Övergripande infrastrukturstrategi Del 1, Södertälje kommun 2008-2015

SÖDERTALIE Tjänsteskrivelse okommunstyrelsens KONTOR 2008-11-01 Peter Unnerstedt Infrastruktur- och näringslivsstrateg 08-523 043 10 peter.unnerstedt@sodertalje.se Kommunstyrelsen Övergripande infrastrukturstrategi Del 1, Södertälje kommun 2008-2015 KS 2008/140-212 Sammanfattning av ärendet Inom Södertälje kommun har det arbetats fram en övergripande infrastrukturstrategi. Syftet är att fokusera arbetet inom infrastrukturområdet på ett antal prioriterade infrastrukturprojekt och förhållningssätt till övergripande infrastrukturplanering som är avgörande för Södertäljes framtida utveckling. Den övergripande infrastrukturstrategin ska fungera som ett vägledande dokument för kommunens arbete med infrastrukturfrågor. Den ska ligga till grund för yttranden, samarbeten och planering, internt inom kommunen och i regionala och nationella sammanhang. Strategin arbetades ursprungligen fram av Kommunstyrelsens kontor i samråd med Samhällsbyggnadskontoret, Kommundelarnas kontor, Miljökontoret och Södertälje Hamn. Kommunstyrelsen åtenemitterade ärendet vid sitt sammanträde i juni, för ytterligare beredning. Föreliggande dokument - Övergripande ii?/i asfrukturstrafegi. Södertälje kommun 2008-2015 - har uppdaterats och anpassats efter de synpunkter som kommit in från partierna sedan strategin behandlades på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansåg att infrastrukturstrategin till de allra största delarna var av god kvalitet men att det fanns utrymme för förbättringar. Bl.a. påpekades: att restiden mellan Hölö och Söde11älje med kollektivtrafik är oacceptabelt lång och att en skrivelse om pendeltågstrafik till och från Hölö borde komplettera infrastrukturstrategin att direktpendejtåg mellan Södertälje C och Stockholm C bör införas, och Pas/adress Telefon Telefax Pas/giro Bankgiro Orgnlll1lmer 151 89 Södertälje 08-55021000 08-55022100 34318-6 991-2148 01-212000-0159 E-pas/adress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 att enhetstaxan bör återinföras och att en skrivelse om detta ska komplettera strategin. Hur partiernas synpunkter på den återremitterade infrastrukturstrategin har hanterats I samband med att Overgripande ij?/i'astrukturstrategi. Södertälje kommun 2008 2015 behandlades i KS i juni och återremitterades inkom s, v och mp med ett antal yrkanden enligt nedan: 1. Att infrastrukturstrategin kompletteras med strategiska nyckeltal som krav på restid och frekvens av allmänna kommunikationsmedel och en skrivelse om hur funktionen resecentrum på Södertälje C kan utvecklas P6 sid. 11 under avsnillet om dumeispär Södertälje Hamn - Södertälje centrum har införts allförutsällningarna för hur Södertälje C kan utveckla sin funktion som resecentrull1, ska utredas och inga som en del i Södra stadskärneprojektel. Inji-astrukturstrategins grundläggande krav pil transportsystemet är all ge god tillgänglighet och punktlighet inom kommunenför alla trafikslag. Ejiersom be(olkningsoch verksamhetsunderlagel. bebyggelsestrllkturen och infrastrukturer varierar inom kommunen är det svårt all lägga fast enhetliga strategiska nyckeltal på övergripande nivå. K0l11munförvaltl7ingenföreslar all nyckeltal utarbetas SOI11 en del i den kommande översynen av översiktsplanen 2. Att infrastrukturstrategin i punkten "Regionaltågsstation i Järna" under rubriken 4.1. Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje Kommun" kompletteras med en skrivelse om att regionaltåg från Linköping bör stanna i Järna. Eli regionaltågstopp i Järna skulle innebära en nästan halverad restidfan Järna till Stockholms central. vilket skulle bidra till all öka Järnas allraktivitet SOI/1 bostadsort för pendlare. Inom ramenför denfördjupade översiktsplanenför Järna utreds./orutsällningarnaför ell regionaltagstopp samt hur kollektivtrafiken kanförbällras. 3. Att formuleringen "Projektet/Förslaget innebär inte någon minskad klimatpåverka n" ändras till "Projektet/Förslaget innebär en ökad klimatpåverkan " i under de infrastrukturprojekt som av Kommunstyrelsen Kontor bedöms innebära en ökad klimatpåverkan. Formuleringen "ProjektetlFörslaget innebär inte någon minskad klimatpåverkan" finns i sista meningen under punkten "E4/E20 sexfilig motorväg" på sid. 12, " Förbifart Järna, väg 57" på sid. 12, "Kommunikationer till framtidens Almnäs, Trafikplats" på sid. 13 och "Förbifart Stockholm" på sid. 16. Föreslagna ändringar har inarbetats i infi astruktllrstrategin. Dock har beskrivningen av klimatpåverkan aven ny trafikplats vid Almnäs problematiserats något. Givet vissa./orutsällningar, kan exploateringen av Almnäs -för vilken trafikplatsen är nödvändig Ieda till all klimatpaverkan minskar. 4. Att infrastrukturstrategin kompletteras med en text som handlar om att det är mycket viktigt att så snabbt som möjligt få fram miljöanpassade bränslen till såväl bilar, som bussar och annan tyngre trafik. Södertälje kommun ska vara positiv till att medverka till detta, både genom att pröva nya lösningar i den egna kommunala fordonsparken, och genom att driva på utvecklingen när det gäller nya bränslen och möjligheterna att använda dessa för kommuninvånarna. InFastrukturstrategin har komplel/erats med en text på sid 21 där det påpekas all arbetet al/fäfram miljöanpassade bränslen och ställa 0111 den kommunala

3 fordonsparken är angeläget och en del ar Södertä(je kommuns kommande klimatstrategi och attföreliggande in/i'astrukturstrategin!?jälper til/med de nödvändigaförutsättningarnaför detta arbete ~ inte minst genom projektet "Utvecklat kollektivtrajiksystem i centrala Södertä(je" inom vilket kommunen i ett samarbete med Scania och Si haller på att utveckla ett nytt busslil?jenästmed miljövänliga s.k. BRT bussar 5. Att Infrastrukturstrategin i punkten" Utvecklat kollektivtrafiksystem i centrala Södertälje" under rubriken" 4.1. Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje Kommun" kompletteras med en skrivelse om att spårbilar kan vara ett exempel som innebär en förbättrad kollektivtrafik Sparbilar omnämns under rubriken "Utvecklat kollektivtrajiksystem i centrala Södertä(je" pa sid. 13. under punkt 4.1 "Strategiska il?fi-astrukturprojekt inom Södertä(je kommun ". 6. Att infrastrukturprojektet "Utvecklat kollektivtrafiksystem i centrala Södertälje" lyfts upp i prioriteringsordningen under kapitlet "Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje Kommun" Projektet har lyfts ett steg i prioritetsordning. 7. Att infrastrukturstrategin under rubriken "5. Sammanfattande slutsatser" kompletteras med en skrivelse om att hitta snabba bekväma och helst tidtabellslösa kollektivtrafiklösningar för att attrahera bilisten. Denna skrivning har i1?(ogats under rubrik "5. Samllw1?(attande slutsatser" sista stycket under underrubriken "Ökad andel hallbara person- och godstransporter. 8. Att Infrastrukturstrategin kompletteras med att pendeltågtrafik till och från Hölö blir ett av de strategiska infrastrukturprojekten under rubriken "4.1. Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje Kommun". I skrivelsen ska det framgå att pendeltåg till Hölö blir möjligt när dubbelspår mellan Södertälje Hamn och Södertälje Syd byggs, att pendeltågstrafik till Hölö ej bör vara länsöverskridande och att snabba bussförbindelser mellan Hölö-Södertälje, utan att passera Järna, och Hölö-Järna ska tillgodose Hölös behov av bra kollektivtrafik innan pendeltåg kan trafikera Hölö. Denna il?fi-astrukturstrategi avser enbart perioden./i'am till 2015. Ejiersom pendeltagstrafik till Hölö, teoretiskt, blir möjligförst efter det att dubbelspar byggs pa Centrumbanan, d. v.s. mellan Södertä(je Hamn och Södertä(je Centrum, är detta inte ett projekt som ryms inom i1?fi-astrukturstrategin Del l. Istället är detta en/i'aga som är högst aktuell att behandla i den kommande Övergripande infrastrukturstrategi Del 2, Södertälje kommun 2016-2030. Inom föreliggande i1?fi-astrukturstrategi är/i'agan om en förbättrad kollektivtrafi/iförsöljning med de södra kommundelarna, inklusive Hölö. /i'ämst kopplat till satsningen på regionaltagstation Södertä(je Syd där ett viktigt delprojekt är attfå en utökad och med tågtrajiken bättre samordnad busstrajik. J'i skriver in i i1?{i-astrukturstrategin under avsnittet om Södertä(je Syd att det är särskilt viktigt att prioritera att Hölö som idag har dåliga kollektivtraji/iförbindelser med Södertä(jefar snabba bussförbindelser som ansluter till den i/i'amtiden centrala kollektivtrajiknoden vid Södertä(je Syd och vidare till Södertä(je CentrUl/1. Fragan om pendeltagstation i Hölö kol/uner alltså att tas med i den kommande del 2 av in(rastrukturstrategin. Kompletteringar har gjorts i texten som speglar detta. En skrivelse om pendeltågstrajik till Hölö har lagts till på sid. 16 i i1?{i-astrukturstrategin. Avsnittet är inlagt under rubriken "4.1 Strategiska i1?fi-astrukturprojekt inom Södertä(je kommun "som ett tillägg till de övriga strategiska i1?{i-astrukturpr<?jekten. Det är angivet som ett tillägg efiersom det inte är ett projekt som realistiskt kan komma att genomföras under perioden 2008-2015. Pendeltågstrafik

4 till Hö/ö hlir ett prioriterat infrastrukturprojekt i kommay/(je Övergripande infrastrukturstrategi Del 2, Södertälje kommun, 2016-2030. 9. Att stycket" Pendeltågsstation i Hölö" på sidan 25 ändras så att den passar med texten om Pendeltågstrafik i Hölö under rubriken "4.1 Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje Kommun." Se/öregaende kommentar. 10. Att infrastrukturstrategin under rubriken "Strategiska förhållningssätt i infrastrukturplaneringen" kompletteras med en skrivelse om att en enhetstaxa liknande den som infördes förra mandatperioden ska införas. Formuleringen om enhetstaxa är införd enligt önskemijl. 11. Att infrastrukturstrategin ska kompletteras med en skrivelse om att direktpendeltåg mellan Södertälje och Stockholm C bör införas. Kommunförvaltningen kommer all arhetaj(jr all nyajarmer av pendeltagsjörhindelser. inklusive direktpendeltag, in/hrs mellan Södertälje och Stockholm C. En restid pa 45 minuterji-an Södertälje Centn/m och Stockholm C är alldeles/ör lang/ör att vara konkurrenskraftig i regionen. Pendelt6gstrajiken lligör 'yggraden i kollektivtrafiken till Stockholm och det är m)'cket viktigt alt delfi'an centrum jinns en allraktiv och snahh pendeltagstra/ik Enda sället all minska restiden är genom ell direktpendelwg som endast stannar vid ellfätal stationer. Kommunen muste där/or aktivt verka/ör all astadkommo della. En skrivelse om direktpendeltag är införd pa sid. 16 i in/i'astr/lkturstrategin. Från oppositionspai1ierna har enbal1 synpunkter inkommit från Folkpal1iet. Dessa synpunkter var: Punkt 4 om breddning av E4/E20. Folkpartiet bedömer att en sådan breddning kommer att få positiva miljökonsekvenser. Stillastående bilköer på tomgång belastar miljön mer än en jämn trafikström, som en breddning medför. Det stämmer all enjämnare trafikström ger lägre hensin/orhrukning och därigeno/ll helastar miljön mindre. men en ökad kapacitet pa vägen generar ocksa mer trafik Punkt 6 om spårbilar. Folkpartiet ser ingen realism i spårbilar och vill hellre satsa på miljöbussar i samarbete med Scania. Södertälje kommun satsar bade pa miljövänliga hussar i samarhete med Scania (och SLj och ell pilotprojekt/ör spärhii inom demonstrationsprojektet "Hallhart transportsystem". En rapportji-an WSP Anal)'s & Strategi 2008-05-28 "Sparhilarför Södertälje - En transportvision " visar att ell b)'ggande al' ett sparbilsnät i Södertälje är en i högsta grad realistisk vision och Södertälje kommun planerar nu/ör en/örsta pilo/bana mellan Östertälje och Södertälje Centrum. Punkt 110m enhetstaxa. Folkpartiet vill inte ha tillbaka enhetstaxan i länet. Vi anser att det är rimligt att längre resor ska kosta mer för den enskilde än korta resor. Därför stöder vi också införande av lokala SL-kort. KOl11mllnförvaltningen har infört en skrivelse om enhetstaxa pa sid. 19 i in/i'ostrukturstrcjtegin.

5 Beslutsunderlag Övergripande infrastrukturstrategi Del l. Södeltälje kommun 2008-2015 RAPPORT Spårbilar för Södeltälje - En transpoitvision (WSP 2008-05-28) Kommunf6rvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Övergripande in/i"astrukturstrategi Del J. Södertälje kommun 200R-20J 5. antas i enlighet med bifogat förslag. Kjell Hasslelt Koncerndirektör ~ lc0 - ~/ 0 I nn-charlotte Gjöthlen Näringslivschef Beslut expedieras till: Kommunstyrelsens kontor Akten

~B U,, SÖDERTÄLJE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS KONTOR Näringslivskontoret 2008-11-24 Overgripande infrastrukturstrategi Del l Södertälje kommun 2008-2015

2 Innehåll San1manfattning 3 l. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Målår 4 1.4 Disposition 5 2. Södertälje och övergripande utvecklingsfårutsättningar.. 2. 2.1 Södel1äljes infrastruktur idag - fördelar. brister och behov 2. 3. Utgångspunkter får infrastrukturstrategin 1 3.1 Befolkningstillväxt och klimatanpassning 1 3.2 Övergripande mål för kommunen 1 3.3 Vision för Södertäljes infrastrukturstrategi 2008-2015 Q. 3.4 Effektmål Q. 3.5 Nyckelfrågor Q. 3.6 Målpunkter Q. 3.7 Övrig infrastrukturplanering inom kommunen 2 4. Övergripande infrastrukturstrategi fram till 2015 2 4.1 Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje kommun 2 (i prioritetsordning) 2 4.2 Strategiska infrastrukturprojekt med hög prioritet, inom regionen Stockholm - Mälardalen (i prioritetsordning) 4.3 Strategiska fårhållningssätt i infrastrukturplaneringen ~ 5. Sammanfattande slutsatser il. 5.1 Nästa steg 21 H Bilaga l Handlingsprogram 2008 Bilaga 2 Beskrivning av de strategiska infrastrukturprojekten Bilaga 3 Nationell- och regionalinfrastrukturplanering 22 22 24 24 29 29

3 Sammanfattning J Södertälje kommun är det idag en obalans i transportsystemet som innebär att biltrafiken är dominerande. I det framtida transportsystemet finns stora behov av att skapa en större balans mellan transporter på väg, järnväg och sjöfart för person- och godstransporter. För att klara framtidens transporter behöver vi vara modiga och tänka både nytt och annorlunda. Detta motiveras av det stora behovet aven minskande klimatpåverkan från transportsektorn. Dessutom innebär det en ökad kvalitet och valfrihet för resenärer och för företag som transp0l1erar varor. Med satsningar på järnväg och sjöfart finns stora möjligheter att skapa ett transportsystem med större balans. Detta innebär att de befintliga vägarna kan få ökad framkomlighet och att påverkan på klimatet minskar. Syftet med infrastrukturstrategin är att fokusera arbetet inom infrastrukturområdet på et1 antal prioriterade projekt och förhållningssätt till övergripande infrastrukturplanering som är avgörande för Södertäljes framtida utveckling. Den övergripande infrastrukturstrategin ska fungera som ett vägledande dokument för kommunens arbete med dessa frågor. Den ska ligga till grund för yttranden, samarbeten och planering, internt inom kommunen och i regionala och nationella sammanhang. Infrastrukturprojekten i strategin är av avgörande betydelse får Södertälje kommuns utveckling och möjliggör att Södel1älje kan bevara och utveckla de internationella kontakterna. Den framtida infrastrukturen måste medverka till en hållbar utveckling för Södertälje. Infrastrukturen är ett medel för att förbättra livsmiljön och konkurrenskraften genom att öka tillgängligheten till arbetsplatser, utbildning, bostäder och service. Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje kommun: Dubbelspår Södertälje Hamn - Södertälje centrum Skyttel Södertälje Syd - Södertälje centrum Regionaltågsstationen Södertälje Syd E4/E20 sexfilig motorväg Regiona1tågsstation Järna Förbifart Järna, väg 57 Kommunikationer till framtidens Almnäs: trafikplats och pendeltågsstation Utvecklat kollektivtrafiksystem i centrala Södertälje Strategiska infrastrukturprojekt inom regionen: Citybanan Ostlänken Svealandsbanan Förbifart Stockholm Strategiska forhållningssätt i infrastrukturplaneringen Planering av nya områden i kollektivtrafiknära lägen Anpassad utformning av nya områden utifrån behov av klimatanpassat resande och kvalitativ kollektivtrafik. Ökad samordning mellan aktörerna inom infrastrukturplanering och trafikering. Ny utgångspunkt för transportplaneringen Transportslagsövergripande förhållningssätt Hållbara och samordnade godstransporter.

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund I Södertälje kommun är det idag en obalans i transportsystemet som innebär att biltrafiken är dominerande. Detta är idag det normala för en tätort av SödeJtäljes storlek, men det är ändå en mycket angelägen uppgift och utmaning att minska bilberoendet i transportsystemet. I det framtida transportsystemet finns stora behov av att skapa en större balans mellan transporter på väg. järnväg och sjöfart för person- och godstranspolter. Detta motiveras av det stora behovet aven minskande klimatpåverkan från transportsektorn. Dessutom innebär det en ökad kvalitet och valfrihet för resenärer och för företag som transporterar varor. Med satsningar på järnväg och sjöfart finns stora möjligheter att skapa ett transpoltsystem med större balans. Detta innebär att de befintliga vägarna kan få ökad framkomlighet och att påverkan på klimatet minskar. Det är en stor konkurrens om de nationella och regionala investeringsramarna för nya infrastrukturprojekt. Arbetet med planering, finansiering och genomfårande av infrastrukturprojekt föregås också av långa planeringsprocesser som styrs av Plan och Bygglagen, Miljöbalken, Lagen om byggande av järnväg och Väglagen. En övergripande infrastrukturstrategi behövs för att arbetet med ett mer balanserat transportsystem ska realiseras. Det är också en förutsättning för att kommunen ska kunna arbeta kraftfullt med att påverka nationella och regionala aktörer, trafikoperatörer och andra inblandade. För att nå resultat i form aven fårbättrad infrastruktur är det viktigt att arbeta långsiktigt offensivt och målmedvetet, samtidigt som det är viktigt att vara modig och våga tänka nytt och annorlunda. Kommunens företrädare måste vara tydligt enade utåt Ett beslut kring en infrastrukturstrategi innebär att det finns en gemensam riktning kring infrastrukturen. 1.2 Syfte Syftet är att fokusera arbetet inom infrastrukturområdet på ett antal prioriterade infrastrukturprojekt och förhållningssätt till övergripande infrastrukturplanering som är avgörande får SödeJtäljes framtida utveckling. Den övergripande infrastrukturstrategin ska fungera som ett vägledande dokument för kommunens arbete med infrastrukturfrågor. Den ska ligga till grund för yttranden, samarbeten och planering. internt inom kommunen och i regionala och nationella sammanhang. 1.3 Målår Infrastrukturstrategin är indelad i två delar. Dels beskrivs de förändringar som är aktuella i näitid, fram till 2015. Dels redovisas den långsiktiga inriktningen fram till 2030. Det långa tidsperspektivet är en förutsättning för att lyfta blicken och se möjligheter. Det är också en nödvändighet med tanke på de långa processer som föregår större infrastrukturinvesteringar.

5 1.4 Disposition Infrastrukturstrategin utgår från brister och behov inom infrastrukturen i Södertälje idag. Därefter följer infrastrukturstrategins utgångspunkter. Kapitel 4 innehåller den övergripande infrastrukturstrategin och är uppdelad i två delar. Den första delen utgörs av strategiska projekt och den andra av strategiska förhallningssäff. Dokumentet har också tre bilagor där bilaga I är ett handlingsprogram för 2008, bilaga 2 är en beskrivning av de strategiska projekten och bilaga 3 är en beskrivning av den regionala och nationella infrastrukturplaneringen. 2. Södertälje och övergripande utvecklingsförutsättningar 2.1 Södertäljes infrastruktur idag - fördelar, brister och behov Södertälje är idag en kommun med drygt 84 000 invånare. Kommunen ligger i ett fördelaktigt läge mellan Stockholm och Södermanland och utgör en kommunikationsknutpunkt i Mälardalen. I kommunen möts tre stambanor och två europavägar samt den största vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren, trots detta behöver infrastrukturen förbättras. Den befintliga infrastrukturen är gammal och det finns idag inte tillräcklig kapacitet för mer trafik på järnvägen eller motorvägen. Infrastrukturen behöver därför byggas ut och anpassas till den växande Stockholmsregionens ökande befolkning. Kärnan i Södertälje omfattar Södertälje stad. Södertälje är en levande stad med ett stort utbud av butiker, restauranger, nöjen, kulturliv och offentlig service. Trots detta är köpkraften i kommunen låg. För att stärka Södertälje som en regional handelsplats pågår en omfattande upprustning av stadskärnan med utökad kommersiell service och cirka 1 000 nya bostäder. Stadskärnan är också beroende av goda kommunikationer för att attrahera fler konsumenter. Södertälje är idag en utpräglad pendlingsort med ca 18000 inpendlare och II 000 utpendlare per dag. Majoriteten av utpendlarna reser till Stockholms stad. För pendlingen til1 och från Stockholm är det ett stol1 problem med förseningar inom pendeltågstrafiken. Det förekommer även köer på motorvägen som stäl1er till med problem och olyckor. För inpendlarna fördelar det sig ganska jämnt mellan de som kommer från Stockholm och Sörmland (inklusive Nykvarns kommun). Inpendlingen från Sörmland domineras av biltrafik. Detta beror dels på bristande kommunikationer mellan Södertälje Syd och viktiga målpunkter i Södertälje vilket leder till långa restider från "dörr till dön" med kollektivtrafiken. Det beror också på det stora behovet av att bygga ut järnvägen till Sörmland (Svealandsbanan och Ostlänken). Ä ven för inpendlingen med bil från Stockholm är det problem med köer till och från Södertälje. I kommunen finns totalt 43 000 arbetstijitallen där två världsledande företag, Scania och AstraZeneca dominerar. AstraZeneca ingår i den så kallade bioteknikaxeln från Uppsala via Stockholm till Södertälje. Detta ställer stora krav på goda kommunikationer. Södertälje Hamn är också en viktig aktör i kommunens näringsliv, de bedriver verksamhet inom områdena hamn och

6 terminalverksamhet. Hamnen är genom sin närhet till Sveriges största konsumtionsområde en viktig länk i en ekonomisk och miljömässigt fördelaktig transportkedja. Inom Södertälje kommun ställer näringslivet. framförallt de två dominerande företagen och hamnen, stora krav på en fungerande logistik tor sin verksamhet. Det är också viktigt för dem att attrahera arbetskraft. För att stödja företagen i Södel1älje är det viktigt att det finns en fungerande infrastruktur. En mycket viktig uppgift för de regionala kontakterna inom Stockholmsregionen är att utveckla infrastrukturen så att Stockholms norra och södra del hänger ihop. Två tredjedelar av alla arbetstillfällen i länet och merparten av den högre utbildningen finns norr om Saltsjö-Mälarsnittet. Dessutom är det ca 80 procent av innerstadens arbetsplatser som ligger norr 0111 S Iussen. En bättre nord-sydl ig fårbindelse är till fördel för Södertälje då det ger en förbättrad tillgänglighet till arbetsplatser och utbildning. I Södertälje utbildar KTH högskoleingenjörer och bedriver uppdragsutbildningar, bland annat inom logistik, kopplat till näringslivet. Under 2008 och 2009 kommer högskoleverksamheten ytterligare utökas genom att Mälardalens Högskola st311ar lärar- och vårdutbildningar. Detta ställer stora krav på framförallt tågtrafiken. De 01 ika taxesystemen för biljetter i Mälardalen och Stockholms län innebär stora kostnader för studenter som vill pendla. Långa restider med kollektivtrafiken är också negativt för att attrahera nya studenter. Brister i infrastrukturen: stor arbetspendling med bil majoriteten av godstransporterna sker med lastbil stora förseningar i pendeltågstrafiken och långa restider dåliga kollektiva kommunikationer med Södertälje Syd förseningar och bristande utrymme på Svealandsbanan inget ytterligare utrymme finns för persontrafik på järnväg inget ytterligare utrymme finns för godstrafik på järnväg olika taxesystem för kollektivtratiken i inom Stockholm - Mälardalen trängsel på motorvägen (E4/E20) stort antal olyckor på motorvägen (E4/E20) dåliga regionala kopplingar till länets norra delar över Saltsjö Mälarsnittet långa restider med kollektivtratik från de södra kommundelarna till framtorallt Stockholm långa restider -'dörr till dörr"' för resor som går via Södertälje Syd.

7 3. Utgångspunkter för infrastrukturstrategin 3.1 Befolkningstillväxt och klimatanpassning Regionplane- och tratikkontoret har tagit fram en befolkningsprognos för Östra Mellansverige', enligt denna kommer befolkningen att öka med drygt 400000 personer fram till år 2020 och 670 000 fram till år 2030 i alternativet Hög (som utgår ifrån en gynnsam ekonomisk utveckling). Av dessa står Stockholms län för merparten; 326000 personer år 2020 och 535 000 år 2030. Detta är en befolkningsutveckling för Stockholms län till 2030 som nästan motsvara befolkningen i två städer av Malmös storlek. I scenariet Låg är utgångspunkten en sämre ekonomisk utveckling och där blir befolkningsökningen i Stockholms län 290 000 personer år 2020 och 315 000 personer år 2030. l detta scenario innebär ökningen till och med 2020 en tillväxt på invånare som motsvarar en stad av Malmös storlek. Denna stora befolkningstillväxt kommer att ställa stora krav på transportsystemet i hela Stockholmsregionen. Samtidigt som utsläppen från transp0l1sektorn måste minska. l mars 2007 beslutade EU att anta klimatmål fram till år 2020. l överenskommelsen ingår att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent till år 2020 och vid en internationell överenskommelse åtar sig EU att höja målet till 30 procent. 3.2 Övergripande mål för kommunen Inom Södertälje kommun finns tidigare antagna mål för kommunens framtida utveckling. Mål och budget 2007-2009 har en vision för kommunen år 2013: Det trygga Södertälje: en unik möte.~plats. med inbjudande boendemiljöer. betydande utvecklingsmöjligheter/or unga människor. och en innovativ kommunal verksamhet, För Södertäljes befolkningstillväxt finns ett mål om att kommunen ska bli 100 000 invånare år 2020. Kommunens översiktsplan är antagen 2004. planen utgår från en tidshorisont som sträcker sig till år 2015. Kommunens Agenda 21 program gäller till år 20 10. l programmet har kl imatfrågan högsta prioritet, därefter följer omsorg om goda boendemiljöer och att Södertälje ska vara en grön kommun med levande parker, skogar och ett levande odlingslandskap. Dessa målbilder har för korta tidsperspektiv för en övergripande infrastrukturstrategi och av denna anledning utgår infrastrukturstrategin framförallt ifrån Södertäljes internationella prägel. Södertälje har en internationell prägel genom sina invånare där mångfalden är uppenbar och inspirerande. Ä ven när det gäller näringslivet i Södertälje är de internationella int1uenserna tydliga. Många företag är direkt eller indirekt beroende av Scania och Astra Zeneca. Dessa stora företag i sin tur är helt och hållet globala. De är verksamma på en internationell och konkurrensutsatt marknad, med säte i Södertälje. l Järna finns nordens centrum för den Antroposofiska rörelsen. De l Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige -/ramskrivning/ör ar 2050, regionpjane och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2007.

8 internationella kontakterna är också viktiga inom högskolevärlden och får en ökande betydelse i och med att Södertälje blir en universitetsstad. 3.3 Vision för Södertäljes infrastrukturstrategi 2008-2015 Den övergripande infrastrukturen ska medverka till att Södertälje utvecklar ett hållbart, säkert och balanserat transportsystem som medverkar till att stärka kommunens internationella prägel, näringslivsutveckling, regionala position och attraktivitet som bostadsort. 3.4 Effektmål Infrastrukturen är ett medel och inte ett mål i sig. En förbättrad infrastruktur är viktig för att uppnå: minskad klimatpåverkan, en ökad tillväxt och stärka de internationella kontakterna. 3.5 Nyckelfrågor Utgångspunkterna i Södertäljes övergripande infrastrukturstrategi är några identifierade nyckelfrågor som är av avgörande betydelse för kommunens framtida utveckling inom infrastrukturområdet. Ökad andel hållbara person- och godstransporter (miljö, ekonomi och socialt). Infrastruktur som stödjer befintligt och framtida näringsliv. Infrastruktur som medverkar till ett hållbart resande för kommunens invånare. Snabba och säkra kommunikationer till och från Stockholm. Förbättrad tillgänglighet till flyg. 3.6 Målpunkter Viktiga regionala malpunkterför Södertälje är: För Söde11älje är det mycket viktigt att, utöver nyinvesteringar, se över tillgängligheten till viktiga målpunkter. Stockholms innerstad Flygplatser (Arlanda, Skavsta och Bromma) Högre utbildning (framförallt Stockholms universitet) Kärnorna på Södertörn (Flemingsberg, Skärholmen och Haninge) Kista arbetsområde Viktiga malpunkter inom Södertälje kommun är: Södertälje centrum Söde11älje Syd Scanias arbetsområde AstraZeneca (Snäckviken och Gärtuna) Järna (nordiskt centrum för den antroposofiska rörelsen och potentiell knutpunkt för de södra kommundelarna)

9 3.7 Övrig infrastrukturplanering inom kommunen Den övergripande infrastrukturplaneringen förutsätter att det tinns ett fungerande transportsystem med god tillgänglighet och punktlighet inom kommunen. för alla tratikslag. När det gäller planering av trafiken inom Södertälje som till exempel bussar. cykelbanor. bilparkering. ligger detta framförallt i kommunens Översiktsplan. Trafiknätsanalys. Cykelplan med mer. Av denna anledning håller sig detta dokument på en övergripande nivå och detaljerade lösningarna berörs inte. t Övergripande infrastrukturstrategi fram till 2015 Infrastrukturstrategin är uppdelad i två delar där del ett innehåller stora och övergripande infrastrukturprojekt. Dessa projekt kräver stora investeringar. Infrastrukturprojekten står i prioritetsordning. Del två utgörs av förhållningssätt till infrastrukturplaneringen inom kommunen. regionalt och nationellt. 4.1 Strategiska infrastrukturprojekt inom Södertälje kommun (i prioritetsordning) Dubbelspår Södertälje Hamn - Södertälje centrum Järnvägsspåret (Centrumbanan) mellan Södertälje hamn och Södertälje centrum är av regional betydelse. Att bygga om Centrumbanans enkelspår till dubbelspår innebär att kapaciteten och pålitligheten ökar för hela pendeltågssystemet. Med ett dubbelspår blir det möjligt att utöka pendeltågstrafiken till 10 minuters trafik. Dubbelspåret medför även att det blir en mindre risk för störningar och eventuella förseningar kommer inte att påverka den övriga tågtrafiken i lika stor utsträckning som den gör idag. Det innebär också förbättrade möjligheter att köra tåg till och från Södertälje Hamn. och enligt Banverket kommer det att öppna upp för en fördubblad godstratikvolym med tåg från Södertälje hamn. Ombyggnaden kommer dessutom att öka tillgängligheten till pendeltågsstationen Södel1älje hamn. då den kommer att byggas om. Dubbelspåret mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn finns med i Södel1örns utvecklingsprogram (se bilaga 3). I samband med att dubbelspåret projekteras och byggs bör även en utredning tillsättas om hur Södel1älje C kan utveckla funktionen som resecentrum. Ekonomisku kol1sekl'e I1ser Utbyggnaden av dubbelspåret är Banverkets ansvar. Eventuellt kan det innebära kostnader för kommunen vid stationen Södertälje hamn om det exempelvis behövs nya cykelbanor eller parkeringsplatser. Aktllelltlägeför projektet Banverket har tagit fram en järnvägsplan som var på samråd i augusti 2008 och ska fastställas under 2009. Projektets finansiering avgörs i den nationella transportplanen. som kommer på remiss i september 2009. Byggstart planeras till maj 2010. KIi1l1({tj)u\'erkul1 Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. MÄlAREN Södertälje C Skyttel Södertälje Syd - Södertälje centrum (och andra målpunkter)

lo Med täta, korta och pålitliga kommunikationer till Södertälje centrum och viktiga mål punkter (till exempel Astra och Scania) finns en stor potential att öka antalet resenärer med regionaltågen. Genom att bygga upp ett kollektivtrafiksystem som kan mata resenärer mellan Södertälje centrum och målpunkten Södertälje Syd kommer fler välja att resa med regionaltågen. Det är viktigt att denna trafik har så täta avgångar att resenärerna inte blir lika beroende aven tidtabell. Det är också viktigt att restiden till de viktigaste "hållplatserna" blir kort. Tillsammans med nästa infrastrukturprojekt i prioritetslistan (utvecklingen av regionaltågstation Södertälje Syd) kommer detta projekt att förbättra kollektivtrafikförbindelserna framförallt för dem som idag pendlar till Södertälje från de södra kommundelarna eller över länsgränsen söderifrån. Det blir här särskilt viktigt att tillse att dagens bussförbindelser med de södra komundelarna utvecklas och ansluter till skytteltrafiken mellan Södertälje Syd och Södertälje centrum. Ekonomiska konsekvenser Förslaget kan innebära ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun beroende på val av tekniskt system. Aktuellt läge/or projektet Studier av olika kollektivtrafiksystem pågår. K/imatpäverkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. Regionaltågsstationen Södertälje Syd Vid Södertälje Syd finns förutsättningar för att öka antalet tågresenärer både idag och i framtiden. Banverket räknar med att antalet resenärer konllner att fördubblas från dagens ca 2200 resenärer/dygn till ca 4600 resenärer/dygn år 2020. 2 Detta är enbart beroende på en förbättring av tågtrafiken. Med ytterligare förbättringar för pendlare i form av utökad lokal kollektivtrafik 3, samordning mellan olika operatörer, förbättrad stationsmiljö och förbättrad information med mer, kan antalet tågresenärer öka betydligt mer. Söder om Stockholm pågår en stark konkurrens mellan stationerna Södertälje Syd och Flemingsberg avseende på vilken station som ska fä tågstopp med olika tåg. J Stockholmsregionen pågår också en diskussion om en stationshierarki där en av stationerna föreslås vara prioriterad. Av denna anledning är det mycket viktigt att kraftsamia och göra prioriteringar kring Södertälje Syd. Detta är nödvändigt för att Södertälje i framtiden ska kunna behålla och utöka antalet tågstopp med både nationella (Lex. X2000) och regionala tåg. Södertälje Syd är också den enda plats i Södertälje där vi kan åstadkomma den slags omfattande trafikbytesknutpunkt mellan alla trafikslag som förutsätts av "Systemanalys för Stockholm Mälardalsregionen och Gotland" (En bättre sits. 2008).4 Förutsättningar för att inrätta ett resecentrum bör utredas och ingå i satsningen på Södertälje Syd. 1 Beräkningen utgår ftån all Citybanan och Ostlänken är byggda samt att åtgärder på Svealandsbanan är genomförda. ) Det är särskilt viktigt att prioritera att Hölö som idag har dåliga kollektivtrafikförbinde!ser med Södertälje får snabba bussförbindelser som ansluter ti II den i framtiden centrala koliektivtratiknoden vid Södertälje Syd och vidare till Södertälje Centrum. 4 I samrådsunderlaget för S)'slemanaZl's(or Slockholm-Mälarl'egiol1el1 och GOIland framgår det att: "1 varje utpekad regional källla bör en intermodal knutpunkt finnas, som binder ihop den storregionala, regionala och lokala kollektivtrafiken. På sikt bör dessa omfattas av ett serviceutbud på ett bestämd lägsta nivå." Södertälje Syd är den enda plats i Södertälje kommun som kan utvecklas till en sådan knutpunkt.

11 Ekonomiska konsekvenser Det är olika aktörer som har ansvar för olika delar av drift och underhåll i stationen och dess omgivning. Förslaget kan innebär ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun beroende på vilka åtgärder som görs, ett exempel kan vara inom området för förbättrad pendlarparkering. Aktuellt läge för projektet Ett konsultföretag arbetar sedan hösten 2008 med att tillsammans med Södertälje kommun ta fram ett förslag till utvecklingsplan för stationen Södertälje Syd och dess närområde. Deras förslag till utvecklingsplan slutredovisas i december 2008. En utvecklingsplan för stationen kommer att arbetas fram av kommunförvaltningen under våren och sommaren 2009 och Södertälje kommun kommer att starta en dialog med berörda parter under våren 2009. Klimatpal'erkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. E4/E20 sexfilig motorväg E4/E20 behöver byggas ut till sex filer från Södertälje till Hallunda för att öka kapaciteten och klara den ökande trafiken. Sträckan mellan Södertälje Syd och Fittja är idag en hål1 trafikerad väg, med en stor andel tunga transporter. Vägen är dessutom mycket olycksdrabbad. Detta är problem som påverkar näringslivet i Södertälje negativt både när det gäller att attrahera arbetskraft och för transporter av varor. Projektet finns med i Södertörns utvecklingsprogram (se bilaga 3). Ekonomiska konsekvenser E4/E20 är en nationell väg och det ekonomiska ansvaret ligger på Vägverket. Aktuellt läge för projektet I Stockholmsforhandlingen anges att trimningsåtgärder kan göras (dvs. att vägen målas om till sex körfält) med start redan 2009. I Stockholmsförhandlingen ingår också en ny bro på E4/E20 som ligger i perioden 2013-2019. Projektets finansiering avgörs troligtvis i den nationella åtgärdsplaneringen och den nationella transportplanen som kommer på remiss i september 2009. Vägverket har färdigställt en förstudie 2007-12-12 om projektet och har i samråd med Stockholms stad och SL beslutat att sträckan E4/E20 Moraberg-Hallunda målas om till sex körfält 2009-2011. För att förbättra säkerheten kompletteras trimningen med MSC ( d.v.s., elektroniska vägskyltar). Klimatpäl'erkan Projektet innebär en ökad klimatpåverkan. Utvecklat kollektivtrafiksystem i centrala Södertälje Inom centrala Södertälje och mellan de olika områdena behöver kommunikationerna med framförallt kollektivtrafik, men även gång och cykel, förbättras. Genom att minska mängden bilar förbättras livsmiljön genom förbättrad luftkvalitet. minskat buller och det kan även frigöras ytor för andra ändamål. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem kan även förbättra möj ligheterna att resa med kollektivtrafik mellan pendel- och regionaltåg samt olika delar av Söde11älje. Ekonomiska konsekvenser Förslaget kan innebära ekonomiska konsekvenser för kommunen.

12 Aktuellt läge/ör projektet Olika kollektivtrafiksystem studeras inom ramen för projektet Södra stadskärnan, bia. demonstrationsprojektet "Hållbart transportsystem" där kommunen i samarbete med SL och Scania i enlighet med konceptet BRT (Bus Rapid Transfer) utvecklar busstrafiken och en spårbilsutredning där kommunen utreder en pilotbana mellan Östertälje och Södertälje centrum. Klimatpa\'erkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. Regionaltågsstation i Järna Järna är Nordens centrum för Antroposofernas verksamhet vilket bidrar starkt till kommunens internationella protil. Med ett regionaltågsstopp i Järna. på Sörmlandspilen (mellan Hallsberg och Stockholm), kommer restiden mellan Järna och Stockholm vara 30 minuter. Della innebär en avsevärt kol1at'e restid mellan de södra kommundelarna och Stockholm samt Södertälje Syd. Befolkningsmängden i de södra kommundelarna utgör ett bra underlag för en regionaltågsstation. Med bussar som trafikerar mellan stationen i Järna och Hölö förbättras även möjligheterna för Hölöborna att resa med kollektivtrafik inom rimliga restider. (Pendeltågsstation i Hölö. se bilaga 2). I väntan på regionaltågstation i Järna kan Skytteltågstratik till Södertälje Syd behövas från Järna. Pendlare från Järna till Stockholm kan i så fall ta pendeltåget (om det går ofta och är synkroniserat) till Syd och regionaltåg vidare till Flemingsberg och Stockholm. Ekonomiska konsekvenser Byggnation aven regionaltågsstation är Banverkets ansvar. Men för att få det genomföl1 finns det kommuner som själva tagit på sig denna kostnad. Det som behövs utöver plattformar och anslutningar till dessa är kommunens ansvar. Förslaget kan således innebära ekonomiska konsekvenser för kommunen. Aktuellt läge/or pr(~jektet Projektet bör finnas med i den nationella och regionala åtgärdsplaneringen för perioden 20 I0-2021 som pågår under 2009 och kommer på remiss hösten 2009. Arbetet med fördjupad översiktsplan för Järna pågår och regionaltågsstationen ingår i processen. Inom arbetet med FÖP Järna har en järnvägskonsult fått uppdraget att "visa vi lka möj Iigheter och argument som finns för inrättandet av ett regionalt tågstopp i Järna samt vilka fysiska förutsättningar/förändringar som behövs för att klara detta". Klimutpaverkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. Förbifart Järna, väg 57 I takt med att trafiken ökar på väg 57 så är det angeläget att en förbifart söder om Järna byggs för att avlasta samhället från genomfai1strafik. Förbifarten finns med i kommunens översiktsplan (2004). Ekonomiska konsekvenser Väg 57 är en regional väg och det ekonomiska ansvaret finns inom länsplanen. Aktuellt läge/ör projektet Södertälje och Jäma tätorter Kantl 3 Huvudvägar.~"---'."..;' :::= =a::::::: -,.. ~ -...

13 Under juni till september 2009 kommer länsplanen på samråd och projektet bör finnas med i den. Klimatpm'erkan Projektet innebär en ökad klimatpåverkan. Kommunikationer till framtidens Almnäs Almnäs är ett stort strategiskt utbyggnadsområde får Södertälje kommun. Området kommer att innehålla både bostäder och verksamheter och är till ytan lika st0l1 som hela den centrala delen av Södel1älje kommun. Trafikplats Av avgörande betydelse för områdets framtida utveckling är en ny väganslutning till väg E20. Ekonomiska konsekvenser Förslaget kommer att innebära ekonomiska konsekvenser får kommunen. Eventuellt kan det samfinansieras tijlsammans med Nykvarns kommun. Aktue/ftlägeför projektet Kommunens planering av Almnäs pågår. Det finns en förstudie framtagen för trafikplatsen. Klimatpaverkan Projektet kan innebära en ökad klimatpåverkan. men kan även innebära en minskad klima/påverkan om en större del av de nyinflyttade utgörs av personer som arbetar i Södertälje och tidigare arbetspendlat längre sträckor med bil. Regionaltågsstation Då de planerade åtgärderna på Svealandsbanan är genomförda finns en större kapacitet på Svealandsbanan. Detta innebär att det då blir möjligt att bygga en regionaltågsstation i Almnäs. Stationen medverkar till att öka områdets attraktivitet. förbättra kommunikationerna och bidrar till ett minskat bilberoende får dem som kommer att bo, arbeta och vistas i området. Ekonomiska konsekvenser Byggnation av stationen är Banverkets ansvar. Men får att få det genomfårt finns det kommuner som själva tagit på sig denna kostnad. Det som behövs utöver plattformar och anslutningar till dessa är kommunens ansvar. Förslaget kan således innebära ekonomiska konsekvenser för kommunen. Aktue/ftlägefor projektet Kommunens planering av Almnäs pågår. Järnvägsutredningen får Svealandsbanan kommer på remiss under 2008. Projektet bör finnas med i den Nationella transportplanen som kommer på remiss i september 2009. Byggnation av pendeltågsstation i Almnäs ingår i aktuellt utredningsalternativ får Banverkets järnvägsutredning får Svealandsbanan - som ännu inte kommit på remiss. Klimatpaverkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. TILLÄGG: Två viktiga infrastrukturprojekt som kommer att prioriteras i Övergripande ii~rrastrllktllrstrategidel 2, 2016-2030

14 Nedanstaende pny'ekt bedöms vara av stor strategisk betydelse./är Södertälje kommun och kommun{ärvaltningen kommer i olika sammanhang arbeta/ör deras./ärverkligande. bl.a. den kommande regionala atgärdsplaneringel1. Direktpendeltåg Södertälje-Stockholm C Det är viktigt att nya former av pendeltågsförbindelser, inklusive direktpendeltåg, införs mellan Södel1älje och Stockholms C. En restid på 45 minuter från Södertälje Centrum och Stockholm C är alldeles för lång för att vara konkurrenskraftig i regionen. Pendeltågstrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiken till Stockholm och det är mycket viktigt att det från centrum finns en attraktiv och snabb pendeltågstratik. Enda sättet att minska restiden är genom ett direktpendeltåg som endast stannar vid ett fåtal stationer. Kommunen måste därför aktivt verka för att åstadkomma detta. Detta är ett infrastrukturprojekt som anges som ett tillägg till de ovan nämnda eftersom det är möjligt att förverkliga först i en period efter 2015 då bl.a Citybanan i Stockholm och dubbelspåret mellan Södertälje Hamn och Södertälje centrum är byggt. Goda kollektivtrafiliförbindelser till Hölö Restiderna med kollektivtrafik Hölö-Södertälje centrum är idag alldeles för långa. En resa kan ta mellan H.ölö station och Södel1älje centrum kan tar normalt 45-50 minuter, men kan ta upp till 55 minuter vare sig resan går med direktbuss till Södertälje eller med buss till Järna där byte sker till pendeltåg till Södertälje hamn där tågbyte sker till Södel1älje C. Med införandet av direktbuss 784 X till Södertälje hamn tar en resa till Södertälje C 29 minuter. Kommunforvaltningen arbetar för att Hölö station kommer att trafikeras med pendeltåg i enlighet med alternativ "Iillpendeln'" i SL:s utredning Kollektivtrafik till Hölö (PLAN - Rapport 2007: 1) som ett första alternativ för Hölös framtida kollektivtrafikförbindelser med Södertälje centrum. SJ räknar med att restiden med en sådan "lillpendel'" från Hölö station till Södertälje hamn skulle ta 16 minuter och den totala restiden till Södertälje C skulle bli 23 minuter. Även om pendeltåg till från Hölö är ett huvudalternativ för framtida kollektivtratik mellan Södel1älje och Hölö så anser SL i utredningen PLAN Rapport 2007: J att trafikantunderlaget för att ha pendeltågstratik mellan Hölö station och Södertälje C är alldeles för litet. Vidare kom SL:s utredningen fram till att det finns kapacitet för pendeltåg mellan Hölö-Södertälje C först efter det att dubbelspåret på Centrumbanan är byggt. Kommunförvaltningen har i och med Mål & Budget 2008-2010 uppdraget att arbeta för att pendeltågstrafik till och från Hölö blir av. Det ingår därför i Södertäljes infrastrukturstrategi att arbeta för att detta mål uppnås då det är praktiskt möjligt efter år 2013 då Centrumbanan är utbyggd med dubbelspår. Pendeltågstrafik Hölö-Södertälje C är det huvudalternativ tor kollektivtrafikförsörjningen som kommunförvaltningen arbetar för. Det är viktigt att konstatera att det är SL som avgör om "Iillpendeln" införs mellan Hölö och Södel1älje C efter år 2013. För att SL ska införa pendeltågstrafik Hölö-Södertälje C måste den bära sig ekonomiskt.

15 Det är strategiskt viktigt att Hölö och Södertälje har goda kollektivtrafikförbindelser alldeles oavsett "Hölöpendeln" införs eller ej. Södertälje kommun arbetar därför för att antalet turer med snabbbuss. som buss 784, utökas samt integreras med den snabba skytteltrafik som planeras införas mellan Södertälje Syd och Södertälje centrum. 4.2 Strategiska infrastrukturprojekt med hög prioritet, inom regionen Stockholm - Mälardalen (i prioritetsordning) Citybanan Citybanan är den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen får att öka tågtrafiken i hela landet. Den är av avgörande betydelse för Stockholm - Mälardalen och är även viktig för den nationella tågtrafiken. För Södertörns del behövs Citybanan främst får att förbättra och utvidga antalet pendeltåg och därmed klara behovet av ökad kapacitet. Pendeltågen får egna spår genom Stockholm vilket minskar risken för fårseningar. Detta innebär samtidigt att spåren för regionaltåg och nationelltrafik avlastas. En ny station vid Odenplan ökar tillgängligheten för många resenärer. Det kommer även att byggas en ny station i city, vid T centralen, som innebär bekvämare omstigning till samtliga tunnelbanelinjer. Citybanan är också en förutsättning får utökad regionajtågstrafik på SveaJandsbanan, Västra stambanan och Ostlänken. Först då kan man tala om en integrerad MäJardaJsregion där södra och norra delen kommer att kunna fungera som en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Citybanan finns med i Södertörns utvecklingsprogram (se bilaga 3). Ekonomiska konsekvenser Projektet innebär inte några ekonomiska konsekvenser får Södertälje kommun. Aktuellt läge för projektet Projektet är påbörjat. Järnvägsplan har fastställts och väntar på att vinna laga kraft. Byggstart är planerad till början av 2009 och banan är klar för trafik 2017 K/imatpal'erkan Förslaget innebär en minskad klimatpåverkan. Ostlänken Det är stor efterfrågan på tätare och snabbare tågtrafik inom och utanför Stockholmregionen. Ostlänken binder samman flera universitet och högskolor och medför kortare restider till flygplatserna Arlanda och Skavsta. För Södertälje kan Ostlänken vara ett bidrag till en effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Ostlänken är också en förutsättning för att öka godstrafiken på Södra stambanan. De två nya spåren kommer att avlasta dagens system från persontrafik vilket medför stötte utrymme för godståg. OstJänken finns med i Södertörns utvecklingsprogram (se bilaga 3). Ekonomiska konsekvenser Ostlänken är en ny stambanan och det ekonomiska ansvaret ligger hos Banverket. Aktuellt läge for projektet I slutet av 2008 kommer Järnvägsutredningen för Ostänken ut på samråd. Projektets finansiering avgörs i den nationella transportplanen som kommer på remiss i september 2009.