Inflytandeprojektet. Delårsrapport 2008-09-01 2009-01-30. Samordningsförbundet Skellefteå. Rapporten sammanställd av:



Relevanta dokument
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Rehabiliterande undervisning

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Slutrapport

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan för Samverkstan

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Några deltagares tankar om Enter

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Verksamhetsplan

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

asa swenson Arbetsmaterial Utkast

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Årsrapport 2007

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Sammanställning av utvärdering, Samteamet, augusti 2008.

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

Sari Harju, Arbetsförmedlingen Lilian Erixon, Försäkringskassan. Marie Fredriksson, verkställande tjänsteman Inger Karlsson, sekreterare

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Gemensamma Taget Vuxna

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen kr

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

DELÅRSBOKSLUT

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Projektrapport Unga, vuxna år. 1. Sammanfattning

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Nämndens ansvarsområde

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Vi har anmält oss till basutbildingen i jämställdhetsintegrering och fördjupningsseminariet som hålls av JämStöd den 17/2 respektive 29/3.

Verksamhetsplan och budget 2014

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

NEUROKOGNITIV REHABILITERING NKR

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Presentation av Björkängens förskola

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Minnesanteckningar från dialogmöte om nätverk på SKL den 21 januari 2014

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Personal- och arbetsgivarutskottet

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

En 4-R analys av Navigator

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner

"4.1) Länsstyrelserna. ANSÖKAN medel -med vägledning

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Årsredovisning år 2013 för Samordningsförbundet Activus i Piteå

Slutrapport. 1. Sammanfattning

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Slutrapport. 1. Sammanfattning. Projektperiod: Projektnamn: Projekt Palladium Diarienr:

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Dagverksamhet för äldre

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp)

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Utsikten. Ett samverkansprojekt mellan Skellefteå kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting.

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Standard, handlggare

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Utvärdering av Kompetensstegen i Orsa

Innehållsförteckning

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Verksamhet i samverkan

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden

Transkript:

Inflytandeprojektet Ett samverkansprojekt mellan Föreningarnas Hus, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun via Handikappomsorgen och Västerbottens läns landsting via psykiatrin i Skellefteå. Delårsrapport 2008-09-01 2009-01-30 Rapporten sammanställd av: Birgitta Sjögren Öhlund, Brukarinflytandesamordnare, Föreningarnas Hus På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

1. SAMMANFATTNING...3 2. DELTAGARE...4 2.1 Deltagarnas förutsättningar... 4 2.2 Genomförande och process... 4 2.3 Resultat och effekter... 5 3. PERSONALEN...7 3.1 Personalens förutsättningar... 7 3.2 Genomförande och process... 7 3.3 Resultat och effekter... 7 4. DELTAGANDE ORGANISATIONER...8 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar... 8 4.2 Genomförande och process... 8 4.3 Resultat och effekter... 8 4.4 Förutsättningar för implementering... 9 5. AKTIVITETER...9 6. FAKTARUTA... 10 7. SLUTSATSER/AVVIKELSER... 11 (För att uppdatera markera och tryck F9) Instruktion: Detta är den mall som ska användas vid avrapportering av projekt finansierade av samordningsförbundet. Mallen bygger på samma struktur som nio-fältaren i självvärderingsmodellen. Projekt som finansieras av samordningsförbundet kan vara av väldigt varierande karaktär, vilket innebär att denna mall kan behöva justeras utifrån enskilda projekts förutsättningar. Sådana förändringar ska först förankras med samordningsförbundets tjänsteman. Försöka att hålla texterna korta och innehållsrika, det finns inget egenvärde i omfattande beskrivningar. Tanken är att ni vid varje rapporteringstillfälle kan använda föregående rapport som mall och uppdatera texten. De kursiverade texterna under varje rubrik är stödord hämtade från självvärderingsmodellen och ska tas bort innan ni lämnar in rapporten. Projektets styrgrupp ska ha tagit del av rapporten innan den skickas in till samordningsförbundet. När ni skriver rapporten så gör ni det ur projektets perspektiv. Underlag för att skriva rapporterna är; veckoböcker, SUS, projektdokumentation, registerdata, egna mätningar, studentarbeten, etc. Halvårs- och helårsrapport ska vara samordningsförbundet tillhanda den tidpunkt som överenskommits med samordningsförbundets tjänsteman. 2

1. Sammanfattning Bakgrund Föreningarnas Hus är ett Arvsfondsprojekt som drivs av Föreningen Trivselhuset, ISPS (Skellefteortens Intresseförening för Schizofreni och andra Psykiska Störningar), RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), SPES (SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) och Ananke (OCD/Tvångssyndromsällskapet). Den föreningsstyrda verksamheten är ett alternativ till offentlig verksamhet och ett led i ett återhämtningsinriktat arbete för personer med psykisk ohälsa och närstående. Inflytandeprojektet kom till som ett delprojekt för att säkerställa inflytandearbetet genom utveckling av metoder för ökat inflytande. Syfte, mål och målgrupp Det övergripande syftet med Inflytandeprojektet är att genom ett inflytanderåd, en mediagrupp och föreningsstyrd arbetsrehabilitering öka målgruppens möjlighet att komma ut i arbete samt bistå uppdragsgivare och övriga uppdragstagare med kunskap om inflytandefrågor och ett fördjupat individperspektiv. Målet i uppdragsavtalet är att minst 50 % av deltagarna ska ha arbete på den öppna arbetsmarknaden, med eller utan bidrag, vid projekttidens slut. Övriga mål är att behovet av offentlig försörjning ska minska, att deltagarna ska uppleva förbättrad livskvalitet och att kunskapen om inflytandefrågor hos uppdragsgivare och beställare ska öka. Målgruppen är definierad som personer med sjuk- och aktivitetsersättning (hel- eller deltid), långtidssjukskrivna och arbetslösa med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning eller psykosociala och socialmedicinska problem. Ungdomar i åldern 18-30 år ska prioriteras. Projektgenomförande I inflytanderådet planeras och beslutas det löpande projektarbetet. I rådet ingår även mediagruppen, som bl.a. arbetar med tidningen Utvägar. Den föreningsstyrda arbetsrehabiliteringen pågår dagligen för inskrivna deltagare, med handledning av anställd personal. I projektgruppen fattas de övergripande besluten. Resultat Inflytanderådet har bildats och är igång med sitt arbete. Vi har lyckats få in ett ungdomsperspektiv, både i rådet och i den mediagrupp som ingår där. Rådet har även fått fyra beställningar på brukarrevision, vilket är en metod för ökat inflytande. Projektet har nått olika personalgrupper och allmänhet genom bred marknadsföring. Sex beställda informationsuppdrag är genomförda. Tre kvinnor och en man mellan 21-46 år har skrivits in på arbetsrehabilitering/praktik, varav en är avslutad. Det är för tidigt att med säkerhet säga något om effekterna av de rehabiliterande insatserna. Slutsatser Inflytandeprojektet är ett begränsat delprojekt inom ramen för Föreningarnas Hus. Det är viktigt att hitta rätt nivå på arbetsrehabilitering efter de förutsättningar som finns. Delar av målformuleringen är därför under processande i projektgruppen. Avsikten är att få igenom en annan formulering, som bättre överensstämmer med vad verksamheten kan och ska erbjuda. Det innebär att definitionen av målgruppen inte heller kan fastställas i nuläget. Det tog tid att bilda projektgrupp och det är anledningen till att inte fler personer har skrivits in i projektets arbetsrehabilitering. De personer som hittills har registrerats står långt ifrån arbetsmarknaden. 3

2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Målgruppen som i nuläget är med i Inflytandeprojektet, både i inflytanderådet och i arbetsrehabiliteringen/praktiken, kännetecknas av uppdragsavtalets definition. Det är kvinnor och män med sjuk- och aktivitetsersättning (hel- eller deltid), långtidssjukskrivna och arbetslösa med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning eller psykosociala och socialmedicinska problem. Personerna som är aktiva i inflytanderådet har identifierats via föreningarna och via husets verksamhet. Två personer har själva sökt sig till inflytanderådet. Det är elva personer, sju kvinnor och fyra män, mellan 17-62 år, av dessa är fem personer under 30 år. Tre anställda, tre deltagare från verksamheten, tre föreningsrepresentanter och två oberoende ingår i rådet. Alla har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller av att vara närstående. Alla utom två har föreningstillhörighet. En person har deltagit både i rådet och i föreningsstyrd praktik i samarbete med gymnasieskolan. Den personen har gått tillbaka till studier efter praktiken, men fortsätter med uppdrag i rådet. En mediagrupp har bildats inom inflytanderådet, där fem personer hittills har varit aktiva, fyra kvinnor och en man. Av dessa är fyra under 30 år. Föreningarna och verksamheten har valt ut vilka som ska delta i rådet. Krav på engagemang och en viss kompetens har krävts. Deltagare i rådet arvoderas. När det gäller föreningsstyrda arbetsrehabiliteringen/praktiken har de inskrivna identifierats via Arbetsförmedlingen och Utsikten. Det är fyra personer, tre kvinnor och en man, mellan 21-46 år, av dessa är två personer under 30 år. Personerna har valts ut i samarbete mellan verksamheten och remittenten. Kravet för att skrivas in i Inflytandeprojektet har varit att personerna kommit in som nya i verksamheten i anslutning till projektet. Alla som hittills har skrivits in står långt ifrån arbetsmarknaden. 2.2 Genomförande och process Information om Inflytandeprojektet och bildandet av ett inflytanderåd gick ut via brukarinflytandesamordnaren (bisam) före sommarsemestern 2008. Föreningarna uppmanades att utse representanter till rådet. Inflytanderådet bildades sedan i mindre skala redan i augusti före själva projektstarten den 1 september. Det var i förberedande syfte och som en introduktion. De som då var där fick i uppgift att rekrytera fler deltagare från föreningarna och från verksamheten. Nu träffas gruppen en gång i månaden under en timme för planering och beslutsfattande. Minnesanteckningar förs av bisam, vilka också ligger till grund för projektdokumentering. Vi har planerat fyra brukarrevisionsuppdrag, två i Skellefteå och två i Umeå som ska genomföras under våren 2009. Det har planerats och genomförts sex beställda informationsuppdrag, där vi har nått representanter från brukarrådet i Umeå samt från Folkhälsorådet, Utsikten, handikappomsorgens boendestödspersonal, psykiatrins avdelningspersonal och ledningsgrupp i Skellefteå. Bisam har dessutom informerat om inflytandeprojektet i olika samverkansgrupper och på konferenser. 4

Mediagruppen har genomfört intervjuer, skrivit referat och debattartiklar, både till husets tidning och till lokalpressen. En person har ställt upp som intervjuobjekt. Bisam har redigerat och formgivit tidningen Utvägar. Ett julnummer av Utvägar har producerats och skickats ut till medlemmar samt delats ut i verksamheten. Vi har även utformat en broschyr om inflytanderådets arbete, som har spridits via hemsidor, på skolor och genom samverkanspartners. Tidningen och broschyren trycks, viks och häftas i verksamheten. Två kvinnor i rådet har ansvarat för deltagande på ungdomssajten Apberget i ett forum kring psykisk ohälsa. Det har inneburit träffar med samverkanspartners samt timmar framför datorn i form av inlägg och svar på ungdomarnas frågor. En inbjudan om att bilda en ungdomsgrupp i Föreningarnas Hus har gått ut via Apberget, genom affischering och mejlutskick. De två yngsta i rådet, en kille 17 år och en tjej 20 år, har börjat med information om ungdomsgruppen i gymnasieskolorna. Bisam har planerat bemötandeutbildningen Skuld, skam och rakblad om självdestruktivitet och psykisk ohälsa bland unga, som ska genomföras i maj 2009. De personer som har skrivits in i projektet för arbetsrehabilitering/praktik har intervjuats av verksamhetsansvarig enligt ett särskilt formulär som vi själva har tagit fram. Där ingår frågor om bakgrund, önskemål, syfte, erfarenheter och arbetsuppgifter i huset. Intervjun följs upp efter en tid, där träff med remittent ingår. Alla inskrivna får ett avslutande möte. Fem sådana intervjuer har genomförts. Registreringen i SUS är påbörjad. Handledande samtal pågår dagligen i verksamheten på golvet och som inbokade samtal om något speciellt inträffar. Varje fredag hålls husmöten, där handledning sker i grupp. Vi vill att de som kommer till oss ska ha ett steg två att komma till i sin rehabilitering. Ingen ska gå till sysslolöshet. Under hösten har Föreningarnas Hus planerat en utveckling av verksamheten för att kunna erbjuda personer ett eget steg två. Vi har fått bidrag till en förstudie om möjligheten att starta ett Bed and Breakfast. De två heltidsanställda i huset, bisam och verksamhetsansvarig, började i Activas jobbcoachutbildning i Örebro i augusti. Den slutfördes i december och omfattade 12 heldagar. Utbildningen bidrar till en kompetensutveckling inom Inflytandeprojektet, dels kring handledning/coachning för personer inskrivna på arbetsrehabilitering/praktik, men också för annan utveckling inom verksamheten, t.ex. förmedling av ny kunskap till övriga anställda samt till inflytanderådet och till deltagare i huset. Bisam och en föreningsrepresentant från rådet har gått en utbildning i Grön rehabilitering som ett verktyg till återhämtning. De har även själva medverkat som utbildare i bemötande och inflytande vid en rehabutbildning för personal inom kommunen och psykiatrin. 2.3 Resultat och effekter Inflytandeprojektet är ett begränsat delprojekt inom ramen för Föreningarnas Hus. Resultat och effekter måste därför sättas i relation till resurser och den tid som projektet har varit igång (5 mån). I många avseenden är det för tidigt än att fastställa resultat. Vi har kunnat se och höra att arvoderingen av deltagare i inflytanderådet har betydelse för engagemang och närvaro. Det ger status åt uppdragen. Samtidigt kan vi se att den egna problematiken påverkar närvaro och engagemang negativt vissa perioder, något som vi är väl medvetna om och försöker ha beredskap kring. Föreningarnas Hus motto vi räknar inte 5

frånvarodagar, utan närvarodagar bygger på att ta tillvara kompetensen när den ges och ha en tilltro till att människor kommer tillbaka. Vi har nått rätt målgrupp i det avseendet att alla har egen erfarenhet av psykisk ohälsa/funktionsnedsättning och/eller av att vara närstående. Det vi inte har uppnått är att alla föreningar i huset ska vara representerade i rådet. I nuläget är det tre av fem Föreningen Trivselhuset, RSMH och ISPS. Könsfördelningen kan sägas vara tillfredställande, sju kvinnor och fyra män, om än vi fortfarande önskar fler aktiva män. En av ungdomarna i gruppen har uttryckt en känsla av sammanhang och kamratskap, vilket har påverkat möjligheten till ett utvecklat ungdomsperspektiv på flera områden. Hon har tagit med sig en kompis in i mediagruppen. På det sättet har vi uppnått målet att ungdomar mellan 18-30 år ska prioriteras. Brukarrevisionsuppdragen är något som engagerar många i rådet och något som alla vill prioritera. Det ger stadga åt gruppen; något konkret, meningsfullt och verksamt att samlas runt. Det är viktigt för alla att se att arbetet leder till resultat och förändring, vilket brukarrevision har visat sig göra. De som arbetar med mediafrågor har uttryckt en iver över uppdragen samt att det är inspirerande och viktigt med ett samhällsengagemang och att göra sin röst hörd. Det ligger mycket bekräftelse i att bli publicerad eller att få uppmärksamhet genom att uttrycka sig i en intervju. Det finns potential att utveckla delaktigheten kring beställda och självpåtagna informations- och utbildningsuppdrag. Delaktigheten i rådet utgår i övrigt från intresse- och kompetensområde. Projektgruppen vill ändra uppdragsavtalets målformulering som handlar om arbete på den öppna arbetsmarknaden, vilket påverkar fastställandet av målgrupp. Den processen pågår fortfarande. Den föreningsstyrda arbetsrehabiliteringen har därför inte kommit igång ordentligt än. Det beror till största delen på att det tog tid att bilda projektgrupp. Vi behöver utveckla samarbetet mellan de fem organisationerna, eftersom urvalet och registreringen av personer ska ske med hjälp av dem. Alla parter är överens om att det finns ett behov av förrehabilitering för en viss målgrupp och att det är något som Föreningarnas Hus kan stå för och utveckla enligt en föreningsstyrd modell. Det har endast skrivits in fyra personer i Inflytandeprojektets arbetsrehabilitering hittills. Alla är kvar i projektet. Könsfördelningen är inte tillfredställande, tre kvinnor och en man. Vi eftersträvar att få in fler män. När det gäller prioriteringen av ungdomar mellan 18-30 år är det resultatet mer tillfredställande med två personer under 30 år. Det är för tidigt att säga något säkert om förbättrad livskvalitet och hälsa. Vi kan se att personerna behöver lång tid på sig för att känna trygghet och tillit. Den tillåtande atmosfären i Föreningarnas Hus är en framgångsfaktor som gör att människor växer socialt och arbetsmässigt. Vi pratar varje dag om vikten av förståelse för andra, om att vi alla är lika mycket värda men har olika förutsättningar för inlärning och arbetskapacitet. Eget inflytande och delaktighet när placeringen väl är gjord hos oss, är en central fråga som vi hela tiden arbetar med. Den processen börjar vid inskrivningsintervjun och fortsätter löpande genom handledning och öppna diskussioner. Det är en ständig utmaning, särskilt i en platt organisation, att aktivt arbeta för eget och andras ansvarstagande. 6

3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Ända sedan starten av Föreningarnas Hus har bisams uppdrag varit att bilda en bisamfunktion bestående av flera aktiva personer ett arvoderat inflytanderåd. Det blev möjligt när medel till Inflytandeprojektet beviljades av Samordningsförbundet. Birgitta Sjögren Öhlund, bisam, ingår därför som anställd personal i projektet tillsammans med Carina Lindqvist, verksamhetsansvarig. De två har under hösten utbildats till jobbcoacher i Örebro. En förstärkning behövdes genom deltagande av ytterligare en anställd, RoseMarie Westerlund, konferens- och utbildningsansvarig. Alla tre har föreningstillhörighet samt dubbel kompetens. Det är olika ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar beroende på om man är löneanställd i huset eller arvoderad representant i rådet. Det går inte att bortse ifrån, men som grupp vill vi arbeta på så lika villkor som möjligt utifrån var och ens förmåga. 3.2 Genomförande och process Föreningarnas Hus är en ny och unik verksamhet under utveckling, därför är arbetssätt och metoder fortfarande i ett processande. Metoder kommer med tiden att beskrivas, bl.a. med hjälp av Inflytandeprojektet. De tre anställa som är engagerade i projektet arbetar timtid med ansvarsuppgifter efter kompetens och tidsutrymme. De sitter också med i inflytanderådet. Samordningen och det övergripande ansvaret för utförandet av projektet ligger på dem, men det är i det arvoderade inflytanderådet som riktlinjerna för inflytandearbetet ska dras upp, med den egna erfarenheten och föreningarnas olika inriktningar som grund. Deltagarna i rådet ska stödja varandra i det arbetet. Alla tar uppdrag efter intresse och kompetens. Deltagarna i rådet har olika förutsättningar för lärande. Det kan handla om det psykiska måendet just för tillfället eller om typen av funktionsnedsättning. Utmaningen är att överbrygga t.ex. koncentrationssvårigheter, trötthet och brister i ordförståelse. Vi arbetar aktivt med att se styrkor, inte svagheter, och handleder varandra vid behov. Allas lika värde är grunden. Processen i rådet har bara börjat och delaktigheten ska och kan utvecklas. Meningen är att se om ett inflytanderåd kan vara en metod för ökat inflytande. Rådet arbetar aktivt med samverkansfrågor och finns representerat i olika samverkansgrupper, där samhällets olika aktörer ingår. Det politiska påverkansarbetet är en viktig del i samverkan. 3.3 Resultat och effekter Även här är det för tidigt att med säkerhet säga något om resultat och effekter. Möjligheten till ökad gemensam kunskap finns i inflytanderådet genom dess sammansättning av olika representanter. Vi eftersträvar mångfald, men har inte uppnått det helt. Vi har t.ex. ingen person med utländsk bakgrund. Det vi i nuläget kan peka speciellt på är möjligheten till ökad gemensam kunskap kring ungdomars psykiska mående och livssituation. Det beror på att vi har ungdomsrepresentanter med i inflytanderådet, som vill arbeta aktivt med dessa frågor. 7

Vi har ett synsätt som värderar erfarenhetsbaserad kunskap lika mycket som professionell kunskap och menar att dessa två komponenter sammanfaller hos oss i de flesta fall, d.v.s. att vi har dubbel kompetens genom egen erfarenhet av ohälsa/funktionsnedsättning och tidigare utbildningar och/eller arbetslivserfarenhet. Det kan sägas vara ett sektorsövergripande synsätt och arbetssätt, liksom vår långa erfarenhet av samverkan med andra aktörer. Vi kan också se att handledning utifrån egen erfarenhet har effekt, om man själv har distans till sin egen historia. Det är en utmaning och något vi vill utveckla. Att vara personlig vid rätt tidpunkt och på rätt sätt gör att personerna vågar lyfta problem och rädslor till diskussion. Det är då lättare att förstå och undanröja hinder. Ett sådant förhållningssätt avdramatiserar känslan av att vara ensam och inger hopp om möjligheten till återhämtning. Utvärderingskompetens finns hos bisam. Kompetensutvecklingen har startat med jobbcoachutbildning, utbildning i grön rehabilitering samt mentorskap kring egna utbildningsoch informationsuppdrag. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projektets beställare är Samordningsförbundet i Skellefteå. Lokala Samverkansgruppen är styrgrupp och projektet administreras av Arbetsförmedlingen. Utförare är Föreningarnas Hus i Skellefteå. Projektgruppen består av Maria Olofsson, Handikappomsorgen, Siv Hedström och Agnetha Wallgren, psykiatrin, Irene Edlund, Arbetsförmedlingen, Inger Burman, Försäkringskassan samt Birgitta Sjögren Öhlund och Carina Lindqvist, Föreningarnas Hus. Projektledare är Irene Edlund, Arbetsförmedlingen. Inflytandeprojektet drivs i Föreningarnas Hus och är ett delprojekt inom ramen för ordinarie projektverksamhet. Inflytandeprojektets budget är på 236 000 kr för två år. Arbetsförmedlingen har tecknat avtal med oss angående tre platser för arbetsrehabilitering, vilket kan sägas vara ett hjälpmedel, liksom det goda samarbetet med Utsikten samt det stora kontaktnätet inom Handikappomsorgen och psykiatrin. 4.2 Genomförande och process Det tog tid att bilda projektgrupp, vilket gjorde att ledning och styrning fördröjdes. Det beror på att organisationerna som ska utse representanter har hög arbetsbelastning. Det kan vara svårt att avsätta tid till ännu fler möten. Vid projektstarten var det utföraren Föreningarnas Hus som själv tog ledningen för att komma igång. När projektgruppen väl var bildad har kommunikationen och samarbetet fungerat bra. 4.3 Resultat och effekter Vår förhoppning och vårt mål är att det inflytandearbete som Föreningarnas Hus utför ska bli kostnadseffektivt. Vi är övertygade om att verksamheten redan nu bidrar till den sociala 8

ekonomin. Inflytandeprojektet har helt klart bidragit till verksamhetsutveckling genom bildandet av inflytanderådet och genom pågående utveckling av föreningsstyrd arbetsrehabilitering. Hur det arbetet påverkar övriga organisationer får vi beskriva närmare längre fram i projektet. 4.4 Förutsättningar för implementering Det finns goda förutsättningar för implementering av Inflytandeprojektet inom Föreningarnas Hus. Inflytandefrågor är något som berörda föreningar har jobbat med i många år och ingenting som vi någonsin kan lägga ner, tvärtom. Inflytandeprojektet ger oss möjlighet att utveckla metoder som alla föreningar kan ha nytta av i framtiden, både inom den föreningsstyrda verksamheten och i det ideella föreningsarbetet. Vår förhoppning är naturligtvis att Föreningarnas Hus ska ha fortsatt ekonomi att driva verksamheten vidare även när Arvsfondspengarna är slut. Det är en förutsättning för föreningarnas utveckling och överlevnad. Hur det är med implementeringen av Inflytandeprojektet i de övriga organisationerna får tiden utvisa. Det är en utmaning och ett långsiktigt arbete. Vi kan dock se lovande initiativ, som t.ex. att Handikappomsorgen beställer brukarrevision av Föreningarnas Hus. 5. Aktiviteter Genomförda aktiviteter av betydelse för projektets utveckling: Aktivitet Start Slut Jobbcoachutbildning, Activa, Örebro 2008-08-14 2008-12-11 Inflytanderåd och mediagr. bildas 2008-08-28 pågår Information till styrgr. för samverkan kommun o landsting 2008-09-15 pågår Styrgruppsmöte med Samordn.förb. och Af 2008-09-18 Information till Folkhälsorådet 2008-10-27 Projektgrupp bildas 2008-11-20 pågår Utbildning i Grön rehabilitering 2008-11-21 Utbildning om egen erfarenhet till pers. kommun och psyk 2008-11-11 Utbildning i inflytande till pers. kommun och psyk 2008-11-25 Information om inflytande till Utsikten 2008-11-27 Information om föreningarna till pers. och pat. psyk 2008-12-02 Information om inflytanderådet till ledn.gr. psyk 2008-12-08 Beställning av brukarrevisionsuppdrag Dec. 2008 pågår Tidningen Utvägar Dec. 2008 pågår Förmedling av kunskap till komp.utv. för kommunpers. 2009-01-20 pågår Information till gymnasiet, 4 klasser, Balder. 2009-01-22 pågår 9

6. Faktaruta Vi redovisar två olika faktarutor, en för deltagare i inflytanderådet och en för inskrivna personer i den föreningsstyrda arbetsrehabiliteringen. Deltagande i inflytanderådet ska inte enligt någon målformulering leda till arbete eller annan insats, men väl till återhämtning och personlig utveckling. Det i sin tur kan leda till andra uppdrag inom eller utanför verksamheten, som ett led i en arbetsrehabilitering. Personerna i inflytanderådet registreras inte i SUS System för uppföljning av samverkan. Frågor som rör samtliga individers betyg på insatsen/aktiviteten, möjligheten att påverka den samt upplevelsen av förbättrad eller försämrad livssituation lämnas till senare utvärdering. Inflytanderådet: Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart 17-30 Män 2 18-30 Kvinnor 3 31-65 Män 2 31-65 Kvinnor 4 Kommentar Alla deltar inte samtidigt i rådet. Närvaron har legat på mellan 6-9 personer. Av dessa arbetar 5 personer aktivt med mediafrågor. Gruppen träffas en gång i månaden. Ex. på uppdrag är att medverka i olika samverkansgrupper, att utbilda personal i inflytande och bemötande, brukarrevision, att ge och utföra intervjuer, skriva debatt, medverka i utbildning. Antal kvar i projektet 17-30 Män 2 18-30 Kvinnor 3 31-65 Män 2 31-65 Kvinnor 4 Kommentar Rådet har utökats med personer under projektets gång. Det finns möjlighet till deltagande av ännu fler. Föreningsstyrd arbetsrehabilitering: Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart 18-30 Män 18-30 Kvinnor 2 31-65 Män 1 31-65 Kvinnor 1 Antal i arbete efter projektstart 18-30 Män 0 18-30 Kvinnor 0 31-65 Män 0 31-65 Kvinnor 0 Kommentar Projektet har varit igång i endast 5 mån, som ett begränsat delprojekt inom annan verksamhet. Projektet startade den 1 sept. Projektgruppen hade sitt första möte först i slutet av november, vilket påverkar resultatet. Det är projektgruppen som ska vara behjälplig i rekryteringen av nya personer. 10

Antal i studier efter projektstart (2) 18-30 Män 18-30 Kvinnor 31-65 Män 31-65 Kvinnor Kommentar Antal som avbrutit efter projektstart (3) 18-30 Män 18-30 Kvinnor 31-65 Män 31-65 Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) 18-30 Män 18-30 Kvinnor 31-65 Män 31-65 Kvinnor Antal kvar i projektet 18-30 Män 18-30 Kvinnor 2 31-65 Män 1 31-65 Kvinnor 1 Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) 18-65 Alla Vilket betyg gav individen insatsen (5) 18-65 Alla Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) 18-65 Alla 1. Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. 2. Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning 3. Detta gäller individer som av olika skäl hoppat av insatsen. Detta kan vara pga. att man avvikit, ej uppfyllt krav som ställs, ej haft intresse av att fullfölja etc. 4. Detta gäller individer som avslutat insatsen planerat. D.v.s. insatsen har ej lett till önskat resultat i form av arbete, studier eller att man gått vidare till annan insats. 5. Dessa uppgifter tas från SUS (M2 deltagare) och det ni ska skriva in är medelvärdet av dem som svarat. 7. Slutsatser/Avvikelser Inflytandeprojektet är ett begränsat delprojekt inom ramen för Föreningarnas Hus. Resultat och effekter måste sättas i relation till resurserna. Det är viktigt att hitta rätt nivå på arbetsrehabilitering efter de förutsättningar som finns. Delar av målformuleringen är därför under processande i projektgruppen. Avsikten är att få igenom en annan formulering, som bättre överensstämmer med vad verksamheten kan och ska erbjuda. Det innebär att definitionen av målgruppen inte heller kan fastställas i nuläget. Det tog tid att bilda projektgrupp. Först ska rätt personer utses av respektive organisation, sedan har alla en hög arbetsbelastning sedan tidigare. Svårigheten att hitta tid för möten är ett problem som påverkar projektarbete över lag. Detta sammantaget är anledningen till att inte fler personer har skrivits in i projektets arbetsrehabilitering. Urvalet ska vara nya personer som placeras i verksamheten och den rekryteringen ska ske med hjälp av projektgruppen. Projektgruppen har uttryckt behovet av en förrehabilitering för vissa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket kan vara svårt att hitta platser för idag. Vad en förrehabilitering i Föreningarnas Hus kan erbjuda ska diskuteras vidare. Det kräver att en metodbeskrivning för föreningsstyrd arbetsrehabilitering processas fram i projektgruppen Föreningarnas Hus vill vara ett alternativ till offentlig verksamhet med en egen profil. Vi ska inte kopplas ihop med myndighetsutövande, men för att få del av resurser t.ex. i form av 11

ekonomiska bidrag måste vi ibland inrätta oss i ett system som inte stämmer överens med vårt synsätt. Registreringen i SUS upplever vi som krångligt och som en signal om myndighetsutövande, samtidigt som vi förstår vikten av att samla in data till Samordningsförbundet. Den balansgången är en utmaning att hantera och kan kräva klarare ställningstaganden i framtiden. När blir vi själva en del av ett system som vi inte vill tillhöra? Den egna profilen - föreningsstyrd verksamhet - är den största framgångsfaktorn för oss. Det arbetssättet innebär stor handlingsfrihet och en snabb beslutsgång. Myndighetsutövande med ett byråkratiskt och tidskrävande regelverk tillsammans med samhällets stigmatisering av målgruppen upplevs som de största hindren för ökat inflytande och delaktighet. Det är svårt att få klarhet i hur stor delaktigheten är för de personer som placeras i arbetsrehabilitering hos oss. Vad personen själv tycker i den frågan kan komma fram långt senare. Personer som uttrycker att placeringen har upplevts som ett ultimatum ställt av remittenten kan ändå med tiden finna sig till rätta och trivas hos oss. Inflytande stavas förändring. Det kan inte stanna vid formuleringar på ett papper och deltagande utan mandat. Att arbeta för ökat inflytande och delaktighet, för målgruppens rätt till makt över sitt eget liv, är en ständig utmaning, både i den egna verksamheten och i samverkan med övriga aktörer. Det har varit svårt att på ett förståeligt sätt formulera ansökan till Samordningsförbundet och även fortsättningsvis förklara vad Inflytandeprojektet handlar om; det speciella med vårt uppdrag. Hur blir vi tydligare? Hur ser möjligheterna ut för att implementera en medveten strategi kring inflytandearbetet i respektive organisation? Då tänker vi på utmaningar som förändringar i regelverk, omorganisationer och ekonomisk kris, med ökad arbetslöshet som följd. Oron är stor över vad det kommer att innebära. Vi vill ändå hoppas och tro att en förändring är möjlig och att Inflytandeprojektet kan vara en del av den processen. Föreningarnas Hus står för en viktig representation av målgruppen, men sedan måste inflytandearbetet nå varje enskild individ ute i verksamheterna och där har all berörd personal ett stort ansvar. 12