PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER



Relevanta dokument
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Ekologisk djurproduktion

Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Regional balans för ekologiskt foder

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Ungdjurs tillväxt på Bete

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Ekologisk nötköttsuppfödning

Gris, Nöt och Lamm i siffror En strukturrapport från LRF Kött

Nötköttsproduktion i Frankrike

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Förord. Tina Klang. Projektledare

Ekologisk produktion

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Resurseffektiv utfodring av dikor

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Kalkyler för svarta vinbär

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Friska får ger välmående gårdar

Störst på ekologisk drift och robot

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

KRAV-märkt företagande bland våra stämmorvärdar

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Mineraler. och lite annat

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Resultat av enkät Lantbrukare

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Internationella rapporten 2012

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

på Gotland Några goda råd

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns?

Energikollen Modul 21C

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Bra vallfoder till mjölkkor

Nya tider nya strategier

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

FODER i ekologisk produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Transkript:

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne.

Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga integrerad produktion 7 Ekogrisar, sugga 9 Eko mjölkko, lösdrift 11 Eko mjölkko, lösdrift fullfoder 13 Eko kviga, mjölkras 15 Eko ungtjur 19 månader, mjölkras 17 Eko stut 24 månader, mjölkras 19 Eko stut 22 månader, köttras 21 Eko diko, köttraskorsning 23 Eko kviga - dikalv, köttras 25 Eko ungtjur - dikalv, köttras 27 Eko tacka, korsning 29 Eko tacka - vårlammsproduktion 31

2 EKOLOGISK DJURHÅLLNING 2010 INLEDNING TILL PRODUKTIONSGRENSKALKYLERNA Efterkalkyler Dessa produktionsgrenskalkyler är efterkalkyler för år 2010. Prisnivåerna baseras på i huvudsak 2010 års priser. Vad är en produktionsgrenskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler bygger på erfarenheter från den rådgivning som finns inom Hushållningssällskapet inom djurhållning, växtodling och ekonomi, anpassat efter sydsvenska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och rörliga kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas vad produktionsgrenen bidrar med för att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra upp kalkyler på de olika produktionsgrenarna och lägga till samkostnaderna kan man skapa en driftsplan. Gör man flera alternativa driftsplaner kan man simulera olika driftsinriktningar för att få en uppfattning om hur förändringar i gårdens produktion kan påverka företagets ekonomi. För att göra en tillförlitlig driftsplan måste kalkylerna anpassas till den egna gårdens förutsättningar. Vad kan utläsas av kalkylen? Bruttoresultatet är en första indikation på resultatnivån i driften. Intäkter minus de kostnader som direkt belastar driften såsom exempelvis foder och rekrytering. Detta resultat skall användas med en viss försiktighet då även övriga rörliga kostnader har en stor betydelse för driften. I nivån TB1 finns en resultatnivå som beskriver intäkter minus alla rörliga kostnader. På denna resultatnivå kan olika företag jämföras oavsett maskinpark eller arbetseffektivitet, förutsatt att alla delar i produktionen görs med egna maskiner. I TB2-nivån har arbetstiden lagts in vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. I TB2 skall även de fasta kostnaderna för maskiner beräknas. Eftersom de fasta kostnaderna varierar mycket från gård till gård har vi inte lagt in dessa i kalkylerna. I den slutliga nivån i kalkylen, TB3, beräknas de fasta kostnaderna för stallplats. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar såsom arrondering, storlek, jordart och byggnader. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta troligen sjunkande djurpremier, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror. Intäkter Produktionsresultat är uppskattade efter rådgivarnas erfarenheter samt med hjälp av SLS samt KLS Ugglarp eller Team Ugglarp slaktstatistik från 2010. 2

3 Köttpriserna i kalkylen har beräknats från SLS och KLS Ugglarp/Team Ugglarps medelavräkningspriser, om inget annat anges. För 2010 gällde följande kvalitetskrav och med genomsnittliga tillägg för KRAV-godkänd produkt. Djurslag Kvalitetskrav Tillägg till ordinarie avräkningspris Ungnöt 250-399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 2,50-4,50 kr/kg Ko och tjur 250-399,9 kg, E till P+, 2- till 4+ 1,25-2,00 kr/kg Lamm 14-25,9 kg, E till O, 2 till 3 2,00-4,50 kr/kg Slaktsvin 58 kött-% 10,00-12,00 kr/kg Slaktsvin 54 kött-% -0,40 kr/kg Slaktsvin 53 kött-% -0,50 kr/kg Livdjur: Målsättningen i KRAV-godkänd djurhållning är att inga djur ska förmedlas, utan de ska födas upp på gården från födsel till slakt. Efter prövning godkänns dock långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt inköp från tre besättningar per år Betesintäkt: Beroende på ökad efterfrågan på betesdjur till betesmarker med miljöstöd har betesmarken belastats med dels en rörlig beteskostnad på 0,50 kr per kg torrsubstans (ts) samt dels en fast kostnad beroende på ersättningsnivån på miljöstöd. I djurkalkylerna för betande djur tas endast hänsyn till den rörliga intäkten räknat på per kg ts då förhållande varierar kraftigt. Gödselvärde: Värdering av all gödsel bör ske på grundval av analys. Gödselvärdet här finns med som ett nettovärde, det vill säga växtnäringsvärdet reducerat för spridningskostnad. Värdering av gödsel baseras på priset för mineralgödsel. Värdet har reducerat med 20 % för att kompensera ojämnheter i spridningen. Med dessa antaganden har växtnäringsvärdet i stallgödsel för N, P och K beräknats till 16 kr /kg NH 4 -N, 25 kr/kg P och 10 kr/kg K. Följande värden ligger till grund för flytgödselvärderingen. N/kg, P/kg K/kg N tot /kg/ton Spridning/kr/ton Nettovärde kr/ton Nötflyt 1,4 N(NH 4 ), 0,6 3,6 4,5 20 43 Nötfast 1,0 N(NH 4 ), 1,2 3,2 5 25 43 Djupströ 0 1,3 8 5 35 62 Effekten har satts till 70 % för kvävet utom för djupströ, där kväveeffekten är högst osäker pga stor andel organiskt bundet kväve varav den har satts till 0 första året. Effekten för fosfor och kalium har satts till 80%. 3

4 Regler för stöd 2010 Handjursbidraget kommer att försvinna den 1 januari 2012. Tilläggsbeloppet baseras på det genomsnittliga handjursbidraget per år, för djur slaktade 1 oktober 2009 till 31 december 2011. Slaktvikten måste vara minst 185 kg för tjurar och handjuren måste ha hållits i producentens besättning i viss tid (2 alternativt 4 månader). Stutar måste ha uppnått en ålder på minst 9 månader för att berättiga till ett bidrag och 22 månader för att berättiga till två bidrag. Stöd för ekologisk djurhållning, enligt nya Landsbygdsprogrammet. Detta gäller för nya åtagande med start 2007, 5-åriga beslut. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas på grundval av antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter, suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkyckling inom företaget. Nyhet är att slaktsvin och fågel är berättigade till ersättning. Ersättningen lämnas i form av ett extra stöd för åkermark samt betesmark och slåtterängar med miljöstödsåtagande. En hektar åker motsvarar en djurenhet och en hektar betesmark motsvarar 0,5 DE. Grödvalet på åkern är fritt. För brukare vars hela ekologiska djurhållning är certifierad är den föreslagna ersättningen 1600 kr per ett ha åkermark, alternativt två ha betesmark. För ekologisk djurhållning som ej är certifierad är ersättningen 800 kr per DE under 2010, dvs 50 % av ersättningen för certifierad djurhållning. Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet DE 1 mjölkko, am- och diko 1 1 Ungnöt, 6-24 månader 1,67 0,6 Suggor 2 0,5 Slaktsvin 10 0,1 Tackor, getter (hondjur över 1 år) 6,67 0,15 Djurantalet får variera mellan stödåren. Dock förbinder sig jordbrukaren att minst hålla ett djur i ekologisk produktion under hela stödperioden. Rörliga kostnader priser: Det hemmaproducerade fodret får ett pris efter vad alternativvärdet är, det vill säga det avräkningspris som funnits på marknaden De fodermedelspriser som finns med speglar vad medelpriset varit under 2010, priset gäller fritt från fabrik. Spannmål: Spannmål, där ej annat angivits, är blandsäd med 20 % rågvete och 80 % korn. Bete: Där betespriset angivits till 0,50 kr/kg ts rör det sig om åkermarksbete. Däremot betas extensiva betesmarker eller hagmarksbete får djuren en ersättning, en betesintäkt, för skötseln av markerna. Detta pga att det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur vilket leder till att många marker inte kommer att kunna fullfölja sina miljöåtagande. Grovfoder: Var observant på att varierande grovfoderkvalitet kan ge stora skillnader i produktionsresultat. I dessa produktionsgrenskalkylerna finns ett ensilage med följande värden till grund för beräkningarna: 10,5 MJ, 160 g råprotein, 71 g AAT och 30 g PBV (per kg ts), förutom hos ungtjur-dikalv och tackor som kräver ett bättre foder vid hög tillväxt och stutarna som ges ett foder med lägre energiinnehåll. stater: staterna ska visa normala sydsvenska foderstater anpassade till KRAVs regelverk. Till grisar får 5 % av det dagliga foderintaget vara icke KRAV-certifierat fr.o.m. 1 januari 2010 fram till 31 december 2011. 4

5 Maximal andel foder som får vara inköpt på gården är 50 % beräknat på ts-basis. Gårdar med en produktion med maximalt 3 suggor i integrerad produktion, 50 slaktsvin eller 20 vuxna får med avkommor, är undantaget från denna regeln. Övriga rörliga kostnader Räntan på rörelsekapitalet beräknas på det kapital som under året behövs för att betala löpande driftskostnader, det vill säga rörliga kostnader och löner. Då kostnaderna är fördelade över året används en faktor för att beräkna en genomsnittlig räntekostnad. I kalkylerna har en kalkylmässig ränta på 4 % använts. Ränta djurkapital beräknas på två olika sätt beroende på om djuret är produktionsmedel eller produkt. Är djuret produktionsmedel ( t ex mjölkko) sätts djurvärdet till medelvärdet av djurets värde vid produktionstidens början och slaktvärdet. Är djuret däremot produkt (t ex ungtjur) sätts djurvärdet lika med det värde som djuret har vid produktionstidens början. I båda fallen multipliceras djurvärdet med produktionstiden i år. Fasta kostnader Produktionsgrenskalkyler för husdjur stannar beräkningarna vid TB 2 och det som återstår skall täcka fasta kostnader såsom t ex ränta och avskrivningar på byggnader och inventarier. Detta måste bedömas i varje enskilt fall. Frikopplade stöd Det frikopplade stödet består av två delar, dels grundbeloppet och dels ett tilläggsbelopp som baseras på djurhållningen under referensperioden 2000-2002. Grundbeloppet är lika för all åkermark inom regionen, men olika mellan de fem ersättningsregionerna. För betesmarkerna är stödnivån lika för hela landet. Stödrätter tilldelas den som anmäler areal i SAM. Utbetalning förutsätter alltså att man har både stödrätter och areal. Åker- och betesmarken måste skötas för det frikopplade stödet. För den åkerareal som man odlar eller skördar anses hävdkravet vara uppfyllt genom brukandet. För obrukad åker gäller dagens trädeskrav, dvs krav på insådd fånggröda, men inte på putsning. För att få ut frikopplat stöd för betesmark, måste marken betas varje år. Man måste ha träda motsvarande de utdelade trädesrätterna för att få frikopplat stöd. Tilläggsbeloppet baseras på ett medeltal av djurbidragen för år 2000-2002. Tilläggsbeloppet fördelas på den areal som företaget anmäler i SAM. Grundbelopp och tilläggsbelopp bakas ihop till ett enhetsbelopp per ha. Nivån kan skilja mellan företag. Företag som inte haft dikostöd, extensifieringsbidrag eller slaktpremier under 2000-2002 får bara grundersättning. Tidigare djurpremier har frikopplats. Kvar finns endast handjursbidraget. Handjursbidrag. 75 % av gamla handjurspremien betalas ut till och med 1 januari 2012 för stut och tjur. Efter detta datum delas istället tilläggsbelopp ut till de stödrätter du då äger. Tilläggsbeloppet baseras på ditt genomsnittliga handjursbidrag per år för djur slaktade under perioden 1 oktober 2009 till och med 31 december 2011. Kontakta Din rådgivare om Du vill räkna mer exakt efter Dina specifika krav och förutsättningar. 5

6 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS EKOLOGISKA RÅDGIVNING Rådgivningen anpassas individuellt till varje gård och omfattar: Animalieproduktion Växtodling Ekonomi Byggnad Rådgivningen ger det senaste inom ekologisk produktion baserat på resultat från forskning, tillämpad försöksverksamhet och utvecklingsprojekt, kompletterat med praktiska erfarenheter. Rådgivningen sker genom personliga besök och telefonrådgivning. Rådgivningen är helt opartisk. Vi kan även erbjuda kostnadsfri omläggningsplan för konventionella gårdar vid övergång till ekologisk produktion, vilket finansieras med statliga medel. Det finns möjlighet till rådgivning om växtodling, animalieproduktion, bygg och ekonomi VÄLKOMMEN! Bra rådgivning är något alla behöver! Ring oss på nedanstående telefonnummer! HIR-EKO Marie-Louise Albertsson Juhlin Växtodling 044-22 99 12 Pernilla Folkesson Husdjur 044-22 99 23 Per Modig Växtodling 044-22 99 47 Stefan Lundmark Växtodling 044-22 99 11 6

PRODUKTIONSGRENSKALKYL Förutsättningar: EKO GRIS integrerad 2010 Sugga och slaktsvin. 60 suggor i besättningen, Grisning i hydda. 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Per enhet Per enhet Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg 1 530 1 700 KRAV-tillägg 80 % kg 1 223 25,03 30 612 kr 1 360 25,03 34 041 kr KRAV-tillägg 15 % kg 230 21,69 4 978 kr 255 21,69 5 531 kr KRAV-tillägg 5 % kg 77 18,72 1 432 kr 85 18,72 1 591 kr Kött utslagssugga % 40% 1 156 462 kr 40% 1 156 462 kr Gödselvärde m³ 5,70 0 0 kr 5,70 0 0 kr Ekologisk djurhållning st 1,80 1 600 1 440 kr 2,00 1 600 1 600 kr Ekologisk djurhållning st 0,5 1 600 800 kr 0,5 1 600 800 kr Summa intäkter 39 724 44 025 kr ( totala intäkter 25,96 kr/kg) 25,90 kr/kg Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% 3 800 1 520 kr 40% 3 800 1 520 kr Suggkoncentrat kg 144 5,94 855 kr 154 5,94 915 kr Spannmål kg 1393 2,98 4 151 kr 1 453 2,98 4 330 kr beredning/lagring kg 1393 0,10 139 kr 1 453 0,10 145 kr smågrisar kg 747 3,82 2 854 kr 830 3,82 3 171 kr Slaktsvinskonc. fas 1 kg 594 4,78 2 839 kr 600 4,78 2 868 kr Slaktsvinskonc. fas 2 kg 306 4,78 1 463 kr 320 4,78 1 530 kr Spannmål kg 4158 2,98 12 391 kr 4620 2,98 13 768 kr beredning/lagring kg 4158 0,10 416 kr 4620 0,10 462 kr Hö/Ensilage kg 600 1,30 780 kr 620 1,30 806 kr Betesareal ha 1,3 0 0 kr 1,3 0 0 kr Summa direkta kostnader 27 408 kr 29 514 kr Bruttoresultat 12 316 kr 14 511 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strömedel kg 1200 0,60 720 kr 1200 0,60 720 kr Semin och galtkostnad st 1 280 280 kr 1 280 280 kr Svinhälsovård, veterinär st 1 270 270 kr 1 350 350 kr Övrigt st 1 100 100 kr 1 100 100 kr Certifieringsavgift st 1 120 120 kr 20 120 2 400 kr Energi kwh 15 0,60 9 kr 15 0,60 9 kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st 1 400 400 kr 1 400 400 kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0,4 36 692 4,0% 587 kr 41 588 4,0% 665 kr Ränta djurkapital (faktor) 1,0 2 478 4,0% 99 kr 2 478 4,0% 99 kr Summa övriga prod.kostnader 2 675 kr 5 114 kr (rörlig prod.kostnad 19,66 kr/kg 20,37 kr/kg Täckningsbidrag 1 9 641 kr 9 398 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 41,0 215 8 815 kr 43 215 9 245 kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr Summa arbetskostnader 41,0 8 815 kr 43,0 9 245 kr Täckningsbidrag 2 826 kr 153 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 826 kr 153 kr Sida 7

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO GRISAR 2010 Integrerad uppfödning med 60 suggor, utomhusdrift. Omgångsgrisning med 10 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 levererade slaktsvin per sugga och år valts. Slaktsvin i stall vinterperiod. INTÄKTER Slaktsvinspris Snittpris SLS & KLS 2010 för grisar med KRAV-tillägg där 80 % av slaktkropparna har inkl köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 53 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst merbetalning (58 % kött) gav 25,03 kr/kg, KRAV-gris 54 kött% gav 21,69 kr och < 53 kött% gav 18,72 kr/kg inkl KRAV- och marknadstillägg. Kött utslagssugga 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 7,09 kr/kg (SLS & KLS 2010). Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Stallgödseln från utegrisar kan ej samlas upp, dvs värdet 0 kr i kalkylen. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha åkermark eller 2ha betesmark med miljöstöd, förslag nya miljöstöd förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. 10 grisar räknas som 1 DE. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2010 3800 + transportavgift á 150 kr och 558 kr per leverans (12 djur). Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas. Alternativt egen rekrytering, alternerande återkorsning Suggan äter ca 1393 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, spannmål 80 % korn, 20 % rågvete. Suggkoncentrat 10,7 MJ, bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 26 kg levande vikt 41,5 kg /gris. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Slaktsvinskoncentrat Åtgång 33 kg, fas 1 och 17 kg, fas 2 per slaktsvin. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Spannmål Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Grovfoder/bete Leveranskostnad Semin, galtkostnad Veterinär Övrigt Kostnaden är gårdsrelaterad 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. 70 % av doserna förbeställda normal hållbarhet, 30% ej förbeställda. 2,5 dos per dräktighet. Seminering sker i egen regi. Galtkostnad bygger på att byggnader, arbete, foder fördelas på suggor HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete 15 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Utedrift 5 mån året Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. 0,75 timmar per slaktsvin och 28 timmar per sugga och år. Sida 8

PRODUKTIONSGRENSKALKYL Förutsättningar: EKO SUGGA 2010 Smågrisvikt vid förmedling 26 kg. 60 suggor i besättningen i 6 grupper. Grisning i stall. 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Per enhet Per enhet Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Smågrisar KRAV st 18 775 13 950 kr 20 775 15 500 kr Årsleveranstillägg st 18 10,00 180 kr 20 10,00 200 kr Kött utslagssugga % 40% 1 156 462 kr 40% 1 156 462 kr Gödselvärde ton 2,4 40 96 kr 2,4 40 96 kr Ekologisk djurhållning st 0,5 1 600 800 kr 0,5 1 600 800 kr Summa intäkter 15 488 17 058 kr ( totala intäkter 860,46 kr/st 852,91 kr/st Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% 3 800 1 520 kr 40% 3 800 1 520 kr Suggkoncentrat kg 144 5,94 855 kr 154 5,94 915 kr Spannmål kg 1393 2,98 4 151 kr 1 453 2,98 4 330 kr beredning /lagring 1393 0,10 139 kr 1 453 0,10 145 kr smågrisar kg 720 3,82 2 750 kr 800 3,82 3 056 kr Hö/Ensilage kg 395 1,30 514 kr 395 1,30 514 kr Betesareal ha 0,4 0 0 kr 0,4 0 0 kr Summa direkta kostnader 9 930 kr 10 480 kr Bruttoresultat 5 559 kr 6 579 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Lastningskostnad st 0,5 50,00 25 kr 0,5 50,00 25 kr Strömedel kg 650 0,60 390 kr 650 0,60 390 kr Semin och galtkostnad st 1 280 280 kr 1 280 280 kr Veterinär st 1 270 270 kr 1 270 270 kr Övrigt st 1 100 100 kr 1 100 100 kr Certifieringsavgift st 1 120 120 kr 1 120 120 kr Energi kwh 15 0,60 9 kr 15 0,60 9 kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st 1 400 400 kr 1 400 400 kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0,1 14 369 4,0% 57 kr 15 026 4,0% 60 kr Ränta djurkapital (faktor) 1,0 2 478 4,0% 99 kr 2 478 4,0% 99 kr Summa övriga prod.kostnader 1 816 kr 1 818 kr (rörlig prod.kostnad 652,52 kr/st 614,89 kr/st Täckningsbidrag 1 3 743 kr 4 761 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 20,0 215 4 300 kr 20,5 215 4 408 kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 20,0 4 300 kr 20,5 4 408 kr Täckningsbidrag 2-557 kr 353 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3-557 kr 353 kr Sida 9

FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SUGGA 2010 Specialiserad smågrisuppfödning med 60 suggor. Omgångsgrisning med 10 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 leverade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Smågrispris Genomsnittspris för KRAV-certifierade smågrisar under 2010 var 26,82 per kg vid medelvärde 30 kg.avdrag mellan 25,1-30 kr var 7,50 kr (SLS 2010). Genomsnittlig förmedlingsvikt i kalkylen: 26 kg. Årsleveranstillägg Årsleveranstillägg med 10 kr per gris (SLS 2010). Kött utslagssugga 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 7,09 kr/kg (SLS & KLS 2010). Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. HS bedömning av nettovärdet för flytgödsel vid vårspridning. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1600 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2009 var 3800 + transportavgift á 150 kr och 558 kr per leverans (12 djur). Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas. Alternativt egen rekrytering, alternerande återkorsning Suggan äter ca 1393 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, spannmål 80% korn, 20% rågvete. Suggkoncentrat 10,7 MJ, bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 26 kg levande vikt 41,5 kg /gris. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). förbrukning ca 525 MJ till 26 kg lev vikt. Grovfoder/bete Semin, galtkostnad Veterinär Övrigt Kostnaden är gårdsrelaterad. 70 % av doserna förbeställda normal hållbarhet, 30% ej förbeställda. 2,5 dos per dräktighet. Seminering sker i egen regi. Galtkostnad bygger på att byggnader, arbete, foder fördelas på suggor. HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete 15 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Utedrift 5 mån året Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. 20 timmar per sugga och år. Sida 10

PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO 2010 Förutsättningar: Levererad mjölk/ko: 215 till 245 dagars stallperiod, egen spannmål, 10 % överutfodring 7600 kg 8600 kg Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Levererad mjölk kg 7 600 3,45 26 220 kr 8 600 3,45 29 670 kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% 6 375 2 231 kr 40% 6 375 2 550 kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 1,63 96 kr 112,00 1,63 110 kr Livkalv (5 % dödl) st 1 1900 1 900 kr 1 1900 1 900 kr Mjölk till kalven kg -400 3,11-1 242 kr -400 3,11-1 242 kr Ekologisk djurhållning st 1 1 600 1 600 kr 1 1 600 1 600 kr Gödselvärde netto ton 21 45 945 kr 22 45 990 kr Merbetalning KRAV-mjölk kg 7600 1,35 10 260 kr 8600 1,35 11 610 kr Summa intäkter 42 010 kr 47 188 kr ( totala intäkter ) 5,53 kr/kg 5,49 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 35% 10 500 3 675 kr 40% 10 500 4 200 kr Grovfoder kg ts 3100 1,30 4 030 kr 3200 1,30 4 160 kr Bete på åkermark kg ts 1350 0,50 675 kr 1200 0,50 600 kr Majsensilage kg ts 0 1,40 0 kr 700 1,40 980 kr Spannmål kg 1200 2,98 3 576 kr 1 650 2,98 4 917 kr Toppfoder KRAV-tillåtet kg 300 5,80 1 740 kr 375 5,80 2 175 kr Ärtor, egenproducerade kg 550 3,19 1 755 kr 550 3,19 1 755 kr Mineralfoder kg 35 7,15 250 kr 40 7,15 286 kr lagring kg 1 750 0,06 105 kr 2200 0,06 132 kr beredning/lagring spm-ärtkg 1 750 0,10 175 kr 2 200 0,10 220 kr Summa direkta kostnader 15 981 kr 19 425 kr Bruttoresultat 26 029 kr 27 763 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 490 0,60 294 kr 490 0,60 294 kr Semin och kokontroll st 1 836 836 kr 1 836 836 kr Veterinär st 1 450 450 kr 1 450 450 kr Div. husdjur, rådgivning st 1 1 460 1 460 kr 1 1 460 1 460 kr Certifieringsavgift st 1 105 105 kr 1 105 105 kr Energi kwh 1000 0,6 600 kr 1000 0,6 600 kr Drivmedel liter 16 7,50 120 kr 16 7,50 120 kr Underhåll stallinventarier st 1 622 622 kr 1 622 622 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,2 25 573 4,0% 205 kr 28 854 4,0% 231 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1 3 188 4,0% 128 kr 3 188 4,0% 128 kr Summa övriga prod.kostnader 4 819 kr 4 845 kr (rörlig prod.kostnad) 2,74 kr/kg 2,82 kr/kg Täckningsbidrag 1 21 210 kr 22 918 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 42 215 9 030 kr 44 215 9 460 kr Ränta kvot kr 760 4,0% 30 kr 860 4,0% 34 kr Summa arbetskostnader 9 060 kr 9 494 kr Täckningsbidrag 2 12 150 kr 13 423 kr Fasta kostnader Stallplats st 1 0 0 kr 1 0 0 kr Insatsemission (Skånemejerier) kg 7600 0,16 8600 0,16 Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 12 150 kr 13 423 kr Gårdens egna siffror Sida 11

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO 2010 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35-40 % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Levererad mjölk till Skånemejerier, fetthalt 4,2 %, proteinhalt 3,4 %. Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Helmjölk till kalvarna innebär en förbrukning på 400 kg per ko. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Medelavräkningspris 20,90 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 0,37 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Korna har en slaktvikt på 300 kg, klassning O-, fett 3. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 1,63 kr/kg för djur 250-399,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v. 1-37 >225 kg, E till P+, fett 2- till 4, v. 38-52 >250 kg, E till O, fett 2 till 4 (Team Ugglarp 2010). 60 % klass Livkalvar Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölk till kalven Mjölktilldelning på 5,5 liter/dag, 4,5 liter/dag respektive 3,5 liter/dag under månad 1, 2 och 3. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 90% av mejeriets pris (HS-bedömning). Ekologisk djurhållning En mjölkko (1 DE) berättigar till 1600 kr i stöd för ekologisk djurhållning. Gödsel Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Merbetalning Merbetalning på 1,35 kr/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare KRAV-mjölk kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. KOSTNADER Rekryteringsdjur Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga, leukos- och BVD-fria djur (2010). förbrukningen är beräknad efter 10 mån laktationsperiod och 2 mån sinperiod, 10 % överutfodring. Procentuell fördelning av årsförbrukning av foder på ts-basis: vall och bete majsens spm ärter koncentrat Summa Medelintag helsäd (kg ts/år) (kg ts/ko/dag) 7000 54 24 0 15 7 0 6000 16,4 8000 50 22 0 16 7 5 6250 17,1 9000 44 16 10 19 6 5 7300 20 förbrukningen till kalven (12 veckor) är uppskattad till 65 kg kraftfoder, som ingår i kraftfoderbehovet. Grovfoder Kostnad för egenproducerat vallensilage med 10,5 MJ/kg ts och 160 g råprot/kg ts. Majsensilage med 11,1 MJ/kg ts, 80 g AAT/kg ts. Bete på åkermark under minst 120 dagars betesperiod, intag anpassad efter avkastningsnivå. Ärter Alternativvärde för egna foderärtor. 13,9 MJ/kg ts och 98 g AAT/kg ts (Lantmännen 2010). Spannmål Alternativvärde för egen spannmål med 13,3 MJ/kg ts och 90 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 % (Lantmännen 2010). Toppfod. KRAV-tillåtet lagring beredning Mineraler Strö Semin och kokontroll Veterinär Div. Husdjur, rådgivning Certifieringsavgift Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Ränta kvot Insatsemission Toppfoder med 16,0 MJ/kg ts och 254 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Pris per kg (3 ton bulk), (Lantmännen 2010). Gällande lagerkostnad, medel över året. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 2,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur. En dos 140 kr och 10 min per seminering. Avstämt med Husdjursförening. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 12,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgift Uppskattad kostnad. Cirka 80 % av konventionell kostnad. Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko i rådgivningskostnad årligen. En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Beräknat på 96 ha åker. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. 1000 kwh/koplats enligt Efterkalkyl Mjölk. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsko Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Uppskattat värde på kvoten 2010 är i genomsnitt 4 öre/kg ECM. För Skånemejeriers mjölkproducenter utgår en insatsemission. Under 2010-2014 utgår utdelning på totalt 300 mkr, som fördelas efter invägd kvantitet mjölk. Denna insatsemission motsvarar cirka 16 öre per kg mjölk. Sida 12

PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO/FULLFODER 2010 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, fullfoder, egen spannmål, 15 % överutfodring Levererad mjölk/ko: 7600 kg 8600 kg Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg 7 600 3,45 26 220 kr 8 600 3,45 29 670 kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% 6 375 2 231 kr 40% 6 375 2 550 kr Merbetalning KRAV-kött kg 59,00 1,63 58 kr 67,00 1,63 66 kr Livkalv inkl 5 % dödl st 1 1900 1 900 kr 1 1900 1 900 kr Mjölk till kalven kg -400 3,11-1 242 kr -400 3,11-1 242 kr Ekologisk djurhållning st 1 1 600 1 600 kr 1 1 600 1 600 kr Gödselvärde netto ton 21 45,00 945 kr 22 45,00 990 kr Merbetalning KRAV-mjölk kg 7600 1,35 10 260 kr 8600 1,35 11 610 kr Summa intäkter 41 972 kr 47 144 kr ( totala intäkter ) 5,52 kr/kg 5,48 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 35% 10 500 3 675 kr 40% 10500 4 200 kr Bete kg ts 1200 0,50 600 kr 1200 0,50 600 kr Fullfoder (hög) kg ts 2100 2,18 4 578 kr 3000 2,18 6 540 kr Fullfoder (låg) kg ts 3617 1,68 6 077 kr 2883 1,68 4 843 kr Halm kg 350 0,60 210 kr 300 0,60 180 kr lagring (spm/ärt) kg 1 700 0,06 102 kr 1950 0,06 117 kr beredning (mix) kg ts 5 717 0,10 572 kr 5 883 0,10 588 kr Summa direkta kostnader 15 813 kr 17 069 kr Bruttoresultat 26 159 kr 30 075 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 490 0,60 294 kr 490 0,60 294 kr Semin och kokontroll st 1 836 836 kr 1 836 836 kr Veterinär st 1 450 450 kr 1 450 450 kr Div. husdjur, rådgivning st 1 1 460 1 460 kr 1 1 460 1 460 kr Cerfitieringsavgift st 1 105 105 kr 1 105 105 kr Drivmedel liter 16 7,50 120 kr 16 7,50 120 kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Underhåll stallinventarier st 1 622 622 kr 1 622 622 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,2 25 566 4,0% 205 kr 26 730 4,0% 214 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1 3 188 4,0% 128 kr 3 188 4,0% 128 kr Summa övriga prod.kostnader 4 699 kr 4 708 kr (rörlig prod.kostnad) 2,70 kr/kg 2,53 kr/kg Täckningsbidrag 1 21 460 kr 25 366 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 42 215 9 030 kr 44 215 9 460 kr Ränta kvot kr 760 4,0% 30 kr 860 4,0% 34 kr Summa arbetskostnader 9 060 kr 9 494 kr Täckningsbidrag 2 12 399 kr 15 872 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr 1 0 0 kr Insatsemission (Skånemejerier)kg 7600 0,16 8600 0,16 Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 12 399 kr 15 872 kr Sida 13

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO/FULLFODER 2010 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35-40 % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Levererad mjölk till Skånemejerier, fetthalt 4,2 %, proteinhalt 3,4 %. Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Helmjölk till kalvarna innebär en förbrukning på 400 kg per ko. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Medelavräkningspris 20,90 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 0,37 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Korna har en slaktvikt på 300 kg, klassning O-, fett 3. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 1,63 kr/kg för djur 250-399,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v. 1-37 >225 kg, E till P+, fett 2- till 4, v. 38-52 >250 kg, E till O, fett 2 till 4 (Team Ugglarp 2010). 60 % inom klass. Livkalvar Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölk till kalven Mjölktilldelning på 5,5 liter/dag, 4,5 liter/dag respektive 3,5 liter/dag under månad 1, 2 och 3. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 90% av mejeriets pris (HS-bedömning). Ekologisk djurhållning En mjölkko (1 DE) berättigar till 1600 kr i stöd för ekologisk djurhållning. Gödsel Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Merbetalning Merbetalning på 1,35 kr/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare KRAV-mjölk kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. KOSTNADER Rekryteringsdjur Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga, leukos- och BVD-fria djur (2010). I kalkylen är ca 15 % överutfodring beaktad. Behovet beräknad utifrån gällande normer i Sverige Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (65 kg kraftfoder) Fullfoder Fullfodermix kan göras på många olika sätt. I dessa beräkningar är utgångspunkten att två blandningar mixas per dag. En blandning för högmjölkare som täcker behovet för 35 kg ECM och innehåller på ts basis: 46,5% vallensilage, 14% majsensilage, 5% ärter, 28% spannmål (20 % rågvete/80 % korn), 6% koncentrat och 0,5% mineraler. (11,7MJ/kg ts, 7,6 g AAT/kg ECM, 21,6 kg ts mix/ko/dag, 60% grovfoder, 100 % KRAV-godkänt, 2,18 kr/kg ts) En blandning för lågmjölkare som täcker behovet för 25 kg ECM och innehåller: 78% vall/helsädesensilage, 21,8% spannmål (20 % rågvete/80 % korn), 0,2 % mineraler (11,1 MJ/kg ts, 6,8 g AAT/kg ECM, 17,9 kg ts/ko/dag, 78% grovfoder, 100% KRAV-godkänt, 1,68 kr/kg ts). Laktationsperiod 305 dagar. Leveransnivån på 8600 kg/ko medför 140 dagar i höggruppen och 165 dagar i låggruppen Leveransnivån på 7600 kg/ko medför 105 dagar i höggruppen och 200 dagar i låggruppen Råvarupriser: Vall/helsädsensilage 1,30 kr/kg ts, majsensilage 1,40 kr/kg ts, spannmål (20 % rågvete/80 % korn) 2,98 kr/kg (Lantmännen 2010), ärter 3,19 kr/kg (Lantmännen 2010), mineraler 7,15 kr/kg (Deltamin 2010, pallpris exkl frakt), koncentrat 5,80 kr/kg (3 ton bulk, Lantmännen 2010). Under betessäsongen minskar behovet av fodermix med 1000 kg ts. De resterande 200 kg ts/ko i betesintag går åt till sinkorna under sommarhalvåret. Sinkorna utfodras med låg-mix utspädd med halm under stallsäsongen. lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Kostnad för foderberedning och blandning av fodermix uppskattas att ha samma kostnad. Strö 2,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Semin och kokontroll Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur. En dos 140 kr och 10 min per seminering. Avstämt med Husdjursförening. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 12,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgift Veterinär Uppskattad kostnad. Cirka 80 % av konventionell kostnad. Div. Husdjur, rådgivning Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning, diskmedel mm) och 100 kr/ko i rådgivningskostnad årligen. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Beräknat på 96 ha åker. Drivmedel Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Energi Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. 1000 kwh/koplats enligt Efterkalkyl Mjölk. Underhåll stall Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. Arbete För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsko Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. Ränta kvot Uppskattat värde på kvoten 2010 är i genomsnitt 4 öre per kg ECM. Insatsemission För Skånemejeriers mjölkproducenter utgår en insatsemission. Under 2010-2014 utgår utdelning på totalt 300 mkr, som fördelas efter invägd kvantitet mjölk. Denna insatsemission motsvarar cirka 16 öre per kg mjölk. Sida 14

PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKRASKVIGA 2010 Förutsättningar: 200 dagars stallperiod. 2 till 2,5 betesperioder. Djupströbädd Inkalvning 27 månader Inkalvning 30 månader Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kalvfärdig kviga st 80% 10 500 8 400 kr 80% 10 500 8 400 kr Slaktkviga kg 20% 6 981 1 396 kr 20% 6 981 1 396 kr Gödselvärde netto ton 7,0 40,0 280 kr 9,0 40,0 360 kr Bete skötselintäkt kg ts 1320 0,50 660 kr 1770 0,50 885 kr Ekologisk djurhållning kr 1,2 1 600 1 840 kr 1,4 1 600 2 240 kr Merbetalning KRAV-kött kg 46 3,94 181 kr 46 3,94 181 kr Summa intäkter 12 757 kr 13 462 kr (totala intäkter) 12757 kr/st 13462 kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kvigkalv 1 1500 1 500 kr 1 1500 1 500 kr Koncentrat kg 30 5,61 168 kr 30 5,61 168 kr Grovfoder kg ts 2 400 1,30 3 120 kr 2 850 1,30 3 705 kr Bete på naturbetesmark kg ts 1320 0,00 0 kr 1770 0,00 0 kr Bete på åkermark kg ts 660 0,50 330 kr 660 0,50 330 kr Spannmål kg ts 360 2,98 1 073 kr 180 2,98 536 kr lagring kg 360 0,06 22 kr 180 0,06 11 kr beredning/lagring kg 360 0,10 36 kr 180 0,10 18 kr Mineraler kg 20 7,15 143 kr 25 7,15 179 kr Summa direkta kostnader 6 392 kr 6 447 kr Bruttoresultat 6 366 kr 7 015 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strö kg 1600 0,60 960 kr 2000 0,60 1 200 kr Semin st 1 540 540 kr 1 540 540 kr Certifieringsavgift st 2,25 35 79 kr 2,5 35 88 kr Veterinär st 1 110 110 kr 1 110 110 kr Div. husdjur st 1 200 200 kr 1 200 200 kr Energi kwh 200 0,6 120 kr 200 0,6 120 kr Drivmedel liter 16 7,5 120 kr 16 7,5 120 kr Underhåll stallinventarier st 1 205 205 kr 1 205 205 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1,25 10 343 4,0% 517 kr 11 185 4,0% 559 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 2,1 1 500 4,0% 125 kr 1 500 4,0% 175 kr Summa övriga prod.kostnader 2 976 kr 3 317 kr (rörlig prod.kostnad) 9367 kr/st 9764 kr/st, Täckningsbidrag 1 3 390 kr 3 698 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14,5 215 3 118 kr 17 215 3 655 kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 3 118 kr 3 655 kr Täckningsbidrag 2 273 kr 43 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 273 kr 43 kr Sida 15

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKRASKVIGA 2010 SLB, 200 foderdagar på stall. 27 och 30 månaders inkalvningsålder. Lösdrift i djupströbädd m. skrapad gång. INTÄKTER Kalvfärdig kviga Uppskattat livdjurspris 2010 för kalvfärdig SLB-kviga efter leukos och BVD fria djur. Slaktkviga 20 % utslagning. Slaktvikt 260 kg (75 %), klassning O-, slaktvikt 250 kg (25 %) P+. Medelavräkningspris 24,95 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 2,16 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Gödselvärde netto Nettovärde för fastgödsel beräknas till 40 kr/ton. Bete skötselintäkt Eftersom det krävs att naturbetesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Ekologisk djurhållning Ungdjur mellan 6 och 24 mån räknas som 0,6 DE, stöd = 1600 kr/ha & DE. (6-12 mån = 0,3 DE, 12-24 mån = 0,6 DE, 24-27 mån = 0,2 DE (24-30 mån = 0,5 DE)) Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur 250-399,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v. 1-8 250-424,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v. 9-17 250-424,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v. 49-52 250-379,9 kg, KOSTNADER E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp 201090 % inom klass. Kvigkalv Kvigkalv vid 12 veckors uppfödning på helmjölk. (Se mjölkkokalkyl). Från egna besättningen. Koncentrat Grovfoder Bete på naturbetesmark Bete på åkermark Spannmål I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 2003, SLU. 27 mån - tillväxt o underhåll, 41 451 MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl överutf. 30 mån - tillväxt och underhåll 44 279 MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl. överutf.. Beräknad tillväxt medel 620 g/dag och inkalvning vid 27 mån ålder (500 kg lev vikt). Beräknad tillväxt medel 610 g/dag och inkalvning vid 30 mån ålder ( 550 kg lev vikt). Koncentrat med 14,5 MJ/kg ts och 120 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Pris per kg (3 ton bulk), (Lantmännen 2010). Kostnad för egenproducerat grovfoder. Cirka 6 kg ts ensilage per dag under stallperiod. 10,5 MJ och 120 g smb råprotein per dag på stall. I denna kalkyl antas att de äldre kvigorna betar på naturbetesmark med ett intag på ca 8 kg ts per dag. Naturvårdsnyttan av denna konsumtion innebär att kostnaden är 0 kr/kg ts. Förstaårsbetande rekryteringsdjur behöver parasitfritt bete på åkermark. Beteskonsumtionenen uppskattas till 4 kg ts/djur/dag. Alternativvärde egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT/kg. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 % (Lantmännen, 2010). lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Utgångspunktet är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Mineraler Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. Strö 4,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Djupströ med skrapad gång. Semin Medelkostnad för kviga 2010. Beräknat efter 1,6 semineringar i snitt och dospris på 160 kr, 30 % ungtjur, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur ingår. Avstämt med Husdjursförening. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Veterinär Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Div. Husdjur Kostnad för tillbehör i produktionen. Energi 200 kwh per plats och år till 70 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Drivmedel Underhåll stall Arbete Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. 27 mån - 14,5 timmar 30 mån- 17 timmar Sida 16

PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO UNGTJUR 19 MÅN 2010 Förutsättningar: Tillväxt g/dag: 900 g 1:a stallperioden, 1000 g bete, 1200 g 2:a stallperioden 16,5 mån uppfödningstid. Född aug och slaktas i mars. Djupströbädd, lösdrift Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kött tjur kg 307 25,61 7 862 kr Merbetalning KRAV-kött kg 280 3,94 1 103 kr Gödselvärde netto ton 5 40,00 192 kr Handjursbidrag st 1,0 1 312 1 312 kr Ekologisk djurhållning st 0,65 1 600 1 040 kr Summa intäkter 11 704 kr (totala intäkter) 38,13 kr/kg (varav bidrag) 9,49 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt 1 2 500,00 2 500 kr Ensilage, hö kg ts 2010 1,30 2 613 kr Bete på åkermark kg ts 1 012 0,50 506 kr Spannmål kg 780 2,98 2 324 kr Koncentrat kg 46 5,80 267 kr beredning/lagring kg 780 0,10 78 kr Mineral kg 15 7,15 107 kr Summa direkta kostnader 8 395 kr Bruttoresultat 3 309 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg 1680 0,60 1 008 kr Veterinär st 1 53 53 kr Certifieringsavgift st 1 35 35 kr Div. husdjur st 1 70 70 kr Energi kwh 300 0,60 180 kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st 1 160 160 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,7 10 501 4,0% 294 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1,4 2 500 4,0% 138 kr Summa övriga prod.kostnader 2 028 kr (rörlig prod.kostnad) 33,95 kr/kg Täckningsbidrag 1 1 281 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14 215 3 010 kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr Summa arbetskostnader 14,0 3 010 kr Täckningsbidrag 2-1 729 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag 3-1 729 kr Sida 17

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO UNGTJUR 19 månader 2010 SLB, 19 månaders slaktålder. 4,5 månaders betesgång. Stall med djupströ och skrapgång. Besättning om 50 djur. INTÄKTER Kött tjur Medelavräkningspris 25,61 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Slaktvikt 307 kg, klass O+. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur 250-399,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v. 1-8 250-424,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v. 9-17 250-424,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v. 49-52 250-379,9 kg, E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp 2010 90 % inom klass. Gödselvärde Handjursbidrag Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp djur Grovfoder Spannmål Koncentrat lagring och beredning Mineraler Halm, strö Veterinär Nettovärde för fastgödsel neräknas till 40 kr/ton. Handjursbidrag erhålls utan hänsyn till foderareal. 156 euro, 9,14 kr/euro. 8 % modulering. 1 ungnöt från 6-24 mån beräknas som 0,6 DE. 1 DE berättigar till stöd på 1 ha åkermark. eller 2 ha betesmark med miljöstöd. Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. 1036 g tillväxt/dag ger energiåtgång på totalt 41277 MJ inkl överutfodring. Kostnad för egenproducerat grovfoder. Vallfoder med 10,5 MJ och 160 g råprotein per kg ts. Alternativvärde för egen spannmål med 11,5 MJ och 80 g AAT per kg foder. Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Nötkoncentrat med 12,6 MJ, 111 g AAT och 285 g råprotein/kg. Bulkpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 4 resp 6 kg/dag under stallperiod i djupströbädd. Konventionell ströhalm tillåten. Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Div. Husdjur Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Kostnad för tillbehör i produktionen. 300 kwh per plats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner inkl underhåll och administration. Sida 18

PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO STUT (SLB) 24 månader 2010 Förutsättningar: Tillväxt g/dag: 750 g 1:a stallperioden, 900 g 1:a bete, 800 g 2:a stallperioden samt 900 g på bete 21 månaders uppfödningstid, födda i oktober och slaktas i september/okt vid 24 mån ålder. Stallperiod på djupströbädd. Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kött stut kg 300 25,86 7 758 kr Merbetalning KRAV-kött kg 240 3,94 946 kr Gödselvärde netto ton 6,0 40,00 240 kr Betes skötselintäkt st 1275 0,50 638 kr Ekologisk djurhållning st 0,90 1 600 1 440 kr Handjursbidrag st 2,00 933 1 866 kr Summa intäkter 12 887 kr (totala intäkter) 42,96 kr/kg (varav bidrag) 11,02 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt, kastkg 110 25,29 2 782 kr Koncentrat kg 41 4,17 171 kr Ensilage, hö kg ts 1925 1,30 2 503 kr Bete på åkermark, första säsong kg ts 745 0,50 373 kr Bete på naturbetesmark kg ts 1275 0,00 0 kr Spannmål kg 300 2,98 894 kr beredning/lagring kg 300 0,10 30 kr Mineral kg 17 7,15 122 kr Summa direkta kostnader 6 873 kr Bruttoresultat 6 014 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg 1810 0,60 1 086 kr Certifieringsavgift st 2 35 70 kr Veterinär st 1 220 220 kr Div. husdjur st 1 90 90 kr Energi kwh 283 0,60 170 kr Drivmedel liter 16 7,50 120 kr Underhåll stallinventarier st 1 170 170 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1,05 9 028 4,0% 379 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1,75 2 782 4,0% 195 kr Summa övriga prod.kostnader 2 500 kr (rörlig prod.kostnad) 31,24 kr/kg Täckningsbidrag 1 3 514 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14 215 3 010 kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr tim 0 kr Summa arbetskostnader 14,0 3 010 kr Täckningsbidrag 2 504 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag 3 504 kr Sida 19

FÖRUTSÄTTNINGAR EKO STUT 24 MÅNADER 2010 Två handjursbidrag. SLB stutar med tillväxt enligt förutsättningar i kalkyl, två betesperioder om 4,5 resp 5 månader. Stall med djupströ och skrapgång om 50 djur. INTÄKTER Kött stut Medelavräkningspris 25,86 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Slaktvikt 300 kg, klass O. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur 250-399,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 20 v. 1-8 250-424,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v. 9-17 250-424,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v. 49-52 250-379,9 k E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp 2010). 80 % inom klass. Gödselvärde Bete skötselintäkt Ekologisk djurhållning Handjursbidag KOSTNADER Inköp djur Koncentrat Grovfoder Bete Spannmål lagring och beredning Mineraler Halm, strö Nettovärde för fastgödsel neräknas till 40 kr/ton. Eftersom det krävs att betesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Intäkten beräknas här till 0,50 kr/kg ts, förutsättningarna ändras om inte djuren betar naturbetesmark 1 ungnöt från 6-24 mån beräknas som 0,6 DE. 1 DE berättigar till stöd på 1 ha åkermark eller 2 ha betesmark med miljöstöd. Handjursbidrag erhålls utan hänsyn till foderareal. 111 euro per bidrag, 9,14 kr/euro. 8 % modulering. Kastrerad vid leverans. Genomsnittligt pris SLS 2010. Skattat merpris för KRAV-kalv på 1,00 kr. Kalvarna är avvanda vid leverans, d.v.s 12 veckor gamla och väger 110 kg. Krävs långsiktiga mellangårdsavtal och max inköp från 3 besättningar. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång 43770 MJ enligt förut-. sättningar ovan. Två betesperioder om 4,5 respektive 5 månader. Kalvkoncentrat 12,6 MJ, 80 g AAT, 198 g råprotein/kg. Bulkpris 3 ton, Lantmännen, 2010. Kostnad för egenproducerat grovfoder. Vallfoder med 10,0 MJ och 140 g råprotein / kg ts. Åkermarksbete första betessäsong för att undvika parasitsmitta. Betessäsong två är på naturbetesmark vilket ger en skötselintäkt till stuten. Alternativvärde för egen spannmål med 11,5 MJ och 80 g AAT / kg foder. Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 4,1 resp 6 kg/dag under stallperioderna i djupströbädd. Konventionell ströhalm tillåten. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Veterinär Div. Husdjur Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Kostnad för tillbehör i produktionen. 283 kwh per plats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner 13,5 timmar vid lösdrift med ca 50 djur. Adminstration 0,5 timmar, arbetet varierar stort mellan olika gårdar. Sida 20