E4 Cykelåtgärder Norrtull - Kista

SAMRÅDSUNDERLAG E4 Cykelåtgärder Norrtull - Kista Solna, Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna kommuner Vägplan 2015-11-16 Uppdragsnummer:145704 Diarienummer: TRV 2015/93755

Trafikverket Postadress: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg Besöksadress: Solna strandväg 98, 171 54 Solna E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Vägplan, E4 Cykelåtgärder Norrtull-Kista Dokumenttyp: Samrådsunderlag Diarienummer: TRV 2015/93755 Uppdragsnummer: 145704 Utgivare: Trafikverket Konsult: WSP Sverige AB, uppdragsledare: Stefan Jonsson Dokumentdatum: 2015-11-16 Version: 1.0 Kontaktperson: Gulhan Peker, Trafikverket Foto framsida: WSP 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 2.1. Bakgrund och syfte 6 2.2. Ändamål och projektmål 6 2.2.1. Ändamål 6 2.2.2. Projektmål 6 2.3. Projektets omfattning och utformning 7 2.4. Tidigare utredningar 7 2.5. Vägsystem, funktion och problem 7 2.5.1. Vägstandard 7 2.5.2. Kollektivtrafik 8 2.5.3. Gång- och cykeltrafik 8 2.5.4. Trafiksäkerhet 10 2.6. Planläggningsprocessen 10 2.7. Analys enligt fyrstegsprincipen 10 3. AVGRÄNSNINGAR 11 3.1. Geografisk avgränsning 11 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 13 4.1. Markanvändning 13 4.2. Regionala och kommunala planer 13 4.2.1. Regionala planer Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) 13 4.2.2. Kommunala planer 14 4.3. Riksintressen 15 4.3.1. Riksintresse för transportinfrastruktur 15 4.4. Naturmiljö 18 4.5. Rekreation 21 4.6. Landskap 21 4.7. Kulturmiljö 22 4.8. Yt- och grundvatten 25 4.9. Boende och hälsa 28 4.9.1. Luftföroreningar 28 4.9.2. Buller 28 4.9.3. Farligt gods 29 4.10. Klimat 29 4.11. Byggnadstekniska förutsättningar 29 4.11.1. Byggnadsverk 29 4.11.2. Geoteknik 29 4.11.3. Ledningar och belysning 30 4.12. Pågående och planerade projekt 30 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 31 5.1. Markanvändning och kommunal planering 31 5.2. Riksintressen och övriga nationella intressen 31 5.3. Naturmiljö 31 3

5.4. Rekreation 32 5.5. Landskap 32 5.6. Kulturmiljö 33 5.7. Yt- och grundvatten 33 5.8. Boende och hälsa 34 5.8.1. Luftföroreningar 34 5.8.2. Buller 34 5.8.3. Olycksrisker 34 5.9. Effekter under byggtiden 34 5.10. Klimat 34 5.11. Nationella miljökvalitetsmål 34 5.12. Betydelse för samhällsutvecklingen 35 6. FORTSATT ARBETE 36 6.1. Vägplanens status 36 6.2. Viktiga frågeställningar 36 7. KÄLLOR 37 7.1. Tryckta källor och utredningar 37 7.2. Hemsidor och databaser 37 4

1. Sammanfattning Befintlig cykelväg längs E4 mellan Norrtull och Kista ingår i och är en delsträcka av ett framtida längre regionalt cykelstråk som ingår i Märstastråket. Delsträckan är cirka 7 km lång och varierar mellan att bestå av en upp till 3,5 meter bred cykelväg till att cyklister får dela väg med motorburen trafik. Cykeltrafiken är på delar av sträckan dubbelriktad och med hjälp av linjemålning delas vägutrymmet. Längs delar av stråket är trafiksäkerheten dålig och kapaciteten för dubbelriktad cykeltrafik låg. Trafikverket planerar för en ny cykelväg som ska ha plats för fyra cyklister i bredd och möjliggöra snabbcykling med en hastighet av 40 km/h, s.k. cykelväg. För att öka säkerheten för både cyklister och gående ska gående vara separerade från cyklisterna, helst på egen bana. En så gen sträckning som möjligt ska eftersträvas och nivåskillnader ska minimeras. Korsningspunkter ska utformas med god framkomlighet för cyklister och helst vara planskilda. Gångförbindelsen ska vara användbar för personer med funktionsnedsättningar. Sträckningen berör Solna, Stockholm, Sollentuna och Sundbyberg kommuner. Åtgärden bidrar till en hållbar utveckling genom att prioritera hållbara transportslag, förbättra pendlingsmöjligheter inom regionen samt öka valfrihet i transportsystemet genom ökad tillgänglighet med gång och cykel. Anläggandet av en cykelväg kan bidra till en ökad cykelpendling mellan kommunerna i nordöstra Stockholm och Stockholms innerstad och därigenom ge positiva effekter även på människors hälsa. Längs delar av sträckan är vägutrymmet för åtgärder begränsat på grund av bergsskärningar, vägar, järnväg, bebyggelse och lokalgator i direkt anslutning till E4. De viktigaste miljöfrågorna att hantera inom projektet bedöms vara intrånget i de känsliga natur- och kulturmiljöerna, luftkvalitet samt påverkan under byggtiden. Stora delar av utredningsområdet sträcker sig genom riksintresse för kulturmiljövården samt Sveriges enda Nationalstadspark. En ny cykelväg kommer att göra intrång i de känsliga miljöerna men genom god anpassning och utformning bedöms påverkan kunna minskas. Trånga och andra svåra passager som måste studeras särskilt är vägen förbi Nationalstadsparken samt Ulriksdal och Igelbäckens naturreservat. Under byggtiden bedöms trafikens framkomlighet på anslutande vägnät påverkas. Även gång- och cykeltrafik påverkas. Passager vid befintliga korsningspunkter kan leda till påverkan på övrig trafik under byggtiden. 5

2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund och syfte Befintlig cykelväg längs E4 mellan Norrtull och Kista ingår som en del i en framtida regional cykelväg som ingår i Märstastråket. Gång- och cykelvägen på den ca 7 km långa sträckan varierar i bredd, från att vara 3,5 m bred och ha dubbelriktad cykeltrafik till att helt upphöra på vissa delsträckor. Längs delar av stråket är trafiksäkerheten dålig och kapaciteten för dubbelriktad cykeltrafik är låg. Stråket kan bitvis upplevas som ogen och underordnad biltrafiken och det allmänna intrycket är att cykelvägarna är för smala för att kunna hantera ett stort flöde cyklister. Cykeltrafiken är vanligen inte separerad från gångtrafiken. I många sektioner samsas även cyklister och biltrafik. Längs cykelvägen finns också ett flertal framkomlighetsproblem som tvära kurvor och bristfällig sikt i korsningar vilket minskar attraktiviteten för cykelpendling. I området finns behov av möjlighet till ökad cykelpendling mellan kommunerna i norra Stockholm och Stockholms innerstad. Avstånden mellan innerstaden och målpunkter längs vägen ger goda förutsättningar för ett attraktivt cykelpendlingsstråk. Syftet med projektet är att på sträckan Norrtull - Kista skapa en cykelväg som kan ingå i en längre cykelväg. 2.2. Ändamål och projektmål 2.2.1. Ändamål Projektet har följande ändamålsformulering: Projektets åtgärder ska ge en förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet för framförallt cyklister och därigenom förbättra tillgänglighet för arbetspendling med cykel som ett klimatsmart transportalternativ i enlighet med de transportpolitiska målen. 2.2.2. Projektmål Projektmålen är framtagna med utgångspunkt från det övergripande nationella transportpolitiska målet och dess huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet. För projektet har följande projektmål tagits fram: Cykelvägen ska ges en utformning som möjliggör snabbcykling (utformningshastighet 40 km/h). En så gen sträckning som möjligt ska eftersträvas och nivåskillnader minimeras. Korsningspunkter ska utformas med god framkomlighet för cyklister. Helst ska dessa vara planskilda. Cykelvägen ska ges god kapacitet, plats för 4 cyklister i bredd. Cykelvägen utformas med hög säkerhet för både cyklister och gående. Gångtrafiken ska vara separerad från cykeltrafiken, helst på egen bana för att uppnå en hög säkerhet för cyklister och gångtrafikanter. Gångförbindelser ska vara användbara för personer med funktionsnedsättningar. Stråket ska vara anpassat till landskapets karaktär och miljöförutsättningar och upplevas attraktivt. 6

2.3. Projektets omfattning och utformning Projektet omfattar framtagande av en vägplan för en cykelväg på sträckan Norrtull-Kista. Cykelvägen ska följa E4 samt ha goda anslutningsmöjligheter till befintliga cykelvägar och viktiga målpunkter i området. Den övergripande målsättningen är att cykelvägen ska utformas som en snabbcykelväg. Cykelvägen ska ingå som en del i ett framtida längre regionalt cykelväg. Längs planerad väg ska även gångförbindelser utredas. Den exakta utformningen och sträckningen kommer att studeras vidare i det fortsatta planläggningsarbetet. En sträckning både på västra och östra sidan av E4 är möjlig. I figur 1 visas ett exempel på utformning av cykelvägen. I projektmålen i avsnitt 2.2.2 anges vidare mål för utformningen av cykelvägen. Vidare eftersträvas att cykelvägen ska vara inbjudande och trevlig för cyklister. Cykelvägen bör därför så långt som möjligt ges ett läge och en utformning som gör det möjligt att begränsa störningar från trafiken längs E4. Det är samtidigt viktigt att cykelvägen anpassas till omgivningen och inte medför skador eller annan negativ påverkan på denna. Figur 1. Exempel på utformning av cykelväg med fyra cyklister i bredd och separerad gångtrafik. 2.4. Tidigare utredningar Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030 (publ.nr 2014:041) betraktas som en genomförd åtgärdsvalsstudie för projektet. En idéstudie är utförd för sträckan, Cykelväg utmed nationella vägnätet Märstastråket, delen Norrtull-Kista, daterad 2014-05-16. Inventering av cykelvägar Kistastråket daterad hösten 2012. Cykelplan för Solna stad etapp 1, maj 2014. Utgiven av Solna stad. Cykelvägar i anslutning till nationella vägar Täby och Kistastråket daterad 2012-11-01. 2.5. Vägsystem, funktion och problem 2.5.1. Vägstandard E4 har på aktuellt utredningsområde motorvägsstandard med 3-4 körfält i respektive körriktning. 7

De befintliga cykelvägarna löper i större omfattning parallellt eller planskilt med E4 och har relativt god standard men är ogena vid delar av sträckan. Trafikplatser inom utredningsområdet är Norrtull, Haga Södra, Linvävartorpet, Haga Norra, Frösunda, Järva Krog, Sörentorp och Kista. Utredningsområdet ligger inom 4 kommuner, Solna, Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna. 2.5.2. Kollektivtrafik Storstockholms lokaltrafik (SL) trafikerar E4:an med ett flertal busslinjer, busshållplatser finns vid varje trafikplats längst vägen. Bussoperatörer som kör mellan Arlanda och Stockholm trafikerar sträckan. Från trafikplats Järva krog och norrut finns prioriterade busskörfält. Lokala busslinjer trafikerar idag ett flertal områdena inom utredningsområdet. Vid Norrtull, Haga norra, Järva krog samt Kista trafikplats svänger ett flertal busslinjer av och knyter ihop orterna utmed E4 med varandra och Stockholm stad. Pendeltågslinjen mot Märsta har stationerna Solna, Ulriksdal och Helenelund inom utredningsområdet. Tvärbanan har sin slutstation vid Solna station. 2.5.3. Gång- och cykeltrafik Idag går en regional cykelväg utmed E4 mellan Norrtull och trafikplats Järva krog. Stråket kan bitvis upplevas som ogent och underordnat biltrafiken. Det allmänna intrycket är att cykelvägarna längs sträckan är för smala för att kunna hantera ett stort flöde av cyklister och ofta är oseparerade från gångtrafik. Därmed minskar också attraktiviteten för cykelpendling. Standarden för att betecknas som en regional cykelväg uppfylls inte av nuvarande cykelvägar. Cykelvägarna har idag mycket varierad standard och där vissa delar består av gång- och cykelväg med belysning och andra delar utgör en smal asfaltsremsa intill en avfartsramp. Gång- och cykelvägen är också fragmentarisk i vissa delar där det saknas skyltning om gångoch cykelväg eller där den uppenbart är en del av parkanläggning eller utgörs av en skogsväg. Drygt 4300 cyklister passerar Norrtull varje dygn (2015). För befintliga cykelvägar se Figur 2. 8

Figur 2. Karta med befintliga cykelleder 9

2.5.4. Trafiksäkerhet Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas (STRADA) har sammanlagt 133 olyckor där fotgängare, cyklister och/eller mopeder varit inblandade rapporterats in utmed utredningssträckorna under perioden 2005-06-30 2015-06-30. 2.6. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en fastställd väg- eller järnvägsplan. Väg- eller järnvägsplanen har olika status beroende på hur långt i processen planeringen har kommit, se figur 3. Föreliggande vägplan är i början av planläggningsprocessen där ett underlag tas fram som beskriver projektets förutsättningar och hur det kan påverka omgivningen. Vägplanen har nu status samrådsunderlag och ligger tillsammans med samrådsredogörelsen (se stycket nedan) till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) godkännas av Länsstyrelsen innan planen kan kungöras för granskning. Parallellt under hela planläggningen sker en viktig samrådsprocess. Samråd innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 3. Planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Föreliggande vägplan har nu status samrådsunderlag (källa: Trafikverket). 2.7. Analys enligt fyrstegsprincipen Den formella fysiska planeringen föregås vanligen av en förberedande studie, en så kallad åtgärdsvalsstudie, som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys utifrån den så kallade fyrstegsprincipen om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att utveckla transportsystemet på både kort och lång sikt. Trafikverket har beslutat att den Regionala cykelstrategin för Stockholms län 2014-2030 motsvarar en genomförd åtgärdsvalsstudie för projektet. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis och att åtgärder på de lägsta stegen ska prioriteras för att lösa identifierade problem. Först i sista hand ska man välja om eller nybyggnad av infrastruktur. 10

För att åtgärda de brister som idag finns i form av smala gång- och cykelvägar, passage av vägar i plan och ej separerade gång- och cykelvägar har Trafikverket valt att planera för ett nytt cykelväg och utföra åtgärder enligt steg 4 Bygg nytt- Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Figur 4. Beskrivning av fyrstegsprincipen (källa: Trafikverket). 3. Avgränsningar 3.1. Geografisk avgränsning Det geografiska utredningsområdet ligger i Solna, Stockholm, Sollentuna och Sundbyberg kommuner. Det fortsatta planläggningsarbetet utgår från tidigare utredningar, se avsnitt 2.4 Tidigare utredningar. Den exakta sträckningen tas fram i det fortsatta arbetet och kommer att göras med hänsyn till närheten till E4, funktion, kommunal planering, miljö och kostnader. I detta skede redovisas därför ett utredningsområde som följer E4 men också Ostkustbanan samt pendeltågspåret. Utredningsområdet avgränsas i söder vid Norrtull vid Stallmästargården på Annerovägen och sträcker sig fram till Kymlingeområdet i höjd med trafikplats Kista (trafikplats 171) i norr. Utredningsområdets längd är ca 7 km. För geografisk avgränsning, se Figur 5. Influensområdets utbredning är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan, till exempel genom att biltrafiken förändras på kringliggande vägar eller att recipienter för vägens dagvatten påverkas. 11

12 Figur 5. Översiktskarta som visar utredningsområdet

4. Förutsättningar 4.1. Markanvändning Utredningsområdet öster om E4 mellan Norrtull och Kista berör Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården, som sedan 1995 utgörs av Nationalstadspark av riksintresse, Kungliga Nationalstadsparken. I höjd med Järva krog öster om E4 berör utredningsområdet Ulriksdals naturreservat. I den norra och mellersta delen av utbredningsområdet berörs Igelbäckens naturreservat. Utredningsområdet berör riksintresset Solna. De delområden inom riksintresset som kan beröras är: Hagaparken och Ulriksdals slott. Mellan Norrtull och Frösundaleden på E4:ans västra sida ligger Norra begravningsplatsen och på östra sidan ligger Nationalstadsparken. Inom utredningsområdet finns trafikplatserna Norrtull, Haga norra, Järva krog, Sörentorp och Kista. Området från Råsunda, Frösunda och vidare fram till området vid Järva krog på E4:s västra sida består bebyggelsen av bostäder med bostadsanknuten service, kontor och verksamheter samt mindre grönområden. Markanvändningen är den samma för området kring Bagartorp (väster om Järva krog). Utredningsområdet norr om Järvakrog (väster om E4) och söder om Kistaleden består till största del av grönområden. Här ligger Ulriksdals golfklubb, Överjärva gård och Igelbäckens naturreservat. Även området på den östra sidan av E4 norr om Enköpingsvägen och söder om Sörentorp består till största del av grönområden. Här finns Solna Ridskola/Solna Fältrittklubb (Mellanjärva), Kvarnvretens koloniområde (Ulriksdal/Mariedal), Kungliga Nationalstadsparken och Ulriksdals naturreservat. Området vid Sörentorp utgörs av fd. utbildningslokaler för polishögskolan. Silverdal utgörs av bostäder med bostadsanknuten service, kontor och verksamheter. Norr om Kymlingelänken ligger Kista och området närmast vägen består till största del av kontor och verksamheter. 4.2. Regionala och kommunala planer 4.2.1. Regionala planer Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) RUFS har formell status som både regionplan (PBL) och regionalt utvecklingsprogram (förordningen om regionalt tillväxtarbete). Planen innehåller sex vägledande strategier för hur regionens utmaningar bör hanteras och hur visionen om en attraktiv storstadsregion ska kunna uppnås. Inom strategierna finns bl.a. mål om att transportsystemet ska bidra till en ökad regional tillgänglighet och att kvaliteten i resor och transporter ska vara god. Som en regional åtgärd för perioden 2020-2030 anges att det ska ske en överflyttning från resor med bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Som åtagande anges bl.a. att vägkapaciteten ska ökas i kritiska avsnitt, men också att efterfrågan på kapacitet ska begränsas. Energi- och resurseffektiva transporter ska stimuleras och transporternas negativa påverkan ska begränsas. För att möta ökade 13

miljökrav och människors behov av rörlighet kan, enligt planen (RUFS 2010, s.85), exempelvis: sammanhängande cykelväg prövas i nära samverkan med kommuner, staten och näringsliv. 4.2.2. Kommunala planer Projektet förutsätter samordning med den kommunala planeringen i berörda kommuner, så som översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan projektet medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller vid upprättande av nya detaljplaner. Inom utredningsområdet finns i samtliga kommuner ett antal detaljplaner som kan komma att beröras av projektet. Stockholm Stockholms stads översiktsplan antogs 15 mars 2010. I översiktsplanen lyfts ett modernt transportsystem och hållbart resande som ett allmänt intresse. En fördjupning av Stockholms översiktsplan vann laga kraft i januari 2011. Den fördjupade planen ger vägledning för beslut om markanvändning, bebyggelse och anläggningar inom den del av Kungliga Nationalstadsparken som ligger inom Stockholms stad. I Vision 2030 betonas att Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. Solna Solna stads gällande översiktsplan antogs den 29 maj 2006 men ett nytt förslag finns ute på samråd. Ett av målen i den gällande översiktsplanen är att gång- och cykelvägnätet skall förbättras och av särskild vikt är de regionala cykelvägen. I det nya förslaget till översiktsplan samt den kommande cykelplanen lyfts åtta regionala cykelväg som särskilt viktiga för framkomlighet och tillgänglighet, varav föreliggande stråk är ett. För Nationalstadsparken finns en fördjupad översiktsplan (FÖP) framtagen och antagen av Solnas kommunfullmäktige den 27 oktober 2008. I denna FÖP beskrivs vilket förhållande som gäller för ägande av broar och tunnlar över/under Uppsalavägen, Bergshamravägen och Norrtäljevägen. Det konstateras också att cykeltrafiken ska ha god framkomlighet och hög säkerhet. Det övergripande cykelvägnätet som inte bör vara för glest bör utformas med separata cykelvägar. Lokalgator med liten biltrafik kan dock ingå. På frekventerade sträckor bör gång- och cykelvägar skiljas åt. Sundbyberg Sundbybergs stads gällande översiktsplan antogs den 25 mars 2013 och sträcker sig till 2020. För Sundbyberg är det ett prioriterat område och en del av visionen i översiktsplanen att det ska vara enkelt att förflytta sig till fots och eller med cykel både mellan stadsdelarna och till angränsande kommuner. Detta lyfts även fram i cykelplanen och i denna plan läggs ett starkt fokus på utbyggnad av huvudnätet för cykel, varav föreliggande stråk inte är ett. Sollentuna Sollentuna kommuns gällande översiktsplan antogs 12 december 2012. I gällande översiktsplan anges att det är viktigt att gång- och cykelvägnätet anpassas för den långväga 14

cykelpendlingen med bl. a kopplingar till grannkommunerna. Kommunen lyfter också fram att regionala mål bör kunna nås i gena sträckningar, där gång- och cykeltrafiken är separerad från andra trafikslag. I kommunens cykelplan lyfts just regionala cykelväg fram som en av tre standardnivåer på cykelnätet. Det regionala cykelnätet hör till denna kategorisering och till vad man kallar standard 1 men föreliggande stråk är inte kartlagt som ett sådant i cykelplanen. 4.3. Riksintressen Geografiska områden som är av nationell betydelse kan beslutas vara av riksintresse. I miljöbalkens tredje kapitel listas de värden och ändamål som kan göra att ett område kan vara av riksintresse. Det kan exempelvis vara områden som innehåller natur- eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena unika för hela landet, men också områden som är viktiga för exploatering för till exempel vägar eller vindkraft. Det är olika statliga myndigheter som enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden med mera som i särskilda beslut pekar ut dessa riksintresseområden. Enligt 3 kap. miljöbalken ska områden som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdets utpekade värden eller alternativt påtagligt försvåra områdets nyttjande. I miljöbalkens fjärde kapitel finns också riksintresseområden som är definierade direkt i lagtexten. Dessa utgörs av större geografiska områden i landet. Nationalstadsparker utgör sådant riksintresse, enligt fjärde kapitlet. Inom nationalstadsparken får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast genomföras utan intrång i parken och om de inte skadar områdenas natur- och kulturvärden. 4.3.1. Riksintresse för transportinfrastruktur Väg E4 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Väg E4 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt och ingår i TEN-T av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter av såväl gods som personer. I Stockholms län är merparten av det statliga befintliga vägnätet av riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Ostkustbanan och pendeltågssträckan (som i sig självt är ett riksintresse bortsett från Ostkustbanan) Stockholm Älvsjö-Ulriksdal/Sundbyberg ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätet, TEN-T och är av internationell betydelse, och ingår även i det strategiska godsnätet. Järnvägsbanorna är utpekade av Trafikverket som områden av riksintresse för anläggningar för kommunikationer. Enligt 3 kap. 8 miljöbalken ska område som är av riksintresse för en kommunikationsanläggning skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. I riksintresset ryms behovet av en framtida utveckling av järnvägsbanan samt influensområden. För att verksamheterna ska kunna fortgå och riksintressena anses vara tillgodosedda måste de restriktioner som järnvägsbanorna medför för närområdena tillgodoses vid beslut om markanvändning och bebyggelseutveckling. 15

4.3.2. Riksintresse för kraftledningsnät Länsstyrelsen bedömer att stamnätet med ledningar, kablar och transformatorstationer utgör riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Stamnätet i Stockholmsregionen består av ledningar, kablar och stationer för 400 kv och 220 kv och förvaltas av Svenska Kraftnät. Från Energimyndigheten föreligger inte något beslut om riksintresse. Utredningsområdet berörs av en 220 kv luftledning som sträcker sig på den västra sidan av E4 i höjd med Silverdal och Övre Kymlinge, i höjd med Sörentorp viker ledningen av mot väster och följer järnvägen och vidare mot Station Järva. I höjd med Sörentorp, utmed samma sträckning som 200 kv ledningen mot station Järva finns även en 70 kv luftledning. 4.3.3. Riksintresse för kulturmiljövården Nära på hela utredningsområdet i Solna kommun berör riksintresset AB37 Solna, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, delar av området utgör Nationalstadspark enligt 3 kap 7 MB. Motivet till riksintresset som den tilltänkta dragningen kan beröra är främst de kungliga slottsmiljöerna i Haga och Ulriksdal med lustslott och stora parkanläggningar med nära vattenkontakt, som i sin utveckling framför allt speglar stormaktstiden, den gustavianska epoken och 1800-talets första hälft. Miljöerna har ett nära samband med ett större område dominerat av kungarna och staten. Konkret kan den tilltänkta sträckningen beröra uttrycken: Ulriksdals 1600-talsslott med barockträdgård och engelsk park, tillhörande byggnader samt kapell och andra tillskott från 1800-talets senare del. Haga med spår från tiden före Gustav III:s inköp av området, den engelska parken med utblickar mot det omgivande landskapet samt tillhörande byggnader och anläggningar från Gustav III:s tid. Haga tingshus från 1907 och Stallmästargården som är Stockholmstraktens äldsta utvärdshus från 1652 och som har anor som stallmästarboställe under Karlberg på 1630- talet. 4.3.4. Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör Nationalstadsparken enligt 4 kap. 7 miljöbalken. I överlag så får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö. Det historiska landskapets natur- och kulturvärde i övrigt får inte heller skadas i Nationalstadsparken. Undantag för denna bestämmelse gäller endast om åtgärden är tillfällig samt höjer parkens natur- och kulturvärde eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse. Likväl ska parken återställas så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Området utsågs till världens första Nationalstadspark år 1995 och bestämmelsen är unik. Se även karta i Figur 6. 16

Figur 6. Riksintressekarta 17

4.4. Naturmiljö Utredningsområdet för cykelvägen passerar genom Stockholms längsta regionala grönkil, Järvakilen. Stockholms tio gröna kilar är sammanhängande grönområden som tillsammans utgör en grönstruktur där helheten bildar ett variationsrikt och sammanbundet natur- och kulturlandskap som är viktigt för biologisk mångfald och friluftsliv. De regionala gröna kilarna är viktiga för spridning och upprätthållande av växt- och djurlivet i och utanför aktuellt område. Järvakilen sträcker sig från Sigtuna i norr till Norra Djurgården i söder och är regionens mest centralt belägna gröna kil och har därmed en viktig funktion som tätortsnära natur. Landskapet i berört område består av ett världsunikt eklandskap, institutionsområden med parker samt av odlingslotter. Nationalstadsparken finns i aktuellt område. Stadsbyggnadskontoret har kartlagt Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur och identifierat Norra Djurgården som ett kärnområde avseende spridning. Fungerande spridningssamband är en förutsättning för att de höga naturvärdena i kärnområden ska kunna bestå. Haga-Brunnsvikenområdet fungerar som en spridningszon mellan Ulriksdal och Norra Djurgården. Lagskyddet för Nationalstadsparken betyder att åtgärder som innebär intrång i parklandskap eller naturmiljö inte får ske, samt att det historiska landskapets natur- och kulturvärden inte får skadas. Lagskyddet utgår ifrån två områdeskaraktärer: parklandskap och naturmiljö samt mer bebyggda och anlagda områden. Hagaparken, merparten av Frösundavik samt Ulriksdal är utpekade som bevarandeområden med kultur- och naturvärden. Korsningen vid Järva krog är definierat som ett utvecklingsområde, medan Frösundaviks kasernområde och Sörentorps bebyggelseområde är kulturmiljöer med kompletteringsmöjligheter. Utredningsområdet täcker in Igelbäckens naturreservat. Reservatet är 127 ha stort och inrättades 2004 för att skydda och bevara tätortsnära naturområde samt områdets höga natur- och kulturmiljövärden. En ytterligare målsättning med naturreservat är att bevara och möjligen förbättra livsmiljöerna för grönling, nissöga och andra skyddsvärda arter i området. Reservatet är uppdelat i olika zoner med föreskrifter och skötselbestämmelser. Tillstånd och dispenser kan bli aktuellt beroende på vilka ingrepp som ska göras i vilka zoner. Under de senaste fem åren har 89 rödlistade arter rapporterats i aktuellt område, de flesta av dem fåglar men även kärlväxter och ryggradslösa djur. Merparten av de rödlistade arterna är nära hotade och funna i Nationalstadsparken eller i Igelbäckens naturreservat, vilka båda har en hög biologisk mångfald och stor artrikedom. Artrikedomen i områdena är främst knuten till gamla grova ädellövträd, framför allt ekar och lindar. Naturliga gräsmarker, äldre barrskog, våtmarker och fuktområden är andra särskilt viktiga och känsliga naturmiljöer i reservaten. Eklandskapet är viktigt även ur ett internationellt perspektiv. Eken har uppåt 1500 arter knutna till sig, däribland insekter, vedsvampar och lavar. Områden med skyddsvärda trädmiljöer, utpekade av länsstyrelsen, förekommer i Nationalstadsparken samt väster om det västra cykelvägsförslaget norr om Norrtull. Norr om Ulriksdal finns även skyddsvärda trädmiljöer. Enligt bestämmelser får skyddsvärda träd inte fällas eller skadas. Ett utbrett område av ädellöv, tall och gran förekommer inom Nationalstadsparken och Igelbäckens naturreservat. Hagaparken, merparten av Frösundavik samt Ulriksdal har blivit utpekade som bevarandeområden med kultur- och naturvärden. Ulriksdals naturreservat utgör även ett biologiskt kärnområde inom Nationalstadsparken och innefattar även utpekade nyckelbiotoper. 18

Figur 7. Bild på trädmiljöer (foto:wsp) Inom så kallade biotopskyddsområden får inte verksamhet bedrivas eller åtgärder vidtas som kan skada naturmiljön. Alléer, det vill säga lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg, innefattas av skyddet. Flera exempel på alléer finns inom det berörda området. För naturmiljöintressen, se Figur 8. 19

20 Figur 8. Naturmiljökarta

4.5. Rekreation Utredningsområdet går genom Igelbäckens naturreservat, se figur 7. Naturreservatet är mycket värdefullt för rekreation och friluftsliv och ett av dess syften är att bevara och utveckla ett rörligt friluftsliv. Ett mål med reservatet är även att förbättra förbindelser för människor mellan Västerjärva, Överjärva och Ulriksdal-Sörentorp. Järvakilen, som delvis går igenom naturreservatet, är ett populärt mål för aktiviteter såsom ridning, promenader, löpning, längdskidåkning, fågelskådning och orientering. I översiktsplanen för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, uppmärksammas att tillgängligheten till alla områden i Nationalstadsparken behöver öka då besökstrycket kommer att öka i framtiden. Norra Djurgården lyfts som ett exempel där tydliga och säkra entrévägar måste etableras. Norra Djurgårdsstaden är den minst välbesöka delen av parken idag, men den har potential för ett ökat besöksantal utan att kvaliteter som områdets rofylldhet går förlorade. Områdets betydelse för rekreation och friluftsliv är ett bakomliggande motiv till utpekandet av området som Nationalstadspark. Parken är ett populärt utflyktsmål som utnyttjas för cykelturer, promenader, ridturer och annan vardagsrekreation. Området används av närboende, boende i övriga staden och Stockholmsregionen, turister, barngrupper, organisationer med flera. Området används även för större evenemang som exempelvis löpartävlingar. Högst besökstryck i området är under vår och försommar samt i september. I Brunnsviken förekommer skridskoåkning om vinterhalvåret och kanotpaddling om sommarhalvåret. Det finns även många badplatser längs Brunnsviken som nyttjas under året. 4.6. Landskap Landskapet längs utredningsområdet utgörs i stora drag av ett sprickdalslandskap längs Stockholmsåsen som löper i nord sydlig riktning. Utredningsområdet sträcker sig över västra Hagaparken fram till Brunnsviken, i kanten av Nationalstadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården, som präglas av engelsk park och herrgårdsmiljö. Området strax efter Norrtull med entré till Hagaparken, är otydligt och splittrat med hårdgjorda ytor; E4 med påfartsramper, GC-väg, infarter och parkering som begränsas av smala grönremsor. Väster om E4 ligger på en höjd Karolinska sjukhusets område med storskaliga byggnader, murar och bergkanter. Hagaparken är en uppvuxen engelsk parkmiljö med ädellövträd, gräsytor och slingrande parkvägar. Dess västra kant har dock omformats i samband med breddning av E4. Gränsen mot det breda, nedsänkta vägrummet utgörs av en delvis brant slänt med kortklippt gräs och grupper av halvvuxna björkar. Längre norrut ligger entrén till parken i form av en torgyta, med mjukt formade tegelmurar som utgör ett tema för vägmiljön i detta avsnitt och som fortsätter i bron över E4. Längsgående, ensartade planteringar förstärker skalan och vägrummet. På motsatt sida av E4 ligger Norra begravningsplatsen, lummig med storvuxna träd och tydligt avgränsad av klippta häckar. Frösundaleden löper genom ett bälte av tätbebyggda områden med storskalig kontors- och flerbostadsbebyggelse kring sparade bevuxna mindre bergkullar. Bältet begränsas av 21

järnvägen i väster och E4 i öster. Längre norrut, i höjd med Ulriksdals Golfbana är landskapet öppet och böljande. Igelbäckens naturreservat är öppet med en flack dalgång På den östra sidan av E4 övergår Hagas parkmiljö i mer förvildad park och natur kring byggnadsminnena Annelund och Linnéaholm men fortfarande med stora inslag av ädellöv, bl. a stora ekar. Storvuxna lövträd står också i kanten av Brunnsviken och bildar en naturlig entré med gluggar för utblickar. Strandzonen utmed Brunnsviken bakom den höga, pampiga, glasade bullerskärmen som utgör gräns mot E4, är smal och sluttar ner mot vattnet. Idag är utrymmet väl disponerat i en övre liggande (smal) cykelväg och ett lägre liggande promenadstråk. Däremellan finns en slänt med vegetationsskärm. Miljön har höga landskapsmässiga kvaliteter trots att den ligger intill E4 tack vare närheten och utblickarna över vattnet. Norr om Brunnsviken breder trafikplats Järva Krog ut sig, ett väglandskap som utgör en fysisk och visuell barriär. Landskapet mellan vägar och ramper är öppet med gräsytor och grässlänter och upplevs storskaligt och svårorienterat. I fonden ligger en vegetationsklädd höjdrygg på vars sluttning Järvavägen löper i den gamla Uppsalavägens sträckning, parallellt med E4. Vegetation växer tätt intill vägrummet och döljer E4:s vägrum. I höjd med Mellanjärva gård, ett statligt byggnadsminne och fornmiljö är vägen rak med ädellöv och rester av en allé nära vägen. Längre norrut dominerar tall med delvis mycket stora exemplar och vägen kröker. Norr om höjdryggen, strax innan Sörentorp, är landskapet öppnare med ett koloniområde omgivet av en gles vegetationsridå, genombrutna mindre skogsområden och dungar, spridd bebyggelse och rester av hagmark. Ytterligare längre norrut domineras landskapet av parallella kommunikationer/infrastruktur med grönremsor emellan; E4 med ramper går på bank, järnvägen och Sollentunavägen ligger intill varandra med befintlig GC-väg och dagvattendike emellan. Den nya stadsdelen Silverdal med villor och flerbostadshus ansluter till Sollentunavägen i öster. 4.7. Kulturmiljö Det aktuella utredningsområdet har en rik historia och landskapet är starkt präglat av de kungliga miljöerna Hagaparken och Ulriksdals slott. I landskapet återfinns även spår av odlingslandskap med bevarade gårdsmiljöer. Uppsalavägen och Bergshamraleden skär genom landskapet och utgör funktionella och visuella barriärer mellan landskapets olika delar. Landskapets tidsdjup är lätt att läsa och det har en väldokumenterad historia. I landskapet samsas gårds- och byetableringar från forntiden med en av Stockholms viktigaste medeltida kyrkor, 1600-talets säterier och slott, Gustav den III:s stora landskapspark från 1700-talet samt den mer sentida urbaniseringens byggnader och moderna kommunikationsstråk. Den kungliga förvaltningen av området har medfört att landskapet till viss del har bevarats men var tid har satt sin tydliga prägel. I landskapet finns fysiska uttryck som är kopplade till 22

1900-talets militärhistoria samt modernismens stadsbyggnad. Kulturlandskapet är sammanfattningsvis kontrastrikt och komplext. Landskapets kulturhistoriska värde kan förstås av de skydd genom lagstiftning som återfinns i utredningsområdet. I utredningsområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövården (Solna AB37), Nationalstadspark (Kungliga Nationalstadsparken) samt tre statliga byggnadsminnen och två enskilda byggnadsminnen. Utredningsområdet berör även flertalet fornlämningsmiljöer som är skyddade enligt kulturminneslagen. Utöver dessa nationella skydd återfinns kommunalt utpekade miljöer som är skyddade enligt plan- och bygglagen. 23

24 Figur 9. Kulturmiljö

4.8. Yt- och grundvatten Den tänkta GC-vägen passerar genom två ytvatten, Brunnsviken och Edsviken, som är med i Vattenmyndighetens redovisning av vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. I tabell 1 redovisas statusklassningar och miljökvalitetsnormer (MKN) för de berörda vattenförekomsterna. Även en uppdaterad version av materialet som ska beslutas om i december 2015 redovisas nedan. Igelbäcken är föreslagen av Vattenmyndigheten som en ny vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och inkluderas också. Utredningsområdet passerar två utpekade grundvattenförekomster (porarkviferer) Stockholmsåsen-Haga (SE658456-162644) samt Stockholmåsen-Solna (SE658699-162554). Dessa sand- och grusförekomster har goda eller mycket goda uttagsmöjligheter för grundvatten, samt god kemisk grundvattenstatus och kvantativ status. Detta gäller både statusen för 2009 samt för arbetsmaterialet 2015. Tabell 1. Vattenförekomster samt dess status VATTEN- FÖREKOMST EKOLOGISK STATUS KEMISK YTVATTENSTATUS (EXKLUSIVE KVICKSILVER) Status 2009/2013 Kvalitetskr av (MKN) 2009/2015 Status 2009/2015 Kvalitetskrav (MKN) 2009/2015 Edsviken (SE659024-162417) Otillfredsställande ekologisk status/dålig ekologisk status God ekologisk status 2021/God ekologisk status 2027 Tidsfrist för övergödning till 2021. Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus/ Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015/God kemisk ytvattenstatus Tidsfrist för tributyltenn föreningar till 2021. 25

Brunnsviken (SE658507-162696) Otillfredsställande ekologisk status/otillfredsställa nde ekologisk status. God ekologisk status 2021/God ekologisk status 2027 Tidsfrist för övergödning till 2021. God kemisk ytvattenstatus/ Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015/God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och vissa andra föreningar*. Tidsfrister till 2021 och 2027. Igelbäcken (SE658818-162065) Preliminär vattenförekomst God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar liksom pentabromerad difenyleter *=Tidsfrist kemisk ytvattenstatus: tidsfrist till god status map tributyltenn-föroreningar, därav undantag i form av tidsfrist till 2027 Uttorkning är ett stort problem i Igelbäckens omgivning vilket påverkar ekosystemet i vattnet. Flödet, som i medel är drygt 100 l/s, kan under sommaren vara litet och vid behov tillsätts dricksvatten av Stockholm Vatten. Det 10 km långa vattendraget är ett av de mest skyddade i Stockholmsområdet. Igelbäcken omges av strandskydd på 100 meter, både längs dess sträckning genom Sundbyberg och Solna kommun samt vid utloppet i Edsviken. Edsviken är av Länsstyrelsen utpekat som ett potentiellt uppväxtområde för abborre, gös och gädda och potentiellt lekområde för abborre. Utöver strandskyddet vid Igelbäcken och Edsviken är även stora delar av Brunnsviken strandskyddat. I sydvästra delen av Brunnsviken, i Hagaparken, är strandskyddet utvidgat till 300 meter, vilket berör de södra delarna av utredningsområdet. Strandskyddet i Brunnsviken följer dess västra kant upp till Järva krog där det avtar. I norra delen av utredningsområdet, i Ulriksdal vid Edsviken, finns förslag på ett utvidgat strandskydd som inte ännu vunnit laga kraft. Utredningsområdet passerar två vattenskyddsområden se Figur 10, Ulriksdal och Frösundavik. Båda dessa beslutades om på 1990-talet. Skyddsföreskrifter till områdena innefattar bland annat att avloppsvatten inte får släppas ut på marken om det inte är uppenbart att detta kan ske utan olägenhet för grundvattnet. För Frösundavik får schaktning inte ske till lägre nivå än motsvarande en meter över högsta naturliga grundvattenstånd. I särskilda fall kan Länsstyrelsen lämna tillstånd till uttag under nämnda nivå i Frösundavik. I Ulriksdal får det inte förekomma något större schaktnings- eller fyllningsarbete utan tillstånd av Länsstyrelsen. 26

Figur 10. Karta över vattenskyddsområden 27

4.9. Boende och hälsa 4.9.1. Luftföroreningar Med luftföroreningar avses sådana ämnen och föroreningar som är skadliga för hälsa, natureller kulturmiljö. Särskilt inom tätorter, där den täta bebyggelsen begränsar luftutbytet, kan hälsofarliga halter förekomma. Kväveoxider (NOx) har främst betydelse för övergödning av skogs- och ängsmarker. För att skydda människor och miljö från att utsättas för höga luftföroreningsnivåer har miljökvalitetsnormer (MKN) för luft tagits fram. Miljökvalitetsnormerna för luft regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Dygns- och timmedelvärdesnormerna för partiklar och kvävedioxider gäller för cykelvägar, busshållplatser, resecentrum mm. I förlängningen kan det innebära att cykelvägar inte får placeras längs med vägar där gällande normvärden överskrids. De luftföroreningar som förekommer inom utredningsområdet är främst genererade av trafiken på E4. Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbunds kartläggning från 2010 redovisar höga nivåer av kvävedioxid (NO 2) och partiklar (PM10) längs hela den aktuella sträckan av E4. På sträckan mellan Norrtull - Kista beräknas halterna av kvävedioxid överstiga miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde vid trafikplatserna vid Kista, Järva krog, Haga norra och Haga södra. Även dygnsmedelvärdet för partiklar beräknas vara högre än det tillåtna normvärdet utefter hela sträckan av E4. Allmänt gäller att luftföroreningshalterna är avtagande med ökat avstånd från vägen. Tabell 2. Gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO 2. Luftföroreningar avgränsas till partiklar (PM2) och kvävedioxid (NO 2 ), eftersom miljökvalitetsnormerna för dessa är svårast att klara. För gång- och cykelvägar tillämpas tim- och dygnsmedelvärden. Luftförorening Miljökvalitetsnorm Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde PM10-50 μg/m 3 (får överskridas 35 ggr/år) 40 μg/m 3 NO2 90 μg/m 3 (får överskridas 175 timmar/år 60 μg/m 3 (får överskridas 7 dygn/år) 40 μg/m 3 4.9.2. Buller Buller påverkar hälsa och välbefinnande och hamnar högst upp på listan över allvarliga störningar i samhället. Nationella bullerkartläggningar visar att ca två miljoner invånare utsätts för trafikbullernivåer högre än riksdagens långsiktiga mål. Den dominerande bullerstörningen är trafikbuller och de flesta bullerutsatta finns idag längs vägar i tätorter och städer. 28

Trafiken på E4 förorsakar höga ljudnivåer i vägens direkta omgivning och trafiken på Enköpingsvägen samt Frösundaleden bidrar till höga ljudnivåer på vissa platser. Även järnvägstrafiken på Ostkustbanan och trafiken på pendeltågssträckan Stockholm Älvsjö- Ulriksdal/Sundbyberg orsakar höga ljudnivåer i omgivningen. Cyklister och fotgängare på sträckan är således idag utsatta för mycket höga ljudnivåer. Riktvärden gällande trafikbuller utomhus återfinns bland annat i propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Riktvärdena avser trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder, vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Inga riktvärden finns utarbetade för cykelvägar eller andra trafikantmiljöer. 4.9.3. Farligt gods Både E4 och Enköpingsvägen är primära transportleder för farligt gods. Sekundära transportleder för farligt gods ansluter vid trafikplatserna Haga norra, Sörentorp och Kista. Farligt gods transporteras även på Ostkustbanan och på Värtabanan. 4.10. Klimat Vägtrafiken bidrar till stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Av de totala koldioxidutsläppen i Sverige står transportsektorn för ca 30 procent och huvuddelen av dessa kommer från personbilar och tunga fordon. I Stockholms län står transportsektorn för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. För att klimatmålen ska klaras måste transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas radikalt. 4.11. Byggnadstekniska förutsättningar 4.11.1. Byggnadsverk Längs sträckan finns ett flertal konstbyggnader, så som stödmur, parkeringsgarage, GCbroar och övriga broar. Broarna är av varierande typ och storlek, allt ifrån enklare till större broar som spänner över flera körfält. Vid exempelvis trafikplats Silverdal behövs anpassningar av broar och vid en eventuell sträckning genom Solna berörs byggnadsverk vid Kolonnvägen. 4.11.2. Geoteknik På östra sidan av E4:an förekommer enligt SGU:s jordartskarta i huvudsak postglacial sand och västra sidan dominerar glacial lera med avbrott för mindre partier sandig morän. Mindre partier med glacial lera förekommer precis som vid till exempel vid Norrtull samt vid Frösunda. Även partier med isälvssediment förekommer samt mindre partier med sandig morän och då ofta i närhet till partier med berg i dagen. Från Ulriksdal till Kista är den dominerande jordarten glacial lera med avbrott för mindre partier sandig morän, samt berg i dagen, ibland med ett tunt eller osammanhängande ytlager av morän. Det förekommer även mindre partier med postglacial sand. Enligt SGU:s jorddjupskarta varierar jordmäktigheten kraftigt både på den östra och västra sidan av E4, från berg i dagen till jordmäktigheter på upp mot minst 20-30 m. 29

Figur 14. Östra sidan om trafikplats Järva krog (foto: WSP). 4.11.3. Ledningar och belysning Ledningar och utrustning för el, tele, fiber, fjärrvärme, VA, och så vidare finns både i mark och i luft längs hela vägen och kommer att beröras av utbyggnaden. Ledningar kommer att behöva läggas om och olika typer av elskåp kan behöva flyttas. Det är därför nödvändigt med tidiga kontakter med ledningsägare för att undvika konflikter då vissa ledningar är svåra att lägga om. Befintliga belysningsarmaturer är i dag väldigt skiftande i både typ och kvalitet, vid vissa delar av sträckningen finns det idag i praktiken ingen belysning. Detta innebär att förutsättningarna vid belysningsprojektering varierar kraftigt. 4.12. Pågående och planerade projekt I anslutning till den aktuella vägen finns ett antal pågående och planerade projekt: E4/E20 Norra Länken - Norra länken är totalt 5 km, varav 4 km i tunnel. Trafikverket bygger Norra länken i samarbete med Stockholms stad. För att lösa regionens trafikproblem och få en bättre miljö i innerstaden. Norra länken behövs för att kunna bygga de nya stadsdelarna Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. Svenska kraftnät bygger ny elförbindelse mellan Danderyd och Järva i Solna. Hösten 2015 påbörjas den sista delsträckan över Edsviken och förbindelsen beräknas vara färdig 2016. 30

5. Effekter och deras tänkbara betydelse Utredningsområdet ligger inom ett område med höga natur- och kulturvärden. För att minimera intrånget och negativa effekter i dessa skyddsvärda miljöer är det mycket viktigt att anpassa cykelvägens dragning till kringliggande miljö. Samtidigt kan intrång troligen inte undvikas om projektets mål och syfte ska kunna uppfyllas. Nedan redovisas en preliminär bedömning av tänkbara miljöeffekter från projektet som underlag för Länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. En djupare analys görs senare i planläggningsprocessen med omfattning som styrs av projektets beslutade miljöpåverkan. 5.1. Markanvändning och kommunal planering Anläggandet av en cykelväg bedöms inte förändra markanvändningen i stort i området. En cykelväg är gynnsamt för att ta sig till och från området både för arbete och för fritid. Befintliga broar och andra konstruktioner kan behöva ersättas eller byggas om. Detaljplaner på vägsträckan kan behöva ändras till följd av ändrad markanvändning. 5.2. Riksintressen och övriga nationella intressen Riksintresset för E4 kommer i framtiden även att innefatta det nya cykelvägen vilket ytterligare stärker riksintresset. Omfattningen och effekten av intrång i Nationalstadsparken och i riksintresset för kulturmiljövård kommer att utredas i det fortsatta arbetet. För mer information se avsnitten Naturmiljö, Rekreation samt Kulturmiljö. 5.3. Naturmiljö Det planerade cykelvägen kommer att skära igenom områden med höga naturvärden och den gröna kilen blir fortsatt påverkad av cykelvägens närvaro i landskapet. Hur stor påverkan på naturmiljön blir är beroende av hur vägen utformas, samt vilka metoder som används för anläggningen. Skyddsvärda träd får generellt sett inte fällas eller skadas. Om marklov ges för fällning av träd med särskilt naturvärde på en plats får krav på återplantering ställas. Beroende på utformningen av cykelvägen kan det innebära att intrång görs i Nationalstadsparken. Den stora artrikedom som finns i Nationalstadsparken kan påverkas negativt eller bli temporärt störd på grund av projektet. Enligt propositionen 2008/09:10 anges att tillfälligt intrång i parklandskap eller naturmiljö i Nationalstadsparken får göras under vissa förutsättningar, bland annat måste parken återställas så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Tillfällig skada får ske ifall åtgärder höjer parkens natur- och kulturvärde. För att minimera påverkan på naturmiljön krävs noggrann utredning inför fortsatt planering av vägens anläggande, framför allt i spridningszoner och vid närvaro av rödlistade arter. Oavsett dragningsförslag kommer cykelvägen att korsa Igelbäckens naturreservat och samma tillvägagångssätt gäller även här. Exploateringar i naturreservatets närhet måste utföras så att reservatets värden säkerställs i framtiden. Värdefulla kopplingar får inte brytas och områdets upplevelsevärden får inte påverkas negativt. Ulriksdals naturreservat kan också komma att bli påverkad, beroende på 31