Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral

Transkript

1 Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral Linda Haugbak & Sofia Lingetun Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Arbetsterapi Jönköping, Juni 2012 Handledare: Marlene Henriksson, Universitetsadjunkt Examinator: Birgitta Gunnarsson, Universitetslektor Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för rehabilitering Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva hur äldre personer upplevde miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral, nu och i framtiden. Wilcock (2006) menar att det är viktigt för äldre personer att få utföra de intressen som de önskar att utföra. Författarna valde en kvalitativ design och genomförde intervjuer för att få beskrivande information om informanternas upplevelse av aktivitetsutbudet på seniorcentralen. Det slutliga antalet informanter var nio kvinnor. Efter att intervjuerna genomförts, inleddes en kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultatet visade att informanterna tyckte miljön var tillgänglig och de uppskattade aktivitetsutbudet på seniorcentralen. De upplevde variationen på aktiviteterna som givande och att det fanns något för alla. Likaså uttryckte informanterna en förhoppning om att seniorcentralens verksamhet skulle få fortsätta i framtiden. Författarna kunde se att informanterna fick känna meningsfullhet och gemenskap då de samspelade med varandra i sociala aktiviteter. Detta kunde sedan i enlighet med Christiansen och Townsend (2010) innebära att informanterna fick möjlighet att delta i de aktiviteter som bäst passade deras behov och intressen. Nyckelord: aktivt åldrande, gemenskap, meningsfullhet, sociala aktiviteter, seniorer, tillgänglighet.

3 Summary Title: Older people s experiences of the environment and activities available at a seniorcenter, now and in the future. The aim of this study was to describe how older people experienced the environment and the activities available at a seniorcenter, now and in the future. Wilcock (2006) argues that it is important for older people to do the interests they wish to perform. The authors chose a qualitative design and conducted interviews to obtain descriptive information about the informants' experience of the activities available at the seniorcenter. The final number of informants was nine women. After the interviews were conducted, a process of the material started. The results showed that respondents thought the environment was available and the activities at the seniorcenter were appreciated. They experienced the variation of activities to be rewarding and that there was something for everyone. Similarly, respondents wished that the seniorcenter's activities would continue on in the future. The authors could see that the informants also experienced meaningfulness and fellowship as they interacted with each other in social activities. This could then according to Christiansen and Townsend (2010) imply that the informants were able to participate in the activities that best suited their needs and interests. Keywords : accessibility, active ageing, community, meaningfulness, seniors, social activities.

4 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund... 2 Aktivt åldrande... 2 Miljöns påverkan på äldre personer... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Studiedesign... 5 Förförståelse... 5 Urval/Undersökningsgrupp... 5 Datainsamlingsinstrument... 6 Datainsamling... 6 Databearbetning... 7 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Betydelse för arbetsterapi Slutsatser Omnämnanden Referenser Bilagor...1 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 5:...

5 Inledning Individer över 65 år beskrivs enligt Lennartsson och Heimersson (2009) som äldre personer, vilket är en grupp vars antal stiger då medellivslängden ökar. Idag finns det 1,6 miljoner individer bland Sveriges befolkning som är 65 år eller äldre. Eftersom flera äldre personer fortfarande är aktiva efter pensionen finns det förhoppningar om att kunna fortsätta leva ett aktivt liv även senare i livet. Examensarbetet beskriver hur äldre personer på en seniorcentral i södra Sverige upplevde miljön och utbudet av aktiviteter, nu och i framtiden. Enligt Tranås kommun (2011) erbjuder seniorcentralen aktiviteter för äldre personer över 65 år. Seniorcentralen bygger på ett samarbete mellan kommun och landsting, där verksamheten strävar efter att anpassa aktiviteterna utifrån äldre personers behov. De aktiviteter som prioriteras är informationsträffar och sociala aktiviteter. Exempel på detta är bingo, sittgymnastik, sång och musik, stavgång, temaföreläsningar och utflykter. Bowling (2008) beskriver i sin studie hur äldre personer upplever aktivt åldrande. Studien visar att äldre personer upplever aktivt åldrande när de kan bevara sitt fysiska välmående. För deltagarna i studien var det viktigt att bevara sina fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. Utöver det var det också viktigt att bevara sina kognitiva förmågor och sitt sociala nätverk. Många av de äldre personerna som deltog i studien betonade vikten av god hälsa och självständighet. Detta tyder på att äldre personer är medvetna om hur viktig hälsan och självständigheten är för ett aktivt åldrande. Utifrån det kan arbetsterapeuten, enligt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA] (2005) bidra med sina kunskaper om meningsfulla aktiviteter och betydelsen av att möjliggöra aktiviteter för äldre personer. 1

6 Bakgrund Aktivt åldrande Ett aktivt åldrande beskrevs enligt World Health Organization [WHO] (2002) som en process för att optimera möjligheterna till hälsa, delaktighet och trygghet, för att förbättra livskvalitén under åldrandet. Enligt Stenner, McFarquhar och Bowling (2011) var syftet med deras studie att beskriva äldre personers subjektiva upplevelse av aktivt åldrande. Resultatet visade att de faktorer som påverkade en äldre persons aktiva åldrande var fysiska, kognitiva, psykiska och sociala faktorer. Kunskapen om aktivt åldrande baserades på om en person var aktiv eller passiv och att det antingen kunde förstärka eller reducera förmågan till att utföra en aktivitet. I en studie av Hovbrandt, Fridlund och Carlsson (2007) redovisas hur äldre personer beskrev aktivitetsutförandet utifrån tre viktiga aspekter. Dessa aspekter var att göra som man alltid har gjort, utnyttja tillgängliga resurser eller leva i ett begränsat sammanhang. De äldre personer som deltog, beskrev hur de strävade efter att kunna utföra saker som de alltid har gjort. Men att nedgången av funktionerna ibland kan göra det svårt att komma över de hinder som finns i miljön. Studiens slutsats var att prioritera mer tillgängliga miljöer eftersom det hade stor betydelse för att äldre personer skulle kunna utföra aktiviteter utanför hemmet. Därför är det, utifrån ett samhällsperspektiv, viktigt för äldre personer att ha möjlighet till aktiviteter utanför hemmet. Känslan av delaktighet kan då öka deras subjektiva hälsoupplevelse eftersom Socialstyrelsen (2003) beskriver delaktighet som en individs engagemang i sin egen livssituation. Kielhofner (2008) beskrev hur mycket en persons aktiviteter innebar att samspela med andra i sociala grupper. Sociala grupper kunde vara en samling av människor som träffades antingen privat eller i offentliga sammanhang. Varje individ hade möjlighet att själv välja om de ville delta i en grupp utifrån dess olika syften. Exempel på dessa grupper var familjen, grannar och nära vänner som de träffade i olika sammanhang. Christiansen och Townsend (2010) menade att vardagens aktiviteter ständigt gav sammanhang där samspel med andra var nödvändigt. Som den sociala varelse människan är, fylls livet ofta av sociala aktiviteter och de rikliga relationer som dessa sociala situationer ger. Samspel mellan människor skapade därmed social meningsfullhet. Kielhofner (2008) beskrev äldre personer både utifrån biologiska förändringar och sociala sammanhang. Det var viktigt att bejaka de olika aspekterna som påverkade livet efter pensionen. Detta utmärktes genom olika livsstilsförändringar, till exempel en individs dalande kapacitet, olika val och sociala sammanhang. Med åldrandet följde generellt en minskad kapacitet och mindre möjligheter att använda sina förmågor vilket kunde leda till att äldre personer fick en negativ uppfattning om sin egen förmåga. Horowitz och Chang (2004) belyste betydelsen av en livsstil som främjar välbefinnande och god hälsa för äldre personer. Deras studie skulle fastställa om ett Occupational therapy lifestyle redesign program kunde förbättra hälsan och välbefinnandet hos äldre personer. Occupation therapy lifestyle redesign syftade till att få äldre personer mer aktiva och engagerade i meningsfulla aktiviteter. De individer som deltog i programmet upplevde en positiv effekt på sin hälsa. Därför var Occupation therapy lifestyle redesign ett bra program för att få fler äldre personer mer aktiva 2

7 och engagerade. Kielhofner (2008) menade att för äldre personer var det viktigt att behålla de åtaganden som betydde mest för att bevara självkänslan senare i livet. Eftersom flertalet äldre personer hade en förhoppning om att få mer tid till sina intressen efter pensionen, kunde förlusten av kapacitet medföra en negativ effekt hos den äldre personen. Därigenom skapade dessa händelser och motgångar en förståelse för de förändringar som uppstod genom livets lopp. Enligt Tollén, Fredriksson och Kamwendo (2008) innebar disengagemang i aktiviteter och sociala kontakter att äldre personer kände uppgivenhet. Studiens syfte var att beskriva vardagslivets upplevelser hos äldre personer med fysiska funktionsnedsättningar. Resultatet visade att de äldre personer som deltog i sociala aktiviteter upplevde en känsla av tillfredsställelse och tillhörighet. Genom arbetsterapeutiska insatser stärktes en individs självständighet, samtidigt som kontakter och engagemang i meningsfulla aktiviteter främjades. Enligt Häggblom-Kronlöf och Sonn (2005) var syftet med deras studie att undersöka vilka intressen de äldre personerna hade och hur många aktiviteter de kunde utföra. De som deltog i studien bodde fortfarande hemma och de aktiviteter som fortfarande utfördes, studerades i relation till deras fysiska förmåga, självskattade hälsa samt individens sociala omgivning. Resultatet visade hur personliga och miljömässiga faktorer påverkade att individer gav upp sina intressen. Dessutom visade studien att ett aktivt liv innebar en positiv upplevelse av god hälsa för äldre personer. Studien visade också att deltagarna hade ett brett spektra av olika intressen och att äldre personer med relativt god hälsa kunde utföra flera av sina intressen, jämfört med de med sämre hälsa. Studien lyfte även begreppet occupational justice som enligt Wilcock (2006) var viktigt för att äldre personer skulle få utföra de intressen som de önskade att utföra. Stadnyk, Townsend och Wilcock (2010) menade att occupational justice innebar att titta på olika aktivitetsbehov, styrkor och möjligheter hos individer och grupper och samtidigt ta hänsyn till människans rättigheter och skapa tillfällen för aktivitet. Occupational justice formades för att se till skillnader hos individer och grupper. Detta skapade en oro för möjliggörandet av delaktighet i samhället, såväl som rättigheten till aktivitet med fokus på sambanden mellan aktivitet, hälsa och livskvalitet. Kielhofner (2008) menade att förlorad kapacitet hade en viktig inverkan på självständighet och livsstil. Flertalet äldre personer blev då uppfinningsrika i att bevara sin känsla av effektivitet, medan andra hade en orealistisk syn på sina förmågor. När dessa förmågor successivt försvann var äldre personer tvungna att omvärdera sina aktiviteter och hitta nya vägar för att tillfredsställa dem. Nationalencyklopedin [NE] (2012) beskrev hur livskvalitet påverkades utifrån både yttre omständigheter och individens subjektiva upplevelse. Individens subjektiva hälsoupplevelse påverkade livskvalitén. Livskvalitet kunde exempelvis uppstå genom att personer fick möjlighet till meningsfulla fritidsaktiviteter eller att det blev en positiv förändring i den egna bostaden. Jakobsson, Edberg och Rahm Hallberg (2006) beskrev hur äldre personer upplevde livskvalitet utifrån olika perspektiv. Studien visade att faktorer som kunde inverka var subjektiv hälsoupplevelse, socialt stöd, dagliga aktiviteter samt känslan av sammanhang. För att inverka på äldre personers livskvalitéer krävdes ett bredare utbud av förebyggande insatser för att främja deras hälsa. Dessutom krävdes en förståelse för inre och yttre resurser, där inre resurser var känslan av sammanhang och yttre resurser var stödet från omgivningen. Genom 3

8 att visa förståelse för äldre personers unika behov så var dessa insatser viktiga för att ta vara på de yttre och inre resurserna. Enligt Boulton-Lewis, Buys och Lovie-Kitchin (2006) var individens hälsa och attityd till att lära sig viktigt för ett framgångsrikt aktivt åldrande. Syftet med studien var att analysera hur lärandet påverkades under åldrandet. Studien undersökte även vilka faktorer som påverkade lärandet. Resultatet visade att äldre personer var intresserade av att lära sig nya saker, vilket var gemensamt för alla som deltog i studien. De nya ämnena kunde vara att lära sig mer om ny teknologi, nya aktiviteter och fritidsaktiviteter. De hinder som fanns för att ta till sig ny kunskap var svårigheter med transport, dålig hälsa och brist på stöd från omgivningen. Trots det ville de flesta av informanterna fortsätta att lära sig nya saker eftersom det tränade deras kognitiva förmågor. Miljöns påverkan på äldre personer Kielhofner (2008) menade att miljön definieras utifrån särskilda fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter och att det utifrån sitt sammanhang påverkade motivationen och utförandet av aktiviteten. Eftersom flertalet individer fungerade i en rad olika sammanhang exempelvis hemmet, föreningsliv och församlingar mötte de olika fysiska platser, så som objekt, människor, förväntningar och möjligheter till att utföra en aktivitet. Samtidigt fanns det stora kulturella, ekonomiska och politiska faktorer som påverkade livets aktiviteter. Enligt Kielhofner (2008) bidrog miljön till ett flertal olika möjligheter och resurser som möjliggjorde olika val till aktivitet. Miljön bidrog till resurser som medförde att individen bevarade motivationen till att utföra en aktivitet. Dessutom gav familjemedlemmar och vänner ett emotionellt stöd för att den äldre personen skulle fortsätta sträva efter sitt mål. Äldre personer som inte längre hade förväntningar på sig från arbetet upplevde svårigheter med att bevara sin motivation till att utföra aktiviteter. Effekten från miljön på det dagliga utförandet berodde på faktorer som en persons kognitiva och fysiska förmågor, en persons värderingar av roller och miljökrav. Green, J. Sixsmith, Dahlin-Ivanoff och A. Sixsmith (2005) skrev att sociala aktiviteter utanför hemmet värderades högt bland de äldre personerna, likaså tillgängligheten till lokala mötesplatser. Likaså uppskattade de att kunna lämna hemmet för att utföra sina aktiviteter på annat håll. Dessutom var den äldre personens förmåga att kunna utföra sina aktiviteter beroende av hur hemmet var utformat. Studien visade att de äldre personerna hade starka ambitioner om att bibehålla sin självständighet för att kunna bo kvar i hemmet. Dessutom ville de ha möjlighet att utföra meningsfulla aktiviteter i och utanför hemmet vilket var ett bevis på att de hade förmågan att fortsätta och att ha kontroll. Samtidigt var det också associerat med känslan av självförverkligande och välbefinnande. För att överkomma de hinder som uppstod med försämrad hälsa, planerade många om sina aktiviteter och accepterade hjälp från samhället, allt för att lyckas med sina dagliga aktiviteter. Kielhofner (2008) beskrev hur miljön påverkade individen och att det var kopplat till de möjligheter och stöd samt krav och restriktioner som fanns i omgivningen. En miljö som 4

9 utmanade en individs kapaciteter tenderade att väcka engagemang, uppmärksamhet och maximalt utförande. När miljön ställde högre krav än vad individen klarade av, väckte det ett disengagemang och minskat intresse för aktiviteten. Det ledde i sin tur till negativa effekter på individens psykiska hälsa. När kraven var högre än den kapacitet individen hade bidrog det till att personen kände sig orolig, överväldigad eller misslyckad. Eftersom individerna hade olika kapaciteter och tro på sina egna förmågor kunde samma miljö engagera och uppmuntra en person, tråka ut den andra samt överväldiga den tredje. Wilcock (2007) menar att arbetsterapeuter, som individer och i sin profession kan stödja aktivt åldrande. Arbetsterapeuten kan med sin kunskap om hälsa genom aktivitet, argumentera och sprida aktivt åldrande, eftersom det är en mänsklig rättighet. Utifrån kunskapen om miljöns påverkan är det viktigt att ta hänsyn till hur miljön påverkar de äldre personernas aktivitetsutförande. Därför är det av betydelse att ta reda på hur de äldre personerna upplever miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral. Syfte Att beskriva hur äldre personer upplever miljön på en seniorcentral och verksamhetens aktivitetsutbud. Metod Studiedesign I examensarbetet användes en kvalitativ studiedesign för att ge beskrivande information om äldre personers subjektiva upplevelse av en seniorcentrals aktivitetsutbud. Förförståelse Författarna har under sin utbildning fördjupat sig i Kielhofners (2008) teorier i Model of Human Occupation [MOHO]. Dessutom valde författarna en äldreprofil i sin utbildning, som innebar att de fick ha fem veckors praktik på en mötesplats för äldre personer. Författarna har även kommit i kontakt och arbetat med äldre personer när de vikarierade som vårdbiträde och arbetsterapibiträde. Enligt Rosberg (2008) kan dessa kunskaper gynna insamlingen av materialet då författarna formulerade frågorna på ett sätt att informanterna kunde förstå dem. Som författare fanns det en förförståelse för det som skulle studeras och varför det var intressant att studera det. Däremot har kunskaperna inte påverkat författarnas tolkning och beskrivning av materialet. Urval/Undersökningsgrupp Författarna valde att genomföra datainsamlingen på en seniorcentral i södra Sverige. Urvalet för examensarbetet var målinriktat och baserat på lämplighet. De inklusionskriterier som ställdes för att delta vid intervjun var: Att informanten var över 65 år. Aktiv i någon av seniorcentralens olika aktiviteter. Både män och kvinnor var välkomna att delta i intervjun. 5

10 Informanten skulle, enligt Patel och Davidson (2011) ge sitt samtycke till att intervjun fick genomföras samt bandinspelas (bilaga 1) då en diktafon användes under varje intervju för att spela in samtalet. Exklusionskriterierna var: Att informanterna hade några talsvårigheter eller uttalad kognitiv nedsättning. Personal på seniorcentralen fick ett missiv (bilaga 2) där instruktioner för hur kontakten med informanter skulle tas samt vilka författarna var och examensarbetets syfte. Personalen delade ut en intresseanmälan (bilaga 3) i god tid före intervjun. I och med detta fick informanterna efter att ha läst beskrivningen av intervjun själva bestämma om de ville delta eller ej. De personer som valde att delta kunde lämna sina kontaktuppgifter för vidare information om när intervjun skulle genomföras. Intresseanmälan lämnades sedan till personalen som skickade materialet till författarna. Efter ett antal veckor lämnades det in elva intresseanmälningar. Som en förberedelse inför intervjun skedde ett besök på seniorcentralen där datainsamlingen skulle äga rum. Författarna gjorde ett studiebesök för att lättare orientera sig och successivt utveckla ett underlag för intervjun. Två av informanterna som lämnat sitt intresse kontaktades vid besöket på seniorcentralen eftersom de befann sig i verksamhetens lokaler. Resterande nio personer som anmält sitt intresse kontaktades för bokning av intervju via telefon. Inför telefonkontakten utformades ett schema för intervjuerna där det avsattes en timme för varje informant. Författarna tog sedan kontakt med informanterna för att boka en tid till intervju. Vid telefonkontakten valde två informanter att avstå från att delta. Efter kontakten återstod nio kvinnor som var villiga att delta och bidra med sina upplevelser. Intervjuerna genomfördes under två dagar, under första dagen var det en informant som valde att avstå från intervjun, därmed blev det ytterligare ett bortfall. Vid andra intervjutillfället tog författarna kontakt med ytterligare en informant som befann sig på seniorcentralen. Efter information om intervjun och examensarbetet valde informanten att ställa upp. Därmed blev det slutliga antalet informanter nio stycken kvinnor. Datainsamlingsinstrument Det datainsamlingsinstrument som författarna ansåg lämpligt var en ostrukturerad intervju. Vid intervjun användes en intervjuguide för att underlätta samtalet (bilaga 4). Intervjuguiden innefattade ett antal öppna frågor som sedan utvecklades med följdfrågor (DePoy & Gitlin, 1994/1999). Som en förberedelse inför datainsamlingen genomfördes en testintervju med en icke beroende, äldre person som fick svara på frågorna. Efter testintervjun kunde författarna konstatera att frågorna var begripliga och det behövdes inga justeringar. Intervjun innebar att författaren ställde frågor som gav utrymme för informanten att svara med egna ord. Datainsamling Under de två dagarna som intervjuerna genomfördes hade författarna tillgång till ett konferensrum som var bokat på seniorcentralen. Ingen hade insyn till rummet då fönstret hade utsikt mot fastighetens innergård. Vid intervjun var endast informanten och en av författarna närvarande. Under första dagen genomfördes sex intervjuer, varav intervjuerna fördelades tre 6

11 på vardera författare. Den andra dagen genomfördes fyra intervjuer, där författarna genomförde två vardera. Den slutliga fördelningen för författarna blev fem, respektive fyra intervjuer. Intervjun inleddes med att författaren hälsade informanten välkommen och därefter berättade författaren kort om syftet med intervjun och att det insamlade materialet skulle hanteras konfidentiellt. Dessutom blev informanten informerad om att deltagandet var frivilligt och att de hade möjlighet att avbryta intervjun när de önskade. Informanten fick även ge sitt samtycke till att intervjun skulle bandinspelas. Därefter fick informanten ge sitt samtycke skriftlig i enlighet med Vetenskapsrådet (2002). Efter det började intervjun och bandinspelningen startades. Vid den ostrukturerade intervjun ställde författarna de öppna frågor som skulle behandlas (bilaga 4). Utifrån vad informanten berättade användes följdfrågor för att erhålla mer information. Under intervjun fick författarna bekräfta med informanten om att informationen hade uppfattats rätt. Därefter avslutades intervjun med en kort sammanfattning och författarna tackade informanten för sitt deltagande. Alla intervjuer tog i genomsnitt 30 minuter. Databearbetning Efter intervjuerna skrevs det bandinspelade materialet om till pappersformat för att lättare kunna analyseras. Detta gjorde varje författare enskilt och skrev endast över sina egna inspelade intervjuer. Efter genomförde författarna en kvalitativ innehållsanalys av materialet tillsammans enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Dessutom läste författarna igenom varje intervju flera gånger för att skapa en helhetsuppfattning av materialet. Vid studiens kvalitativa innehållsanalys användes ett antal begrepp som Lundman och Hällgren-Graneheim (2008) beskrev enligt följande: Valet av analysenhet var när författarna betraktade alla de intervjuer som genomförts, dvs. all information som hade samlats in. En domän var delar av informationen som belyste ett specifikt område. Området berodde på vad informanten berättade kring de ställda frågorna. Därför belyste domänerna de frågor som togs upp vid intervjun. En meningsenhet var ett antal meningar som alla informanterna lyfte men uttryckte på olika sätt. Under databearbetningen genomfördes kondensering som var en process där författarna kortade ner texten för att bli mer lätthanterlig. Därefter abstraherades den kondenserade texten, viket innebar att innehållet blev mer logiskt. Efter det blev texten försedd med koder som sammanfördes till kategorier (figur 1). Exemplet i Figur 1. visade indelningen av domänen upplevelse av aktivitetsutbudet. Meningsenheten beskrev ett citat från Informant 4, detta citat skrevs i en enklare form, en så kallad kondenserad meningsenhet och blev därefter försedd med en kod. 7

12 Domän Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Upplevelse av aktivitetsutbudet Jo det är väldigt skiftande måste jag säga, så det finns något för alla jag har så mycket och göra Det är väldigt skiftande, det finns något för alla, jag har så mycket att göra Kod Underkategori Kategori Mycket bra Finns allt Mycket bra varierande aktiviteter Upplever att aktiviteterna är bra och givande så. FIGUR 1: Ett exempel på analys av domän, meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori. Efter att det skett en selektion av det omskrivna materialet grupperades viktiga citat utifrån de frågor som ställdes under intervjun. Därefter delades citaten in i kategorier som tillsammans bildade ett övergripande tema. Detta för att visa på skillnader och likheter i det omskrivna materialet. Figur 2. visade sammanställningen av de underkategorier och kategorier som bildades efter databearbetningen. Resultatet delades in i tre kategorier som tillsammans bildade ett övergripande tema. De kategorier som sammanställdes till ett tema var aktiviteterna är givande, men önskar även fler aktiviteter, trivsamt men behov av större utrymme och känsla av tillhörighet, men även osäkerhet inför framtiden. Dessa kategorier bildade temat positiv upplevelse trots osäkerhet om framtiden. Underkategorier Kategorier Teman Det finns något för alla Aktiviteterna är Något att se fram emot givande, men önskar även fler alternativ Bra men gärna fler aktiviteter Trivsam miljö Centralt beläget Ovisshet om förändringar Osäker inför framtiden Förhoppning om en fortsättning Trivsamt, men behov av större utrymme Känsla av tillhörighet, men även osäkerhet inför framtiden Positiv upplevelse trots osäkerhet om framtiden FIGUR 2: Sammanfattning av resultatet i övergripande tema, kategori och underkategori. Etiska överväganden Enligt Vetenskapsrådet (2002) hade informanterna ett berättigat krav, individskyddskravet, som innebar att de skyddades från att obehöriga fick en inblick i deras livssituation. Enligt Olsson och Sörensen (2007) fick informanterna i enlighet med informationskravet, information om examensarbetets syfte och hur intervjun skulle gå tillväga. Dessutom fick de en mer noggrann beskrivning av vad deras medverkan innebar. Denna information gavs både 8

13 skriftligt och muntligt för att ge informanterna möjlighet att ställa frågor. Deltagandet i examensarbetet var frivilligt vilket Vetenskapsrådet (2002) benämner som samtyckeskravet. Kravet innebar också att informanterna gav sitt samtycke skriftligt till att intervjun genomfördes. Eftersom inga personuppgifter redovisades offentligt i examensarbetet, tog författarna hänsyn till konfidentialitetskravet. I enlighet med nyttjandekravet fick ingen obehörig tillgång till det insamlade materialet. Enligt Hälsohögskolan i Jönköping (2012) genomförde författarna en etisk egengranskning (bilaga 5) för att försäkra att examensarbetet skedde inom ramen för de etiska aspekter som var aktuella. Resultat Den tidigare genomförda databearbetningen gav författarna möjlighet att sammanställa informanternas upplevelser av aktivitetsutbudet på en seniorcentral. Därmed redovisas resultatet med beskrivande text utifrån citaten från informanternas upplevelser. Tema: Positiv upplevelse trots osäkerhet om framtiden Seniorcentralen gav informanterna möjlighet till aktivitet utanför hemmet med ett mycket varierande utbud. Aktivitetsutbudet bjöd in till gemenskap och många av informanterna upplevde minskad känsla av ensamhet. De aktiviteter som seniorcentralen erbjöd gav informanterna något att se fram emot och aktiviteterna upplevdes givande och medryckande. Informanterna kände ett behov av ytterligare aktiviteter som var mer underhållande men att de aktiviteter som verksamheten erbjöd var tillräckligt. Utöver det upplevde informanterna att det var en trevlig och inbjudande miljö som möjliggjorde till aktivitet men att det vid större sammankomster var något begränsat. Seniorcentralens aktivitetsutbud var tillgängligt för alla på grund av sin centrala placering i samhället och att alla seniorer var välkomna att besöka verksamheten. Eftersom seniorcentralen var ett projekt upplevde informanterna en viss osäkerhet gällande verksamhetens framtid. Trots det uppskattade informanterna att de hade fått ta del av aktivitetsutbudet och uttryckte en förhoppning om att verksamheten och dess aktiviteter skulle få finnas kvar även i framtiden. Det övergripande temat kunde då sammanfattas som att informanterna hade en positiv upplevelse av seniorcentralen men att de var osäkra gällande verksamhetens framtid. Kategori: Aktiviteterna är givande, men önskar även fler alternativ Informanterna uttryckte att de aktiviteter som seniorcentralen erbjöd var både givande och varierande. Samtidigt var antalet aktiviteter tillräckligt men att informanterna i vissa fall kunde tänka sig fler aktiviteter. Utbudet i sin helhet var flertalet väldigt nöjda med och de uttryckte en stor tacksamhet för de aktiviteter som erbjöds. Informanterna upplevde att flertalet skulle sitta ensamma i sina lägenheter om de inte hade haft samma möjlighet att delta i seniorcentralens aktiviteter. Därför var informanterna glada för att de hade fått ta del av seniorcentralens aktivitetsutbud och beundrade personalen för vad de hade gjort för dem. Informanterna upplevde att de fick ta till sig nya kunskaper om åldrandet och att det gav en 9

14 ökad förståelse för de förändringar som sker i samband åldrandet. Därför upplevde de aktivitetsutbudet som givande och att de vid olika föreläsningar kunde ta till sig informationen som var både intressant och viktigt att veta. Eftersom aktivitetsutbudet var stort kunde informanterna tycka att det inte behövdes mer aktiviteter eftersom de inte hann med mer. Jag tycker man har väldig nytta av det här... jag upplevert som som mycket bra och ibland kan det väl bli lite väl ofta jag tycker det är bra, man får en kick...till att bli en bättre människa. (Informant 1) Utifrån citatet upplevde informanten att aktiviteterna som anordnades ibland kunde bli lite väl ofta men att aktiviteterna var bra och gav en kick. Underkategori: Det finns något för alla Informanterna upplevde aktivitetsutbudet som mycket bra och att det var variation bland aktiviteterna.. Informant 6 sa Det finns väldigt mycket utbud det är ett väldigt stort utbud, blandat för alla, det finns nått för alla. Därför menade informanten att de flesta besökarna var nöjda med aktivitetsutbudet och alla kunde hitta en aktivitet som passade dem. De aktiviteter som erbjöds tyckte informanterna var jättebra och de uttryckte tacksamhet för att de fanns. Dessutom var det ett flertal informanter som deltog på gymnastik varje vecka vilket de också uppskattade då de kände sig mer rörliga och hade mer energi. Därmed var aktivitetsutbudet väldigt bra och de beundrade personalen för deras arbete. Mycket bra, mycket trevligt annars skulle man ju sitta här alldeles ensam i sina lägenheter, jag tycker det är väldigt trevligt så länge man är, kan delta och är pigg och kry så är det jätteroligt tycker jag. (Informant 5) Utifrån det upplevde informanten att hon nu i samband med seniorcentralens start fick möjlighet att utföra aktiviteter utanför hemmet, vilket hon tyckte var både roligt och givande. Informanterna tyckte då att aktiviteterna hade gett en positiv inverkan på deras liv när de kände att det fanns aktiviteter som passade alla trots deras olika intressen och förmågor. Underkategori: Något att se fram emot Utifrån aktiviteterna som fanns på seniorcentralen upplevde informanterna att verksamheten i sin helhet gav dem något att se fram emot. Informant 2 sa Ett lyft, man ser fram emot det, väntar Likaså hade informanterna en positiv inställning till verksamheten och tyckte att seniorcentralen var jättebra. Informanterna önskade att fler skulle få upp ögonen för aktiviteterna som erbjöds så att verksamhetens idé kunde spridas vidare. Detta för att fler äldre personer inte skulle gå miste om det som flertalet såg fram emot. Informanterna upplevde att verksamheten i sin helhet var trivsam, bra och de kände glädje och tacksamhet. Därmed uttryckte Informant 5 att Ja jag tycker det är bra, jag trivs bra och jag tycker man känner sig glad och trevlig när man har vart på dem här mötena och det... Informanterna upplevde informanten att aktiviteterna hon medverkade i, gjorde henne glad. Likaså tyckte informanterna att personalen visade omsorg och hade ett trevligt bemötande vilket var viktigt när de deltog i aktiviteterna. 10

15 Underkategori: Bra men gärna fler aktiviteter Utöver aktiviteterna som erbjöds upplevde informanterna att de gärna ville testa och utföra fler aktiviteter. Detta för att flertalet hade fått mersmak och önskade att testa något nytt. Även om informanterna önskade en aktivitet som var roligare så tyckte de att aktiviteterna som fanns var väldigt bra. Informant 5 upplevde att något roligare kunde det ju va men det skulle kunna vart nåt mera tycker jag Utifrån det tyckte informanterna att det borde finnas fler underhållande aktiviteter för att kunna tillgodose flera av besökarnas behov. Informanterna upplevde även att föreläsningarna som arrangerades var väldigt givande och de ville gärna inhämta mer kunskaper kring olika ämnen som var aktuella för dem. Likaså tyckte informanterna att antalet träffar under veckan kunde utökas så att fler hade möjlighet att ta del av aktivitetsutbudet. Informanterna upplevde att aktiviteterna som fanns på seniorcentralen var bra och att flera var väldigt nöjda med de aktiviteter som erbjöds. Trots det upplevde informanterna ett visst behov av fler aktiviteter och att de kunde vara lite roligare. Informant 3 sa Det klart att funnits där resurser så vore det inte fel med fler aktiviteter jag tycker att dem aktiviteterna som finns och har funnits har varit väldigt bra. Informanten uttryckte ett visst behov av mer resurser i form av personal, pengar och större utrymmen för att öka utbudet av aktiviteter men samtidigt var hon tacksam för de aktiviteter som fanns. Därför kunde informanterna förstå att det behövdes mer resurser för att aktivitetsutbudet skulle kunna utökas. Samtidigt fanns det ett antal aktiviteter som hade tagits bort från utbudet och informanterna önskade därför att de skulle införas igen. Utifrån det tyckte informanterna att det inte fick bli några mer nedskärningar utan att de hellre utökade aktivitetsutbudet för att kunna aktivera fler besökare. Kategori: Trivsamt, men behov av större utrymme Informanterna upplevde att seniorcentralen hade ett bra, centralt läge och att det var lätt att ta sig dit. Miljön inomhus var fräsch och anpassad utifrån informanternas behov. Informanterna upplevde även att miljön var inbjudande och de kände sig välkomna. Däremot tyckte informanterna att det kunde bli lite trångt vid vissa aktiviteter som lockade många besökare. Vid exempelvis underhållningen som var en populär aktivitet hade flera besökare svårt att hitta rum för att vara med. Informant 6 uttryckte Jo den är bra, lite trångt ibland för vi är så mycket folk Därför tyckte informanterna att ifall intresset och antalet besökare ökade så skulle det krävas en bättre planering och större utrymmen för att alla skulle få plats. Därmed skulle inte utrymmet i lokalen vara ett hinder för dem som ville vara med. Underkategori: Trivsam miljö Informanterna uttryckte att miljön var en viktig del i besöket på seniorcentralen eftersom alla var beroende av att lokalerna var tillgängliga. Därmed tyckte de att miljön var bra och lokalerna hade en trevlig inredning. Informant 9 upplevde miljön som jag tycker det är enormt emot vad jag har upplevt tidigare, så upplever jag det väldigt positivt, ja det är otroligt vad dom har ordnat här nej jag tycker miljön här är otrolig Eftersom informanten refererade till tidigare erfarenheter var hon imponerad över personalens arbete och att miljön upplevdes positiv. Informanterna tyckte generellt att lokalerna var trevliga och att de bjöd in till aktivitet. 11

16 Underkategori: Centralt beläget Informant 6 upplevde miljön delvis begränsad då informanten sa för det är ju smidigt att ta sig hit och finns ju hissar och alla kan ju komma hit det är fräscht och snyggt. Utifrån det upplevde informanten att det fanns möjlighet för alla att ta sig till seniorcentralen utan större hinder eftersom verksamheten var centralt beläget. Likaså var byggnaden anpassad för personer med funktionsnedsättning eftersom dörrarna saknade trösklar och det fanns hiss. Vidare kunde informanterna inte se några behov av förändringar i miljön. Dessutom menade informanterna att de kunde känna sig trygga i miljön eftersom det hela tiden fanns någon bland personalen som var tillgänglig. Utöver det tyckte informanterna att seniorcentralen hade en fördel då byggnaden var en del av stadskärnan. Informant 4 sa Jo det är bra, inga inbrottstjuvar, det är trevligt här, nära till stan är det ju. Därmed var verksamhetens placering viktigt eftersom fler skulle kunna gå dit på egen hand. Kategori: Känsla av tillhörighet, men även osäkerhet inför framtiden Informanterna upplevde att verksamheten var trivsam och bjöd in till gemenskap. De kände en glädje över att ha deltagit i aktiviteterna som seniorcentralen erbjöd. Likaså upplevde de en känsla av tillhörighet vid besöket på seniorcentralen. Väldigt positivt, är det faktiskt, träffar mycket trevliga människor, och ja alla tycker det är positivt, man träffar ju folk som både som bor här och som kommer utifrån och ja just det här att det blir fin gemenskap. (Informant 6) Detta var en viktig aspekt som informanten nämnde då det dels bjöd in till gemenskap och att andra utifrån kunde besöka seniorcentralen. Eftersom det var ett ständigt tillflöde av nya besökare upplevde informanterna att det skedde ett tillskott av nya kontakter med personer de aldrig hade träffat förut. Aktivitetsutbudet upplevdes därför som lustfyllt och det var något som många av informanterna såg fram emot. Utöver det var informanterna glada för att seniorcentralen låg i samma byggnad som ett äldreboende och att det fanns en restaurang där de kunde äta lunch tillsammans. Underkategori: Ovisshet om förändringar Informanterna tyckte det var svårt att tala om seniorcentralens framtid och Informant 1 uttryckte ja det har jag svårt att sia om!... Likaså upplevde informanterna att utbudet kommer att förändras i framtiden men var osäkra i vilken utsträckning. Aktiviteter, ja det kommer nog ändras när 40-talisterna kommer hit, då kommer det nog bli lite mer med dator och så nej men aktiviteterna kan jag inte påverka mer än, för de är så bra på att hitta på så sen när de fick seniorcentralen så har det ju lite nya saker (Informant 4) Utifrån det upplevde informanterna att personalen på seniorcentralen var bra på att arrangera aktiviteter och sen seniorcentralen startade så hade det tillkommit nya aktiviteter i deras liv. Informanterna förutspådde även att nästkommande generation skulle ha ett tydligare behov av teknisk stimulering och att aktiviteterna skulle anpassas utifrån det. 12

17 Underkategori: Osäker inför framtiden Informanterna var tacksamma för seniorcentralens utbud och hur aktiviteterna har påverkat deras liv till det bättre. Därför uttrycktes starka förhoppningar om att verksamheten skulle få fortsätta även i framtiden. Eftersom aktiviteterna medförde en positiv inverkan på informanternas liv, önskade de att fler seniorer i andra städer skulle få uppleva det som seniorcentralen bidrog till. Samtidigt var flertalet osäkra och hade svårt att uttala sig om verksamhetens framtid eftersom det var ett projekt. Däremot trodde informanterna att verksamheten skulle få finnas kvar i framtiden och att aktivitetsutbudet utvecklades positivt. För att verksamheten skulle få utvecklas tyckte informanterna att personalen kunde vara lyhörda och få inspiration från andra verksamheters aktivitetsutbud. Detta för att ge en ökad variation och tillskott av nya influenser och inspirationskällor. Underkategori: Förhoppning om en fortsättning Eftersom informanterna var nöjda med aktiviteterna som erbjöds kunde de uttrycka en förhoppning om att verksamheten skulle få fortsätta även i framtiden. Ja det här är ju ett projekt och min skräck har varit hela tiden att när pengarna är slut så är seniorcentralen slut, och det tror jag vore förödande nu när man har byggt upp det här och fått en förtroende så man bara hoppas att de ska kunna hitta lösningar så att det får fortsätta. (Informant 7) En oro uttrycktes över seniorcentralens framtid men samtidigt en förhoppning om att verksamheten skulle få finnas kvar. Informanterna gav uttryck för att seniorcentralen och dess aktiviteter skulle få fortsätta och att ingen utav aktiviteterna fick dras in. De kunde heller inte ge några direkta förslag på ytterligare aktiviteter utan att aktiviteterna och den sociala gemenskapen skulle få finnas kvar även i framtiden. Diskussion Metoddiskussion Eftersom seniorcentralen redan förde statistik över hur många besökare de hade, ville författarna belysa de äldre personernas subjektiva upplevelse av aktivitetsutbudet. Författarna valde en kvalitativ metod som syftade till att bilda en helhetsuppfattning av det område som studerades i enlighet med Olsson och Sörensen (2007). Metoden genomfördes med hjälp av djupintervjuer där författarna strävade efter att beskriva äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på seniorcentralen, nu och i framtiden. Enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2008) redovisades författarnas förförståelse, för att visa att det inte hade någon inverkan på tolkningen och noggrannheten i resultatet vilket ökade trovärdigheten i examensarbetet. Trovärdigheten stärktes när författarnas egna värderingar inte inverkade på det insamlade materialet. Efter varje intervju träffades författarna och diskuterade den för att genom reflektion göra eventuella ändringar inför nästa intervju. Författarna diskuterade hur informanterna uppfattade frågorna för att komma överrens om liknande följdfrågor så att insamlingen blev likvärdig. Enligt DePoy och Gitlin (1994/1999) var urvalet i examensarbetet målinriktat eftersom 13

18 författarna valde de äldre personer som besökte seniorcentralen. Urvalet var också baserat på lämplighet då personalen valde de äldre personer som hade erfarenhet av aktivitetsutbudet på seniorcentralen. Författarna diskuterade med personalen på seniorcentralen om de ansåg att antalet intresseanmälningar räckte. Personalen uttryckte att antalet var tillräckligt även om författarna påtalade att antalet inte kunde ge en representativ bild av aktivitetsutbudet. Vid urvalet kunde författarna i efterhand se att mer information om inklusions- och exklusionskriterierna gällande informanterna hade varit att föredra för personalen. Dessutom kan författarna i efterhand önska att fler män hade visat intresse för examensarbetet, då det hade varit intressant att få deras perspektiv. Olsson och Sörensen (2007) menade att vid kvalitativa studier studerades ett fåtal individer utifrån flera aspekter. Eftersom författarnas studie endast innefattade nio informanter kunde resultatet enbart stå för den gruppen. Därför kunde författarna inte uttrycka några generella slutsatser. I examensarbetet valde författarna att använda ostrukturerade intervjufrågor, då det enligt Patel och Davidson (2011) ansågs mest lämpligt vid kvalitativa intervjuer. Olsson och Sörensen (2007) menade att den kvalitativa metoden fokuserade på ostrukturerade frågeställningar där olika tankar och aspekter successivt fördjupades samtidigt som en teori växte fram. För att intervjun skulle vara trovärdig var det enligt Carlsson (2008) viktigt att informanten fick information om det författarna önskade att studera. Det var även viktigt att författarna funderade kring hur frågorna ställdes under intervjun och hur olika formuleringar kunde ge olika svar. Därför valde författarna att testa intervjufrågorna på en utomstående och icke beroende äldre person, för att veta om de var begripliga eller krävde omformulering. Efter testintervjun konstaterade författarna att frågorna var begripliga och informanten gav utförliga svar vilket ökade trovärdigheten. Enligt DePoy och Gitlin (1994/1999) presenterade författarna de ämnesområden som skulle behandlas. Intervjun inleddes med en kort beskrivning av syftet och att det insamlade materialet skulle hanteras konfidentiellt. Detta var viktigt för att informanterna skulle ge utförliga svar som bidrog till det slutliga resultatet. Därför var det av betydelse att svaret överenstämde med de frågor som ställdes. Dessutom fick informanten enligt Paulsson (2008) information om att deltagandet var frivilligt och att de hade möjlighet att avbryta intervjun när de önskade. Därefter fick informanten ge sitt samtycke skriftligt. Författarna valde att genomföra intervjuerna enskilt av respekt för informanten, då de hade förståelse för att två intervjuare kunde skapa förvirring och osäkerhet. Under intervjun konfirmerade författarna med informanten om att informationen hade uppfattats rätt. Efter intervjuerna skrevs det bandinspelade materialet om till pappersformat för att lättare analyseras i enlighet med Olsson och Sörensen (2007). Enligt Paulsson (2008) samlades materialet in och författarna genomförde löpande analyser för att öka noggrannheten i examensarbetet och minska antalet fel. Därefter läste båda författarna igenom varje intervju flera gånger för att skapa en helhetsuppfattning av materialet. Enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2008) ökade tillförlitligheten i resultatet när båda författarna läste samtliga intervjuer och genomförde analysen tillsammans. 14

19 Enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008) delades det omskrivna materialet in i kategorier. Detta för att förklara innebörden av fenomenet som studerades. Vid tolkningen av informationen var det en förutsättning att författarna hade en förståelse för sammanhanget vilket i sin tur stärkte trovärdigheten. Enligt Patel och Davidson (2011) och Lundman och Hällgren-Graneheim (2008) innehöll resultatet av en kvalitativ studie text med citat från intervjuerna. Eftersom resultatet representerade det som skulle beskrivas ansågs det enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008) ha en hög grad av giltighet. Resultatdiskussion Examensarbetets syfte var att beskriva hur äldre personer upplevde miljön på en seniorcentral och verksamhetens aktivitetsutbud, nu och i framtiden. Resultatet visade att informanterna som tog del av seniorcentralens aktivitetsutbud upplevde att det var positivt. Likaså tyckte de att aktiviteterna som erbjöds var givande och något som de såg fram emot. Informanterna kände gemenskap i de sociala aktiviteter som erbjöds och de fick möjlighet att etablera nya kontakter utanför hemmet. Genom seniorcentralens aktivitetsutbud kunde informanterna känna ökad meningsfullhet i vardagen. Seniorcentralens lokaler var anpassade utifrån informanternas olika behov och kapaciteter vilket gjorde det möjligt för fler att delta i aktivitetsutbudet. Dessutom kunde informanterna uppleva att lokalerna var begränsade vid större sammankomster men att de trots det upplevde att miljön inomhus var inbjudande och de fick inspiration till att delta i aktiviteterna. Däremot uppskattade informanterna att seniorcentralen var centralt beläget och att fler seniorer hade möjlighet att ta sig dit. Sammanfattningsvis hoppades informanterna att seniorcentralen som verksamhet skulle få fortsätta även i framtiden och att aktivitetsutbudet skulle få bestå. Författarna förstod att informanterna upplevde seniorcentralens aktivitetsutbud positivt eftersom de kände gemenskap i det sociala sammanhanget när de fick utföra aktiviteter utanför hemmet. Detta menade Bowling (2008) var viktigt för äldre personer att få bevara sina fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter, men även sin kognitiva förmåga och sitt sociala nätverk. Alla aktiviteter som seniorcentralen erbjöd gav informanterna tillfälle att interagera med varandra samt personalen. Kielhofner (2008) menade att aktiviteter innebar interaktion med andra människor i form av sociala grupper. Vidare såg författarna ett samband med Kielhofner (2008) resonemang om att alla individer skulle ges möjlighet att välja om de vill ingå i en social grupp genom att vara medveten om dess syfte då seniorcentralen erbjöd aktiviteter för alla. Enligt Christiansen och Townsend (2010) kunde seniorcentralens besökare känna meningsfullhet då de interagerade med varandra i de sociala aktiviteter som verksamheten erbjöd. Det innebar att informanterna hade möjlighet att frivilligt delta i de aktiviteter som bäst passade deras behov och intressen. Horowitz och Chang (2004) betonade vikten av att äldre personer var aktiva och engagerade i meningsfulla aktiviteter vilket författarna genom informanternas upplevelser kunde se att aktivitetsutbudet medförde. Genom detta upplevde informanterna från seniorcentralen positiv effekt på sin hälsa och kände meningsfullhet. 15

20 Samtidigt önskade några av informanterna mer aktiviteter som tillfredsställde deras behov utifrån självskattad hälsa. Jakobsson et al. (2006) menade att det behövdes ett bredare utbud av preventiva åtgärder för att främja äldre personers hälsa. Boulton-Lewis et al. (2006) beskrev att äldre personer hade ett intresse av att lära sig nya saker och att det var viktigt för ett framgångsrikt, aktivt åldrande. Utbudet av aktiviteter på seniorcentralen gav informanterna möjlighet att ta till sig ny information, vilket då gav dem ett framgångsrikt och aktivt åldrande i enlighet med Boulton-Lewis et al. (2006). Författarna förstod att informanterna upplevde positiv effekt av att delta i aktiviteterna då de var anpassade utifrån deras förmågor. Detta motverkade Kielhofners (2008) tankar om att när en äldre person förlorar en del av sin kapacitet kunde det påverka individen negativt. Aktivitetsutbudet på seniorcentralen gav de äldre personerna möjlighet att välja aktiviteter som ställde rimliga krav utifrån personernas unika förmågor. Dessutom menade Häggblom- Kronlöf och Sonn (2005) att äldre personer hade lättare att utföra en aktivitet som tog hänsyn till den fysiska förmågan, självskattade hälsan och den sociala omgiviningen som varje person upplevde. Wilcocks (2006) tankar om occupational justice, rätten till att utföra de aktiviteter personerna önskade kunde tillgodoses då informanterna upplevde att det fanns aktiviteter för alla. Eftersom informanterna uttryckte sig positivt om seniorcentralens miljö och att byggnaden var centralt beläget så bidrog det till att fler valde att delta i verksamhetens aktiviteter. Kielhofner (2008) menade att miljön möjliggjorde valet till aktivitet men att den också motiverade till aktivitet. Informanterna upplevde att miljön var tillgänglig för alla på seniorcentralen vilket innebar att äldre personer med funktionsnedsättningar deltog i aktiviteterna. Den subjektiva upplevelsen från informanterna var att seniorcentralen var anpassad utifrån individernas förmågor och att verksamhetens miljö inte ställde för höga krav. Tollén, Fredriksson och Kamwendo (2008) menade att äldre personer trots funktionsnedsättningar skulle ha möjlighet att delta i sociala aktiviteter eftersom det bidrog till en ökad känsla av tillfredsställelse och tillhörighet. Kielhofner (2008) beskrev att en utmanande miljö kunde väcka engagemang, uppmärksamhet och få den äldre personen att prestera maximalt. Seniorcentralen erbjöd informanterna möjlighet att delta i aktiviteter utanför hemmet i en lokal som var tillgänglig för alla. Informanterna uttryckte dock att det uppstod vissa begränsningar vid aktiviteter som lockade många besökare. Författarna förstod därmed att aktiviteterna i vissa fall var populära och att verksamheten inte tog hänsyn till det ökande intresset. Detta på grund av det begränsade utrymmet i lokalerna. Häggblom-Kronlöf och Sonn (2005) beskrev hur äldre personer som fortfarande bodde kvar i sitt hem upplevde ett stort behov av varierande aktiviteter. Enligt Green et al. (2005) uppskattade äldre personer att ha tillgång till en mötesplats för att de då hade möjlighet att utföra aktiviteter utanför hemmet. Eftersom informanterna hade förhoppningar om att seniorcentralens verksamhet skulle få fortsätta kunde författarna se ett behov av att landstinget tillsammans med kommunen skulle fortsätta satsa pengar på att bevara aktivitetsutbudet. Författarna såg även potential för fler aktörer att engagera sig och etablera ett samarbete med seniorcentralen och därmed utöka 16