Samrådsgrupper Hösten 2014

Transkript

1 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare ett mejl innehållandes 12 frågor som alla anknyter till hur situationen ser ut i deras kommuners samrådsgrupp för finska frågor. Bakgrunden till denna undersökning är att det vid tidigare tillfällen då detta studerats funnits få unga i dessa grupper, unga som behövs för att grupperna ska kunna spegla hela samhället. Sverige har också fått kritik från Europarådet för att inte jobba tillräckligt mycket med minoritetsfrågan. De skrev så här på sidan 32 i en rapport som publicerades den 16 Nov The Advisory Committee welcomes the efforts made at national level to consult persons belonging to national minorities on issues of relevance to them through meetings and consultations with their representatives. However, it notes with regret that there is no specific structure for such consultations and that the perception of representatives of national minorities is that such consultation often occurs too late in the process for their input to have a significant influence on the outcome. It also notes that youth representatives consider that they are not sufficiently involved in government consultations with national minorities. Issues concerning the extent to which their views were taken into account, despite the consultations that were held, in drawing up the Strategy for Roma Inclusion , were also amongst the causes of concern expressed by Roma representatives with respect to this strategy Med utgångspunkt i det att unga inte anses att de är tillräckligt delaktiga i det rådgivande minoritetsarbetet dvs. samrådsgrupperna, har projektet Ungas Röst-Nuorten äänet skapats. Projektets mål är att öka deltagandet av unga i de olika kommunernas samrådsgrupper. För att kunna jobba med frågan att öka antalet unga i de olika kommunernas samrådsgrupper är det bra att först skapa sig en bild av hur situationen är i dag. Det är utifrån behovet av en mer detaljerad nuläges-rapport som de 12 enkät frågorna utformats. Frågorna är följande: 12 frågor om nuläget i de finska förvaltningsområdenas samrådsgrupper 1. Hur länge har det funnits en samrådsgrupp i er kommun? 2. Hur ofta träffas samrådsgruppen i er kommun? 3. Hur många sitter i samrådsgruppen i er kommun? 1 av 5

2 4. Vilka sitter i samrådsgrupperna? (vilka föreningar, instanser representerar medlemmarna) 5. Vem utser medlemmarna i samrådsgruppen? 6. För hur lång tidsperiod väljs medlemmarna? 7. Hur ser åldersfördelningen ut? 8. Om ni har ungdomar med i gruppen, vilken instans representerar de och hur lockades de med i gruppen? 9. Om ni ej har unga med i er kommuns samrådsgrupp, hur planerar ni att locka fler unga sverigefinnar att komma med och göra sin röst hörd i gruppen? 10.Är samrådsgruppen även uppdelad efter olika teman? tex en för förskole- och skolfrågor, en för kulturfrågor, ungdomsfrågor etc.? 11. Vilken form av frågor diskuteras mest i gruppen? Skol-, kultur- politiska- språkfrågor etc.? 12.Hur planerar ni att jobba i framtiden? dvs vilka frågor kommer det läggas tonvikt på?, hur ska nya medlemmar till gruppen rekryteras? och hur ska ni öka er kommuns samrådsgrupps påverkningsmöjligheter? Dessa 36 (av 51 förvaltningskommuner) valde att svara på enkäten. 1. Borlänge 2. Borås 3. Botkyrka 4. Enköping 5. Eskilstuna 6. Fagersta 7. Finspång 8. Gävle 9. Hallstahammar 10. Haninge 11. Haparanda 12. Huddinge 13. Håbo 14. Hällefors 15. Kalix 16. Karlskoga 17. Kiruna 18. Köping 19. Lindesberg 20. Norrköping 21. Norrtälje 22. Sandviken 23. Sigtuna 24. Skinnskatteberg 25. Skövde 26. Stockholm 27. Sundbyberg 28. Sundsvall 29. Trosa 30. Uddevalla 31. Umeå 32. Upplands Väsby 33. Upplands-Bro 34. Österåker 35. Östhammar 36. Degerfors Här nedan presenteras alla frågor var för sig och de olika kommunernas svar på dem sammanfattas. Den första frågan: Hur länge har det funnits en samrådsgrupp i er kommun? varierar av förklarliga skäl mellan kommunerna. Orsaken är att de blivit förvaltningskommuner vid olika tidpunkter. Längst har Upplands Väsby haft. Där har det funnits en samrådsgrupp sedan december De flesta andra kommuner har haft sin grupp mellan 1-3 år. 2 av 5

3 Den andra frågan: Hur ofta träffas samrådsgruppen i er kommun? har en större variation i svar. I några kommuner har man ungefär ett möte i månaden, i andra 1-2 per år. Det vanligaste ligger dock på mellan 4-6 möten per år. Med andra ord finns det en skillnad i hur mycket tid samrådsgruppen tar i anspråk av medlemmarna. Den tredje frågan: Hur många sitter i samrådsgruppen i er kommun? ger också den en variation i svar. I ett fåtal kommuner är mötena öppna dvs. vem som helst som är intresserad av frågorna får komma med, vilket gör att antalet i gruppen ibland kan vara uppemot 20 personer. I de allra flesta kommunerna är dock medlemmarna utvalda med basen av föreningstillhörighet. Gruppmedlemmarna representerar de olika föreningarna och organisationerna som har koppling till det finska såsom finska föreningen, finska församlingen, finska skola etc. Dessa samrådsgrupper har mellan 8-12 medlemmar. Det vanligast är dock 10 personer. Den fjärde frågan: Vilka sitter i samrådsgrupperna? (vilka föreningar, instanser representerar medlemmarna) kan kopplas samman med svaret i den tidigare frågan. Vem som sitter i samrådsgruppen beror dels på vilken struktur samrådsgruppen har, dels på hur mötena är uppbyggda. Möten som är öppna för alla förutsätter inte att personen som kommer på mötet tillhör en speciell förening eller organisation. Till möten där gruppen består av medlemmar utvalda av föreningar eller liknande krävs det först att personen är medlem i en förening och att den föreningen utser personen till sin representant dvs. vägen att komma med i samrådsgruppen är längre. Dock bör man även ha i åtanke att det, eftersom föreningarna själva valt ut sina representanter, finns ett stort förtroende för den person som blivit utvald: Att denna person anses kunna representera hela den gruppen som föreningen består av. Den femte frågan: Vem utser medlemmarna i samrådsgruppen? beror på vilken struktur kommunerna valt att ha för sin samrådsgrupp. Strukturen med att varje person i samrådsgruppen ska representera någon förening/organisation gör att det i det flesta fall är föreningarna som själva som utser sina medlemmar. I den andra strukturen med öppna möten, är det i stället vem som helst som väljer att utse sig själv dvs. man kommer till ett möte och är där och representerar sig själv och sina egna intressen. Den sjätte frågan: För hur lång tidsperiod väljs medlemmarna? varierar mellan de olika kommunerna. I de flesta finns det ingen tidsbestämmelse dvs. personer kan sitta så länge de vill. I vissa sitter medlemmarna en mandatperiod, i andra ett år (en representant väljs på föreningens årsmöte). Den sjunde frågan: Hur ser åldersfördelningen ut? ger en ganska entydig bild av hur det ser ut i samrådsgrupperna: Medelåldern är hög och få unga finns med. De allra flesta kommuners samrådsgrupper har en medelålder på år. Flera svarar även att deras 3 av 5

4 medlemmar är över 50 och att de yngsta de har är åringar. Unga enligt projektets kriterier (12-25 år) finns det därmed få av i landet samrådsgrupper. Dessa återfinns i dag endast i Borås, Håbo och Norrköping. Därtill har det vid besök hos kommuner även framkommit att det sitter med unga i både Trollhättans och Göteborgs samrådsgrupp. Den åttonde frågan: Om ni har ungdomar med i gruppen, vilken instans representerar de och hur lockades de med i gruppen? ger lite olika svar. De kommuner som svarat att de har unga har hittat dem på lite olika ställen. I en av städerna har man fått sin ungdomsrepresentant via kyrkan, i två av städerna via kommunernas ungdomsråd och i en via den sverigefinska ungdomsföreningen i staden. Den nionde frågan: Om ni ej har unga med i er kommuns samrådsgrupp, hur planerar ni att locka fler unga sverigefinnar att komma med och göra sin röst hörd i gruppen? ger också den olika svar från kommunerna. Vissa försöker få med unga föräldrar, i andra är det föreningarna som försöker rekrytera unga till sin förening och via den kan de unga sedan komma med i samrådet. Vissa kommuner försöker även att få med unga genom de aktiviteter som föreningen ordnar och andra satsar på att hitta dem via modersmålsläraren. Dock berättar de kommuner som ordnat aktiviteter eller evenemang dit även unga varit välkomna, att det varit ett ganska svalt intresse hos unga för dem. I en kommun planerar man att ordna ett inofficiellt möte för unga och hoppas på att så många unga som möjligt kommer dit. I några kommuner satsar man på informera om att man vill komma i kontakt med unga på sin hemsida, i lokaltidningen, i sociala medier och direkt till föreningar. Vissa kommuner lägger över ansvaret att hitta unga till föreningarna i och med att det är föreningarna som utser deras representanter till samrådsgruppen dvs. kommunen kan inte välja ut vilka unga som ska få vara med. I andra kommuner har man valt att lyfta att få med unga som en fråga under samrådsgruppens möten för att samla in tips från de som sitter i gruppen om hur man ska gå tillväga för att hitta de unga. En kommun planerar även att ta dit sverigefinska ungdomsförbundets ordförande för att prata om hur man ska gå tillväga för att hitta unga. Några kommuner har också försökt få tag på unga till samrådsgruppen via sverigefinska ungdomsföreningar men dessa försök har hittills varit ganska fruktlösa. Den tionde frågan: Är samrådsgruppen även uppdelad efter olika teman? till exempel en för förskole- och skolfrågor, en för kulturfrågor, ungdomsfrågor etc.? ger olika svar mellan kommunerna. I de flesta tas alla olika frågor upp på samma möte. Vissa har dock valt att skapa referensgrupper för olika frågor (som kultur, äldreomsorg och barnomsorg). I vissa kommuners referensgrupper kan även personer som inte sitter i samrådsgruppen vara med dvs. det finns fler möjligheter att delta i och påverka besluten. 4 av 5

5 Den elfte frågan: Vilken form av frågor diskuteras mest i gruppen? Skol-, kultur- politiska- språkfrågor etc.? ger en ganska entydig bild av vilka frågor som är viktigast för samrådsgrupperna i landet. Kulturfrågor och äldreomsorg är de ämnen som behandlas mest. Förskolor och språkfrågor är andra ämnesområden som är aktuella i grupperna. Den tolfte frågan: Hur planerar ni att jobba i framtiden? dvs vilka frågor kommer det läggas tonvikt på?, hur ska nya medlemmar till gruppen rekryteras? och hur ska ni öka er kommuns samrådsgrupps påverkningsmöjligheter? ger en rad olika svar. Många kommuners samrådsgrupper vill riktat in sig ännu mer på förskolefrågor. Både att grunda sådana och att jobba med att öka intresset för det finska språket hos förskolebarnen. Det sistnämnda för att jobba med en revitalisering av språket. Även information: att informera invånare om olika saker som rör det finska i samhället, är en sak som lyfts fram. Vissa kommuner vill också fokusera mer på unga och att hitta dem. Skolfrågan är också aktuell i en del av kommunerna och då ofta i form av att: kommer det i framtiden finnas möjlighet att gå i en finsk klass? Även att ordna modersmålsundervisning samt kurser i finska är en aktuell fråga i flera kommuner. Likaså är äldreomsomsorgen på tapeten på vissa orter. I en del kommuner håller man även på att omorganisera samrådets arbete och gruppen sammansättning. I dessa kommer ligger därför mycket fokus även på själva omstruktureringen. I många kommuner görs också årliga verksamhetsplaner för vad man vill jobba med under det kommande året. Kort sagt skulle man kunna säga att hur det olika kommunernas behov är framkommer tydligt i denna fråga samtidigt som man kan utläsa att det finns en gemensam strävan efter att revitalisera det finska språket och lyfta fram den finska kulturen. Sammanfattning: Enkätsvaren visar att det är få förvaltningskommuner som har unga med i sina samrådsgrupper i dag. Flertalet kommuner svarar dock att de försökt få med unga men utan resultat vilket visar på att det inte är enkelt att hotta de unga och att locka med dem till samrådsgrupperna. I undersökningen framkommer också att hur medlemmarna i samrådsgruppen utses varierar. I flera kommuner utses medlemmarna av en förening dvs. det krävs att personen är föreningsaktiv. Detta kan utgöra ett hinder för unga eftersom det finns få orter som har ungdomsföreningar för sverigefinska unga. Det viktigaste är dock att det framkommer att de unga är en sak som diskuterats på många håll i samrådet. För det innebär att arbetet med, även om det skulle vara mest på funderingsstadiet, att hitta och få med unga redan påbörjats i flera kommuner i olika form. 5 av 5