Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet www.ki.se/im
Forskning om sjukfrånvaro, varför behövs det?
Kristina Kostnader Sjuk - frånvaro Hälso - & sjukvård
Forskning Sjuk- frånvaro < Hälso- & sjukvård
Studies om cost of illness i Pubmed 1989-2006 Identified Cost of illness-studies in PubMed 1989-2006 350 300 Antal studier Number of studies 250 200 150 All studies Mesh Sickness absence 100 50 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Years Anders Norlund
SBU: Forskningen om sjukfrånvaro outvecklad vad gäller Teorier Metoder Begrepp
Forskning om: Riskfaktorer för sjukfrv.
Kristina Illness Disease Sjukfrånvaro Sickness
Sjukfrånvaro som mått på: 1. Sjuklighet 2. Konsekvenser av sjuklighet 3. Riskfaktor K Alexanderson
Vilka studeras? Patienter Anställda Försäkrade Befolkningen
Be För Anställda Befolkningen Patienter Sjukskrivna
Sektionen för försäkringsmedicin Sjukfrånvaro, Hälsa och Livsvillkor SHoL Startade 2003 Nu ca 35 personer
SHoL Tvärvetenskap Multi-professionell Faktorer på flera strukturella nivåer Medicinska aspekter Genusperspektiv Hälsoperspektiv Epidemiologiska & kvalitativa analysmetoder
Vision Vara ett ledande center för forskning om sjukfrånvaro
Verksamhet - Forskningsprojekt - Kunskapssammanställningar - Utbildning - Nätverksbyggande - 3dje uppgiften
The Section of Social Security and Health inom the European Public Health Association (EUPHA) (eupha.org) Varje år arrangerar vi bl.a. - Pre-Conference - Workshop - Parallella sessioner
Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro 2. Konsekvenser av att vara sjukfrånvarande 3. Vad hindrar & främjar återgång i arbete 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metod- & teoristudier Generellt och i olika diagnoser
Forskning - Vi leder ca 25 forskningsprojekt - Medverkar i många andra - Nationellt & internationellt samarbete - Stora databaser
Ngr av våra databaser - Sjukfrånvaro & förtidspension (246 000) - Arbetslivskohorten (5 000) - Kön och arbete (10 000) - Friska arbetsplatser (5 000) - Långtidssjukskrivna (10 100 + 18 500) - Sjukfrånvaro: polisen (17 000 x 3) - Studenters livsstil & hälsa (3 500) - FMU (1 300) - Sjukskrivningsperioder (8 000)
Långtidssjukskrivnas upplevelser av Påstående bemötande nr: 3: Inte trott på det jag sagt 4: Behandlat mig nonchalant 5: Tvivlat på mina besvär 6: Behandlat mig som dum 10: Varit arg/otrevlig 11. Behandlat mig respektlöst 20: Avbrutit mig 21: Ställt för höga krav Flera projekt; intervjuer + enkäter Enkät till 10.100 långtidssjukskrivna
Andel (%) med erfarenhet av positivt resp negativt bemötande inom FK
Enkäter, långtidssjukskrivnas upplevelse av bemötande 2004 2013 18.500 10.100 sjukskrivna 6-8 månader (17.500 sjukskrivna 4-8 månader + 1.000 med indragen sjukpenning)
Startat flera unika prospektiva kohortstudier - Tvillingar (120.000) - Kranskärlsintervention (80.000) - Bröstcancer (926) - Läkares sjukskrivningspraxis (7.700 + 37.000 + 33.000) - Hela Sverige (5.700.000)
Arbete & livssituation för kvinnor som opererats för bröstcancer En prospektiv kohortstudie (n=923)
A 2-year prospective cohort study 6 Questionnaires Diagnos Surgery Register data: sick leave & disability pension, +2 years <T0 Data from medical files T0 Cancer register data Mortality Interviews 12 months 18 months 24 months
Frågor om: Hälsa, sjukdom Livssituation Personlighet & kopingstrategier Livsstil Arbete (betalt och obetalt) Bemötande Livsvärdesförändringar Sjukfrånvaro
Ledning och styrning av sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning Baslinjedata insamlat 2006-7 Uppföljning 2013
Hela Sverige Data från SCB: LISA, ULF, FAD, flergenerationsregistret Socialstyrelsen: Dödsorsaksregistret, Patientregistret (sluten & öppenvård), Cancerregistret, Med. Födelseregistret, Läkemedelsregistret, FK: MiDAS (Sundsvall)
Hela Sverige 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2 0 1 0
Sjuktalet 1955-2010 Dagar 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
19 Alla 50 år 1995
Sjuktalet 1955-2010 Dagar 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Forskning om sjukfrånvaro
Sjukskrivning SA Socio demografi Sjukdom Död
Konsekvenser av att vara sjukskriven för Hälsa Sjuklighet Ekonomi Karriär Sociala kontakter Livsstil Självförtroende Funktionsförmåga Arbetsförmåga Sjukfrånvaro Aktivitets- eller sjukersättning (SA) Förtida död
Sjukskrivning och framtida risk för SA
Studiepopulation Personer som den 31/12 1995 var 20-65 år och folkbokförda i Sverige och inte SA eller ålderspension n = 5 092 420 Cox regressioner Kontroll gjordes för: vårdtid på sjukhus under 1990 1995 (generellt och på grund av olika sjukdomar), utbildningsnivå, typ av boenderegion, födelseregion och ålder.
Antal sjukpenningdagar 1995 och risk för SA 1996-2008 Sjukpenningdagar 1995 SA N Ojusterad HR (KI 95%) Justerad för ålder HR (KI 95%) Justerad för ålder, vårdtid, utbildning, boende- och födelseregion HR (KI 95%) Kvinnor 0 dagar 210 756 1 1 1 1 15 30 758 2,19 (2,16 2,22) 2,24 (2,22 2,27) 2,09 (2,06 2,11) 16 75 39 105 3,25 (3,22 3,29) 3,18 (3,14 3,21) 2,8 (2,77 2,83) 76 165 20 686 6,12 (6,03 6,21) 6,1 (6,01 6,19) 5,21 (5,14 5,29) 166 365 35 477 17,19 (17 17,39) 16,61 (16,43 16,8) 13,71 (13,55 13,88) Män 0 dagar 157 609 1 1 1 1 15 16 643 2,49 (2,45 2,53) 2,39 (2,35 2,43) 2,02 (1,99 2,05) 16 75 22 069 3,87 (3,82 3,93) 3,55 (3,5 3,6) 2,72 (2,68 2,75) 76 165 12 783 7,37 (7,24 7,5) 6,64 (6,52 6,76) 4,65 (4,56 4,73) 166 365 27 621 20,69 (20,43 20,96) 19,29 (19,04 19,54) 12,83 (12,65 13,01)
Risk för SA 2005-2008 Kvinnor, HR (95% KI) Män, HR (95% KI) Sjukskrivning 2005 Ojusterade Justerade Ojusterade Justerade 0 1 1 1 Ej psykisk diagnos 5,98 (5,84-6,11) 4,88 (4,77-5,00) 7,25 (7,08-7,43) 4,62 (4,50-4,74 Psykisk diagnos 9,3 (9,1-9,6) 6,7 (6,5-6,9) 12,7 (12,2-13,2) 5,94 (5,7-6,2 Organ./utvecklingsstörn 58,44 (43,7-78,0) 28,19 (21,1-37,7) 111,19 (88,5-139,7) 32,44 (25,8-40,8 Störn. pga. Psykoakt. 10,26 (7,86-13,41) 2,20 (1,68-2,88) 11,63 (9,89-13,69) 1,71 (1,45-2,02 Schizofreni 40,81 (33,86-49,17) 8,00 (6,61-9,67) 47,77 (40,21-56,76) 9,35 (7,85-11,15 Förstämningssyndrom 12,2 (11,7-12,8) 7,4 (7,1-7,7) 16,0 (15,2-16,9) 6,90 (6,5-7,3 Neurot./somatofo. 12,94 (11,99-13,96) 8,62 (7,97-9,31) 16,79 (15,23-18,51) 7,27 (6,58-8,03 Stressrel. syndrom 6,2 (5,9-6,5) 5,7 (5,5-6,0) 6,7 (6,2-7,3) 5,49 (5,1-5,9 Beteendestörn. 8,91 (7,60-10,44) 6,48 (5,52-7,59) 11,05 (8,68-14,07) 6,48 (5,08-8,25 Personlighetsstörn. 45,16 (32,85-62,08) 12,74 (9,2-17,5) 45,88 (30,49-69,06) 7,85 (5,20-11,83
Sjukskrivning och risk för förtida död
Sjukpenningdagar 1995 och relativ risk för död 1996-2006 RR 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 4,6 4,4 1 15 dgr 16 75 3,5 76 165 166 365 2,8 2,7 2,3 2 2,1 1,8 1,8 1,6 1,4 1,4 1,2 1,1 1,2 Kvinnor Män Kvinnor Män RR RR, justerat Ref.grupp: Kvinnor resp. män med 0 dagar Justerat för sociodemografiska faktorer och vårdtid
Risk för suicid 1996-2006 Sjukpenningdagar 1995 0 1-15 16-75 76-165 166-365 Kvinnor Justerat HR (KI 95%) Män Justerat HR (KI 95%) 1 1 1,32 (1,12 1,55) 1,47 (1,33 1,63) 1,89 (1,65 2,17) 1,62 (1,47 1,78) 2,62 (2,21 3,11) 2,16 (1,91 2,44) 2,98 (2,58 3,45) 2,13 (1,91 2,37)
Risk för död 2005-2008 Kvinnor, HR (95% KI) Män, HR (95% KI) Sjukskrivning 2005 Ojusterade Justerade Ojusterade Justerade 0 1 1 1 1 Ej psykisk diagnos 4,52 (4,31-4,75) 2,57 (2,44-2,70) 4,49 (4,32-4,67) 2,16 (2,07-2,25) Psykisk diagnos 2,41 (2,1-2,7) 1,65 (1,5-1,9) 3,67 (3,3-4,0) 1,73 (1,6-1,9) Organ./utvecklingsstörningar 18,22 (7,58-43,78) 6,05 (2,52-14,53) 12,65 (6,33-25,30) 3,55 (1,77-7,11) Störn. pga. psykoaktiva substanser 15,63 (10,08-24,25) 3,02 (1,93-4,72) 14,19 (11,68-17,24) 1,97 (1,62-2,41) Schizofreni 5,03 (1,89-13,41) 1,41 (0,53-3,77) 8,78 (5,38-14,33) 2,38 (1,46-3,91) Förstämningssyndrom 2,54 (2,1-3,1) 1,54 (1,3-1,9) 3,70 (3,19-4,31) 1,69 (1,5-1,9) Neurot./somatofo. syndrom 2,38 (1,67-3,39) 1,82 (1,28-2,60) 2,65 (1,93-3,64) 1,40 (1,02-1,93) Stressrel. syndrom 1,93 (1,62-2,31) 1,53 (1,28-1,83) 2,19 (1,81-2,65) 1,65 (1,37-2,00) Beteendestörn. 2,38 (1,28-4,43) 1,87 (1,01-3,48) 2,61 (1,36-5,02) 1,49 (0,77-2,86) Personlighetsstörning 11,60 (3,74-35,97) 4,44 (1,43-13,83) - -
Risk för suicid 2005-8 Sjukskrivning psykiska diagnoser Kvinnor Sjukskrivning 2005 Modell 0 HR (K1 95%) Modell 1 HR (KI 95%) Inga sjukpenningdagar 1 1 Ej psykiska diagnoser 1,54 (1,15 2,05) 1,34 (0,99 1,80) Psykiska diagnoser totalt 8,05 (6,26 10,36) 3,15 (2,39 4,16) Organ./utvecklingsstörningar (F00-09, F70-89) 51,09 (7,2 363,6) 25,59 (3,56 182,8) Störningar pga. psykoaktiva substanser (F10-F19) 33,00 (10,6 102,8) 2,16 (0,68 6,82) Schizofreni (F20-F29) 35,36 (8,8 141,9) 1,86 (0,46 7,59) Förstämningssyndrom (F30-F39) 9,39 (6,4 13,8) 2,87 (1,92 4,31) Neurotiska/somatoforma syndrom (F40-F42, F44-F49) 9,69 (5,0 18,8) 3,05 (1,56 5,97) Stressrelaterade syndrom (F43) 5,28 (3,5 7,9) 3,63 (2,39 5,53) Beteendestörningar (F50-F59, F90-99) 6,69 (1,7 26,8) 2,03 (0,50 8,19) Personlighetsstörningar (F60-F69) 162,94 (52,3 507,4) 14,25 (4,47 45,44) 16 maj 2013
Risk för död i cirkulationsorganens diagnoser 2005-2008 Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor 0 1 1 Ej psykiska diagnoser 2,00 (1,70 2,35) 1,28 (1,09 1,51) Psykisk diagnos 1,37 (0,96 1,96) 1,07 (0,74 1,54) Män 0 1 1 Ej psykiska diagnoser 2,74 (2,51 2,99) 1,28 (1,17 1,40) Psykisk diagnos 2,64 (2,16 3,24) 1,58 (1,29 1,95)
Risk för död i cancer 2005-2008 Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor 0 1 1 Ej psykisk diagnos 6,81 (6,42 7,23) 3,14 (2,94 3,34) Psykisk diagnos 1,77 (1,47 2,13) 1,55 (1,28 1,88) Män 0 1 1 Ej psykisk diagnos 9,29 (8,78 9,83) 3,13 (2,94 3,33) Psykisk diagnos 1,74 (1,36 2,27) 1,34 (1,04 1,74)
Risk för suicid 2005-2008 Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor 0 1 1 Ej psykisk diagnos 1,54 (1,15 2,05) 1,34 (0,99 1,80) Psykisk diagnos 8,05 (6,26 10,4) 3,15 (2,39 4,16) Män 0 1 1 Ej psykisk diagnos 2,16 (1,83 2,56) 1,57 (1,32 1,87) Psykisk diagnos 9,88 (8,21 11,9) 3,49 (2,85 4,28)
SA och förtida död
SA 1995 och risk för förtida död 1996-2006 HR 5,5 4,5 4,7 5,9 3,5 2,5 1,5 2,2 2,5 1,8 1,7 Kvinnor Män 0,5 HR Modell 1 Modell 2 Modell 1: Kontrollerad för ålder Modell 2: Kontrollerad för ålder, utbildning, H-region, familjesit., födelseregion & vårdtid Referensgrupp: Kvinnor resp. män utan sjukersättning
SA 1995, 2000 och 2005 och risk för död de närmaste fyra åren HR 8 7,5 7 6,3 6,8 6,7 6 5,3 5 4 3 2 3,1 2,1 4,6 3,4 3,5 2,8 2,6 1,9 1,9 1,9 1,8 3,8 2,2 HR Modell 1 Modell 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 0 1995 2000 2005 Modell 1: Justerad för ålder. Modell 2: Justerad för sociodemografiska faktorer och vårdtid.
Åtgärder i Sv senaste 10 åren Sjukskrivningsmiljarden Massmediakampanjer Försäkringsmedicinska kurser Försäkringsmedicinska beslutsstödet En Försäkringskassa som tillämpar reglerna mer Rehabkedjan Rehabgarantin Nationellt försäkringsmedicinskt forum Mer forskning om konsekvenser av att vara sjukskriven Instrument för arbetsförmågebedömning Elektronisk överföring av läkarintyg Lägre sjuktal
Vidareutbildning i försäkringsmedicin 22,5 hp Sektionen för försäkringsmedicin HT11-HT12
Kurs i Försäkringsmedicin, 22,5 p HT 11 VT 12 HT 12 Försäkringsmedicinsk forskn. Lagar & regler Uppsats Sjukpenning, SA, handikappers. etc Bedömningar Arbetsskadeförsäkring Enskilda försäkringar Professionellt försäkringsmedicinskt förhållningssätt E x a m i n a ti o n