Järvsta 16:20, Mårtsbovägen öster

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2012-03-12 Utställningshandling Dnr: 11BMN36 Handläggare: Henry Grew Järvsta 16:20, Mårtsbovägen öster Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Utställningstid: 27 juli 17 september 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Samhällsbyggnad Gävle, Fysisk planering, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tel 026-17 80 00 (vx) Fax 026-17 83 79 samhallsbyggnad@gavle.se www.gavle.se

Dnr: 11BMN36 Sid 2 (13) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag Fastighetsägaren vill stycka av ca 25 fastigheter för bostadsändamål från fastigheten Järvsta 16:20 öster om Mårtsbovägen. Marken består i dagsläget av skog. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Detaljplanen berör inga riksintressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen för utomhusluft påverkas inte men bilberoendet är stort då avståndet till kollektivtrafik och service är långt. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger i Järvsta ca 4 km sydost om Gävle centrum. Planområdet omfattar de nya fastigheterna, ett naturområde och tillfartsvägen från Mårtsbovägen. Areal Planområdet omfattar ca 5 ha mark. Markägoförhållanden Järvsta 16:20 ägs av en privatperson. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan Gävle stad som antogs av Kommunfullmäktige 2009 anges användningen bostäder för planområdet. Planområdet är inom området J.B.5 Mårtsbovägen öster som anger att småskalig bebyggelse är möjlig. Kapacitetsutredning för kommunalt VA krävs. Detaljplaner Området omfattas inte av detaljplan. Vision 2025 Figur 1: Utsnitt ur ÖP Gävle stad Detaljplanens syfte, att möjliggöra byggnation av nya bostäder, överensstämmer med Gävle kommun om att forma attraktiva livsmiljöer. Planområdet ligger

Dnr: 11BMN36 Sid 3 (13) relativt långt ifrån hållbara transportlösningar, vilket kommer att innebära ett bilberoende. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats då planens genomförande inte bedöms få betydande miljöpåverkan. De konsekvenser som bedöms uppstå beskrivs längre fram i handlingen. Planförslaget medger en exploatering med ca 25 nya fastigheter. Det kommer även ske en utbyggnad av ytterligare ett bostadsområde med ett 20-tal fastigheter väster om Mårtsbovägen. Den ökade trafikmängden som genereras av de planerade bostadsområdena tillsammans är inte i den storleksordningen att bullret från omgivande vägar eller trafiksäkerheten påverkas i den grad att betydande miljöpåverkan medförs. Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet sluttar norrut och vegetationen består av blandskog (tall med inslag av björk) med både äldre och yngre träd/sly. Stora delar av skogen inom planområdet har redan avverkats. Figur 2: Jordartskarta Marken består huvudsakligen av sandig morän med måttlig förekomst av block, vilket är lämpligt att bygga på. De blockiga partierna bebyggs inte och sparas som naturmark. Kommunen är inte huvudman för naturmarken, som kommer att fortsättningsvis tillhöra stamfastigheten Järvsta 16:20. Radon Planområdet ligger utanför riskområde för markradon. Kommunen har i översiktsplanen för Gävle Stad 2025 gjort ställningstagandet att Inom Gävle kommun ska bostäder och andra byggnader som människor stadigvarande vistas i

Dnr: 11BMN36 Sid 4 (13) alltid byggas radonskyddat förutom längs med rullstensåsar där det alltid skall byggas radonsäkert. Detta innebär att bostadshus och andra byggnader som människor vistas i stadigvarande som byggs inom planområdet ska byggas radonskyddat. Kulturmiljö En utredning av lämningar har tagits fram av Länsmuseet för exploateringsområdena på båda sidorna av Mårtsbovägen. Enligt utredningen påträffades inga lämningar inom det aktuella planområdet. Befintlig bebyggelse Bebyggelsen nära planområdet består av friliggande villor, både i bostadsgrupper och enstaka hus. På västra sidan om Mårtsbovägen planeras också ett bostadsområde för ett 20-tal villor. Ny bebyggelse Den nya bostadsbebyggelsen kan placeras utmed en grenad vägslinga utgående från Mårtsbovägen. Huvudbyggnaderna får uppföras i två våningar och komplementbyggnaderna i en våning. Komplementbyggnader får uppföras med högsta byggnadshöjd på 3,5 meter och ska underordna sig i storlek till huvudbyggnaden. Byggnadsarean får vara högst 20 % av fastighetsarean, vilket innefattar huvudbyggnad och komplementbyggnader. Inom planområdet kan endast friliggande villor uppföras i och med planbestämmelsen p 1 Byggnader ska placeras minst 4.0 meter från fastighetsgräns. För att en bil ska få plats framför garageporten måste garaget stå 6 meter från vägen, men garaget kan byggas närmare ifall garageporten inte är vänd mot gatan (p 2 ). Figur 3: Exempel på hur den södra vägslingan kan se ut efter genomförande av planen

Dnr: 11BMN36 Sid 5 (13) Planområdet omfattar totalt ca 3,2 ha mark för bostadsändamål, och minsta tilllåtna fastighetsstorlek är 1000 m 2. De föreslagna fastigheterna som redovisas i figur 4 är ca 1100-1400 m 2 stora. Figur 4: Förslag på indelning av nya fastigheter. På området markerat med kors får inte huvudbyggnader uppföras. Det finns större höjdskillnader på vissa ställen inom planområdet, vilket kan innebära att slänter förekommer på olika ställen, inte minst vid lokalgatan. Höjdskillnader ska tas upp inom tomterna för att undvika höga stödmurar och dyl. Terrängen ska även i övrigt i största möjligaste mån tas upp på tomterna med slänter. Ett område med mark som endast får bebyggas med komplementbyggnad närmast kraftledningen markeras med korsmark. Syftet med detta är att hålla skyddsavståndet 50 meter för att skydda boende från eventuell strålning och nedfallande ledning. Komplementbyggnader så som garage och uthus ska vara fristående (p 3 ) för att bebyggelsen inte ska uppfattas som massiv i område. Service Bostäderna kommer att vara attraktiva för barnfamiljer, vilket innebär ett ökat tryck på skolplatser. Hemlingbyskolan ligger 1,5 km från planområdet. Annan service finns bl.a. vid Kryddstigen (ca 2 km), Hemlingby köpcentrum (ca 4 km), och Gävle centrum (4 km).

Dnr: 11BMN36 Sid 6 (13) Friytor Planområdet omgivs av stora naturområden som kan användas för lek och olika aktiviteter. Det finns planer på att bygga lekytor nära planområdet på andra sidan Mårtsbovägen. Gator och trafik Ny lokalgata Lokalgatan inom planområdet är totalt ca 660 meter lång och har ett vägområde på 8 meter, varav totalt 3 meter är avsatt för svackdiken på vardera sidan om gatan för hantering av dagvatten. Huvudmannaskap Figur 5: Den föreslagna lokalgatan Kommunen är inte huvudman för gata och gång- och cykelvägar. Motivet till enskilt huvudmannaskap är att området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området. En gemensamhetsanläggning kommer att bildas för drift och underhåll av lokalgatan, där varje fastighetsägare går in med en proportionerlig andel. Det finns en risk att kostnaden för varje andel blir mycket hög ifall inte hela området exploateras. Den nya gatan leder fram till Mårtsbovägen och denna korsning ligger ca 120 meter från korsningen med Södra Kungsvägen. Trafikmängder Södra Kungsvägen trafikeras med ca 8 245 fordon/dygn 2011 (trafikmätning utförd 2011-09-26-2011-09-28 av Gävle kommun) med 6 % tung trafik. Mårtsbovägen trafikeras med ca 646 fordon/dygn 2011 med 3 % tung trafik (trafikmätning utförd 2011-09-26-2011- 09-28 av Gävle kommun). Figur 6: Mårtsbovägen

Dnr: 11BMN36 Sid 7 (13) Genom etableringen av bostäder öster och väster om Mårtsbovägen kommer trafiken i korsningen Mårtsbovägen/Södra Kungsvägen öka med ca 90 fordon/dygn. Denna ökning är så marginell att den är svår att kvantifiera. Det kommer att ske ökningar av utsläpp till luft, men för att klargöra denna ökning måste man ha kännedom om de inflyttades tidigare transportvanor. Metodberäkningar av luftutsläpp och buller har sådana marginaler att denna ökning inte ger utslag i beräkningarna. Det är ca 300 meter till busshållplats för buss i båda riktningarna på Rv 76. Gång- och cykelväg Enligt Gävle kommuns cykelplan 2010 bygger kommunen en hastighetssäkrad passage över Södra Kungsvägen vid Järvstakroken. Åtgärden har prioritet 2 på en tregradig skala där 1 är högsta prioritet. En ny cykelbana, med prioritet 3, mellan Järvstakroken och Kvarnkroken finns också med i planen. Cykelplanens planeringshorisont är år 2025. För att anpassa gång- och cykelbanorna till planerade åtgärder ansluts därför planområdet till Järvstakroken med en gång- och cykelväg i planområdets sydvästra del. Figur 7: Kostnadsfördelning för anläggande av gång- och cykelväg Exploatören till planområdet 16:20 ( A i figur 5) ansvarar för att anlägga gcväg öster om Mårtsbovägen (blå linje), ca 55 meter. Exploatören till 16:9 mfl ( B i figur 5) ansvarar för att anlägga gc-väg inom sitt planområde (brun linje) ca 70 meter. Båda exploatörerna delar på kostnaden för anläggandet av gc-vägen utmed Södra Kungsvägen (röd linje), ca 85 meter. Exploateringsavtal / markanvisningsavtal upprättas med respektive exploatör.

Dnr: 11BMN36 Sid 8 (13) I samband med utbyggnad av gång- och cykelvägen kommer en refug att anläggas på Södra Kungsvägen vid Järvstakroken. Gävle kommun och Trafikverket anlägger refugen. Planerad byggstart för gång- och cykelvägen är 2013. Störningar Elledningar Söder om planområdet finns en 10 kv-högspänningsledning och en 70 kvhögspänningsledning i samma ledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning. Gävle kommun anser att nyetablering av bostäder inte bör ske där elektromagnetiska fält från kraftledningar och andra elinstallationer överstiger 0,2 µt. Ett skyddsavstånd på 50 meter mellan ledningarna och närmaste bostadshus har beaktats i detaljplanen för att skydda boende från eventuell strålning eller nedfallande ledning. Farligt gods Byggnaderna ligger längre än 100 meter från Rv 76 som är en rekommenderad led för farligt gods. När området är längre än 100 meter från vägen krävs ingen riskutredning. Luftkvalitet Inga miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar. De bedömningar som gjorts fram till och med 2010 visar att luftkvaliteten i planområdet inte överskrider, eller kommer att, överskrida någon gällande Miljökvalitetsnorm. Den planerade trafikökningen kommer inte att resultera i några mätbara förändringar. Risk för ras och skred Den dominerande jordarten i området är morän med viss delar berg i dagen. Ett mindre område består av torv. Det föreligger ingen risk för ras eller skred inom området. Buller Enligt en bullerutredning från 2006 utsätts planområdet för mindre än 50 dba, vilket är lägre än Riksdagens riktlinjer för trafikbuller. I skogsområdet väster om planområdet (Väster om Mårtsbovägen) pågår detaljpla- Figur 8: Bullervärden (2006 och 2012)

Dnr: 11BMN36 Sid 9 (13) nering för bostäder. Som underlag för denna plan har en trafikbullerberäkning genomförts (ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer: Järvsta 16:9, Gävle Kommun Trafikbullerutredning Projekt: 574793, 2012-05-16). Beräkningarna utgick från nuvarande trafikvolymer på Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen samt prognostiserande trafikvolymer på järnvägen. Den största delen av planområdet för Järvsta 16:20 omfattas även av denna beräkning (se Figur 8). Beräkningarna visar att ingen del av planområdet kommer att få ekvivalenta bullernivåer överstigande 50 db(a), vilket innebär att det går att skapa goda boendemiljöer utan att behöva vidta några bullerdämpande åtgärder på tomter. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området kan anslutas till Gävle Vattens ledningsnät via en inkopplingspunkt till befintlig ledning enligt utredning gjord av Gästrike Vatten 2010-02-03. Utredningen säger bland annat att det troligtvis går att lägga ett konventionellt VAsystem med självfallsledningar. Planområdet ingår i Etapp 4 enligt utredningen. En gemensamhetsanläggning för VA kommer att behöva skapas för de boende i planområdet. Dagvatten Hantering av dagvatten ska redovisas i samband med bygglov. Lokalgatan förses med svackdiken för att hantera dagvattnet. El Gävle Energi som elnätsägare ansluter fastigheterna till elnätet. Område för transformatorstation (ca 80 m 2 ) finns i norra delen av planområdet. Uppvärmning Villorna kommer att uppvärmas med enskilda anläggningar. Energibrunnar bör inte anläggas närmare än 20 meter från varandra, vilket inte blir ett problem i och med de stora tomterna. Avfall Avfallshantering sker via Gästrike Återvinnare med egen sophantering för varje hushåll.

Dnr: 11BMN36 Sid 10 (13) Konsekvenser Miljökonsekvenser Planförslagen på båda sidor om Mårtsbovägen innebär en ökning av trafiken längs Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen med uppskattningsvis 90 fordon/dygn. Det motsvara en ökning på Södra Kungsvägen på ca 1 % och på Mårtsbovägen med ca 14 %. Dessa ökningar är små och kommer inte att i någon större utsträckning ge negativ miljöpåverkan eller påverkan på nuvarande bullernivåer. En ökning av luftföroreningar och koldioxid kommer att ske men det går inte att säkert kvantifiera förändringen då det kräver att man veta vilka transportvanor de inflyttade hade innan de flyttade till området. Genom möjligheter till kollektivtrafik och gc-banor finns det goda förutsättningar för de boende att transportera sig utan bil. Landskapsbild Landskapsbilden öster om Mårtsbovägen påverkas eftersom skogsmark försvinner till förmån för bostadsbebyggelse. Hänsyn till landskapet tas i och med att vägen följer höjdkurvorna i området och utnyttjar de mest flacka partierna, vilket innebär mindre krav på schaktning av massor. Blockig skogsterräng i mitten av planområdet undantas från exploatering. Bebyggelsen kommer inte att synas från Rv 76. Barn Barn och ungdomar som ska till skola och fritidsaktiviteter måste korsa Södra Kungsvägen och idag saknas trafiksäker passage. En planerad refug kommer att underlätta för barn. Den nya gång- och cykelvägen till Järvstakroken underlättar för barn att röra sig säkert i trafiken. Det är ca 1,5 km till Hemlingbyskolan. I södra delen av det nya planområdet på västra sidan om Mårtsbovägen planeras ett lekområde. Barn inom planområdet måste ändå korsa Mårtsbovägen för att ta sig dit. Trafiksäkerhet Ny gång- och cykelväg kopplar ihop planområdena till befintligt gc-nät och refug byggs på Södra Kungsvägen för att öka trafiksäkerheten, främst för bilister. Mårtsbovägen trafikeras främst av trafik med målpunkt i Mårtsbo, genomfartstrafiken är därmed låg. Trafiken längst nya lokalgatan kommer till största del bestå av trafik med målpunkt på gatan.

Dnr: 11BMN36 Sid 11 (13) Tillgänglighet Bostadsområdet har ca 1,5 kilometer till närmaste service i form av handel och skola. Boende inom området kan därmed bli bilberoende för transporter i närområdet. Det finns inte trottoarer i direkt anslutning till området. Närmaste busshållplats är ca 200 meter från området vid väg 76 i närheten av Mårtsbovägens infart. Jämlikhet De planerade bostäderna är friköpta bostäder vilket innebär att de i första hand vänder sig till medborgare med god ekonomi. Det är möjligt att bygga både parhus och villor inom planområdet. Ekonomiska konsekvenser Eftersom lokalgatan troligtvis kommer att byggas ut i sin helhet innan alla fastigheter är sålda finns det en risk att några nya fastighetsägare får en mycket hög kostnad för sina andelar i gemensamhetsanläggningen för väg ifall endast ett fåtal fastigheter byggs. En omprövning av gemensamhetsanläggningen för varje ny fastighet som avstyckas blir också mycket dyr ifall detta sker etappvis. Det är därför rekommenderat att exploatören styckar av alla de tänkta fastigheterna samtidigt, och går sedan in som andelsägare i den nya gemensamhetsanläggningen för alla osålda fastigheter.

Dnr: 11BMN36 Sid 12 (13) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och beräknas antas av Byggnads- och Miljönämnden under hösten 2012. Preliminär tidplan: Samråd april 2012 Utställning augusti-september 2012 Antagande oktober 2012 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Planen upprättas av Samhällsbyggnad Gävle. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan av exploatör. Exploatören ansvarar för iordningsställande av kvartersmark. Avtal Kommunen avtalar genom avdelningen för Mark och Exploatering om genomförande av gång- och cykelväg från planområdet till Järvstakroken. Gävle kommun och Trafikverket anlägger en refug på Södra Kungsgatan nära korsningen med Mårtsbovägen. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark eftersom området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändring av fastigheters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av lantmäterimyndigheten i Gävle kommun.

Dnr: 11BMN36 Sid 13 (13) Avstyckning Inom planområdet ska ca 25 nya bostadsfastigheter bildas genom avstyckning från Järvsta 16:20. Gemensamhetsanläggning En gemensamhetsanläggning för lokalgatan behöver troligtvis bildas för drift och underhåll. Det är rekommenderat att exploatören styckar av alla de tänkta fastigheterna samtidigt för att kostnaden för respektive andel i gemensamhetsanläggningen ska vara rimlig för nya fastighetsägare. En gemensamhetsanläggning för VA kommer också att behöva bildas. Planområdet ansluts till en inkopplingspunkt i Gästrike Vattens ledningsnät. Ekonomiska frågor Planekonomi Detaljplanen bekostas av exploatören. De fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen ska sökas och bekostas av exploatören, som även står för övriga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen. Tekniska frågor Tekniska utredningar Exploatören ska samråda med Gävle Energi AB angående elförsörjning och med Gästrike Vatten AB angående vatten och avlopp. Utredning av lämningar gjord av Länsmuseet påträffades inga lämningar inom området. Medverkande tjänstemän Följande tjänstemän har deltagit i planarbetet: Lars Westholm, miljöutredare Samhällsbyggnad Gävle Mikael Ekman, ekolog Samhällsbyggnad Gävle Anders Blomgren, exploateringsingenjör Samhällsbyggnad Gävle Samhällsbyggnad Gävle Petter Jonegård Planchef Henry Grew Planarkitekt