Beskrivning av hur personer som bor på ett Seniorboende skattar användbarheten i sin boendemiljö

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011 Beskrivning av hur personer som bor på ett Seniorboende skattar användbarheten i sin boendemiljö Description of how people living in a housing for Seniors assess the usability in their housing environment. Författare: Marianne Fredriksson Charlotte Hagström

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur personer som bor på ett Seniorboende i Stockholms stad självskattar användbarheten i sin boendemiljö. Författarna var intresserade av hur boendemiljön var utformad i denna relativt nya boendeform. Detta för att den omgivande miljön påverkar hur en person kan utföra dagliga aktiviteter. En kvantitativ design valdes och en enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet Användbarheten i Min Bostad. Enkäten delades ut till 141 hushåll på ett seniorboende och 64 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens på 45 %. Med internt bortfall blev antalet enkäter som ingick i studien 55 stycken (39%). De insamlade uppgifterna sammanställdes i dataprogrammen Excel och Word. De redovisades och kategoriserades enligt samma rubriker som aspektområdena i instrumentet: Aktiviteter, Personligt och socialt samt Fysisk miljö. Resultatet redovisades i text, tabeller och diagram. Sammanfattningsvis visade resultatet att en majoritet av respondenterna var nöjda med användbarheten i sin boendemiljö speciellt inne i den egna bostaden. Sökord: activity, housing for elderly, usability

Abstract The aim of this study was to investigate how people living in housing for Seniors (+ 65 years of age) assess the usability in their home environment. The authors were interested in how the living environment was designed in this relatively new type of housing. This is because the environment affects how a person can perform daily activities. A quantitative design was chosen. The survey went through with the Usability in My Home Instrument used as a questionnaire. The questionnaire was distributed to 141 households and 54 responds were received, which makes a frequency of answers of 45%. With the falling-off questionnaires deducted, 55 questionnaires (39%) were included in the study. The collected data were put together using the computer programs Excel and Word. The results were categorized and shown in the same headlines as used in the instrument: Activities, Personal and social, Physical environment. The result was presented in text and tables and diagram. The summed up result shows that a majority of the respondents were pleased with the usability in their housing environment, especially in their own home. Keywords: activity, housing for elderly, usability

Table of Contents INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 ARBETSTERAPI OCH AKTIVITET I DET DAGLIGA LIVET... 1 BOENDEMILJÖ OCH AKTIVITET... 2 BEGREPPET ANVÄNDBARHET... 3 ÄLDRE OCH AKTIVITET... 4 BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE... 4 SYFTE... 5 MATERIAL OCH METOD... 5 DESIGN... 5 INSTRUMENT... 5 URVAL... 6 Undersökningsgrupp... 7 DATAINSAMLING... 8 DATABEARBETNING... 9 ETISKA ASPEKTER... 10 RESULTAT... 10 DISKUSSION... 19 METODDISKUSSION... 19 RESULTATDISKUSSION... 21 KONKLUSION... 23 TACK... 24 REFERENSLISTA... 25 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1..Bakgrundsinformation Bilaga 2..Information om Enkätstudie Bilaga 3..Enkät (fem sidor) Bilaga 4..Följebrevet Bilaga 5.. Påminnelse om enkät Bilaga 6..Tack för Ert deltagan

1 INLEDNING Som verksamma arbetsterapeuter inom Äldreomsorgen i Stockholms stad har vi ofta reflekterat över boendemiljöns utformning eftersom en ofta återkommande arbetsterapeutisk åtgärd, särskilt i servicehusboende, är bostadsanpassning. Avsikten med bostadsanpassningen är då att minska hindren i boendemiljön så att de som bor där i större utsträckning kan utföra sina dagliga aktiviteter självständigt eller med ett minskat hjälpberoende. De ska kunna vara aktiva i sin vardag i så stor utsträckning som möjligt. Omvandlingar av servicehus till andra boendeformer, som seniorboende alternativt trygghetsboende, är numera vanligt förekommande. Vi valde att göra denna studie då vi ställer oss frågande till de omvandlingar där servicehus görs om till seniorboende/trygghetsboende. En omvandling som kanske genomförs för att slippa krav på ökad tillgänglighet och därmed kostsamma renoveringar av servicehus i behov av upprustning. Eller är detta ett led i att göra det egna boendet mer anpassat för äldre, vad gäller deras möjlighet att utföra de dagliga aktiviteterna och därigenom öka möjligheten till kvarboende. Vi undrar också över hur miljön i de här bostäderna är utformade vad gäller tillgänglighet och användbarhet. Vi vill därför undersöka om hur personer som bor på ett seniorboende själva uppfattar sin boendemiljö. BAKGRUND ARBETSTERAPI OCH AKTIVITET I DET DAGLIGA LIVET I arbetsterapeutiska teorier och modeller beskrivs bland annat att människan har en vilja till aktivitet och att aktivitetsutförandet är en viktig källa till hälsa och välbefinnande (Kielhofner, 2008). I The Model of Human Occupation beskrivs människan som en aktiv och social varelse. Modellen bygger på att människan är ett öppet system som kan påverka sitt hälsotillstånd. Människan delas in i tre olika system som går i varandra: viljesystemet, vanesystemet och utförandesystemet. Dessa system styr aktivitetsutförandet. En annan viktig faktor som påverkar är miljön- fysiskt, socialt och kulturellt (Kielhofner, 2008). I The Canadian Model of Occupational Performance and Engagement (CMOP-E) (Townsend & Polatajko, 2007) beskrivs att aktivitetsutförandet är ett samspel mellan tre komponenter: Person- (kognitivt, känslomässigt och fysiskt), Omgivning-(fysisk, social, kulturell) och Aktivitet. Aktivitet- delas in i personlig vård, produktivitet och fritid och beskrivs som en bro mellan omgivning och person då varje individ agerar på omgivningen genom occupation -

2 meningsfulla aktiviteter. Occupation förklaras som en aktivitet eller en följd av aktiviteter. Dessa komponenter är beroende av varandra och i samspel med varandra. Om en komponent ändras så påverkas de två andra. Inom arbetsterapi är aktiviteter ett grundläggande begrepp. Aktiviteter definieras av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd (2011) som människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/samspel med omgivningen. Samma begrepp definieras enligt ICF 1, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, som en persons genomförande av en uppgift eller handling (Socialstyrelsen 2010). Aktiviteter kan delas in i: aktiviteter i det dagliga livet (ADL), lek/fritid och arbete/produktivitet. ADL innefattar bland annat äta/dricka, kroppsvård, städning, matlagning och att förflytta sig. Lek/fritid är sådant man gör för nöjes skull som att ägna sig åt en hobby av något slag. Arbete är både betalda och obetalda aktiviteter som innebär att man erbjuder service eller tjänster i form av till exempel information, kunskap, hjälp till andra (Kielhofner, 2008). ADL-aktiviteterna delas ofta in i två kategorier, Personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) och Instrumentella aktiviteter i det dagliga livet (I-ADL). P-ADL inkluderar personlig hygien, av/påklädning, förflyttning, toalettbesök, äta/dricka det vill säga sådant som rör den egna kroppen. I-ADL inkluderar till exempel matlagning, städning, tvätt, inköp, kommunikation (Sonn, 1996; Sonn, Törnquist & Svensson, 1999; Socialstyrelsen 2011a). BOENDEMILJÖ OCH AKTIVITET Omgivningen påverkar individen och beroende på hur miljön är utformad kan den gynna eller begränsa en persons aktivitetsutförande (Kielhofner, 2008). Kielhofner hänvisar även till Brandt & Pope (1997) som beskrivit att funktionshinder kan förebyggas eller minskas när omgivningen är fri från hinder och erbjuder lämpligt stöd. Omfattningen av en individs funktionshinder påverkas alltså i hög grad av den omgivande miljön (Kielhofner, 2008). Detta stödjer omgivningens betydelse för hur man kan utföra aktiviteter och att det är speciellt viktigt vid funktionshinder. Funktionshinder definieras enligt ICF som varande ett paraplybegrepp för funktionsnedsättningar och strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det avser negativa faktorer av samspelet mellan personen och dess omgivning (Socialstyrelsen, 2010). Även i The Canadian Model of Occupational Performance and Engagement beskrivs att personen påverkas av den omgivande miljön. Faktorer i omgivningen samspelar med personen och påverkar hur olika aktiviteter kan 1 International Classification of Functioning, Disability and Health

3 utföras (Townsend & Polatajko, 2007). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd (2011) definierar miljö som omgivande förhållanden och avser fysiska, kulturella och sociala dimensioner som inverkar på människan. Enligt Socialstyrelsen (2001) är en del i den legitimerade arbetsterapeutens profession att genom förebyggande åtgärder öka eller bibehålla aktivitets- och delaktighetsförmågan inom aktivitetsområdena personlig vård, boende, arbete, fritid, studier och lek. En vanlig arbetsterapeutisk intervention är anpassningar i boendemiljön. Det kan vara i form av bostadsanpassningsåtgärder eller som förskrivning av individuellt utprovade hjälpmedel. Socialstyrelsen (2011b) definierar bostadsanpassning som behovsprövad anpassning av bostad för att öka dess tillgänglighet. Avsikten är då att anpassa boendemiljön så att den boende ska få möjlighet till större självständighet i sina dagliga aktiviteter. I tidigare studier av Fänge och Iwarsson (2005) och Stark, Landsbaum, Palmer, Somerville & Morris, (2009) samt Bernspång och Zingmark, (2011) har bostadsanpassning som intervention utvärderats och där påvisas att om hinder i den fysiska miljön har tagits bort ökar individens möjlighet till att självständigt utföra dagliga aktiviteter. Enligt Hjälpmedelsinstitutet (2011) så är hjälpmedel ett samlingsbegrepp för produkter, metoder eller ny teknik, avsedda för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedel kan bevara eller förbättra funktion/ förmåga att klara sitt dagliga liv, förebygga framtida förlust av funktion/ förmåga eller kompensera för förlorad funktion/ förmåga. BEGREPPET ANVÄNDBARHET Bedömningsinstrumentet Användbarheten i Min Bostad (AIMB) gör det möjligt att studera hur äldre personer och personer med funktionsnedsättningar självskattar användbarheten i sin boendemiljö (Malmgren Fänge, 2010). Begreppet Användbarhet beskriver hur en Person kan använda sig av sin omgivning/environment, i sitt aktivitetsutförande/activity ( P-E-A). Med användbarhet menas samspelet mellan de tre komponenterna P-E-A (Iwarsson & Ståhl, 2003; Fänge & Iwarsson, 2005). Användbarhet kan definieras som individens möjligheter att befinna sig i, flytta sig i och använda sig av miljön på samma villkor som andra människor (Iwarsson & Ståhl, 2003). Tillgänglighet beskriver förhållandet mellan Person och Omgivning/Environment (P-E). Begreppet användbarhet skiljer sig ifrån begreppet tillgänglighet så till vida att användbarhet innefattar aktivitet. Användbarheten kan bara skattas av den boende själv (Fänge & Iwarsson, 2003; Fänge, 2004).

4 ÄLDRE OCH AKTIVITET De flesta har idag god hälsa när de uppnår pensionsåldern. Med stigande ålder sker dock förändringar i kroppen. Bland annat påverkas funktionsförmågan negativt vilket bland annat innebär att kroppen inte fungerar lika effektivt biologiskt sett vilket även kan påverka de roller man har i livet (Jansson & Almberg, 2011). Jonsson, Borell och Sadlo (2000) beskriver att strukturen på dagen ofta ändras då man går i pension. Det blir en ny ordning för när aktiviteter ska utföras. Vanligt är att man får ett lugnare livstempo. Peel, McClure och Bartlett visar i en litteraturstudie från 2005 att fysisk aktivitet är en faktor som ger en ökad möjlighet att bibehålla hälsa även vid högre ålder. Backman (2004) skriver om Occupational balance, att ha balans mellan krav och nöjen, aktiviteter och vila är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Ovanstående styrker att vikten av balans i aktiviteter och att kunna utföra dagliga aktiviteter är betydelsefulla för att bibehålla hälsa och välbefinnande och att detta kvarstår vid stigande ålder. Som nämnts tidigare av Fänge och Iwarsson (2005) och Stark et al. (2009) är en hemmiljö som är anpassad för individen en faktor som kan bidra till möjligheten att vara aktiv i olika dagliga aktiviteter. BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE I Stockholms stad finns flera olika typer av äldreboenden/ särskilda boenden. De finns i både privat och kommunal regi. Det är boendeformer för de äldre som, trots hemtjänst, inte längre klarar att bo kvar i sin egen bostad. En av boendeformerna är Servicehus, där man bor i en egen lägenhet. På servicehuset finns tillgång till arbetsterapeut, omvårdnadspersonal, sjukgymnast och sjuksköterska. Boendeformer med heldygnsomsorg är Sjukhem och Gruppboende. Dit flyttar de äldre med ett större omvårdnadsbehov och där finns en högre grad av medicinsk omvårdnad än på servicehusen. Sjukhem har inriktning för äldre med somatiska sjukdomar och gruppboenden, är för äldre med demenssjukdom. En del av servicehusen i Stockholms stad görs nu om till Trygghetsboende och Seniorboende. Även nybyggnation av seniorboende och trygghetsboende förekommer (Boverket, 2011). Till dessa boendeformer ansöker man via Stockholms stads bostadsförmedling AB. Trygghetsboende är bostäder som har allmänna utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Där finns också personal på vissa tider (Boverket, 2010; Stockholm stad, 2011). Seniorboende är enligt Boverket (2011) vanliga bostäder avsedda för äldre personer över en viss ålder. Något som tillämpas är kvarboendeprincipen som tas i beaktande då boendeform ska väljas.

5 Enligt en publikation från Socialstyrelsen (2007) innebär kvarboende att personer ska ha möjlighet att bo kvar i sin egen bostad så länge som den boende så önskar. Detta ska möjliggöras bland annat genom hemtjänstinsatser och genom att den boendes vardagsaktiviteter underlättas med hjälp av bostadsanpassningsåtgärder och individuellt utprovade hjälpmedel. I och med att samhället strävar mot att fler ska ha möjlighet att kunna bo kvar i eget boende ökar också kraven på bostädernas utformning (Fänge, 2004). SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur personer som bor på ett Seniorboende skattar användbarheten i sin boendemiljö utifrån möjligheten att utföra sina dagliga aktiviteter. MATERIAL OCH METOD DESIGN Instrumentet i studien är i form av en enkät och då är en kvantitativ design mest lämplig. Kvantitativ design har som primärt syfte att kartlägga och beskriva (DePoy & Gitlin, 1999). I Befring (1994) beskrivs kvantitativ forskning som forskning som syftar till att kartlägga, analysera och förklara forskningsområden i form av variabler och kvantitativa förhållanden. Data bearbetades med deskriptiv statistik. Enligt Befring (1994) innebär användandet av deskriptiv statistik, ett hjälpmedel för att synliggöra informationen i ett insamlat empiriskt material genom exempelvis belysande tabeller och diagram och att på så sätt få en bättre överblick. INSTRUMENT Vi använde oss av instrumentet Användbarheten i Min Bostad (AIMB). (Benämning på engelska: Usability in My Home (UIMH)). Instrumentet utarbetades för att både inom forskning och praktisk verksamhet, kunna visa på hur äldre personer samt personer med funktionshinder, skattar sin möjlighet till att kunna utföra de vardagliga aktiviteter som de önskar/behöver göra i sin bostad (Fänge, 2004). Instrumentet består av sexton frågor där respondenten i femton av frågorna självskattar olika aspekter av användbarhet i sin boendemiljö utifrån en 7-gradig skattningsskala, med 1 som sämsta tänkbara alternativ och 7 som bästa tänkbara alternativ. Fråga sexton är en öppen fråga där respondenten fritt får möjlighet att tycka till om sin bostad och boendemiljö. Instrumentets

6 sexton frågor är indelade i tre huvudområden utifrån tre olika aspekter av begreppet Användbarhet. I. Aktivitetsaspekten, II. Personligt och social aspekten, samt aspekt III. Fysisk miljö. Frågorna berör hur respondenten uppfattar att hon/han kan utföra de vardagliga göromål som önskas eller behöver göras, i sin bostad eller hur utförandet av vardagsaktiviteterna fungerar i förhållande till boendemiljön. Andra frågeställningar i instrumentet rör till exempel trygghet och social samvaro. Begreppet fysisk boendemiljö avser i instrumentet den egna bostaden med balkong/uteplats/trädgård samt även gemensam tvättstuga, garage, parkeringsplats, förrådsutrymmen, den egna brevlådan och förflyttningsvägarna mellan dessa olika boendemiljöer. Den första versionen av instrumentet -Användbarheten i Min Bostad (AIMB), publicerades av Agneta Fänge och Susanne Iwarsson (1999). Instrumentet har under drygt 10 år, använts i ett flertal studier både i Sverige och utomlands och har enligt Fänge och Iwarsson (1999, 2005) och Reid (2004) visat sig ha god validitet och reliabilitet vid självskattning av användbarheten i boendemiljön. Att kontinuerligt revidera och optimera instrumentet är dock nödvändigt för att upprätthålla dess tillförlitlighet. Efter mer än 10 års forskning och praktiska erfarenheter inom området, har behovet av en genomgripande revidering visat sig nödvändig. En ny version av instrumentet och dess manual är därför under utarbetande (Malmgren Fänge, 2010). URVAL Urvalet i studien inleddes med en generell genomgång över äldreboenden av karaktären seniorboende i Storstockholmsområdet. Både privata och kommunala alternativ beaktades. Författarna valde att utföra studien på ett geografiskt närbeläget seniorboende som ägs och förvaltas i kommunal regi av Stockholm stad. Valet föll på det aktuella seniorboendet då det bestod av ett större antal lägenheter. Vid det aktuella tillfället var det 140 uthyrda lägenheter som hade drivits i form av seniorboende i mer än 6 månader. Författarna kom att använda sig av ett icke slumpmässigt urval, i detta fall ett bekvämlighetsurval/convenience sample (Trost, 2007). Enkäter delades ut till alla boende på det aktuella seniorboendet. Sammanlagt delades 141 enkäter ut på boendet, då ett hushåll bestod av två personer. Ju större urvalet är desto mer ökar sannolikheten för att det ska vara representativt för populationen, enligt Trost (2007). Gällande inklusionskriterier för de boendes deltagande i enkätundersökningen, var att respondenterna skulle vara 65 år eller äldre och dessutom ha bott på det aktuella seniorboendet i minst 6 månader. Kriteriet 65 år eller äldre för att få delta i studien, sattes för att åldersgränsen för att få söka seniorboende i Stockholms Stads regi är 65år (Stockholms

7 Stads Bostadsförmedling AB, 2011). Det satta ålderskriteriet gjorde det möjligt för flertalet av de boende på seniorboendet, att delta i studien. Anledningen till kriteriet om minst 6 månaders boende på seniorboendet, var för att respondenten skulle ha hunnit bilda sig en egen uppfattning om sin boendemiljö, både i bostaden och även i dess omgivningar. I bakgrundsinformationen fanns frågor både gällande födelseår och inflyttningsår/månad. Detta för att exkludera alltför nyinflyttade och eventuellt yngre samboende, ur studien. Undersökningsgrupp Inför enkätstudien delades 141 enkäter ut på det aktuella seniorboendet. Av dessa besvarade 64 respondenter (45%) enkäten och efter ett internt bortfall på 9 personer (14%) så återstod 55 respondenter (39%). Totalt 55 respondenter (86%) kom att delta i studien av de 64 insamlade, besvarade enkäterna. Nedanstående uppgifter (se även Tabell I.) baseras på deskriptiv data som respondenterna uppgav i enkätens bakgrundsinformation (Bilaga 1). I övrigt kan redovisas att av de 14 (27%) respondenter som använde gånghjälpmedel inomhus så hade 6 respondenter behov av käpp och 8 respondenter behov av rollator. Av de 15 (31%) i respondentgruppen med behov av gånghjälpmedel utomhus så använde 3 respondenter käpp och 12 respondenter hade behov av rollator. I frågan om behov av hemtjänstinsatser per vecka, så är det sista alternativet, två tillfällen eller fler per vecka, i bakgrundsinformationen uppdelad i två frågor: 2-7 tillfällen/vecka vilket innefattade 4 (8% )respondenter eller 8 tillfällen eller fler/vecka vilket innefattade 7 (13%) respondenter.

8 Tabell I: Deskriptiv data över de 55 respondenter som ingått i studien. Karaktäristika n(%)* M** Md*** Typvärde Range**** Födelseår: 55(100) 1932 1933 1938 1914-1945 Ålder: 55(100) 79 78 73 97-66 Kön: Man 13 (24) Kvinna 42 (76) Boendeform: Ensamstående 48 (87) Sammanboende 7 (13) Boendetid: Seniorboende >6mån: 55(100) Inflyttningsår: n=47 (85) 2006 2007 2010 1987-2010 Förflyttningshjälpmedel -inomhus n=51 (93) Inget 35 (69) Gånghjälpmedel 14 (27) Rullstol 2 (4) Förflyttningshjälpmedel -utomhus n=49 (89) Inget 31 (63) Gånghjälpmedel 15 (31) Rullstol 3 (6) Hemtjänstinsatser per vecka: n=53 (96) Inget 37 (70) Ett tillfälle eller färre 5 (9) Två tillfällen eller fler 11 (21) n= antalet respondenter*, M= medelvärde**, Md= medianvärde***, Range= spridningsmått**** DATAINSAMLING Datainsamlingen utfördes i form av en enkätundersökning bestående av Instrumentet: Användbarheten i Min Bostad (AIMB). Enligt Trost (2007) så kan ett enkätformulär ses som ett mätinstrument där man mäter människors beteende, känslor och åsikter. Enkäten i denna studie bestod av 15 skattningsfrågor samt en öppen fråga, där deltagarna gjorde en självskattning av användbarheten i sin boendemiljö utifrån behov och önskemål av aktivitet i det dagliga livet (Fänge, 2004). Studien fick fastighetsägarens godkännande att genomföras på ett av deras seniorboenden. På detta seniorboende fanns 140 aktuella lägenheter.

9 Seniorboendet besöktes för att se hur många huskroppar boendet bestod av, var brevlådor var placerade och var informationsblad lämpligtvis skulle kunna sättas upp. En vecka innan enkäterna delades ut sattes informationsblad (Bilaga 2) upp i hissar och på anslagstavlor, gällande kommande enkätstudie på seniorboendet. Veckan därpå delades enkäter (Bilaga 3), Bakgrundsinformation (Bilaga 1) och följebrev (Bilaga 4) ut till alla boende i fastigheten. Sammanlagt 141 enkäter märkta med lägenhetsnummer, för att underlätta hanteringen av uppgifterna och även för att kunna dela ut eventuella påminnelser. Besvarade enkäter skulle respondenterna sedan lämna i insamlingslådor i respektive hisshall på entréplan. Eftersom enkäterna besvaras på individnivå, meddelades det i följebrevet att extra enkäter fanns att tillgå vid insamlingslådorna, utifall hushållet bestod av fler än en person. Första insamlingen genomfördes efter en vecka. Som angivet i följebrevet fanns författarna på plats under en timme om någon av respondenterna hade frågor kring enkäten eller personligen ville överlämna sin enkät. Vid samma tillfälle sattes påminnelsebrev (Bilaga 5) upp i hissar och på anslagstavlor, om ett ytterligare insamlingstillfälle, en vecka senare. Vid det andra insamlingstillfället tackade vi för respondenternas deltagande (Bilaga 6). Vid första insamlingstillfället hade 55 besvarade enkäter lämnats i insamlingslådorna. En vecka senare samlades ytterligare 9 enkäter in. Sammanlagt 64 helt eller delvis besvarade enkäter samlades in. DATABEARBETNING Interna bortfall förekom. De enkäter där respondenten i bakgrundsinformationen, inte besvarat frågan om födelseår och/ eller hur länge man bott i seniorlägenheten, räknades bort då det var osäkert om inklusionskriterierna var uppfyllda. Rådata från bakgrundsfrågorna och de femton självskattningsfrågorna sammanställdes i dataprogrammet Excel. Varje fråga sammanställdes utifrån respondenternas självskattning samt bakgrundsfrågornas olika alternativ. På så sätt blev det överskådligt hur varje respondent besvarat bakgrundsfrågorna och hur de självskattat användbarheten i sin boendemiljö, med hjälp av de 15 olika frågorna. I sammanställningen framgick även om respondenten avstått från att besvara någon fråga. Varje nivå i självskattningsfrågorna räknades ner för att se hur många respondenter som besvarat frågan och hur de skattat sig. De data som alstras är ordinaldata, och om en statistisk analys utförts så skulle icke-parametriska metoder ha använts (Malmgren Fänge, 2010). Antalet skattningar i respektive nivå procentberäknades. Det interna bortfallet på respektive fråga räknades i antal och procentberäknades. Dessutom angavs spridningen inom varje skattningsfråga. Skattningssvaren har redovisats i text och tabeller

10 under samma områden/aspekter som Instrumentet är indelat i: Aktiviteter, Personligt och Socialt samt Fysisk miljö. Inför redovisningen i tabellform (Tabell II., III., IV) så grupperades respondenternas skattade svar i tre självskattningsnivåer: mindre lämplig, neutral, och mer lämplig för aktivitetens utförande. Dessa nivåer avser respondentens skattning av boendemiljöns användbarhet i vardagsaktiviteter. Fråga 1 och fråga 10 har jämförts med bakgrundsfakta som respondenterna uppgivit. Detta gällande behov av förflyttningshjälpmedel och hemtjänstinsatser. Detta redovisas i varje fråga som tre separata diagram under respektive aspektområde. Skattningsresultatet i fråga 6 redovisas också i diagramform. Fråga 16, den öppna frågan, besvarades av 42 respondenter. Efter ett internt bortfall på 8 respondenter, så kvarstod 34 respondenter. Svaren på den öppna frågan skrevs ner i dataprogrammet Word och kategoriserades efter gemensamma teman (Ejlertsson, 2005). De har redovisats i text under samma aspekter som Instrumentet (AIMB) är indelat i. Alla kommentarerna har inte kunnat kategoriseras under de tre olika aspektområdena utan tas istället upp i resultatdiskussionen. ETISKA ASPEKTER Karolinska Institutets policy följdes (Lilja, Borell & Tham, 2009). I informationsbrevet och följebrevet gavs information om studiens syfte samt att fastighetsägaren godkänt att studien utfördes på seniorboendet men att studien i övrigt inte hade någon koppling till fastighetsägaren. Det informerades också om att alla uppgifter skulle behandlas konfidentiellt och att deltagandet var helt frivilligt. Lägenhetsnummer på enkäten var endast till för att underlätta hanteringen av insamlade uppgifter och eventuella påminnelser. Konfidentiella uppgifter kan vara identifierbara men den konfidentiella behandlingen av uppgifterna gör att identiteten aldrig röjs eller missbrukas (Ejlertsson, 2005). Samtycke till att delta i studien gav respondenterna genom att besvara frågorna i enkäten. Telefonnummer för att kunna nå författarna vid frågor eller problem gällande enkäten, fanns i informationsbrevet och i enkätens följebrev. RESULTAT Resultatbearbetningen följer samma indelning, utifrån tre aspekter av begreppet användbarhet, som instrumentet, Användbarheten i Min Bostad (AIMB). Del I. Aktivitet. Del II. Personligt och socialt

11 Del III. Fysisk miljö. Respondenterna självskattar varje fråga utifrån 7 stigande skattningsnivåer, där nivå 1 representerar inte alls lämplig, upp till nivå 7 synnerligen lämplig. Antalet aktuella enkäter som ingått i databearbetningen, var 55 till antalet. En del av respondenterna hade dock inte besvarat alla självskattningsinstrumentets 15 frågor. Därför varierar antalet respondenter på respektive frågeställning. I Tabellerna II-IV grupperas respondenternas skattade svar i tre självskattningsnivåer. Självskattningsnivå 1-3 där respondenterna skattat sitt svar i nivå 1, 2 eller 3. På denna nivå bedömer respondenterna sin boendemiljö som mindre lämpligt utformad för att kunna utföra aktiviteten. Självskattningsnivå 4 är en neutral nivå. Varken en mer eller mindre lämpligt utformad boendemiljö, vad gäller utförandet av aktiviteten. Självskattningsnivå 5-7 uttrycker att respondenterna bedömer sin boendemiljö som mer lämpligt utformad för aktivitetens utförande. I. Aktiviteter består av fyra frågeställningar riktade mot aktiviteter utförda i hemmet, inom områdena personlig ADL (P-ADL) samt instrumentell ADL (I-ADL). Fråga I.1. I vilken utsträckning är boendemiljön lämpligt utformad i förhållande till hur Du sköter Din personliga hygien, påklädning, toalettbesök mm.? Det interna bortfallet var 1 av 55 respondenter. 54 respondenter besvarade fråga 1. Respondenternas svar visar att 52 respondenter av 54 (96%) skattar sin boendemiljö som mer lämplig i sin utformning, gällande dessa aktiviteter. De placerar sin skattning inom självskattningsnivå 5-7 mer lämplig. Av dessa 52 respondenter på nivå 5-7 skattar 40 personer (74%) boendemiljöns utformning som synnerligen lämplig, nivå 7. En respondent (2%) ansåg att boendemiljön var mindre lämplig och en (2%) att miljön var neutral. Range för denna fråga är mellan svarsnivå 3-7. 100% 80% 60% 40% Fråga 1 96% 20% 0% 2% 2% Mindre lämplig Neutral Mer lämplig Figur 1. Visar respondenternas svar på fråga 1.

12 I tabell I. sammanställs i antal och procent den bakgrundsinformation som respondenterna lämnat om bland annat behov av förflyttningshjälpmedel eller behov av hemtjänstinsatser. Dessa fakta ställs kontra fråga 1. i form av diagram. Se figur 2, figur 3. På samma sätt görs i fråga 10, där respondenternas behov av förflyttningshjälpmedel inomhus alternativt utomhus ställs kontra deras svar i fråga 10. Se figur 6 och figur 7. Figur 2. Bakgrundsfrågan gällande behov av förflyttningshjälpmedel inomhus har besvarats av 51 av 55 respondenter. Av dessa har 35 respondenter inget behov av förflyttningshjälpmedel, 14 respondenter har behov av gånghjälpmedel, och 2 respondenter är rullstolsburna. Av de 35 respondenterna utan behov av förflyttningshjälpmedel så har vardera en person (3%) skattat sin boendemiljö som mindre lämplig eller neutral. Resterande 33 respondenter (94%) skattade boendemiljön som mer lämplig. De 13 respondenterna med behov av gånghjälpmedel (bortfall 1 respondent) och de 2 rullstolsburna respondenterna skattade miljön som mer lämplig. 100% Behov av förflyttningshjälpmedel inomhus kontra fråga 1. 94% 80% 60% 40% Inga hjälpmedel Gånghjälpmedel 20% Rullstol 3% 3% 0% Mindre Neutral Mer lämplig lämplig Figur 2. Visar 50 respondenters behov av olika förflyttningshjälpmedel, kontra deras skattning av fråga 1, fördelade på: Inga hjälpmedel- 35 respondenter, Gånghjälpmedel-13 respondenter, Rullstol- 2 respondenter. Bortfall 1 respondent. Figur 3. I bakgrundsfrågan så besvarar 52 respondenter av 55, frågan gällande behov av hemtjänstinsatser. Av dessa skattar de 36 respondenterna utan behov av hemtjänst, sin boendemiljö som mer lämplig i fråga 1. De 5 respondenter som har hemtjänstinsatser en gång eller färre per vecka skattar också sin boendemiljö som mer lämplig. Av de 11 respondenter med hemtjänst vid 2 eller fler tillfällen per vecka, skattar 9 respondenter boendemiljön som mer lämplig och 1 respondent vardera skattar boendemiljöns lämplighet som neutral eller mindre lämplig i fråga 1.

100% 80% 60% 40% 20% 0% 13 Figur 3. Visar respondenter med olika behov av hemtjänstinsatser kontra deras skattning av fråga 1. Ingen hemtjänst- 36 respondenter, Ett tillfälle eller färre- 5 respondenter, 2 tillfällen eller fler-11 respondenter. Fråga I.2 I vilken utsträckning är boendemiljön lämpligt utformad i förhållande till hur Du sköter matlagning/uppvärmning av mat eller tillagning av fika? Det interna bortfallet var 2 av 55 respondenter 53 respondenter svarar på fråga 2. Av 53 respondenter så skattar 50 personer (94%) inom nivå 5-7 mer lämplig. Majoriteten, 38 respondenter av 53 (72%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga I.3 I vilken utsträckning är boendemiljön lämpligt utformad i förhållande till hur Du sköter disk, städning, blomsterskötsel och liknande? Det interna bortfallet var 1 av 55 respondenter 54 respondenter besvarade frågan. Majoriteten, 37 respondenter av 54 (69%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga I.4 I vilken utsträckning är boendemiljön lämpligt utformad i förhållande till hur Du sköter tvätt och annan klädvård? Det interna bortfallet var 2 av 55 respondenter 53 respondenter besvarade frågan. Majoriteten, 37 respondenter av 53 (70%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Tabell II: Aktiviteter fråga antal 1-4 respondenter Mindre lämplig Behov av hemtjänstinsatser kontra fråga 1. 9% 9% Neutral skattningsnivå 1-3 (mindre lämplig) skattningsnivå 4 (neutral) skattningsnivå 5-7 (mer lämplig) skattningsnivå 1-7 antal(%) antal(%) antal(%) range** I.1 54/n* 1/(2) 1(2) 52(96) 3-7 I.2 53/n* 2(4) 1(2) 50(94) 3-7 I.3 54/n* 3(5) 0(0) 51(88) 2-7 I.4 53/n* 4(8) 2(4) 47(89) 2-7 n*=totalt antal respondenter i studien (55st), range**= spridningsmått 82% Mer lämplig Ingen hemtjänst Ett tillfälle eller färre 2 tillfällen eller fler

14 I fråga 16, den öppna frågan hade 21 respondenter lämnat svar som kunde kategoriseras inom aspekten Aktiviteter. Svar som rörde lägenheten var eluttagens placering, hur köksskåpen satt. Önskemål var där bättre placering då de var svåra att komma åt. Ett par respondenter kommenterade att de var nöjda med lägenheten som ansågs mycket funktionell trots liten yta och positivt att det fanns ett riktigt kök. Tvättstugan som användningsområde kommenterades med att dörren var tung och svår att öppna. dörrarna till tvättstugorna är mycket tunga o. svåra att forcera om man har flera tvättkassar att lasta på rollatorn. Borde finnas dörröppnare! Om dörren faller igen mot den nyopererade höften el. armen kan dessa skadas Ett par svar fanns gällande livsmedelsaffärer. Långt och backigt att gå var en kommentar och dåligt med affärer en annan. En annan synpunkt var att det var bättre med bra promenadvägar än shoppingcentra. Flera respondenter tyckte att det var ett trevligt område med bra promenadvägar. Exempel på kommentarer är: Bra promenadvägar med gott om soffor att vila sig på Bra promenadstråk, härlig utsikt. II. Personligt och socialt Fråga II.5 I vilken utsträckning medger boendemiljöns utformning att Du kan utöva hobbys/fritidssysslor och koppla av? Det interna bortfallet var 4 av 55 respondenter 51 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 28 respondenter av 51 (55%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning. Fråga II.6 Hur trygg känner Du Dig i Din boendemiljö? Det interna bortfallet var 0. 55 respondenter besvarade frågan. Respondenternas skattning visar att 4 (7%) anser sig vara mindre trygga i sin boendemiljö, 7 (13%) gör en neutral skattning och 44 respondenter (80%) skattar sin boendemiljö som mer trygg. Majoriteten på en enskild skattningsnivå, 29 respondenter (53%) valde nivå 7 synnerligen trygg, i sin självskattning.

15 Fråga 6: Känsla av trygghet 100% 80% 80% 60% 40% 20% 0% 7% 13% Mindre trygg Neutral Mer trygg Figur 4. Visar respondenternas svar på fråga 6. Fråga II.7 I vilken utsträckning medger boendemiljöns utformning att Du kan vara för Dig själv när Du önskar? Det interna bortfallet var 0 55 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 47 respondenter av 55 (85) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga II.8 I vilken utsträckning medger boendemiljöns utformning umgänge med de vänner och bekanta Du vill umgås med? Det interna bortfallet var 1 av 55 respondenter 54 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 42 respondenter av 54 (78) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga II.9 Om Du får behov av det pga. förändringar i Ditt hälsotillstånd: i vilken utsträckning kan Du själv göra enkla förändringar i boendemiljön (t ex använda annan parkeringsplats, använda annan toalett, möblera om)? Det interna bortfallet var 4 av 55 respondenter 51 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 18 respondenter av 51 (35) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Tabell III: Personligt och socialt fråga 5-9 antal respondenter skattningsnivå 1-3 (i mindre skattningsnivå 4 (neutral) skattningsnivå 5-7 (i större utsträckning) skattningsnivå 1-7 utsträckning) antal(%) antal(%) antal(%) range** II.5 51/n* 3/(6) 4(8) 44(86) 1-7 II.6 55/n* 4(7) 7(13) 44(80) 2-7 II.7 55/n* 0(0) 1(2) 54(98) 4-7 II.8 54/n* 1(2) 3(6) 50(93) 2-7 II.9 51/n* 11(22) 3(6) 37(73) 1-7 n*=totalt antal respondenter i studien (55st), range**= spridningsmått

16 I fråga 16, öppna frågan hade 16 respondenter svarat så att det kunde kategoriseras inom aspekten Personligt och socialt. Gällande att utföra hobbys och fritidsaktiviteter fanns önskemål om musik och fler program sport, musik, film. Det fanns förslag från ett par respondenter om att trädgården skulle göras i ordning så man skulle kunna spela spel till exempel boule eller ha gymnastik. Några påpekade det positiva i att ha närhet till vänner i samma hus och att det fanns möjligheter att delta i grupper eller träffar om man vill. Det framkom att det hade förekommit inbrott i förråd vilket påverkade känslan av trygghet. I självskattningen skattade respondenten frågan om trygghet i nivå 4, neutral, varken mer eller mindre trygg. III. Fysisk miljö Fråga III.10 Hur bedömer Du generellt sett användbarheten i Din boendemiljö? Det interna bortfallet var 0 55 respondenter besvarade frågan Majoriteten i en enskild nivå, 37 respondenter av 55 (67%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning. Svaren fördelades så att 50 respondenter (91%) skattade användbarheten i boendemiljön som mer användbar. Tre respondenter skattade neutralt och två respondenter skattade boendemiljön som mindre användbar. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 4% 5% Mindre användbar Fråga 10 Neutral 91% Mer användbar Figur 5. Visar respondenternas svar på fråga 10. Då begreppet boendemiljö innefattar miljön i och utanför bostaden, så sammanställs data gällande respondenternas behov av förflyttningshjälpmedel utomhus respektive inomhus kontra deras svar på fråga 10. Se diagram i Figur 6 och i Figur 7. Figur 6. Här skattar respondenterna i hög grad boendemiljön som mer användbar oavsett vilket förflyttningshjälpmedel de använder inomhus. De två respondenterna som använder sig av rullstol skattar båda sin boendemiljö som mer användbar. Neutral, varken mer eller mindre

17 användbar boendemiljö, skattar tre respondenter utan behov av förflyttningshjälpmedel. Mindre användbar ansåg sammanlagt två personer utan förflyttningshjälpmedel alternativt med gånghjälpmedel, att boendemiljön var generellt sett. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fråga 10/ kontra behov av förflyttningshjälpmedel inomhus 3% 7% Mindre användbar 9% Neutral 89% 93% Mer användbar Inga hjälpmedel Gånghjälp medel Rullstol Figur 6. Visar respondenter med behov av olika förflyttningshjälpmedel inomhus, kontra deras skattning i fråga 10. Inga hjälpmedel- 35 respondenter, Gånghjälpmedel-14 respondenter, Rullstol- 2 respondenter. Figur 7. Visar hur respondenter utifrån behov av förflyttningshjälpmedel utomhus skattar användbarheten i sin boendemiljö generellt. Det totala antalet rullstolsburna, tre respondenter skattar användbarheten högt. Respondenter med gånghjälpmedel fördelar sig med 11 personer i kategorin mer användbar och vardera två personer i kategorin neutral eller mindre användbar. 30 respondenter (97%) utan förflyttningshjälpmedel skattar miljön som mer användbar och en respondent i samma grupp skattar boendemiljön generellt sett, som neutral. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13% 13% 3% Mindre användbar Fråga 10/ kontra behov av förflyttningshjälpmedel utomhus Neutral 73% Mer användbar Inga hjälpmedel Gånghjälpmedel Rullstol Figur 7. Visar respondenter med behov av olika förflyttningshjälpmedel utomhus, kontra deras skattning i fråga 10. Inga hjälpmedel- 31 respondenter, Gånghjälpmedel- 15 respondenter, Rullstol- 3 respondenter.

Fråga III.11 Hur bedömer Du användbarheten i miljön utanför Din bostad? Det interna bortfallet var 0 respondenter 55 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 37 respondenter av 55 (67%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga III.12 Hur bedömer Du användbarheten i entrén till Din bostad? Det interna bortfallet var 1 av 55 respondenter 54 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 30 respondenter av 54 (56%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga III.13 Hur bedömer Du användbarheten till och i bostadens biutrymmen (förråd, soputrymme, tvättstuga etc)? Det interna bortfallet var 2 av 55 respondenter 53 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 32 respondenter av 53 (60%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga III.14 Hur bedömer Du användbarheten av balkong, uteplats och/eller trädgård? Det interna bortfallet var 0 respondenter 55 respondenter besvarade frågan Majoriteten, 44 respondenter av 55 (80%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning Fråga III.15 Hur bedömer Du användbarheten inne i Din bostad? Det interna bortfallet var 0 respondenter 55 respondenter besvarade frågan Majoriteten 41 respondenter av 55 (75%) valde nivå 7 synnerligen lämplig, i sin självskattning 18 Tabell IV: Fysisk miljö fråga antal 10-15 respondenter skattningsnivå 1-3 (mindre användbar) skattningsnivå 4 (neutral) skattningsnivå 5-7 (mer användbar)) skattningsnivå 1-7 antal(%) antal(%) antal(%) range** III.10 55/n* 2(4) 3(5) 50(91) 3-7 III.11 55/n* 4(7) 3(5) 48(87) 3-7 III.12 54/n* 5(9) 4(7) 45(83) 1-7 III.13 53/n* 6(11) 4(8) 43(81) 2-7 III.14 55/n* 2(4) 3(5) 50(91) 2-7 III.15 55/n* 1(2) 2(4) 52(95) 3-7 n*=totalt antal respondenter i studien (55st), range**= spridningsmått

19 I fråga 16, den öppna frågan hade 30 respondenter lämnat svar som kunde kategoriseras inom aspekten Fysisk miljö. Problem med dålig ventilation och vädringsmöjligheter kommenterades flera gånger. Likaså problem med väglaget under vintern förekom i flera av respondenternas svar. Kommentarer fanns om bussarna och allmänna kommunikationer. Avståndet till bussarna som ansågs för långt och att bussarna gick för sällan ansåg flera respondenter. Städning i allmänna utrymmen så som tvättstuga, soprum var inte bra skött enligt en kommentar. Flera kommentarer rörde terrass och grönområden i närheten av seniorboendet. Några tyckte att skötseln av dessa var dålig medan andra tyckte att det tidigare varit dåligt skött men nu hade blivit bättre. entreprenör har varit dålig med att odla blommor men det har delvis bättrat sig med stora blomkrukor på våra terrasser och entréer. Bra med stora terrasser på olika våningsplan. Skönt att kunna se himlen, månen och stjärnorna. Synpunkter fanns att det förekom störande lukter då tvätt transporterades till upphämtningsplatsen och även på tvättstugornas placering i huset. "Tvättmaskinerna borde ej ligga mitt emot lägenheterna. Korridorerna luktar tvättmedel hela tiden. Störs av transporter i korridoren dagligen. DISKUSSION METODDISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personer som bor i egen lägenhet på ett seniorboende, självskattar användbarheten i sin boendemiljö och därmed sina möjligheter att utföra de aktiviteter de vill och behöver i sin bostad och närmiljö. Författarna valde att genomföra studien i form av en enkätstudie med kvantitativ ansats utifrån instrumentet Användbarheten i min bostad (AIMB). Instrumentet är utformat som en enkät, med självskattningsfrågor som väl svarar mot studiens syfte. Detta arbetsterapeutiska instrument (AIMB) har sedan drygt tio år använts i forskningssammanhang samt även praktiskt ute i verksamheten, vad gäller utvärdering av bostadsanpassningsåtgärder (Fänge & Iwarsson, 1999, 2005). Det finns två versioner av instrumentet (AIMB) och till denna studie valde författarna den senaste versionen som innehåller 15 självskattningsfrågor och 1 öppen fråga. Den ursprungliga versionen innehöll 23 självskattningsfrågor och i anslutning till dessa, ett flertal öppna frågor. Författarna ansåg att en enkät med många och öppna frågor kanske ter sig svårare att fylla i för äldre respondenter och att bortfallet då skulle blivit större. Enligt

20 Befring (1994) bör hänsyn tas till faktorer som motivation samt även frågornas utformning. Frågor presenterade i enkätform måste vara korta, precisa och inte för många. I manualen (AIMB) är det rekommenderat att respondenterna ska kunna förstå skriftlig och muntlig information och ha en god förståelse för det svenska språket för att inte missförstå frågeformuleringarna. Det har vi inte kunnat kontrollera då vi har lämnat ut enkäter till alla dem som bor på det aktuella seniorboendet. Eventuellt hade flera av de boende kunnat delta i studien om författarna vid behov, gjort individuella hembesök och då hjälpt respondenterna att hantera enkäten. Enligt Ejlertsson (2005) är en av fördelarna med enkätundersökning att respondenten blir mindre påverkad av den person som utför undersökningen. Vid en intervju, påverkas respondenten alltid i någon mån av intervjuarens sätt att ställa frågorna. Författarna valde både utifrån påverkansaspekten samt även studiens tidsaspekt att istället finnas tillgängliga i seniorboendets entré, under en viss angiven tid. Detta för att vid behov kunna hjälpa respondenterna med enkäten. Ingen av de boende infann sig dock vid denna tidpunkt, för att få assistens med enkäten. En annan fördel med enkätformen är att den kan presenteras för ett större antal tillfrågade, vid ett och samma tillfälle (Befring, 1994). För att materialet, trots bortfall vad gäller svarsfrekvens samt internt bortfall, skulle uppvisa så stor variation som möjligt samt även vara tillräckligt stort för att kunna bearbetas, valde författarna att vända sig till ett av de större seniorboendena. I detta fall med 140 hyresgäster. Eventuellt kan valet att genomföra studien på endast ett seniorboende, vara en begränsning med tanke på att seniorboenden naturligtvis skiljer sig åt vad gäller tillgänglighet. Alternativet att välja två mindre seniorboenden, hade möjligen mer resulterat i en jämförelse mellan tillgängligheten på de båda olika seniorboendena vilket kan vara en annan intressant studie. Inför denna studie delades 141 enkäter ut och sammanlagt 64 enkäter besvarades vilket ger en svarsfrekvens på 45 %. Enligt Trost, (2007) brukar man räkna med en svarsfrekvens på 50-75% i enkätundersökningar. Ejlertsson (2005) skriver att i en väl genomförd enkätundersökning kan man få en svarsfrekvens på upp till 80%. Han skriver också att man måste räkna med respondenter som inte besvarar alla frågor, det interna bortfallet. Svarsfrekvensen i den aktuella studien var lägre än det som beskrivs i Trost (2007) och Ejlertsson (2005). Dessutom tillkom det interna bortfallet på nio enkäter (14%) från det ursprungliga 64 besvarade enkäterna. Det betyder att det totalt ingick 55 respondenter (39%) i studien utav 141 utdelade enkäter. Det interna bortfallet på nio respondenter (14%) berodde till stor del på satta inklusionskriterier. Dessa kriterier kunde inte säkerställas i fem (8%) av enkätsvaren då respondenterna inte fyllt i födelseår och/eller hur länge de bott i sin bostad. En respondent (2%) var yngre än 65 år. Övriga bortfallsorsaker var att en respondent (2%) endast

21 besvarat bakgrundsfrågorna och den sextonde öppna frågan. Ytterligare två respondenter (3%) besvarade endast den öppna fråga 16 och då de femton skattningsfrågorna var det centrala i självskattningsinstrumentet (AIMB), så utgick samtliga tre respondenter ur studien. I de fall där respondenten delvis besvarat de femton självskattingsfrågorna, men avstått från att svara på upp till fem stycken av dessa, räknades enkäten med i resultatet, eftersom författarna ansåg att materialet fortfarande var användbart. Frågor som flera respondenter avstått från att besvara, var fråga 5 och fråga 9. Fyra respondenter vardera avstod från att besvara dessa. En eventuellt tänkbar orsak kan vara att de frågorna upplevdes som svårförståeliga Fråga 5 tar upp i vilken mån boendemiljöns utformning medger att respondenten där kan koppla av eller utöva sina hobbies. Fråga 9 handlar om i vilken utsträckning respondenten kan göra förändringar i sin boendemiljö, om behov uppstår på grund av förändrat hälsotillstånd. Liksom Ejlertsson (2005) rekommenderar, har författarna i denna studie, vid varje besvarad fråga i resultatet, redovisat antalet respondenter. Detta då det interna bortfallet kan variera i respektive fråga och det i sin tur kan vara avgörande för vilka slutsatser som dras utifrån svarsfördelningen. Av 55 respondenter besvarade 42 (76%) den öppna fråga 16. Ett internt bortfall på 8 (14%) respondenter resulterade slutligen i 34 besvarade enkäter (60%), vad gäller den öppna frågan. Lägenhetsnummer markerat på enkäten fick en del boende att reagera negativt. Två respondenter kommenterade detta i den öppna frågan. Det ansågs inte konfidentiellt vilket författarna i efterhand tycker är en riktig anmärkning. Tanken var att det bland annat skulle underlätta påminnelsehanteringen. Nu löstes frågan om påminnelser istället genom att påminnelsebrev sattes upp allmänt i hissar och på anslagstavlor, och intresserade boende kunde själva ta en ny enkät vid insamlingslådorna. Lägenhetsnummer är bra i ett första skede, för att se vilka lägenheter som är aktuella för enkäter. Men lägenhetsnumret borde innan utdelning till de boende ha omvandlats till ett löpande serienummer som markering på enkäten. Även insamlingshanteringen fick kommentarer i form av att det inte kändes helt säkert att lämna sin besvarade enkät i dessa obevakade insamlingslådor. Författarnas tanke var att underlätta för respondenterna, med insamlingslådor på seniorboendet, istället för att behöva skicka de besvarade enkäterna per post. RESULTATDISKUSSION Vårt antagande innan studien startade, att servicehus med anpassningsbehov nu omvandlats till seniorboenden med samma tillgänglighetsproblematik, skulle visa sig i det skattade

22 resultatet som en mindre användbar boendemiljö. I motsats till vårt antagande visade resultatet i den här studien att boendemiljön skattades som synnerligen användbar av en majoritet av respondenterna. Resultatet blev alltså mer användbart än vi inledningsvis trott. En orsak till resultatet kan antas vara att de som besvarat enkäten tillhörde en yngre ålderskategori, majoriteten utan behov av förflyttningshjälpmedel eller hemtjänstinsatser. Boendemiljöns tillgänglighet var inte ett problem för respondenterna och det visade den höga skattningen vad gällde användbarheten. Diagrammen i Figur 2,3,6,7 visar på hur respondenter med olika/inga behov av förflyttningshjälpmedel inomhus och utomhus, och olika/inga behov av hemtjänstinsatser, skattar sin bostad alternativt boendemiljös lämplighet/ användbarhet mot Fråga 1 respektive Fråga 10. Majoriteten skattar boendemiljöns användbarhet högt oavsett vilka förflyttningshjälpmedel eller hemtjänstinsatser de har behov av. Alltså skattar även de rullstolsburna respondenterna användbarheten i sin boendemiljö som mer lämplig och mer användbar. I den öppna frågan lämnade några respondenter svar som tyder på brister i användbarheten i allmänna utrymmen och i den egna lägenheten. Exempel på detta är tung dörr till tvättstugan och önskemål om dörröppnare på fler platser i huset samt köksskåp och eluttag som var svåra att nå. Trots svaren i öppna frågan har respondenterna med vissa undantag skattat användbarheten högt i självskattningsskalan. Denna höga skattning kan bero på att respondenterna generellt sett är nöjda med användbarheten i sin boendemiljö, men ändå vill påpeka upplevda brister och då gjorde det i den öppna frågan. En annan möjlig orsak till den höga skattningen kan vara att frågorna möjligen är svåra att förstå och då har man lagt in sina åsikter under den öppna fråga istället där de kunde skrivas i fri text. Vid öppna frågan har antal respondenter redovisats under respektive aspektområde. Under aspekten Aktiviteter redovisades svaren från 21 respondenter, Personligt och socialt, 16 respondenter, och Fysisk miljö, 30 respondenter. Svaren under den öppna frågan varierade mycket. Vissa respondenter hade svarat med något enstaka ord och andra gav omfattande svar som sedan kunde delas upp och kategoriseras under de tre olika aspektområdena. De olika svaren från samma respondent kunde alltså kategoriseras in under flera aspektområden. Vissa svar tillexempel om någon svarat bra eller där ämnet berör annat område än aspektområdena, har inte kategoriserats. Den låga svarsfrekvensen kan bero på ett flertal orsaker. I några kommentarer i den öppna frågan, framkom att då det i enkäten fanns frågor kring behov av hemtjänstinsatser och behov av förflyttningshjälpmedel, så ansåg respondenterna att de själva inte tillhörde den äldre målgrupp som de tyckte att enkäten riktade sig till. Av respondenterna var det två som poängterade detta genom att inte besvara självskattningsfrågorna, och de utgick därmed ur studien. Kommentarer i den öppna frågan påpekade att författarnas användande av begreppet