Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Transkript

1 Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet

2 Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan Syftet med hembesöken är Att öka individens trygghet genom information om samhällets tjänster och övriga kontakter eller tips som kan ha betydelse för den enskilde Vid eventuellt behov av hjälp och stöd eller ytterligare information hänvisa vidare/förmedla kontakt med rätt person. Att försöka motivera individen till en bättre säkerhet i vardagen för att upptäcka fallrisker och förebygga fallolyckor Att öka kunskapen om målgruppens levnadsförhållanden, synpunkter och framtida behov. Metod Förebyggande hembesök alternativt informationsmöte erbjöds personer som under 2015 blev 80 år, födda 1935, och inte hade pågående hemtjänst eller hemsjukvårdsinsatser. De som enbart hade trygghetslarm eller haft tillfälliga Hsl-insatser har också erbjudits ovanstående. Erbjudande om förebyggande hembesök skickades ut områdesvis tillsammans med informationsbroschyren "Senior i Lunds Kommun", och svarsbrev med förfrankerat kuvert. De som tackar ja till hembesök blir uppringa för tidsbokning. Hembesöket tar ca 1-1½ timme. De som inte skickade in något svar på erbjudandet fick efter några veckor en påminnelse Hembesöken har genomförts av en person, arbetsterapeut. Samtalet bygger på ca 45 frågor och kretsar kring ADL, fysisk aktivitet, hälsa, boende, sociala aktiviteter och trygghet. En del av samtalet handlar om fallprevention och i de fall man önskat en genomgång av bostaden avseende fallrisker har detta gjorts. Broschyrer och relevant information lämnas, beroende på personens behov och önskemål. Vid behov hänvisas vidare, alt. förmedlas kontakter med med olika yrkesgrupper, oftast till arbetsterapeut och/eller biståndshandläggare men också sjukgymnast i kommunens hemsjukvård samt demenssjuksköterska. Svar på frågor som ställs och annan information som framkommit under hembesöken, registreras och sammanställs med hjälp av ett statistikprogram. Programmet gör det också möjligt att göra korsjämförelser t.ex man/kvinna. Utskick och hembesök I januari 2015 fanns 510 personer i Lunds kommun som var födda Av dessa bodde 15 personer på särskilt boende och 96 hade pågående Sol och/eller HSL-insatser. Några hade nyligen haft besök i samband med att make/maka blev 80 och tyckte att det blev för tätt inpå tidigare besök. Ytterligare några föll bort under året, utflyttade, avlidna och de som påbörjat insatser. Totalt 375 tillhörde målgruppen och erbjöds ett förebyggande hembesök/informationsmöte, 105 tackade ja till hembesök, efter påminnelse, och 102 hembesök genomfördes. 58

3 personer tackade ja till att komma till informationsmöte. Fyra informationsmöten hölls vid olika tidpunkter och ca 80 personer deltog i dessa. 44 % har tackat ja till antingen hembesök eller informationsmöte, några personer var intresserade av både hembesök och att komma till informationsmöte. En liten minskning av antalet ja-svar har skett sedan föregående år. Andelen personer som inte svarat trots påminnelse har ökat något sedan föregående år. Av de som besöktes var, liksom tidigare år, en stor andel kvinnor. 64 kvinnor och 38 män. Boende Nästan alla svarar att den nuvarande bostaden fungerar bra i nuläget men ca 16 % har funderingar på att flytta. Över hälften, 59 %, uppger att de har flyttat till en mer funktionell bostad under de senaste 20 åren och utav dessa har de flesta (75 %) flyttat under de senaste tio åren. Inne i Lund dominerar bostadsrätterna. Flera av de som bor i bostadsrätter inne i staden har flyttat från villaboende i Lund, byarna eller kranskommunerna. Fördelningen hyresrätt/bostadsrätt/småhus har genom åren varit relativt konstant inne i staden medan det i byarna varierat kraftigt, troligtvis beroende på ett för litet statistiskt underlag.

4 Av de som besöktes hade drygt en femtedel enbart tillgång till badkar och måste stå eller stå på knä i detta för att duscha. Många hade inte gjort någon åtgärd för att öka säkerheten i samband med dusch i badkar. Trösklar och trappor, i någon form, i bostaden är också faktorer som kan komma att orsaka problem. De som har några få trappsteg till ytterdörren upplever inte detta som ett större problem i nuläget medan i stort sett alla som bor på tredje eller fjärde våningen utan hiss upplever detta om ett stort problem. Vardagsaktiviteter Ingen av de tillfrågade bedömde att de var i behov av hjälp med sin personliga ADL. 17 % ansåg sig vara i behov av hjälp med någon eller några vardagsaktiviteter typ städning, fönsterputs, inköp eller trädgårdsarbete. Några ansåg att de egentligen behövde hjälp men utförde trots detta sysslorna själva. Övriga hade hjälp av make/maka, barn, barn-barn eller utnyttjade hushållsnära tjänster. Cirka 45 % av alla besökta utnyttjade hushållsnära tjänster (rut-avdrag) till en eller flera aktiviteter, eller som komplement till eget arbete. Vanligast är hjälp med fönsterputsning och städning. En femtedel av de som har trädgård uppger att de har hjälp, oftast med klippning av häckar. Hälsa o livsstil 63 % uppger att de har en god eller mycket god hälsa, detta är en liten ökning sen tidigare år. Andelen som uppgett att de har dålig hälsa har dock ökat något och ligger på 12 %. Om man även beaktar alla som tackar nej till hembesök med motivering att man är pigg, frisk och aktiv är det väldigt många 80-åringar i Lunds kommun som upplever att de har en god hälsa.

5 85 % av de tillfrågade tar receptbelagda läkemedel regelbundet. Det allra flesta har också primärvårdskontakt minst en gång om året. 12 % uppger att de sällan eller aldrig går på läkarbesök 14 % vårdar eller hjälper någon annan, oftast make eller maka men det kan också vara barn, en bekant eller granne. Drygt 80 % uppger att de vistas ute dagligen, bortsett från perioder med snö o halka. De flesta är medvetna om vikten av att vistas utomhus samt att röra på sig. Motion kan se väldigt olika ut, promenader, trädgårdsarbete och stavgång är de vanligaste motionsformerna. Styrketräning, gruppgymnastik, golf och tennis är också relativt vanligt förekommande, ca 60 % uppger att de motionerar minst en gång i veckan. Motion har i flera fall också ett stort värde som social aktivitet, några har varit aktiva i sin tennis eller gymnastikgrupp under många år. Lund har ett stort utbud av Sociala aktiviteter för äldre och de flesta besökta 80-åringar deltar i varierande grad. Drygt en tredjedel deltar sällan eller aldrig i sociala aktiviteter utanför hemmet/familjen. De som uppger att de deltar i sociala aktiviteter, utanför familjen, flera gånger per vecka är till största delen ensamstående kvinnor, 65 %. Kommunikation Jämfört med 80-åringar födda 1929 har antalet som har tillgång till dator ökat väldigt mycket. Många använder numera också surfplattor och smartphones, särskilt de telefoner som lanseras som seniortelefoner. Många av de som är 80 år idag har använt datorer i arbetslivet och känner sig inte främmande för detta. Datorsupporten kan liksom tidigare vara ett problem, särskilt för de som inte har barn och barnbarn eller inte har dessa i närheten.

6 För 80-åringar födda 1929 frågades bara om man hade tillgång till dator, inte användandet. Runt en tredjedel av de besökta cyklar, fler män än kvinnor, många uppger att man slutat att cykla på grund av den anarki som råder bland cyklister i Lund. Tyvärr är det inte så många av cyklisterna som använder cykelhjälm. Andelen män som kör bil är 89 %, en siffra som varit relativt konstant sedan vi började med förebyggande hembesök, en lägre siffra för män födda 1934 får nog ses som en ren tillfällighet pga. litet statistiskt underlag. Andelen kvinnor som kör bil har däremot ökat och har under de senaste tre åren legat på runt 50 %. Gratis bussresor för personer över 75 år är mycket uppskattat och används av många, flera väljer att promenera till centrum eller affärer och sedan ta bussen tillbaka.

7 Fall och fallrisker Mer än två tredjedelar av de tillfrågade upplevde att balansen hade försämrats, och drygt 60 % var rädda för att falla. Nästan 30 % av de som besöktes hade fallit någon gång under det senaste året. De flesta hade fallit utomhus på grund av halka, ojämna stenar på gator och trottoarer eller i samband med trädgårdsarbete. Någon enstaka hade fallit upprepade gånger inomhus. Många känner till FixarMalte tjänsten men ganska få använder sig av den. Sju personer, av 102, uppgav att man utnyttjade FixarMalte. Nästan alla önskade en översyn av bostaden avseende fallrisker. Fallrisker i någon form noterades hos ca 78 % av dessa. Den absolut vanligaste noterade fallrisken var mattor av olika slag. Småmattor i badrum och innanför balkong/terassdörr är en risk om de saknar halkskydd liksom trasmattor i kök och hall. Ett problem, liksom tidigare år, är halkrisker i samband med dusch/bad i badkar. Antalet personer som enbart har möjlighet att duscha/bada i ett badkar är dock något färre än tidigare år och ligger som tidigare nämnts på drygt 20 % av de besökta. Många av dessa saknar halkmatta och/eller något stabilt att hålla i. Även duschplatser kan innebära fallrisker med hala golv och höga insteg eller trösklar. Höga trösklar till badrum är vanligt i lite äldre lägenheter, branta och hala trappor kan vara ett problem i äldre villor och radhus. Information och förmedlade kontakter Vid hembesöken lämnades allmän information om äldreomsorg i Lunds kommun, men mycket information var också riktad utifrån den enskildes behov och funderingar. Information om Fixar-Malte, träffpunkter och volontärförmedling lämnas ofta. Många vill ha information om enklare hjälpmedel att köpa själv, enkla tips i vardagen, eller anhörigstöd, några var intresserade av avgifter inom äldreomsorgen.

8 Säkerhet i vardagen, en broschyr utarbetad av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lämnades ut till alla i övrigt lämnades broschyrer efter behov och intresse Drygt 40 personer hänvisades till andra yrkeskategorier för mer information eller bedömning. Någon gång förmedlades kontakten direkt när personen så önskade. De flesta hänvisningarna görs till arbetsterapeuter i Lunds kommuns Rehabenhet, oftast kopplat till behov av hjälpmedel och översyn av boendemiljön med tanke på fallrisker framför allt i badrum. Personer med gångsvårigheter och funderingar på gånghjälpmedel har hänvisats till Rehabenhetens fysioterapeuter/sjukgymnaster för bedömning. De som har önskemål om trygghetslarm, hemtjänstinsatser eller behöver hjälp då man vårdar en anhörig, har hänvisats vidare till biståndshandläggare och ibland demenssjuksköterska. Informationsträffar För de som är intresserade av information men av olika anledningar inte vill ha något hembesök erbjuds möjligheten att komma till en informationsträff. Fyra informationsträffar har anordnats, i mars, maj, september och november, tre har varit förlagda i Lund och en i Dalby. Vid dessa möten var det förutom arbetsterapeut även biståndshandläggare och avgiftshandläggare som informerade. Boendesamordnare fanns också på plats för att svara på eventuella frågor rörande särskilt boende.vid informationsträffen i november deltog också Räddningstjänst Syd som hade en kortare information om brandskydd. Träffarna har varit välbesökta då de inbjudna har haft möjlighet att ta med sig ytterligare en eller flera personer.

9 Hemsidan Information om Förebyggande hembesök finns på Lunds kommuns hemsida under rubriken äldre, seniorer. Seniorer som inte tillhör målgruppen 80 år, ett tjugotal personer, har efter att ha sett informationen på hemsidan själva ta kontakt för information eller ett förebyggande hembesök. En del av dessa hänvisas direkt vidare till framför allt biståndshandläggare då de uppger att de är i behov av hjälp i hemmet. Synpunkter från Seniorer I samband med hembesöket ges möjlighet att tycka till om olika saker i kommunen nedan följer en sammanställning av de vanligaste synpunkterna. Otryggt att åka buss med rollator om man har balanssvårigheter. Alla chaufförer väntar inte tills man satt sig. Det finns många Fallrisker i Lunds centrum med ojämna stenläggningar på gator och trottoarer samt hänsynslösa cyklister. Saknas en bra Träffpunkt på Norra Fäladen. Positivt att bli erbjuden ett förebyggande hembesök. Dåliga bussförbindelser till och från Genarp. Svårt att flytta till en mindre bostad när det mesta är dyrare än att bo kvar. Reflektioner Förebyggande hembesök ger möjligheter att i ett tidigt skede uppmärksamma risker för fall, behov av larm, hemtjänst, hjälpmedel, bostadsanpassning samt anhörigstöd mm. Att ha kunskap om den hjälp och de insatser som finns att få ger trygghet även om man inte är i behov av det just för stunden. För många känns det tryggt att ha träffat någon från kommunens Vård- o omsorg, det gör det lättare att ta kontakt när man undrar över något. Flera personer som haft förebyggande hembesök tidigare har hört av sig när frågor eller behov av hjälp har uppstått. Informationsguiden Senior i Lund 2014, som skickas ut med erbjudandet om förebyggande hembesök, uppskattas även av de som tackade nej till hembesök. Guiden trycks också upp och finns tillgänglig på kommunens träffpunkter och på de vårdcentraler som har äldrevårdsmottagningar. Broschyren uppdateras kontinuerligt. Antalet 80-åringar som tackar ja till hembesök eller Informationsmöte har som tidigare nämnts minskat ytterligare under året. Är 80-år rätt ålder eller ska man vänta till 81 eller 82?

10 Övrigt Det lokala nätverket för sydvästra Skåne har under 2015 haft två sammankomster, i Lomma och på Räddningstjänsten Syd i Lund. I nätverket ingår representanter från Svalöv, Kävlinge, Lund, Lomma, Burlöv, Malmö, Staffanstorp och Trelleborg. En nationell nätverksträff ägde rum i Örebro i november 2015, arrangerad av de nio seniorlotsar som är verksamma i Örebro Kommun. Drygt 60 personer från cirka 40 olika kommuner deltog. Nätverksträffen innehöll föreläsningar men också avsatt tid för nätverkande.