidiga koncepts relevans från en större grupp individer. Figur 3 och Figur 4 visar webbenkäten som integrerar filmerna via YouTube (www.youtube.com). 43 personer besvarade enkäten varav c:a 30 procent var studenter, 16 procent familjer på landet och 33 procent var par som bodde i staden. 21 procent av de tillfrågade ansågs sig inte passa inte in i denna klassificering. Efter att man sett filmerna var uppgiften att beskriva och betygssätta tjänsterna samt motivera utlåtandet. Vi frågade även vad de kunde tänka sig att betala för tjänsten och om de hade några förbättringsförslag. Målet med enkäten var att få en klarare bild kring behov och om en bredare grupp individer överhuvudtaget förstod tjänsterna och dess funktioner. Figur 3. Del av webbenkät. 8
Figur 4: Utvärderingsformulär med YouTube-film. 9
3 Resultat Detta avsnitt presenterar tre stycken koncept som vidareutvecklats utifrån 11 stycken förslag som framkommit under sammankomsterna med användare. Även de 11 koncepten presenteras i avsnittet samt resultat från en webbenkät som gjordes av 43 personer på de tre finala koncepten. 3.1 Tre framtidskoncept Brukarkoncepten tjänade som inspiration till senare analyser där tre energitjänster för mobiltelefon utvecklades och utvärderades med en webbenkät. Vissa av koncepten kan utvecklas redan idag och andra kan vara svårare att utveckla rent tekniskt på grund av begränsningar i den existerande infrastrukturen. De mer futuristiska idéerna är dock viktiga att dokumentera och kan fungera som inspirationskälla när man utvecklar nya energitjänster i framtiden. Viktigt är även att förstå att koncepten som presenteras fortfarande är på ett idéstadium och att de kan vidareutvecklas och anpassas till marknadens förutsättningar och den rådande tekniska infrastrukturen. 3.1.1 epulse epulse är en enkel skärmsläckare som elkunden kan ladda ner direkt från webben. Den är kopplad till det egna hemmets fjärravläsare och ger direkt återkoppling i form av en visualisering och ljudåterkoppling; låg puls visar på låg förbrukning i hemmet, medelpuls representerar en normalförbrukning när man är hemma samt hög puls ett högt energiuttag. Idén är att elkunden själv kan välja en passande visualisering bland en mängd olika bilder och ljud för att få en egen skärmsläckare. Figurerna 8, 9 och 10 visar epulse. Figur 8. Representation av låg förbrukning av energi i tjänsten epulse. 10
Figur 9. Representation av medelförbrukning av energi i tjänsten epulse. Figur 10. Representation av hög förbrukning av energi i tjänsten epulse. epulse är möjlig att utveckla idag givet att man övergår till timavläsning. Systemet skulle då kunna ge återkoppling till användaren varje timme givet att man kan skicka avläst data, och det får anses vara tillräckligt bra för denna typ av applikation. Elbolagen måste då utveckla en databasserver på Internet som epulse kan koppla upp sig emot (till exempel via 3G-nätet varje timme). Tekniskt kan tjänsten på mobiltelefonen se ut på många olika sätt. Närmast till hands är en applikation som körs i mobiltelefonen (e.g., skärmsläckare) som kommunicerar med elbolagets databasserver. Andra lösningar är att koppla tjänsten direkt till speciella elmätare för hemmet som existerar idag och de har möjlighet att kommunicera trådlöst direkt till mobiltelefonen via Blåtand. Med en sådan lösning skulle epulse kunna ge direkt återkoppling i hemmet och timbaserad återkoppling när man inte är hemma. En tredje lösning är att koppla en egenutvecklad sensor direkt på elmätaren hemma som kommunicerar direkt med hemdatorn och mobiltelefonen via Internet. Detta skulle ge direkt återkoppling av energiförbrukningen i mobiltelefonen var man än befinner sig. 11
3.1.2 echat echat är en tjänst för mobiltelefonen där elbolaget kommunicerar direkt med sina kunder och riktar sig till en bred målgrupp. Figur 11. echat. Energibolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan relevant information via mobilen. Tjänsten har fyra funktioner: Förbrukning - Tjänsten är kopplad till hemmets fjärravläsning och återkoppling sker varje dygn. Förbrukningsinformationen presenteras veckovis och inkluderar även ett referensvärde till exempel från föregående år alt. föregående vecka. Last - Tjänsten inkluderar även en funktion som förklarar när det är låg/hög last i elnätet och billig/dyr el. Abonnenten kan även välja att få meddelande i form av ett sms när lasten förändras. Tips & råd - I tjänsten finns tips och råd om hur hushållet lättare kan minska sin förbrukning. Det kan handla om allt mellan enkla tips för hur matlagning kan ske mer energisnålt till tips om samverkan med andra hushåll och ombyggnationer. Info - I Informationsfunktionen presenterar Energibolaget aktuell information om bland annat prisutveckling och driftstörningar. Det finns inga tekniska hinder att utveckla echat och liknande informationstjänster idag. Ett frågetecken föreligger dock vad gäller lastbalansering och differentierad taxa som är en marknadsfråga snarare än en teknisk fråga. Om 12
timavläsning införs kan precisionen på tjänsten ökas och, till exempel, ge alarm på timbasis kring strömavbrott i hemmet. En alternativ lösning är att inte använda den existerande infrastrukturen (fjärravläsningen) utan att man kopplar en egen sensor på elmätaren som kommunicerar med hemdatorn och mobiltelefonen via Internet. I detta fall kan man få direkt energiåterkoppling i mobiltelefonen. 3.1.3 Personal Power Provider, P3 Personal Power Provider (P3) är en tjänst för hushåll som har eget eller del i elkraftverk som solcellspaneler eller vindkraftverk. Med P3 får man direkt i mobiltelefonen information om den egna produktionen och möjlighet att sälja överskottsel direkt på elbörsen Nordpool. Via tjänsten får man även översikt över elpriser och prognoser ges via speciella skärmar. Figur 12. P3. Tjänsten skapar överblick över marknaden och ger kunden en ökad frihet i sin förbrukning av el genom att man kan följa den egna förbrukningen i hemmet och produktionen i sitt eget vindkraftverk. P2 får anses vara den mest futuristiska av de tre vidareutvecklade idéerna. Vi ser dock inga stora tekniska hinder för att kunna utveckla denna typ av tjänster för mobiltelefon. 13
3.2 Brukarnas koncept Nedan beskrivs användarnas förslag på tjänster som vuxit fram under de fyra sammankomsterna. Figur 5: En användare använder Elscannern för att ta reda på diskmaskinens energiförbrukning. 3.2.1 Elscanner Elscannern är en applikation i mobiltelefonen som riktar sig till en bred målgrupp. Med elscannern, som är sensorstyrd, kan man hålla mobilen intill en apparat i hemmet och på så sätt få fram statistik över hur mycket energi som förbrukas. Inspiration är hämtad från livsmedelsbutikernas självskanning. Informationen presenteras i form av staplar, kostnader, normalförbrukning, förbrukning över tid och spartips. Det som gör elscannern så bra i sin utformning är att användaren i direkt anslutning till en aktivitet kan undersöka hur mycket energi som konsumerats (historik). Elscannern fokuserar på användarens egen förbrukning och han/hon kan få positiv feedback. Tjänsten förutsätter momentan avläsning av värden. 3.2.2 Distortion Distortion är tänkt att fungera som en skärmsläckare som kan laddas ner från webben. Målgruppen är ungdomar mellan 15 och 30, som ofta är uppkopplade och som är intresserade av miljöfrågor. Viss inspiration har hämtats från olika nedladdningssajter på webben för nedladdning av ringsignaler och likande. Användaren kan välja mellan ett antal olika bilder/ljud till sin mobiltelefon och få tjänsten mer personlig. Tjänsten är tänkt att fungera så att störningar i form av sämre mottagning, knarrigt ljud eller märkliga ringsignaler ska återge en förhöjd energiförbrukning i hemmet. En alternativ design är en skärm- 14
släckare som alltid ger information om den egna personliga elförbrukningen. Man kan även tänka sig att skärmsläckaren kommunicerar med andra mobiler via blåtand och talar om vem som är duktigast på att spara el i gruppen. 3.2.3 Leveling - Lastbalansering Leveling är en tjänst för att kunna använda el när tillgången är god och då den är billig och är utvecklad för att utjämna belastningsspikar i nätet. Information från elbolaget om belastningsgrad i nätet och momentan eltaxa ges via mobilen så att man kan minska sin förbrukning vid hög belastning. Tjänsten ger totalt sett ett effektivare utnyttjande av resurser i elnätet samt kan skapa en mer direkt koppling mellan elbolag kund. Tjänsten kan fungera som följande: Vid låg taxa/belastning skickas meddelade via sms till mobilen (kan även vara en speciell display i mobilen) så att man vet när det är mer OK att sätta på en förbrukare. Man kan även styra apparater att starta, t ex laddaren till mobilen, tvättmaskinen osv. vid låg belastning/taxa. 3.2.4 Copy/Paste Copy/Paste är ett koncept för att köpa, sälja och ge bort energi till vänner och bekanta via mobilen. Användaren sparar el på ett speciellt konto som är kopplat till mobiltelefonen och fjärravläsaren hemma. Överskottsel kan ges bort ungefär på samma sätt som vanliga presentkort. Energi från Copy/Paste kan vara dedikerad elektricitet för vissa ändamål, tex städning (dammsugning). När som helst kan användaren använda energin från ett presentkort. 3.2.5 Duplex Duplex är en tjänst som påminner om det smarta hemmet - i mobiltelefonen. Olika menyer i mobilen visar elförbrukning och status och tjänsten tillåter styrning av apparater i hemmet via mobilen. Tjänsten ger användaren kontroll över avvikelser, förbrukning, intrång och brand - hemmet styrs trådlöst från vilken plats som helst. Tjänsten gör det också möjligt att stänga av och sätta på apparater i hemmet även då kunden inte är hemma. Vi vet att det hos de allra flesta av oss finns ett grundläggande behov av att känna sig trygg och säker i sitt hem. Denna tjänst bidrar starkt till att öka denna känsla av trygghet i hemmet. 3.2.6 Klimatkokongen Klimatkokongen är ett koncept som innebär smart klimat som styrs av sensorer som finns inbäddade överallt. Mobiltelefonen kan avläsa sensorerna och anpassar golvvärme och klimat enligt användarens önskemål. Klimatkokongen skapar lokalt optimala förhållanden runt individer och därmed kan temperatur sänkas i rum och byggnader där ingen vistas. Tjänsten har möjligen vissa svagheter då den förutsätter att ett stort antal sensorer ska bäddas in. 15
Figur 7: Skiss över hur Klimatkokongen skulle kunna fungera. 3.2.7 Moroten Tjänsten gör det möjligt för grupper av individer att bildas för att effektivisera energiförbrukningen. Detta kan exempelvis ske på Internet, villaområdet eller på arbetsplatsen och skapa en elgrupp som effektiviserar sin gemensamma energiförbrukning tillsammans. Mobiltelefonen ger återkoppling om hur gruppen och individerna lyckas uppnå sina mål. Kanske kan gruppmedlemmarna gå samman och köpa delar i ett vindkraftverk. Applikationen kan anpassas till både villaområdet, föreningen och arbetsplatsen. Intressant är här hur man i systemet kan koppla upp ett antal fjärravläsare för att hålla koll på förbrukningen på grupper av förbrukare. Tjänsten kan även ge tips om hur man blir mer effektiv och vad det ger i reda kronor över året. 3.2.8 Elkonst Konstverk i staden som gestaltar hela lokalsamhällets momentana energiförbrukning kan vara en framkomlig väg att skapa medvetenhet kring elförbrukningen. Denna konstform förmedlar en gemensam bild av svårförståeliga effekt- och prisfrågor och skapar på så sätt förståelse. Konstverket kan vara placerat vid stadens torg och visa elbehovet i staden 24 timmar om dygnet. Konstverket bör vara flexibelt och ha en genomarbetad plattform för att kunna fylla med olika typer av påverkan samt för att lyfta fram det mest relevanta som kan visas både offentligt/kollektivt och för en enskild kund. Rent tekniskt fungerar det genom att information från olika energibolag samlas i en databas som konstverket är kopplat till. 16
Figur 8. Koncept på elkonst av Marléne Larsson. 3.2.9 Eljakten Eljakten är en tävling i TV mellan olika familjer. Experter hjälper familjer att bli effektiva och TV-tittare lär sig på detta sätt också bli energismarta. Showen kan levereras i både TV:n och mobiltelefonen och vara kopplad till den egna personliga förbrukningen. Tävlingen är ett samarbete mellan elbolag, Energimyndigheten och SVT. 3.2.10 Local mind - samarbete mellan hyresgäster Localmind är en tjänst på mobiltelefonen som hjälper hyresgäster att samarbeta för att minska sin elförbrukning. Tjänsten låter flera hyresgäster arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål sänka energiförbrukningen. Tjänsten möjliggör återkoppling och information via SMS. Det kan även finnas energitips i mobilen. Moroten är minskad hyra vid energibesparingar. Det behövs incitament för hyresgästen att spara energi, Local mind skulle kunna bidra till detta. 3.2.11 Direkt feedback Direkt feedback är en enkel tjänst för mobiltelefonen som ger användaren momentan återkoppling på sin elförbrukning. Den ger information kontinuerligt om man har stora energislukare påslagna i hemmet. Rent teknisk fungerar det så att fjärravläsaren skickar momentan information till mobilen via trådlöst nätverk. Tjänsten kan även kombineras med avbrottsinfo som skickas till mobiltelefonen om det blir strömavbrott eller någon annan anomali upptäcks (inbrott, vattenläcka). 17
3.3 Webbenkät Totalt svarade 43 personer, varav 25 st var kvinnor och 18 st var män. Medelåldern var 36 år. 30 procent var studenter, 16 procent var familjer på landet och 33 procent var par som bodde i staden. 21 procent av de tillfrågade ansågs sig inte passa inte in i denna klassificering. 3.3.1 epulse Utifrån enkätsvaren kan vi dra slutsatsen att flertalet av försökspersonerna förstod konceptet. 78 procent var mycket positiva eller positiva till idén. Åtta procent var neutrala och 14 procent var negativa eller mycket negativa till epulse. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig använda tjänsten i framtiden och 36 procent säger att de kanske kan göra det. 14 procent vill inte använda tjänsten alls. Motiveringarna speglar svaren ovan; Det känns som en bra sak men känns också som att de som kommer att använda den redan bryr sig om sin energiåtgång, Enkel visuell metod att göra något åt slöseri med el, och Ett kontrollbehov som verkar överdrivet. Betalningsviljan för tjänsten varierar i gruppen; två av tre kan tänka sig att betala för tjänsten och då omkring 50 kr per månad. Förbättringsförslagen var många. Genomgående vill man kunna styra ljudet/alarmet på ett bättre sätt stänga av eller ha en tröskelnivå för ljud när man förbrukar för mycket elektricitet. Andra förbättringsförslag var mer detaljerad information om vilka förbrukare som var på och möjligheter att stänga av förbrukare via tjänsten. Övriga synpunkter från gruppen var att det inte får bli för tekniskt svårt att installera och man vill även få mer information om hur mycket man kan tjäna på att ha tjänsten rent ekonomiskt. 3.3.2 echat Flertalet av försökspersonerna beskrev tjänsten på ett korrekt sätt och vi kan dra slutsatsen att de förstått grundidén. 55 procent var mycket positiva eller positiva till idén. 13 procent var neutrala och 32 procent var negativa eller mycket negativa. När vi frågade om de kan tänka sig att använda echat i framtiden var 39 procent positiva. 37 procent var neutrala och 24 procent vill inte använda echat. Motiveringar till betygsättningen av tjänsten är övervägande positiva. Praktiskt att kunna minska elkostnader och samtidigt hjälpa så att det inte blir mycket tryck på elförsörjningen under speciella tider, Det är ju bra att få reda på elavbrott så maten i frysen t ex kan räddas. Bra att tidsmässigt kunna styra vissa jobb hemma för att spara el, Jag skulle bli galen av att hela tiden kontrollera detta. Negativa motiveringar var relaterade till att man kände informationsstress eller att tjänsten inte kändes relevant för deras situation. Betalningsviljan för tjänsten är c:a 50 kr i månaden. När vi frågar om förbättringar till tjänsten nämner flera personer att det skulle räcka med SMS för att få information om strömavbrott, dvs. lastbalanseringsdelen i echat - som den nu presenteras - är inte attraktiv enligt försökspersonerna. När det gällde lastindikationen tyckte flera att det skulle vara bra att ha en fast display i hemmet i stället för i mobiltelefonen. I övrigt tycker grup- 18
pen att det är en självklarhet att elbolagen informerar om elavbrott och störningar. 3.3.3 Personal Power Provider, P3 Tjänsten P3 var svårare att förstå än de andra tjänsterna. Flertalet av försökspersonerna har dock beskrivit konceptet och verkar ha förstått huvudidén. 65 procent var positiva eller mycket positiva till tjänsten, med en övervägande andel positiva. 20 procent är negativa eller mycket negativa till P3 och 15 procent är neutrala till konceptet. 18 procent kunde tänka sig att använda en sådan tjänst i framtiden, 27 procent var negativa och 55 procent var neutrala i frågan. Försökspersonerna sade sig ha svårt att sätta sig in i tjänsten pga deras situation de har inte minikraftverk. Den övervägande majoriteten tyckte dock att tjänsten skulle vara attraktiv för de personer som kommer att ha det i framtiden. Förbättringar kan vara att kunna använda den för andra energigenereringsformer hemma, som solcellspaneler och annan energigenerering. Någon ansåg att det var viktigare att visa information och minska antalet val man ställs inför (informationsstress). Betalningsviljan var låg och försökspersonerna motiverade detta med att det var svårt att säga vad tjänsten är värd eftersom man inte äger en vindsnurra. 19
4 Diskussion Tjänster som epulse och echat som ger information om den personliga elförbrukningen och om elavbrott direkt i mobiltelefonen är lovande för framtiden. Webbundersökningen visade att båda koncepten är populära och att försökspersonerna som spände över en relativt bred målgrupp på 43 personer kunde tänka sig att använda dessa tjänster i framtiden. Positivt är att försökspersonerna förstår grundidéerna för epulse och echat vilket minskar tröskeln att bli användare, gör det enklare att förstå fördelarna samt gör det enklare för energibolagen att marknadsföra tjänsterna. Undersökningen tyder på att det främst är studenter och medelålders par i staden som är mest positiva till både tjänsten epulse och echat. Grupperna har varit generösa i sin betygsättning samtidigt som de kan tänka sig att använda tjänsterna och betala för dem. Tjänsten epulse var de allra flesta mycket positiva till och det var bara en handfull personer som var negativt inställda. Undersökningen visar att ingen specifik grupp varit negativa till tjänsterna epulse och echat utan det har varit jämnt fördelat över grupperna. Vad gäller P3 är försökspersonerna positiva till konceptet men de har svårt att ta till sig det eftersom de inte har något vindkraftverk eller solcellspaneler hemma. Det är gruppen studenter som varit både mest positiva och mest negativa till P3 - sett till betygsättningen - samtidigt är det främst medelålders par i stan som kan tänka sig använda tjänsten. Generellt gällde också att kvinnor var mer positivt inställda än män. Endast tjänsten P3 bemöttes mer positivt bland män än bland kvinnor. Lastbalansering ses idag som en viktig del i energieffektiviseringen. Genom att minska toppförbrukningen kan elnätet optimeras i form av minskade investeringar i infrastruktur och produktion. Mobiltelefonen skulle kunna vara en kanal för elbolagen att jämna ut dessa toppbelastningar genom att involvera kunden aktivt så att man inte konsumerar oreflekterat vid dessa tidpunkter. Gruppen är dock negativ till lastbalanseringsfunktionen hos echat som i dess nuvarande utformning anses vara störande och kräver för mycket av användaren. Här önskar användarna också viss automation - att förbrukare själva kan känna av när det är fördelaktigare att konsumera elektricitet. Lastbalanseringskonceptet i echat var grundläggande utformat och det kan mycket väl visa sig att en annan design kan ge positivare utlåtande i senare studier. I en kommande design- och utvecklingsfas kan man diskutera huruvida lastbalansering är önskvärt att ha i en mobiltjänst då industrin inte tagit några gemensamma beslut kring differentierade taxor vilket är ett incitament till att använda energi vid låg last. Rent teknisk kan även en lastbalanseringsfunktion störa elnätet om hundratusentals användare styr sin elkonsumtion baserat på sådana tjänster (obalanser i nätet). Svaren i webbundersökningen är subjektiva och reliabiliteten i denna typ av enkäter kan ifrågasättas utifrån statistisk teori. Målet har heller inte varit att göra en statistiskt säkerställd studie över koncepten utan målet var snarare att få indikationer om koncepten är lovande och om breda grupper kan tänka sig använda mobiltelefoni som ett verktyg i att effektivisera sin personliga energiförbrukning. Vi har även haft mindre tekniska problem med filmer i 20
webbundersökningen som resulterade i att sju personer inte kunde fullfölja utvärderingen av P3. Vad gäller de övriga 11 koncepten som utvecklats - men inte utvärderats av någon användargrupp - anser vi att Elkonst, Moroten och Local Mind är de mest lovande idéerna. Dessa koncept kan ge värdefull input till utvecklingen av mobiltelefonbaserade eltjänster. Rekommendationen för ett fortsättningsprojekt är att utveckla och utvärdera en skarp prototyp för mobiltelefon med visualisering och avbrottsinfo som är kopplad till fjärravläsningsutrustningen i hemmet. Vidare krävs ett webbgränssnitt som elbolaget använder för att skicka information till kunder och deras mobiltelefoner. En sådan utvärdering skulle ge värdefull information om användarnas upplevelse av en reell tjänst och eventuella tekniska problem som kan uppstå i kommunikationen mellan de olika komponenterna i systemet (fjärravläsare, mobiltelefon, och tjänsterna för att visualisera och administrera systemet). Mobiltelefonen är en artefakt som man har med sig i stort sett var man än befinner sig. Det gäller alltså att förstå användarens behov och användningssituation när man utvecklar energitjänster för mobiltelefonen. Speciellt viktigt blir att utforma interaktionen så att den verkar i bakgrunden och inte är störande. Användaren ska vara medveten om energiförbrukningen och eventuella avvikelser men inte uppleva den som ett system eller en tjänst. Att skapa en skärmsläckare som ger information på detta sublima sätt är en av idéerna bakom epulse. Vi tror att det blir ytterst viktigt att utveckla gränssnitt och interaktion för mobiltjänsterna så det inte verkar störande och skapar informationsstress i vardagen. 21
5 Slutsats Syftet med Visual Wattch var att analysera möjligheterna att ändra konsumentbeteende, i form av energieffektivisering, genom att använda mobiltelefonen som verktyg. Målet var att utveckla ett antal koncept i nära samarbete med ett urval av användare för att finna krav och behov hos elkunden. Konceptförslagen skulle fokusera på att visa och guida konsumentens energianvändning och undersökas med avseende på kundacceptans. Studien indikerar att det är grundläggande mobiltjänster som efterfrågas av elkunderna. De ska vara enkla att förstå och de bör innehålla en lättförståelig visualisering över den personliga energiförbrukningen och ge information vid avbrott och avvikelser. De presenterade koncepten epulse och echat är exempel på sådana tjänster. Lastbalanseringsfunktioner kan ifrågasättas, men visualiseringar kan indikera när det är fördelaktigare för miljön och kunden att konsumera energi. Mobilanvändarna kan tänka sig att betala för sådana mobiltjänster om de är lättanvända, förståeliga och informativa, speciellt om de kan tjäna ekonomiskt på tjänsten de synes vara villiga att betala för extra säkerhet och koll på avbrott. Huruvida sådana energitjänster verkligen förändrar beteenden är en fråga för framtiden. Rekommendationen är att skapa en skarp prototyp med visualisering och avbrottsinfo i mobiltelefonen och utvärdera den med ett tiotal hushåll med en representativ population av elkunder. En sådan studie skulle ge värdefull information om eventuella beteendeförändringar/effektiviseringar, tekniska problem med infrastruktur/amr samt ge underlag för att rulla ut mobiltjänster i större skala i framtiden. 22